Trust Issues - Kapitel 7

 
PREVIOUS:    Jag vaknade utav att mamma talade lågt med mig och skakade mig löst, jag slog upp ögonen och hon log mot mig. ”dags att vakna gubben” sa hon och jag stönade. Jag hörde hur hon skrattade svagt.

   ”jag kommer” svarade jag svagt. Jag tog på mig nya kläder och gick sedan ner till köket, där mamma och Kenny satt. ”är Hannah vaken?” frågade jag.

   ”jag vet inte. Jag tänkte att du kunde väcka henne” svarade mamma, jag nickade och gick bort mot hennes rum. Jag öppnade dörren och möttes av ett mörkt rum, jag tände lampan och log.

"upp och hoppa sömntuta” sa jag glatt. Jag såg bort mot sängen och möttes av något helt annat än vad jag förväntade mig.

 


 


Heaven by Emeli Sandé

 

I sängen låg Hannah, hon var likblek och genom svettig. Hon stirrade upp i taket och tog snabba och korta andetag. Hon fick små krampryckningar och stönade högt. Jag sprang fram till sängen och ställde mig på knä vid sängen.

   ”vad har hänt?” frågade jag och hon stönade bara till svar. 

   ”mamma!” skrek jag sedan panikslaget och jag hörde steg i korridoren. Hon och Kenny kom lägligt in i rummet för att se Hannah slänga sig över sängkanten och spy en kase blod ner på golvet. Sedan blev hon medvetslöst hängande över kanten, jag såg med fasa upp på mamma och Kenny som stirrade på Hannah.

   En sekund gick innan alla ryckte till och började snabbt arbeta, mamma sprang för att ringa ambulans och Kenny sprang fram till mig. Vi lyfte henne och la ner henne i sängen igen och hennes läppar var alldeles blodiga och de lös röda jämfört med hennes vax bleka hy. Vad hände under natten?

   Mamma kom tillbaka in med andan i halsen och meddelade att ambulansen skulle komma inom några minuter.

 

 

   Ambulansmännen fick fort över Hannah på en bår och in i ambulansen, stressat slängde vi oss in i en bil och körde till sjukhuset. När vi kom dit blev vi informerade om att hon hade tagits in på akuten och höll för tillfället på att opereras.

   ”opereras?” ekade jag.

   ”ja, hon har tydligen inre blödningar och doktorerna håller på att fixar läckan och försöker dessutom finna ut vad som orsakade det” svarade doktorn. ”men vänta i väntrummet så länge så kommer jag med mer information så fort läget förändras” fortsatte han och vi gick bort till sofforna och slog oss ner. Jag begravde mitt ansikte i händerna och försökte hitta en förklaring till detta, men fann ingen.

 

 

”Scooter är i telefonen” sa Kenny och sträckte fram mobilen mot mig. Vi hade nu suttit och väntat i flera timmar på goda nyheter men inte en skymt av den manliga doktorn hade synts till.

   ”hej” hälsade jag till telefonen.

   ”hej, hur går det?” frågade han och lät orolig. Jag suckade svagt och kliade mig frustrerat i pannan. 

   ”vi har inte fått några nya besked och jag tror jag kremerar snart” irriterat slog jag ut med handen framför mig. 

   ”de gör nog sitt bästa, Justin. Lita på dem”

   ”jaja, jag vet. Men det tar ju så förbaskat lång tid!” utbrast jag frustrerat.

   ”hon klarar sig ska du se”

   ”mm… men jag ringer om vi får reda på något” vi sa hejdå och jag räckte över telefonen till Kenny igen.

   ”Justin?” hörde jag Selena säga. Jag vände upp blicken för att se henne komma genom korridoren, jag ställde mig upp för att möta henne på vägen. Jag omfamnade henne och kramade henne hårt. ”hur går det med henne?” frågade hon sedan.

   ”hon opereras, hon hade tydligen inre blödningar” svarade jag och Selena såg beklagande på mig. Med Selenas hand i min satt jag tillsammans med mamma och Kenny och väntade och väntade och väntade. Dagen gick över till kväll och vad som kändes som evigheter satt vi i väntrummet tills den manliga doktorn kom ut genom dubbeldörrarna. Jag ställde mig fort upp och han kom fram till oss.

   ”operation gick bra och Hannah mår bra” berättade han och den stora stenen lyftes från mitt bröst och jag andades lättat ut.

   ”tack” sa jag till honom och han log. 

   Vi blev visade av honom in till hennes rum, där låg honom i en sjukhus klänning med nålar i armarna och en syre slang vid näsan. Monitorn pep regelbundet tillsammans med hennes hjärta och jag kunde se hur lite färg hade kommit tillbaka i hennes ansikte. För tillfället var hon fortfarande nedsövd med han meddelade att hon skulle nog vakna snart, han bad oss sedan kontakta så fort hon vaknade så skulle han komma.

 

 

Hannahs Perspektiv.

   Jag slog sakta upp ögonen och jag såg att jag befann mig i ett vitt rum. Ett pipande hördes och jag kunde höra svaga röster, innan allt bröt genom och ljuden förstärktes. Pipandet blev högre och de svaga rösterna blev till normal nivå, jag vände huvudet till höger för att se Justin med Snövit i knät.

   De satt och småpratade med varandra, jag vände då huvudet mot vänster och såg Pattie som satt i en fåtölj med en tidning i knät, fönstret bakom henne visade att det var mörkt ute och att kvällen löd mot sitt slut. Jag såg ner på mig själv och jag såg att jag hade fått på mig något annat på kroppen och jag låg i en säng med vita lakan.

   Jag vände sedan blicken mot mian armar där det satt nålar in i mitt armveck. Jag kved till, knep ihop ögonen och vände bort ansiktet. Jag hatar nålar. Jag hörde rörelse i rummet och sedan placerade någon sin hand på min arm.

   ”Hannah? Är du vaken?” hörde jag någon säga och kände sedan igen Justins röst.

   ”ja” svarade jag och öppnade försiktigt ögonen igen. Jag såg upp i hans bruna ögon och han tittade oroligt på mig. ”vart är jag? vad hände?” frågade jag sedan.

   ”du mådde inget vidare när jag skulle väcka eller du var redan vaken i morse” svarade han och minnena från den outhärdliga smärtan i magen kom tillbaka och fick mig att rysa. ”och svaret på din första fråga är sjukhuset” fortsatte han lugnt. Dörren till rummet öppnades och en man kom in, jag såg misstänksamt på honom och han tittade lugnt tillbaka.

   ”hur mår du, Hannah?” frågade han piggt.

   ”bra” svarade jag tvekande. Han nickade och tog tag i en pärm och bläddrade i papperna. ”när fick du din mens senast?” frågade han sedan och såg upp från papperna.

   ”min vad?” frågade jag.

   ”din menstruation. Den man får varje månad. Man blöder från underlivet” sa han förklarande. Jag såg förvirrat på honom och tänkte efter. Hade jag någonsin varit med om något sådant? Sedan kom jag ihåg hur jag hade vaknat en morgon och mitt lakan hade blodfläckar.

   ”oj… det var länge sedan om det är det jag tror det är… vad var du sa? Mens” sa jag.

   ”hur länge sedan?” frågade han allvarligt.

   ”det hände en gång för kanske två år sedan men sedan dess har jag inte haft det igen” sa jag och han såg på mig med rynkad panna.

   ”vad betyder det här?” frågade Pattie.

   ”vi har kommit fram till att det var Hannahs äggstockar som i stort sett gick sönder och där av de inre blödningarna. Detta kan ha orsakats av att mensen inte har fått kommit ut utan har hela tiden stoppats antigen genom tabletter eller annat” svarade han.

   ”har du ätit tabletter ungefär en gång i månaden?” frågade han sedan mig och jag funderade igen.

   ”jo” svarade jag.

   ”vad blir konsekvenserna utav det här nu då?” frågade Pattie.

   ”tyvärr kunde vi inte rädda dina ägg, så vi måste tyvärr meddela att du inte kan få några barn i framtiden” sa han och såg beklagande på mig. Jag skrattade till och alla tittade förvirrat på mig.

   ”nu skulle Mark ha hoppat upp och ner av glädje” förklarade jag roat och Justin såg frågande på mig eftersom han visste vem Mark var. Jag suckade uppgivet och insåg att det var enklast att bara berätta. 

   ”för två år sedan ungefär, har inte så stor koll så hade jag blödigt så där som du säger” sa jag och såg på mannen med pärmen.

   ”Mark trodde bara att mina kunder körde hårt med mig så att jag blödde eller att de slog mig men efter några dagar slutade det. Och kunderna fortsatte komma och några månader efter det kunde jag se hur jag blev större om magen och jag hade konstiga humörsvängningar och en dag kände jag hur det sparkade från insidan. Jag tog hjälp av Mark och han listade ut vad som var på gång. Marks lösning på det ”stora problemet” som han kallade det var att droga ner mig. Sedan slå mig så mycket i magen att jag kände hur något nästan krossades inuti mig och blod rann ur mig. Efter det började han proppa mig med tabletter några gånger i månaden” sa jag och de alla tittade förskräckt på mig. Det var då Mark hade ställt fram skålen med kondomer, tänkte jag.

 

 

Det blev många frågor efter min lilla berättelse men jag ville inte svara på några utav dem. ”när kommer jag här ifrån?” frågade jag Justin som satt i fåtöljen bredvid sängen. Det var nu morgon igen och Justin och Pattie hade precis kommit tillbaka.

   ”så fort du blir utskriven. Jag antar att de kommer ta några fler tester och annat innan de kan bekräfta att du inte behöver komma hit igen” sa han och log svagt.

   Mannen kom tillbaka senare på dagen och sa att jag behövde ligga inne över natten men att jag kunde åka hem imorgon. Resten av dagen satt jag och såg ut genom fönstret och såg hur solen gick ner. Vad gör jag här? Egentligen? Jag borde ha dött i operation. Jag borde inte leva…

 


 

ja, Hannah klarade sig! men inte har hon släppt självmords tankarna inte! vad tror ni hon hittar på?
vad tycks? Kommentera! :)

Skriven av: Ebba

Awesome vad bra att hon levde :-) Alla måste vara bäldigt forvirrade av hennes historia. Men bra ett till !!!!!!

2012-01-15 @ 17:27:35
Skriven av: Felicia

GOSH!

fett bra, gravid?

Hon kan inte få barn, stackars Hannah!

2012-01-15 @ 17:28:44
URL: http://storiesbyyme.blogg.se/
Skriven av: Emelie

Omg hon var gravid och nu kan hon inte å barn :(

Vad bra att Justin kom när han kom för annars hade det vart illa :(

Skit bra Linn nu vill vi ha ett till :D

2012-01-15 @ 17:55:39
URL: http://justtwitter.blogg.se/
Skriven av: Felizia

Omg, stackars Hannah! :'(

Läääängtar till nästa! :)

2012-01-15 @ 17:57:00
URL: http://onlyfellie.blogg.se/
Skriven av: Hannah

Asså...det går inge bra för henne...

2012-01-15 @ 18:09:21
Skriven av: Erica

Fan vilket jobbigt liv. Kul att hon garvar när hon får reda på att hon inte kan få barn, kan se allas blickar när hon börjar skratta, hahahah

2012-01-15 @ 18:37:01
URL: http://ericananny.blogg.se/
Skriven av: Anonym

Tycker synd om Hannah :(

2012-01-15 @ 19:40:59
Skriven av: Johanna

Sorry att jag inte har kommenterat men svårt att kommentera från mobilen! LOVE ITTT!!

Totalt annorlunda från andra noveller and I love that :D

2012-01-15 @ 21:55:35
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Skriven av: Josse

Nu är del 23 ute, kommentera gärna hur du tycker att den är! :)<3

2012-01-16 @ 18:50:43
URL: http://foreverbbieber.blogg.se/
Skriven av: Sara

Gå in på

http://bieberword.blogg.se/2012/january/tavling-tavling-tavling.html?_tmp=a977c791955bbbe20f1404ac86dc71f66749cddd

Och tävla om JustBeats

2012-01-16 @ 20:56:47
URL: http://jbieberstoriies.blogg.se/

Ditt Namn:

Kom ihåg mig?

Din E-postadress: (Publiseras Ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback