”Jaja, om alla har slutat skämta om mig. Kan vi börja istället?” jag flinade. 

   ”Självklart” svarade jag roat, han himlade fort med ögonen innan han lutade sig bak mot soffryggen. Jag harklade mig lågt innan jag la armarna i kors över bröstet. ”så Chaz...” började jag men tystnade och bestämde mig sedan för att börja i andra ändan.

 

 

”Regel nummer ett när det kommer till att försöka leda din status med henne från vänner till pojkvän och flickvän är att du måste verkligen bete dig trevligt och respektfullt. Ingen tjej tycker om en kille som kommer fram, ler flörtigt och kommenterar dina bröst. Det är ett stort fet nej över det!” killarna småskrattade lågt. ”om en tjej vill ha en sådan kommentar använder hon med mening en push-up bh och går med bröstkorgen tryckt framåt så de syns ännu mer” fortsatte jag och demonstrerade genom att trycka upp mina egna innan jag sköt fram bröstkorgen, Justin slutade genast skratta och ur ögonvrån såg jag hur han stirrade på mig. 

   ”Okej, trevlig och respektfull. Fattar” inflikade Chaz innan han såg upp från sitt papper, jag släppte mina bröst och log. 

   ”Regel nummer två, ge henne små komplimanger som inte är för avlöjande och obehagliga. De ska vara diskreta, jag menar du vill väl inte att hon ska tycka att du är läskig och förvänta sig att du ska befinna dig utanför hennes sovrumsfönster mitt i natten för att se på när hon byter om?” Chaz skakade fort häftigt på huvudet. ”precis, dem kommentarer jag menar är om småsaker. Märk småsaker hos henne som andra inte gör. Om hon ser ledsen eller nere ut, nämn för henne hur söt hon ser ut. Har hon klippt håret, säg hur fin hon ser ut. Det uppskattas, jag lovar” 

   ”Regel nummer tre, du får under inga som helst omständigheter få henne att se dum ut. Du tar hennes sida i offentliga argumenationer. Dock inte om du inte varit med från början, annars verkar du enbart konstig och det slutar med en pinsam tystnad och alla lämnar. Det vill du inte ha” 

   ”Regel nummer fyra, var inte på för mycket. Se istället till att vara där när hon verkligen behöver någon. Är du framme dygnet runt kommer hon bara bli ännu mer irriterad och ta dig för en förstklassig stalker, vilket du inte heller vill” Chaz skakade på huvudet medan han skrev.

   ”Regel nummer fem, detta gäller förstås bara vid en början, men du kan inte flirtar med andra tjejer. Inte alls! Hon kan då lätt tro att du enbart är en player som vill få henne i sängen för att sedan kunna skryta om det bland sina vänner. Du måste se till att hon litar på dig och du på henne innan du kan börja umgås fritt igen. Även om du tycker att det är ofarligt snack mellan dig och en tjej kan hon tro att du går bakom ryggen på henne” Jag såg hur Chaz bleknade en aning men det var sanningen jag vill ge honom, inte lögner. 

   ”Regel nummer sex-” 

   ”Hur många finns det?” stönade han. 

   ”Flera miljarder, men jag tänker bara nämna dem viktigaste” svarade jag och han såg ut som om han svalt en för stor godisbit.

 

 

”Tjejer är som ett enda stort mysterium och jag kan säga såhär att du kommer aldrig få reda på sanningen bakom den heller, men!” utbrast jag fort när jag såg hans bedrövade minn. ”du kan lära dig mysteriets mörka och ljusa vrår för att tillslut göra om det till en gåta” Chaz blick skvallrade om hur länge sedan det var jag tappade honom och jag motstod pulsen att skratta åt honom. Vi hade gått genom fler 'regler' och han hade lydigt skrivit ner dem i sitt block. Ryan och Justin hade suttit tysta medan jag pratade och verkade dem suga åt sig mina ord lika mycket som Chaz gjorde. Justin satt för tillfället djupt inne i sina egna tankar medan hakan lutad i handflatan medan han såg tomt framför sig. 

   ”Herre min skapare” hörde jag hur Chaz mumlade lågt, jag log roat. 

   ”Japp, vi är konstiga, märkliga, svår oberäkneliga varelser men det är därför ni älskar oss” la jag till och Chaz flinade nu instämmande. 

   ”Det har du så sant i” svarade han och slängde ifrån sig blocket. 

   ”Så inga mer skitstövel kommentarer och kom bara ihåg att gå långsamt framåt. Nöj dig med att vara hennes vän tills rätta tiden är inne, okej?” Chaz nickade fort. 

   ”Jag lovar” jag log nöjt. 

 

*

 

Snöflingorna singlade lugnt ner och lade sig på botten utav kulan, snögubben log sitt leende och snö hade lagt sig på kanten utav hans svarta hatt. Julprydnaden som jag fått för flera år sedan stod nu i mitt sovrumsfönster tillsammans med en ljuslykta. Mamma hade medan jag varit i skolan och hemma hos Chaz börjat plocka fram julprydnaderna. Julstjärnorna hängdes upp i fönstrena, julduken åkte fram på köksbordet, lakanen byttes ut till vinröda och oerhört mjuka, småtomtar i porslin ställdes på kaminens hylla. Jag log nöjt runt i mitt rum som sken upp mysigt utav ljusen som stod i mitt rum. Julen var min absolut favorit högtid, hela familjen samlades och man utbytte presenter och såg på Kalle Anka. Julafton var enbart två veckor bort och jag längtade med vartenda fiber i min kropp. Min mobil vibrerade borta på mitt skrivbord, fort gick jag dit för att se vem det var. Jag log stort när jag såg Justins namn på skärmen. 

 

   Från Justin: 

   ”Vad gör experten? ;)”  jag skrattade åt hans meddelande och knappade fort in ett svar.

 

   Till Justin:

   ”Hahaha, sätter upp julpynt. Själv? :)” 

 

   Från Justin:

   ”Ah, jul. Längtar, inte mycket. Uttråkad, bara de gamla hemma. ;)” 

 

   Till Justin: 

   ”Awh, kom hit då och hjälp till om du vill så går vi ut med Bubble sedan. :)” det pirrade i magen vid att jag kanske skulle få se honom igen, även fast det endast var några timmar sedan vi sågs sist.

 

   Från Justin:

   ”Redan i hallen, ses snart. :)” 

 

   Jag log stort och studsade bort till sängen där Bubble som vanligt låg och latade sig. Jag kastade mig på madrassen och fick honom att rycka sig ur sitt halvt vakna tillstånd och skrattade. Han kisade med ögonen medan han såg på mig innan han la ner huvudet igen och somnade om. Jag bokstavligen flög nerför trappan när det senare plingade på dörren och jag hann till min lycka innan mamma hann öppna. 

   ”Det är till mig” sa jag fort och hon stannade förvånat. Jag öppnade fort dörren och möttes utav Justins glada, gyllenbruna ögon som jag aldrig kunde få nog utav och hans rosiga kinder från kylan utomhus. Han log glatt när jag öppnade och jag klev genast åt sidan för att han skulle få komma in innan jag stängde ytterdörren igen. Jag huttrade till utav kylan som han tagit med sig in innan jag log mot honom.

   ”Vem var det?” mamma rundade hörnet och kom in i hallen. Jag vände på huvudet och såg på henne. 

   ”Justin” svarade jag med ett leende innan jag vände mig om och såg att han fått av sig ytterkläderna och skorna. Han sträckte sig sedan ut handen mot min mamma som tog emot den.

   ”Trevligt att träffas igen, Mrs. Hawkins” hälsade han artigt, jag kunde se hur mamma tog emot sig lite för mycket utav Justins hälsning och en svag rodnad spred sig över hennes kinder. Jag himlade med ögonen inombords och suckade trött.

   ”Åh, snälla kalla mig Stacey” Justin log strålande och de släppte varandras händer. 

   ”Kom nu” sa jag och Justin skrattade lågt. Vi gick genom huset och bort mot trappan, plötsligt petade Justin till mig i sidan och jag hoppade förskräckt till. Han såg roat och förvånat på mig. 

   ”Är det någon som är kittlig?” frågade han men visste mycket väl svaret på sin egen fråga redan. 

   ”Nej” försökte jag ändå men lät till och med för mig själv inte trovärdig. Han slängde sig sedan mot mig, jag tjöt till innan jag fort dansade undan och sprang sedan uppför trappan med honom efter mig. Jag kom in i mitt rum och försökte stänga dörren innan han lyckades ta sig in men hans fot satte stopp för det så jag sprang fort bort från dörren. En arm slingrade sig runt min midja och jag skrattade till innan jag låg i min säng med Justin över mig. Hans fingrar kittlade mig i sidorna och över mina mage medan jag vred mig under honom och tjöt utav skratt.

   ”Ge dig!” fick jag fram mellan skratten.

   ”Säg att jag är bäst” svarade han och jag skippade nu efter andan. 

   ”Du... är bäst” viskade jag fram.

   ”Vad? Jag hörde nog inte?” 

   ”JUSTIN BIEBER ÄR BÄST!” skrek jag ut och han slutade till min lycka. 

   ”Nej, men tack babe. Jag visste inte att du tänkte så högt om mig” han flinade nöjt ner mot mig innan han satte sig upp. Jag skrattade innan jag lekfullt puffade till honom vilket fick honom att le ännu större, hans leende hypnotiserade mig för ett ögonblick innan jag lyckades slita blicken och harkla mig. 

   ”Mer smicker behöver väl Mr. Bieber ändå inte?” frågade jag och skrattade lågt medan jag höjde på ena ögonbrynet. Han himlade fort med ögonen. 

 

*

 

”Vet du vad jag har tänkt på?” 

   ”Vad har du tänkt på?” svarade Justin och vände roat ansiktet mot mig, vi var nu ute på vår promenad med Bubble. Kylan bet i våra kinder och näsor men vi fortsatte ändå gå längst vägen med Bubble sniffande framför oss. 

   ”Varför, som ett fan, skrika så högt att dem inte hör vad du säger eller gråta så mycket att dem inte ser dig. Varför?” jag såg att frågan förvånade honom innan han log roat.

   ”Jadu, den frågan har jag ställt mig själv många gånger men har aldrig fått något bra svar på det” svarade han och jag nickade förstående. 

   ”Nej, men titta på Bubble!” utbrast jag och pekade på honom innan jag skrattade högt. Han hade hamnat på en isfläck och blivit en liten mini version utav Bambi. Det var otroligt roande att titta på hur han försökte ta sig fram över isen. Plötsligt körde en bil runt hörnet med vrålande motor och jag väntade på att han skulle sakta in. Paniken fyllde mig sedan när jag insåg att föraren inte såg Bubble på gatan som i sin tur försökte springa bort från gatan men enbart halkade på isen. Fort utan någon som helst baktanke sprang jag ut i gatan. ”BUBBLE!” skrek jag högt medan Justin ropade efter mig.

   ”PENNY! NEJ!” 

 

---

 

ja, hahahaah del 2 blev något längre. ;) vad tyckte om det? Pennys lilla lektion för Chaz. Justin och Penny hemma hos Penny men sedan slutet hörrni!? HUR TROR NI DET GÅR!? 

kommer de bli överkörda? kommer Bubble klara sig? aaaah, vad tror ni?? KOMMENTERA! 

puss&kram. ps. inte genom läst. ledsen :P