Justins Perspektiv.

Jag stod och granska Daphne medan satt på Tess mage helt dyngsur efter att jag hade hällt allt vatten på henne. Tess låg under henne och vred sig på golvet i skratt i ett försök att komma undan Daphnes fingrar, tillslut slutade Daphne kittla Tess och hon ställde sig upp och log mot mig. Men jag gav henne inget leende utan endast såg på henne. Herregud, vad jag hade förälskat mig i hennes bruna ögon och varma leende.
Om jag fick se henne le varje dag skulle jag inte behöva något mer i världen än det leendet. När jag såg leendet försvinna log jag mot henne för att få upp det igen vilket genast gav effekt då hon log brett mot mig igen. Hela min kropp fylldes utav värme. Dock rycktes jag ur mina tankar när Chaz och Ryan kom runt hörnet.

”men Justin vad har du gjort mot Tess?” frågade Ryan och drog upp Tess från golvet och vände sedan blicken mot Daphne. ”och Daphne” la han till och såg på mig.

”jag är djävulen själv du vet” svarade jag och flinade. Ryan skrattade till och vi gick tillsammans tillbaka mot rummet, Kenny och Scooter satt nu i sofforna och samtalade lågt med varandra och mamma satt uppflugen på stolen i hörnet igen.

”men Justin vad har du gjort med Daphne!?” frågade min mamma när hon fick syn på oss och reste sig upp hastigt från stolen för att sedan ta en handduk fram till bänken innan hon räckte den till Daphne som tacksamt tog emot den. Jag skrattade och Daphne började så gott hon kunde torka sitt hår.

”hon tvinga mig till det” försvarade jag mig med och höll avväpnande upp händerna. Hon skrattade ironiskt och knuffade till mig.

”ja, eller hur!” utbrast hon och jag flinade roat.

 

Daphnes Perspektiv.

Helgen kom och gick och alldeles för snart blev det måndag igen dock när jag vaknade den här måndagen kände jag mig gladare än vad jag normalt gjorde. Jag låg och funderade över vad det var som var så speciellt den här veckan innan det slog mig.

Dansen började den här veckan. Jag har gått samma linje enda sen jag var sex år gammal, dansade två gånger i veckan, i två timmar vardera gång. På måndagarna var det hiphop och tisdagen var det balett. Jag hoppade glatt upp från sängen och dansade in i badrummet för att sedan kliva in i duschen.

Jag kände mig genuint glad och pigg, fundersamt stod jag framför garderoben för att välja kläder för dagen. Jag kände för att sätta på mig en klänning, så jag tog grep tag om galgen där min vita klänning med svart rosettskärp och krage hängde. Jag rotade sedan runt efter min kofta men kunde inte hitta den. Jag suckade och drog fram mina blåblommiga pumps och såg mig nöjt i spegeln.

Jag gick in i badrummet för att snabbt sminka mig innan jag traskade ner till köket där jag bredde två rostade smörgåsar och tog ett glas juice innan jag satte mig vid matbordet. Väl klar och mätt hörde jag min mobil plinga från min väska, jag reste mig från stolen och gick nyfiket ut i hallen och tog fram min iPhone, på skärmen stod det "Justin". 

Ett glädjerus sköljde över mig och jag förundrades för ett ögonblick över min lycka. Kom igen Daphne. Vad är det med dig?

 

Från Justin: 

"Hej, vart bor du? =)”

 

Till Justin:

”South Street 54. Varför? =)” skrev jag tillbaka och rynkade pannan.

 

Varför ville han ha min adress? Min fråga blev dock snart besvarade då jag hörde att det knackade på dörren och Justin stod utanför med en jätte leende på läpparna. Jag såg förvånat på honom innan jag skrattade till.

”jaha, hej” sa jag till honom och såg en stor, svart Range Rover stå parkerade bakom honom på vår uppfart.

”hej” hälsade han, jag vände blicken mot honom igen och började undra om han skulle komma till saken men det verkade inte hända inom snar framtid.

”ville du något särskilt?” frågade jag med ett litet leende och knäppte händerna framför mig. Han rycktes ur sin dvala och skrattade generat.

”ja, faktiskt. Du glömde den här i fredags” sa han och sträckte fram min kofta som han hade i handen.

”min kofta! Jag letade just efter den” sa jag glatt och tog tacksamt emot den. Måste ha glömt den vid aulan efter jag tagit av mig den då den blivit så tung att ha på sig efter allt vatten. Jag gick fram till klädhängaren i hallen och hängde upp koftan på en krok, jag vände mig sedan om för att se Justin fortfarande stående kvar på tröskeln.

”förlåt, ska du någonstans?” frågade han och log. Jag skrattade.

”eh… ja, jag har något som kallas skola” svarade jag och fnissade. Han slog sig lätt på pannan.

”såklart” sa han roat. ”men då hörs vi” han gav mig en snabb kram innan han gick tillbaka mot sin bil, han öppnade förardörren och stannade upp i sina rörelser innan han vände sig mot mig igen.

”tror du att du och Tess skulle vilja hitta på något med mig, Ryan och Chaz idag?” frågade han och såg förhoppningsfullt bort mot mig. Jag log brett mot honom och önskade verkligen att jag kunde kunnat umgås med dem idag, ännu ett glädjerus gick genom mig.

”tyvärr, har dansträning idag och imorgon” svarade jag beklagande med ett snett leende mot honom.

”synd, men på onsdag då?” frågade han.

”ska höra med Tess” svarade jag och ett brett leende spred sig över hans läppar.

”grymt, vi hörs” sa han, vinkade och satte sig sedan i bilen och körde ut på vägen. Jag vinkade innan jag gick in i hallen igen och läste dörren. 

 

 

Justins perspektiv:

Hela vägen hem satt jag och endast log fånigt, allt var bara så himla bra. Jag skulle få träffa Daphne igen och lära känna henne lite bättre och bara hänga som normala människor. Ja, så normalt som jag nu kunde umgås med vänner. Jag svängde in på min uppfart och klev ur bilen. Det plingade till i min iPhone och jag såg att jag hade fått ett nytt meddelande. "Daphne" stod det på skärmen.

 

Från Daphne:

”Det gick bra. Vi är lediga på onsdag. =)” Ett brett leende sträcktes sig över mitt ansikte.

 

Till Daphne:

”Kul! Vi ses på onsdag. =D”

 

Jag klev innanför tröskeln och in i hallen, jag hann precis stänga dörren igen innan någon kom flygande på mig.

”vad sa hon!? De ville inte eller hur! De tycker vi är fula och tråkiga! Ja, jag visste det. Det räckte visst inte att bara vara Justin Bieber här inte!” sa Chaz och babblade hektiskt på. Jag skrattade och satte lugnande en hand på hans axel.

”vi ska träffa dem på onsdag” sa jag sedan innan jag gick förbi honom och  in i vardagsrummet där Ryan satt i soffan. Chaz kom glatt springandes och slängde sig i Ryans knä.

”hörde du vad han sa!?” skrek han.

”AAAJ!! Men vad fan Chaz” skrek Ryan till svar och knuffade ner Chaz på golvet medan han tog sig på låret där Chaz armbåge hade träffat. Chaz satte sig enbart upp igen på golvet med världens leende, jag skakade roat på huvudet åt honom och slank ner bredvid Ryan.

”roligt” kommenterade Ryan efter ett tag. Jag såg på honom och försökte att inte le lika fånigt som Chaz, men lyckades inte speciellt länge för än mitt ansikte lyste upp. Ryan suckade tungt.

”åh, nu känner jag mig ensam” sa han sorgset. Jag och Chaz skrattade så vi fick ont i magen.

”vi beklagar, bro” sa jag och klappade honom på ryggen. Han log.

”jaha, men vad ska vi göra med dem på onsdag då?” frågade jag dem.

”vi kan åka till stranden” sa Chaz. Jag vände genast blicken mot honom och suckade.

”Chaz lille, har du märkt att det kanske är 6 plus grader ute?” frågade jag och Ryan bröt ut i skratt.

”ha ha, väldigt roligt killar” sa Chaz och himlade med ögonen.

”men vi kunde ju åka och bowla eller nått” föreslog Ryan och såg på mig.

”grymt” sa jag och nickade instämmande. 

 

 

Daphnes Perspektiv.

Tess bokstavligen studsade hela vägen fram till skolan medan hela hon strålade av lycka.

”asså…” sa hon för femtioelfte gången.

”asså vad Tess!?” sa jag och stannade henne. Hon stod bredvid mig med ögon som var nära på att ploppa ut vilket ögonblick som helst och hennes mun var som ett stort "O".

Jag skrattade roat åt hennes ansiktsuttryck. Hon samlade ihop sig och såg surt på mig medan hon la armarna i kors över bröstet vilket fick mig att endast skratta jag ännu mer.

”du borde faktiskt vara lite mer hyper eftersom du har världens snyggaste kille som dreglar efter dig och vi ska träffa dem på onsdag" sa hon och såg menande på mig, jag tittade himlade med ögonen åt henne. "Åh nej! Vad ska jag ha på mig!?” utbrast hon och jag skrattade lågt åt henne. Hon kunde vara så självupptagen ibland.

”men det är ju sant!” sa hon sedan och syftade på det första hon sagt. Jag smålog åt det andra hållet för att hon inte skulle se det. Vi anlände till klassrummet som vi skulle ha slöjd i, det andra ämnet som vi hade tillsammans med varandra eftersom de hade mixat ihop våra klasser av någon anledning och sedan skapat två grupper. Vi försökte ändra på det, men de bara ’’Om ni får byta, så kommer fler vilja det och det orkar vi inte med’’.

Så det var inget vi kunde göra dock hade vi i alla fall slöjd tillsammans och några få andra ämnen. Vi kom in i textilsalen och såg att Mrs. Hill redan hade påbörjat så vi smög tyst till våra platser och satte oss. Vi höll på att sy kläder, jag sydde en klänning. Precis som de flesta andra i klassen men till skillnad från dem så var min mer gammaldags konstruerad. De hade mer kort, kort och djupa urringningar.

 

*

 

Dagen flög framåt och jag studsade lika glatt som Tess gjorde imorse hemåt, jag låste upp dörren och tog av mig mina ytterkläder innan jag sprang upp på mitt rum. Jag drog fram ett par grå byxor och en svart sportbehå samt en munkjacka. Jag dansade ofta utan tröja eftersom det gjorde mig friare i röreslerna. Jag satte upp håret i en hästsvans och gick sedan jag ner till köket för att snabbt hällde i mig lite yoghurt innan jag sprang ut i hallen igen. Jag slet åt mig min jacka och knöt på mig mina vita, låga converse. Jag såg upp på klockan och insåg att jag skulle behöva gå fort om jag inte ville komma försent. Jag ryckte upp dörren och låste den snabbt innan jag började gå i ett raskt tempo mot kulturhuset.

Jag hade i alla fall en halvtimmes gångväg till danssalen, jag suckade frustrerat och fortsatte gå. Fem minuter senare såg jag ur ögonvrån en bil komma körandes upp bredvid mig och fönstret närmast mig hissades ner. Jag såg tveksamt mot bilen men förvånades när jag såg vem som satt inne i bilen och log brett mot mig. Ryan satt glad vid det nerhissade fönstret och Justin satt bakom ratten. Jag misstänkte att Chaz satt bak i bilen.

”nej men vem har vi här då? Och det var fort du ändra klädstil” sa Ryan och tittade menade på mina byxor och halvt knäppa munkjacka. Jag skrattade och fortsatte sakta att gå.

”ja, jag har dans. Så ni får ursäkta men jag har jätte bråttom” sa jag ursäktande och ökat farten lite.

”behöver du skjuts? ” frågade Justin bakom ratten. Jag stannade och såg på honom.

”vet du vart kulturskolan ligger?” frågade jag.

”japp” svarade han och log.

”okej då” sa jag och gick fram till dörren bakom Ryan och hoppade in, precis som jag misstänkt satt Chaz som jag trodde i baksätet. Även han med ett stort leende.

”tack så mycket, min lärare gillar inte om man kommer för sent” sa jag och såg på Justin genom backspegeln. Han log mot mig och jag kände hur bilen ökade farten.

”jaha så vart var ni på väg?” frågade jag dem.

”vi skulle till köpcentrumet” svarade Chaz bredvid mig. 

”och stänga några affärer?” frågade jag och såg både retsamt och menande på Justin som skrattade med himlade sedan med ögonen.

”jag kan väl inte hjälpa att alla älskar mig!” utbrast han oskyldigt och log.

Vi svängde in på gata utanför kulturhuset och jag hoppade raskt ur och ropade ett hejdå och tack för skjutsen innan jag sprang in i huset. Jag kom precis i tid, andfått gick jag fram till stången för att hängde av mig min jacka och munkjacka. Jag vände mig sedan om och framför mig stod Rebecca med ett brett leende. Hon och jag hade gått med varandra ända sedan vi var sex år, det vara våra mammor som liksom hade fixade ihop oss. Jag kramade henne hårt.

”hej, vad länge sedan. För länge” sa jag och såg på henne.

”ja, verkligen. Men du vet ju hur allt är” svarade hon och knuffade lätt till mig medan hon log busigt. Katie gjorde därefter entre och fick oss alla att tystna.

”okej, hej allesammans. Roligt att se er igen” hälsade hon och log mot oss alla. ”hoppas ni hade ett bra lov. Men nu är slappandet över” fortsatte hon, jag och Rebecca grimaserade genast med ansiktet mot varandra. Detta skulle bli tufft och det visste vi båda mycket väl. Vi började med uppvärmning för att sedan övergå till styrketräning. Väl klara blänkte mitt bröst av svett och mitt ansikte var alldeles rött. Jag såg runt i rummet och såg att jag inte var ensam om att vara alldeles trött och svettig. Därefter fortsatte lektionen med några diagonaler över golvet och Katie sa att vi inte skulle börja med någon ny koreografi den här veckan. Utan att nästa gång var vi i full gång med en exklusive koreografi.

Jag och Rebecca gick fram till stången efter lektionens slut och tog våra kläder innan vi gick ut till hallen där våra skor stod och väntade. Jag satte mig trött ner på en utav stolarna och knöt slarvigt mina skor, utanför tog vi hejdå och att vi skulle ses imorgon. Sedan gick vi åt ett varsitt håll, hon bodde väster åt medan jag bodde öster åt.

Jag började traska hemåt och det var skönt när en kall bris fläktade mitt svettiga ansikte.

 

---

 

Här kommer nästa kapitel. Hoppas det blev bra.

Snälla kommentera!! Kom gärna med synpunkter. :D