Jag ställde hungrigt ner min tallrik på bordet och skulle precis sätta gaffeln i min korv när McClain ropade efter både mig och Justin. Jag vände mig om för att titta på honom där han satt vid bordet bredvid, han ryckte på axlarna och vi reste på oss för att lämna matsalen.

McClain stod vid dörrarna som ledde till duschrummen och han såg varken glad eller arg ut, jag kliade mig osäkert på armen samtidigt som vi närmade oss honom.

”yes, coach?” frågade Justin.

”you know, we got really worried for you two today” svarade han och jag bet mig i läppen.

”and because of your carelessness I have a task for you to deal with” 

 

---

 

Jag stönade högt samtidigt som vi rundade hörnet av huset och såg skjulet som det var meningen att jag och Justin skulle måla. ”are they kidding me?” klagade jag.

McClain hade gett oss straffet att måla skjulet för att ha gjort dem oroliga och för att lära oss att vara mer vaksamma nästa gång. Dem andra skulle nu ner och bada i sjön medan vi skulle svettas med målarfärgen. Efter mycket möda och slit fick vi upp den stora, tunga burken med röd färg.

Jag rynkade äcklat näsan över lukten och Justin tog upp en pinne som han sedan rörde om med, jag doppade ena penseln och började stryka färgen över träplankorna.

”well, isn’t this fun?” frågade jag ironiskt och log som om jag njöt och tyckte det var roligt.

Justin skrattade roat och doppade sin pensel i färgen igen.

”let’s just get this over with” suckade han och jag doppade min pensel igen och målade nu under tystnad.

 

*

 

”gosh! This is boring” gnällde jag efter att vi hade lyckats måla två sidor av huset.

Återigen skrattade Justin åt mig. ”what are you laugh at?” frågade jag honom och försökte spela allvarlig och irriterad men lyckades inte speciellt väl då jag snart sken upp i ett stort leende och skrattade med honom.

”you” svarade han sedan och böjde sig ner och placerade en kyss på min kind, genast kände jag hur mina kinder hettade och jag vände försiktigt huvudet åt sidan så han inte skulle se.

”are you blushing?” utbrast han roat.

”no” mumlade jag och skakade på huvudet. ”you are!” insisterade han.

”no, I’m not” svarade jag och skrattade innan jag lät penseln måla ett sträck över hans arm.

Han flämtade skämtsamt innan han snabbt gjorde ett sträck på mig fast över min kind.

En stund stod vi och gjorde sträck på varandra tills jag gjorde ett tvärs över hans bröstkorg.

”now it’s war” utbrast han och jag skyndade mig genast därifrån och kom fram till gräsmattan innan en arm slingrade sig runt min midja och ett tjut lämnade mina läppar.

Justin fnissade bakom mig innan hans pensel kom inom synhåll och jag vände genast bort ansiktet för att skydda det mot färgen. Jag vred och vände mig i hans armar och lyckades vrida mig runt så jag lättare kunde ta tag om hans arm och få penseln längre bort från mig.

Men Justin lyckades istället gripa tag om mina handleder och förde dem fort bakom mitt huvud vilket förde honom närmre och plötsligt kände jag hans läppar mot mina.

 

"now it's war"

 

Jag besvarade kyssen och kände hur hans grep om mina handleder mjuknade.

”this is exactly what I mean!” genast drog jag bort mitt ansikte från Justins för att vrida på det och se Chloé tillsammans med Chaz, Ryan och Lea stående några meter från oss.

”what are you talking about?” frågade jag förvirrat och Justin släppte mina handleder och plockade upp penseln som han måste ha tappat.

”you… we… never mind” svarade hon sedan och gick mot vår stuga tillsammans med Lea.

Jag såg förvirrat efter henne. ”what´s up with her?” frågade jag Chaz och Ryan som blev kvar.

”girls, you know” svarade de och flinade.

”yeah, I know. I am one, you know” svarade jag och de låtsades bli chockade.

”what!?” jag skrattade och de försvann in i deras stuga.

”ey, babe! Time to paint again!” hörde jag Justin ropa och till min förvåning var han redan uppe vid huset igen, med en suck gick jag mot honom och tillsammans gick vi tillbaka till skjulet.

”I won” sa jag sedan när jag doppat penseln och strök över plankorna.

”what?” frågade Justin och såg på mig.

”the war” jag flinade roat. ”sure you did” svarade han.

 

*

 

Skjulet var klart, vi hade tvättat av oss färgen och middagen var äten.

Tillsammans satt vi alla i en ring runt lägerelden som tänts och en del grillade marshmallows, småpratade och skrattade. Spänningen mellan våra två lag hade släppts och det kändes istället som vi var en stor blandning och hörde till samma lag.

 

"roasted marshmallows"

 

Jag log och gosade ner mig i Justins famn, jag hade frusit och han hade genast öppnats sina armar så jag hade satt mig mellan hans ben och lutade mig mot hans bröst. Det var en mysig känsla att ha hans armar runt mig och känna värmen från hans kropp. Mobilen i min ficka vibrerade och fick hela min skinka att skaka, jag skrattade smått innan jag lirkade upp den och såg att det stod ”Victor” på skärmen.

Glatt svarade jag och tryckte luren mot mitt öra. ”hej!” nästan skrek jag in i telefonen.

”hej” skrattade Victor som svar. ”hur är det?” frågade han.

”allt är bra” svarade jag. ”jaha, så vad har ni gjort? Bara tränat eller?” frågade han.

”nej, vi har joggat också och jag och Justin behövde måla ett skjul” svarade jag.

”va? Varför?” skrattade han och jag drog hela historien om ler kriget och hur vi tappade bort gruppen.

”wow, ni har varit på ett riktigt äventyr” retades han och jag skrattade, jag saknade min bror och det kändes mer nu än någonsin.

”men hur har det varit hemma då? Hur mår mamma?” frågade jag.

”det är bra, mamma mår toppen. Hon har det bra och verkar faktiskt jätte lyckligt, jag har inte sett henne le såhär sedan… ” berättade han men tystnade.

”jag ska väl vara glad över att hon är lycklig men det känns fortfarande som ett svek” sa jag efter en stunds tystnad.  ”jag vet att du känner så” mumlade Victor tillbaka.

”hälsa dem andra och säg till Justin att om han krossar ditt hjärta så knäcker jag hans nacke” jag skrattade åt min brors plötsliga hot.

”det ska jag! hälsa till mamma, vi ses och hörs” jag klickade på ”avsluta” och såg sedan upp från mobilskärmen och såg först nu att alla satt och tittade på mig.

”what?” frågade jag när ingen yttrade sig.

”we were just listening to your language” svarade Justin och skrattade kort.

”oh” svarade jag. ”well, how did it sound then?” frågade jag.

”you talk really fast” sa Daniel som satt mittemot mig i ringen, jag log roat.

”I can talk faster, that was actually pretty slow” svarade jag och hans ögon blev omöjligt ännu större.

”oh, show us” utropade någon entusiastiskt och jag skrattade innan jag körde igång med att snacka som man ofta gör med sina kompisar och man är uppspelt över något.

Då brukar samtalen ofta gå i 180 och vuxna blir irriterade över då de inte hör vad vi säger.

Jag sa mitt sista ord och ringen var knäpptyst. ”gosh, it sounds so funny” skrattade Chloé och jag log roat mot henne.

”it kind of sounds like you’re singing sometimes” sa Justin i mitt öra och jag vred försiktigt på huvudet för att le mot honom.

”does it?” frågade jag nyfiket då detta var nytt. Mycket hade jag hört om vad folk tyckt att vårt språk låter som men aldrig detta.  ”yeah” svarade han med ett leende och jag såg in i hans ögon då flammorna från elden reflekterade sig i hans, faktiskt, vackra ögon.

”they are so cute” hörde jag någon mumla och jag slet blicken från hans ögon för att se Chloé stirra på oss, precis som alla andra också gjorde vilket fick rodnaden att sprida sig på mina kinder. Jag kände Justins hand under filten och snart flätade han samman sina fingrar med mina och jag log lite i smyg medan jag såg in i elden framför oss. 

 

---

 

mycket krig i denna novell alltså! ;) heheheh. 

ledsen till dig Amanda, du sa att du inte förstod så mycket men du kanske 

skulle kunna översätta en del ord till svenska så kanske helheten blir klarare. :)

jaha, tror ni Olivia omedvetet börjar falla för Justin? eller är det bara

tillfälligt?? KOMMENTERA, vad tror ni!? :DDD

tack för de fina kommentarerna jag har fått, love to you! ♥