PREVIOUS:    Hon la sig sedan - fortfarande fullt sminkad - ner på kudden och jag drog upp täcket över henne. Jag smekte henne mjukt över kinden och såg att hon redan hunnit somna, jag gäspade själv till och gick ut ur rummet för att sedan tyst gå ner till vardagsrummet där ljusen i julgranen fortfarande var tända. Jag sparkade av mig skorna innan jag drog av mig t-shirten och la mig ner i soffan. Jag drog åt mig en filt och vecklade fort ut den. Jag gäspade ännu en gång innan jag slöt ögonen, med en sista tanke i huvudet somnade jag. Hon var riktigt kär i mig...

Vart är jag? Om detta är din första tanke när du vaknar upp på morgonen vet du direkt att du är illa ute. Och denna tanke var just min första som jag ställde mig själv i sådär halv panik denna morgon. Jag låg inte i min egen säng, jag hade någon annans tröja på mig och hade en sprängande huvudvärk. Jag fruktade att mitt huvud skulle gå i två på grund utav den. Jag stönade och la mitt ansikte i mina händer. Vad är klockan? Min andra fråga jag ställde mig själv. Min blick svepte över rummet och stannade på stolen i hörnet där min klänning hängde och mina skor stod. Det andra jag la märke till var tapeten som jag så väl kände igen, men från vart?

   Justin! Skrek det sedan i mitt huvud och jag flämtade till. Jag fann dock inte längre tid att reflektera över detta innan dörren intill rummet öppnades och en mycket vacker, ung kvinna uppenbarade sig.

   ”Ju-” började hon men tystnade när hon fick syn på mig i sängen och inte Justin. ”ehm... hej?” det hettade illa i ansiktet och jag önskade att madrassen kunde sluka mig och ta mig bort från denna pinsamma situation. 

   ”Hej” pep jag fram. ”detta måste se väldigt dumt ut” 

   ”Ja, något” svarade hon medan hon nickade och la armarna i kors över bröstet. Jag log generat. ”men vi kan ju börja såhär, vad heter du?” 

   ”Penelope Hawkin, men du kan kalla mig Penny” svarade jag fort och såg genast hur något klarande för henne, hennes bruna ögon som var slående lika Justins ljusna och ett förstående leende spred sig över hennes läppar. 

   ”Åh, jag tyckte jag kände igen dina ögon och håret. Jag är Patricia, Justins mamma, men du kan kalla mig Pattie” detta blir ju bara värre! Justins mamma!?

   ”Tyckte dina ögon såg bekanta ut” kontrade jag och hon skrattade mjukt. 

   ”Ska vi se vart den lilla dåren har tagit vägen då?” frågade hon sedan och jag skrattade till innan jag reste mig från sängen. T-shirten jag bar räckte mig en bra bit ner på låren och den luktade gott utav Justin. 

Justin stönade innan hans ögonlock fladdrade till och han visade sina gyllenbruna ögon.

   ”Vet ni vad som är obehagligt?” frågade han med sin raspiga, hesa morgon röst innan han sträckte på sig och gäspade. Jag och Pattie gav varandra en blick, jag såg tydligt att hon var lika förvirrad utav vad hennes son pratade om som jag var. ”att ni står och stirrar på mig medan jag sover” sa han och svarade på sin egen fråga, jag skrattade.

   ”Hur mår du? Har du ont?” frågade han sedan och riktade blicken mot mig, jag flackade nervöst med blicken. Borde jag må dåligt? Frågade jag mig själv medan jag lätt rynkade på pannan och skrattade till. 

   ”Uhm... jag har en fruktansvärd huvudvärk om det är det du menar” svarade jag. 

   ”Åh, jag hämtar genast en värktablett” skyndade sig Pattie att säga innan hon fort försvann ur vardagsrummet och gick bort till köket. Jag såg efter innan jag såg ner på Justin som trött gnuggade sig i ena ögat innan han långsamt satte sig upp. ”här” sa han och klappade bredvid sig på soffan, jag satte mig ner och fingrade på kanten till tröjan. 

   ”Så jag gissar på att denna är din” sa jag och såg upp på honom, han nickade roat. ”ehm... vad hände igår? Konstigt nog kommer jag inte ihåg något” fortsatte jag och gned mig över pannan, Justin skrattade. 

   ”Det förvånar mig inte, du var väldigt borta igår” jag rynkade genast på pannan, var jag? ”Spencer kom gående med dig igår, sa att du tydligen hade misstagit ett glas vodka för vatten” förklarade han när han såg min förvirrade minn och jag slog fort handen för munnen. 

   ”Nej! Gjorde jag något pinsamt? Shit, vad gjorde jag?” utbrast jag men Justin bara skrattade medan han viftade med handen. 

   ”Lugna dig, du gjorde inget” hann han svara innan hans mamma kom in igen, nu med ett glas vatten och en tablett i handen. 

   ”Här har du” sa hon vänligt. Jag log tacksamt och tog emot glaset och tabletten. 

   ”Tack så mycket Pattie” sa jag innan jag svalde ner den vita huvudvärkstabletten. Hon tog emot glaset igen och gick bort till köket ännu en gång. ”okej, det kan ju förklara varför jag inte kommer ihåg något från kvällen? Vad hände exakt?” 

   Justin andades in innan han släppte ut det och det var först då jag märkte att han inte hade någon tröja på sig. Plötsligt glömde jag att jag väntade på ett svar utan var fängslad vid synen. ”Penny!” Justin knäppte med fingrarna framför mig och jag ryckte genast till. 

   ”Förlåt, vad sa du?” mina kinder hettade illa och jag skämdes över att han behövt knäppa med fingrarna för att få mig tillbaka till verkligheten. Justin skrattade. 

   ”Du vara bara ännu trevligare och ännu fnissigare med alkohol i din kropp. Vi såg fyrverkerierna innan du sa att du var trött så jag tog med dig hit för att du inte ville gå hem. Du sa att du inte orkade vara där, att ditt hem var fyllt utav sorg och ondska. Så jag tog som sagt med dig hit, jag tänkte ju knappast låta dig sova på gatan. Jag hjälpte dig att byta om eftersom du var för trött för att göra det själv sedan somnade du som en sten så fort du hade lagt dig ner” berättade han och jag såg med stora ögon på honom. Jag såg ner på hans tröja innan jag såg upp igen. 

   ”Oj” sa jag tillslut och han skrattade. 

   ”Yeah” la han sedan till medan han nickade. ”du var ganska rolig faktiskt, du tyckte att hundar och katter borde vara vänner” 

   ”Varför det?” frågade jag skrattande. 

   ”Så de kunde göra söta barn” jag såg chockat på honom innan jag skrattade högt. 

   Jag skakade på huvudet. ”herregud” Justin ryckte på axlarna. 

   ”Jag tyckte du var extremt gullig i ditt lilla trötta, flummiga tillstånd” genast rodnade jag. ”rodnar du igen?” jag hörde på långa vägar att Justin var road över detta faktum. 

   ”Nej” mumlade jag ändå men skrattade då jag såg att Justins ansikte var mycket nära mitt för att kunna se mitt ansikte som jag försökte gömma bakom håret. 

   ”Det gör du visste och du ser otroligt söt när du gör det också” sa han lågt och jag såg genast upp på honom, hans ögon bara några centimeter från mina. Min blick gled ner tills hans läppar som inte var mycket längre bort. Jag fuktade långsamt läpparna och byggde precis upp modet för att luta mig fram den sista biten när dörren slog upp till huset och fick mig att kasta mig bort från Justin. 

   ”Vi såg rådjur ute, det var fem stycken” en glad kvinnoröst ropade glatt innan en gammal kvinna uppenbarande sig, hon gick från glad till förvånad. ”åh, jag är ledsen. Avbröt jag något?” 

   ”Nej, det är lugnt mormor. Vi tänkte precis gå och äta frukost” svarade Justin lugnt medan jag satt kvar i min stela och antagligen chockade ställning. Justin drog bort filten och visade att han fortfarande hade på sig sina jeans, han reste på sig innan han vände sig mot mig och skrattade. ”kom igen” han sträckte ut handen och jag tog efter en stund tag i den och lät honom hjälpa mig ut. Kvinnan hade försvunnit in i köket och från hallen kom nu en lagom lång, nästan skallig och knubbig gubbe, typiskt utseende för en gullig morfar eller farfar. 

   ”Nämen hej, dig känner jag igen” sa gubben med ett leende. ”Penny?” 

   Jag nickade och skickade Justin en blick innan jag glatt skakade gubbens hand. ”Bruce” 

   ”Trevligt att träffa dig, Bruce” han log bredare och släppte min hand, Justin kramade handen som fortfarande låg i hans medan vi följde efter Bruce in i köket där Justins mormor och Pattie stod. 

   ”Du måste vara den omtalade Penny” Justins mormor tog de få stegen fram till oss och sträckte fram sin hand. Jag skrattade nervöst. ”mitt namn är Diane” 

   ”Det är mitt namn det” svarade jag. ”trevligt att träffa dig, Diane” hon log glatt. 

   ”Hungriga?” frågade hon sedan och gick tillbaka till köksbänken, jag nickade glatt medan Justins mage gav hans svar när den brölade högt. Jag skrattade och han flinade innan han ryckte på axlarna.

   ”Han är alltid hungrig” retades Pattie och log älskvärt mot sin son. Jag log medan jag lät blicken vandra mellan familjemedlemmarna, de vuxna skrattade åt Patties lilla skämt medan Justin himlade med ögonen. 

Frukosten var underbar, Justins familj var en enda stor gryta av glädje. Vi skrattade och Pattie och Diane älskade att berätta pinsamma barndomsminnen om Justin. Vilket Justin var mindre förtjust över. 

   ”Jag följer Penny hem!” ropade Justin in i huset en timme senare när jag fått på mig min egna kläder igen och Justin bytt. Alla tre kom genast ut i hallen för att till min förvåning krama mig hejdå, jag besvarade glatt deras kramar innan vi gick ut i kylan. 

   ”Din familj är underbar” sa jag när vi kommit en bit på vägen, Justin log ner mot mig. 

   ”Jag älskar dem, de är de bästa” svarade han och jag log brett. Jag andades in den friska luften och tryckte ner min hand längre i min jackficka, himlen var molnfri och solen stod högt på himlen. ”Penny” jag vände genast blicken mot Justin när han sa mitt namn. ”det är en grej du gjorde igår som jag inte berättade för dig” jag såg stumt på honom medan jag pressade ihop läpparna till ett streck. Vad gjorde jag!? ”eller snarare något du sa” fortsatte han och vi stannade. ”så jag tänkte ge dig ett svar på det”

   Han tog ett steg närmre innan han höjde händerna och la den ena vid min nacke medan den andra smekte över min kind. ”jag har fallit för dig också. Mycket tidigare än du skulle jag tro och igår när du sa att du hade väntat länge på att ens erkänna eller våga tro. För att se om dina känslor var äkta fick mig bara att falla ännu mer. Jag tror aldrig att du skulle utnyttja någon, aldrig. Du är inte som Selena, du kommer aldrig vara som henne. Du är godhjärtad, snäll, omtänksam och tänker alltid på alla andra innan dig själv. Jag är riktigt kär i dig också” med dem orden som fyllde mig med så mycket lycka att jag trodde jag skulle explodera tog han mjukt tag om mitt ansikte innan han böjde sig ner.

   Min blick gled snabbt mellan hans ögon och läppar medan han närmade sig innan jag slöt dem och sträckte på mig för att möta honom. Känslan när hans läppar trycktes mot mina var obeskrivlig, hans läppar var mjuka mot mina. Pressade, masserade mina. När chocken försvann höjde jag mina händer och la dem runt hans nacke innan jag tryckte mig mot hans kropp. Med andan i halsen lutade vi oss sedan tillbaka men stannade fortfarande inom centimetrar från varandra. 

   ”Det där kändes bra” fick jag fram och ett leende spred sig över hans läppar.

   ”Det kändes riktigt bra” instämde han innan han lutade sig fram för att kyssa mig igen.

ohhh myyyyy gaaaaaaaawd! they KISS! fucka ur totalt nu! gå apa på alla ni känner! okej, nej. sitt kvar i din säng eller vart du nu sitter för guds skull. sitt du! SITT! säger jag. okeeeeeej, obehagligt. nej, bli seriös nu Linn. sluta larva dig! vad tyckte ni!? I WANT TO KNOW! 

KOMMENTERA HJÄRTEGULL! ♥ PUSS&KRAM.