Daphnes Perspektiv:

När jag vaknade upp nästa morgon kände jag verkligen hur jag hade behövt de där timmar som jag missade utav natten till att sova, men det fanns inget att göra åt det. Jag tvingade mig själv upp ur min varma säng och kände genast hur gåshuden spred sig över skinnet och jag gick huttrande in i badrummet. Jag tog en dusch i hopp om att det skulle pigga upp mig vilket skulle fungera just för stunden men om sisådär en kvart skulle det väl gått över.

Jag gick tillbaka in i mitt rum och drog upp rullgardinen, jag såg ut över himlen och såg att den var alldeles grå. Jag tittade väder appen på min iPhone och såg att idag så skulle det faktiskt regna.

Bra, tänkte jag för då kunde jag sätta på mig något slappt och mysigt. Jag gick fram till garderoben och hittade ett par tights och en stor vit stickad tröja. Håret satte jag upp i en slarvig knut mitt på huvudet. Jag gick sedan tillbaka in i badrummet och sminkade mig så jag såg någorlunda presentabel ut. Därefter gick jag ner till köket, för att få i mig lite frukost. På matbordet såg jag att en lapp sitta fastklistrad på bordet. 

"Godmorgon Daph. Jag behövdes inne på jobbet. Din lillasyster har sovmorgon så du behöver inte väcka henne och jag har pratat med min syster och du fick arbeta där i två veckor. Det startar nästa vecka. Vi ses ikväll. Puss och kram mamma."

En lättnad spred sig i min mage när mamma berättade att jag skulle få jobbet hos min moster, jag behövde verkligen pengarna till festivaler som skulle gå på sommarlovet. Det var dags att börja spara ihop och tjäna ihop pengar till det nu. För inget fick man ju av föräldrarna sina. Min moster jobbade i en utav klädaffärerna i det stora köpcentrumet inne i centrumet.

Jag gick fram till kylskåpet och bestämde mig för att ta en skål yoghurt. Jag satte mig ner vid köksbordet och drog till mig dagens tidning, Pakistan hade fortfarande kris med översvämningen och Palestina anhöll om FN - medlemskap. När jag tittade upp på klockan och såg att den redan var fem i åtta hoppade jag fort upp ur stolen och la ner skålen i diskon och hoppades på att Loll kunde vara lite schysst å sätta in den i diskmaskinen åt mig. Jag klev i mina dr. Martins kängor och tog på mig min regnjacka. Jag närmade jag korsningen och såg Tess ståendes vid lyktstolpen.

"vart har du varit?" frågade hon när jag kom nära nog. "jag har väntat här aslänge! Jag fryser" fortsatte hon och såg på henne där hon stod i sin tunna outfit med armarna runt kroppen.

"förlåt, tappade bort tiden. Varför satte du på dig så tunna kläder då?" frågade jag och tittade menande på hennes tunna linne och skinnjacka. Hon la huvudet på sned och såg bistert på mig innan hon suckade.

"alla är vi inte lika duktiga som du och tittar ut på morgonen, jag sätter på mig det jag känner för" jag flinade och vi började traska mot skolan, som tur var bodde vi inte mer än fem minuter från skolan. Dock måste jag säga att det var om man gick fort. För oss tog det kanske tio minuter, när jag och Tess gick med varandra lyckas vi alltid med att gå i snigeltakt. Vilket betyder att vi alltid kommer på håret till våra första lektioner - även idag. Jag behövde springa från mitt skåp med mina böcker i famnen till engelska lektionen.

Vi jobbade med Shakespeare, vilket inte var mitt favoritämne. Jag satt längst bak bredvid Jessica, Jessica och jag hade varit kompisar ända tills vi började 8:an, då började hon hänga med de "coola tjejerna". Vilket betydde att fake solbränna och push up – bhar var ett måste. Jag var inte alltså inte längre acceptabel att umgås med.

Men inte långt efter det började Tess i våran skola och vi klickade direkt, även fast vi var så olika på så många sätt var vi ändå så lika. Vi har varit bästa vänner sen sist. Jag sa ett lågt hej till Jessica som nickade till svars.

Det var det ända hon lyckades med, jag sneglade på henne och insåg att hon inte hade förändrats ett dugg. Fortfarande samma platina blonda hår och för smal för sitt eget bästa. Ja, även vikten minskade drastiskt när hon började umgås med Natalie, Emelie och Camilla.

Jag slutade inspektera Jessica när Mr. Grunt tillkallade allas uppmärksamhet och jag kastade en blick på klockan och suckade. Ett pass 65 minuter låg framför oss. Efter halva lektionen gått och Mr. Grunt fortsatt att endast läsa från olika kapitel ur Shakespeares alla böcker, la jag ner huvudet på bänken och blundade.

*

Jag rycktes ur min dröm när skolklockans gälla ringning ekade i klassrummet... eller nej. Var inte det där brandalarmet?

"lugn allihop, gå sakta ut genom klassrummet och ställ upp er på era platser ute på skolgården" sa Mr. Grunt lugnt men högt för att höras över ringningen. Jag reste trött på mig och tog tag i mina böcker innan jag gick ut genom klassrumsdörren.

Jag slängde in mina böcker i skåpet med ett brak när vi äntligen hade fått gå in i skolan igen, de visste inte om det hade varit en brand eller inte. Jag gissade på att det var en utav alla eleverna som ville spela ett litet spratt på alla, kllarna i 9:an speciellt gillade att underhålla sig med sådant.

Jag tog tag i min mattebok och gick längs korridoren. På vägen till mattesalen mötte jag Tess, hon var väldigt sur på den som hade gjort ett fake ”alarm” och tvingat henne att stå ute i hennes tunna linne för läraren hade vägrat att släppa in henne så hon kunde hämta sin jacka. Jag var glad att vi hade matte tillsammans för jag orkade inte sitta bredvid Jessica mer än jag tvingades till.

Dagen flöt på i ett stim, jag kände mig som en sengångare. När dagen väl kom till sitt slut hade vi fått en massa läxor, inte lika många som vi brukar få men ändå tillräckligt många för att få en att vilja spy.

Tess frågade mig om jag ville hänga med henne hem och göra dem men jag tackade nej och sa att jag skulle hem och göra dem nödvändigaste för att sedan kunna sova en stund, för jag var absolut helt slut.

Väl hemma satt Loll redan och åt mellanmål, jag gled ner i stolen mittemot hennes och tog en tugga utav hennes macka. Hon protesterade högt och kastade sig över bordet för att ta tillbaka mackan, jag tog snabbt en tugga till och gav den sedan till henne. Hon såg surt på mig innan hon vände blicken mot sin macka som nu var halvt uppäten, jag flinade roat åt henne.

"gör din egen macka" sa hon buttert och gick in i vardagsrummet där jag hörde hur hon slog på tvn. Det tog en enorm viljestyrka för att inte gå efter henne och slå sig ner i soffan bredvid henne istället för att gå upp och plugga. Men jag suckade och tog bestämt tag om min axelremsa och gick upp på mitt rum. Där la jag min väska på sängen och gick fram till stereon för att sätta på radion, NRJ var min favorit kanal för det första så spelade de fem timmar non stop musik och hade härliga programpratare. 

”Hello” med Martin Solveig dunkade genom högtalarna. Jag gick fram till sängen och tog upp engelska boken och no häftet ur väskan innan jag satte mig på sängkanten. I naturvetenskap skulle vi skriva en text om molekyler och atomer och hur de hängde ihop och hela historien, men jag gillar no så för mig var den här uppgiften inte speciellt jobbig.

När jag var klar tog jag tag i den tjocka engelska boken av Shakespeare. Vi skulle ha läst till kapitel 17 tills imorgon och som tur var hade jag bara några sidor kvar till kapitel 17. Men långt kom jag inte förän jag somnade med boken över ansiktet.

*

"Daph vakna!" var det någon som ropade och ruskade mig.

"vad!?" sa jag sluddrigt och satte mig upp, boken åkte i golvet med en smäll och jag såg förvirrat på min lilla syster som stod bredvid min säng.

"det är middag" sa hon.

"vad blir det?"

”pizza” jag nickade och klev ur sängen för att sedan ta upp boken och lägga tillbaka den på sängen. Jag följde med Loll ner till köket där jag träffades utav doften av nybakad pizza.

"hej sömntuta" hälsade pappa när han såg oss i dörren till köket, jag log endast tillbaka. Inne i köket tog mamma precis ut en stor pizza ur ugnen, vi köpte aldrig pizza på pizzerior. För i mammas yngre dagar arbetade hon på en pizzeria och lärde sig hur man bakade dem, så mammas pizza var alltid tusen gånger godare än köpte pizzor.

”varsågoda” sa hon och ställde en stor, ryckande familjepizza på bordet.

"det ser jättegott ut mamma" sa jag och satte mig ner på en utav köksstolarna. Hon log brett mot mig och tog plats mittemot mig bredvid Loll.

"hur var skolan?" frågade pappa efter en stund tyst ätande.

”bra” svarade jag med en axel ryckning. "men det var någon idiot som satte på brandalarmet idag på våran engelska lektion" jag skippade dock den lilla detaljen att jag även sov på den lektionen.

"gud vad töntigt" kommenterade Loll.

"ja, brandkåren måste i sådana fall rycka ut i onödan" sa pappa allvarligt.

"precis, men annars var dagen sig lik" avslutade jag.

"och hur var din dag?" frågade pappa och vände sig mot Loll.

"samma gamla vanliga" sa hon uttråkat och fortsatte att äta på sin pizza bit.

Efter middagen behövde jag och Loll diska, vilket jag inte alls var sugen på. Jag ville bara upp och lägga mig igen, när vi väl var klara sa jag god natt till alla och gick upp på mitt rum. Jag tog fram min laptop för att se om jag hade missat något stort, jag loggade in på facebook, men jag hade inga händelser. Vad populär jag kände mig, jag suckade och loggade in på Twitter istället.

Jag hade två nya followers och blev genast lite gladare, alltid roligt med nya followers sen tryckte jag på "Home" och sen "Timeline". Jag tittade runt lite på vad alla hade skrivit och bläddrade sedan längst upp där det stod att det hade skrivits ett nytt tweet. Jag klickade på det för att se att det var Tess som hade retweetat någon annans tweet. Hon hade retweetat ett utav Justin Biebers tweet.

"Äntligen får jag lite efterlängtad semester, ska bli skönt att chilla lite."

Jaha, tänkte jag. "Message" knappen började blicka så jag klickade på den och såg att jag hade fått ett DM från Tess.

"såg du det jag retweetade?" hade hon skrivit.

"ja och?" skrev jag tillbaka.

"men fattar du inte, Justin Bieber är här. Han bor ju i Atlanta!" En känsla jag inte riktigt förstod spreds genom min kropp. Var det glädje? 

"okej, men måste sova nu" skrev jag och loggade snabbt ut.

När jag hade släckt ner allt låg jag och tänkte på det som Tess hade skrivit. Jag försökte intala mig själv att jag inte brydde mig om att han bodde i Atlanta, men ändå kom bilden upp av hans leende ansikte upp i mitt huvud.