Just An Ordinary Girl - Kapitel 2
PREVIOUS: "trevligt att träffas" jag tog hans hand.
"trevligt att träffas’’ svarade jag, han log mot mig och jag log tillbaka. Men han släppte fortfarande inte min hand utan fortsatte titta in i mina ögon. Tills den mörka mannen harklade sig, jag ryckte till och drog till mig min hand och tog tag i Tess och gick genom draperierna till foto disken.
"okej, vad var det som just hände?’’ frågade Tess.
"jag har ingen aning’’ svarade jag medan jag skakade på huvudet. Jag gick fram till foto disken och letade fort fram vårat foto innan jag drog med mig Tess till utgången, när vi väl var ute hade det hunnit blivit mörkt och en sval vind pustade mitt ansikte. Det kändes skönt och jag lyckades slappna av igen.
Jag gav Tess fotot. "här har du"
Hon tittade på fotot. "ni skulle bli ett gulligt par" sa hon, jag himlade med ögonen mot henne och vi började gå hemåt. När vi behövde skilja oss åt för att vi bodde i en varsin ände av radhuslängan frågade hon.
"du är säkert på att du inte vill ha det?" jag suckade.
"nej, för miljonte gången" svarade jag.
"okej, okej" sa hon och tittade ännu en gång på fotot.
"du jag måste verkligen gå nu, men vi ses ju imorgon" sa jag till henne. Hon nickade till svar och vi kramades hejdå sen gick vi åt varsitt håll.
Jag öppnade ytterdörren och fasade faktiskt lite över vad som snart skulle hända, klockan elva brukar vara deras gräns för mina utflykter ute. Mina föräldrar gillar inte när man kommer hem försent och inte har hört av sig.
Så jag öppnade dörren försiktigt och tog tyst av mig skorna. Jag gjorde ett försök till att smyga genom huset men misslyckades helt då mamma och pappa fortfarande var vakna, sittandes i köket med en varsin tekopp framför sig. Jag insåg fort att jag inte skulle kunna smita undan deras vrede så jag svalde och gick jag fram till dem.
"förlåt att jag är sen, men Tess ville så gärna ha ett foto med Justin Bieber och hon ville ha med mig, så hon tittade på mig med sina bambi ögon och ni vet att ingen kan stå emot de där lömska ögonen och sen-" började jag rabbla men längre hann jag inte förän pappa avbröt mig.
"vi är inte arga på dig, men du borde ha hört av dig Daph" sa han lugnt och tittade menande på telefonen jag hade i handen. Jag log fåraktigt mot honom. Pappa var alltid mer förlåtande än vad mamma var, hon var mer sträng och gillar inte slarv. Jag såg försiktigt upp på henne men hon satt och tittade ner i sin tekopp.
"men du förlåter mig inte, eller hur?" frågade jag henne. Hon tittade upp på mig och jag såg att hon hade mörka ringar under ögonen efter att ha jobbat dubbelpass på sjukhuset. Min mamma är undersköterska på den viktigaste avdelningen på sjukhuset, vilket betyder att hon har ungefär två eller i bästa fall tre lediga dagar i veckan. Så jag ser henne inte särskilt mycket under veckodagarna eftersom hon sov om dagarna och arbetar på nätterna. Ja, hon har den där sjuka placeringen att hon ska arbeta på natten och sova på dagarna. Vilket jag tycker är hel idiotiskt, men då säger mamma bara "men Daph jag får bättre betalt om jag jobbar på nätterna".
Ja ja, whatever.
Pappa däremot, han går upp vid sex på morgonen och jobbar till fem på dagarna. Han sitter på något fancy kontor och måste använda kostym varje dag och gå runt med portfölj, så honom ser jag lite på kvällarna och på de middagar jag äter hemma.
"jo, det är klart att jag gör men jag blir orolig förstår du väl"
"ja, jag fattar. Har Loll gått och lagt sig?" frågade jag och använde mitt personliga smeknamn för min lillasyster.
"ja, hon gick och la sig för flera timmar sedan" svarade pappa.
"okej, men då går jag och lägger mig nu. Har också skola imorgon" jag gav dem en varsin kram innan jag gick bort mot trappan.
Innan jag gick in till mig kikade jag först in hos Loll, för jag visste mycket väl att hon skulle vara vaken och mycket rikigt, så fort jag hade stängt dörren kastade hon sig på mig och frågade miljoner frågor på en gång.
"hur var det? Var han bra? Har du foton? En autograf?" jag hyssade henne och tittade runt i hennes rum, hennes väggar var täckta med Justin Bieber affischer. Han log mot mig från 25 håll, vilket var lite obekvämt och obehagligt så jag vände blicken mot Loll igen. Hennes ögon strålade och krävde efter information jag hade.
"konserten var jätte bra-" svarade jag. Hon himlade med ögonen åt mitt mesiga svar gentemot hur konserten var.
"-och han sjöng bra, inget sprack" fortsatte jag och syftade på hans stämband. "ja, vi tog en bild men den fick Tess ta med sig hem och nej, ingen autograf" avslutade jag. Hennes mun log breddare för varje sak jag sa.
"okej, men var han lika snygg i verkligheten som på bilderna?" frågade hon. Jag kunde fortfarande inte riktigt vänja mig vid att min 11åriga lillasyster använde ordet ”snygg”, jag blickade upp på hennes största affisch som hängde över hennes säng.
"han är snyggare i verkligheten än på bilden" sa jag och himlade med ögonen. Vi satt och pratade ett bra tag om allt möjligt, jag och min syster var inte bara syskon utan vi var även bästa vänner trots ålderskillnaden på fem år mellan oss, vi kunde prata om allt. Dock när jag sneglade på klockan och såg att den hade hunnit blivit ett hoppade jag genast upp ur hennes säng och pussade henne på panna.
"god natt, vi ses imorgon" sa jag och jag stängde dörren.
"okej, god natt" hörde jag henne svara. Jag gick tyst längst den lilla korridoren och bort till mitt rum. Mitt rum var enkelt - vita väggar, en 1,40 säng som stod i mitten av rummet, en garderob till höger om sängen bredvid ett fönster som vette ut mot gatan och ett skrivbord på vänster om sängen. Men jag hade faktiskt paxat för det här rummet när vi skulle flytta in - för jag hade eget badrum.
Jag gick in genom badrumsdörren som låg precis bredvid den ”vanliga” dörren och tvättade av sminket och borstade tänderna. Sedan gick jag bort till sängen och hittade min pyjamas som endast bestod av en stor t-shirt eftersom jag alltid blir så varm när jag sover och kröp ned under täcket.
Jag kurrade upp mig i fosterställning och blundade. När jag blundade så kunde jag se Justins ansikte framför mig som log mot mig och hans chokladbruna ögon stirrade rakt in i mina. Sedan sköljdes allt bort ju mer in i sömnen jag kom.
Det här kapitlet blev inte riktigt lika långt som det förra, för jag valde att berätta mer och Daphnes familj.
Kommentera gärna. :)
