”du-” började jag men hann inte längre förens hon slängde sig om min hals igen och tryckte sig mot min kropp. Hennes läppar masserade mina och mina händer gled över hennes kropp.  

 

---

  

Med ett leende på läpparna gick jag med Justins hand i min genom korridoren på väg tillbaka till scenen. Han gillade mig i alla fall! Skrek det glatt i mitt huvud och jag log ännu större. Vi kom tillbaka till alla omklädningsrum och satte oss i en utav sofforna i den stora logen för alla, rummet var tomt för tillfället men jag antog att det snart skulle droppa in människor.

   Utan förvarning la Justin ett finger under min haka och riktade mitt ansikte mot hans för att sedan trycka sina läppar mot mina. Jag kysste han ivrigt tillbaka och njöt till fullo. Han drog sig ifrån och log mot mig.

   ”ledsen kunde inte hjälpa det” sa han sedan lågt. 

   Jag skrattade och skakade på huvudet. ”inte mig emot” svarade jag och han log. Han kramade min hand hårdare och in genom dörren kom Scooter, Maggie och min pappa. De pratade ivrigt om något och märkte inte oss i soffan.

   ”nej, precis!” sa Maggie och tittade på Scooter.

   ”bra, då är vi överens om det” svarade Scooter och en instämmande nick kom från pappa. Jag rynkade pannan och undrade förbryllat vad de pratade om. Scooter vände sig sedan om och fick då syn på oss i soffan, han stannade mitt i steget och stirrade på oss. Jag såg undrande tillbaka på honom och han kastade en snabb blick på pappa och Maggie.

   ”vad händer?” frågade Justin bredvid mig.

   ”ehm… inget. Bara tråkigheter som ni inte behöver bry er om” sa Scooter fort, nästan lite för fort. Justin nickade tveksamt och mumlade fram ett ”okej”. Maggie viskade något till Scooter och pappa, de kastade en snabb blick på oss innan de skyndade ut ur rummet.

   ”ja, det där var ju inte… underligt” sa jag efter en stund och Justin skrattade.

   ”absolut inte” svarade han med ett leende.

 

   Dagen vandrade vidare och Scooter, Maggies och pappas beteende gjorde mig… bekymrad. Vad hade de i görningen? Vad det än var så kändes det inte bra. Jag fann dem viskades och så fort jag eller Justin kom i närheten så blev de tysta.

   De har också lyckats vara i närheten hela tiden, alltid sneglandes på oss som om de väntade på att komma på oss. Jag började bli riktigt irriterad över vad de höll på med. Jag stötte på Justin och korridoren och han såg minst lika frågandes ut som jag.

   ”vet du vad som händer?” frågade han samtidigt som vi gick in i mitt omklädningsrum, han la sig i den lilla soffan medan jag satte mig i den bekväma stolen framför spegeln.

   ”ingen aning, men vad det än är så skrämmer det mig” svarade jag och suckade.

   ”de smyger runt som typ… gossip girl och väntar på något” la jag till efter en stund och Justin skrattade. Jag såg på mig själv i spegeln och funderade.

   Visste dem något? Något som skulle påverka oss? Eller något som skulle kunna skada oss? Nej! Så kan det inte vara, varför skulle de då smyga runt och snegla på oss. Jag vände mig mot Justin som såg upp i taket och nynnade lite, ”oss”, var det vi? Var vi ett par? Så snabbt? Jag skulle inte tveka att bli hans…

   Jag klev av stolen och jag fram till soffan, jag satte händerna på en varsin sidan av hans huvud på armstödet och tittade ner på honom. Han log stort när han såg mig och jag log svagt tillbaka. ”Justin…” började jag och såg in i hans ögon.

   ”ja?” frågade han bekymrat efter en stund.

   ”vad är vi?” frågade jag sedan. ”vad ledde det i klädskåpet till?” han såg tillbaka in i mina ögon och verkade söka efter svaret hos mig.

   ”vad vill du att det ska vara?” frågade han allvarligt.

   ”jag… jag vet att ett förhållande när man är känd alltid är svårt men jag skulle gå igenom det för dig” svarade jag och kände hur rätt det stämde i kroppen.

   ”jag bryr mig inte så länge jag har dig” sa han och lyckan fyllde mig, jag böjde mig ner över honom och kysste hans läppar.

 

 

Justins Perspektiv.

   Konserten var över och jag gick trött bort för att duscha, när jag kom in i mitt omklädningsrum stod Scooter tillsammans med Maggie och viskade frenetiskt. Jag stannade i dörröppningen och höjde på ena ögonbrynet.

   ”okej, vad är det som är så himla viktigt att ni beter er såhär?” frågade jag och de båda hoppade till.

   ”inget, Justin. Jag har ju redan sagt det” svarade Scooter och flackade med blicken. Jag såg menande på honom och han tittade uttryckslöst tillbaka, jag suckade och gick bort till min väska.

   ”jaja, whatever. Jag duschar” sa jag innan jag tog med mig mina kläder intill duschen.

   ”bra, gör det. Vi åker om 40 minuter” hörde jag Scooter ropa efter mig.

 

   Bussen rullade ut från parkeringen efter att alla hade kommit på och fansen vinkade glatt och skrek ute på gatan. Jag vinkade glatt tillbaka till dem genom fönstret innan jag trött suckade och satte mig i soffan.

   ”bra konsert idag, gubben” sa mamma och satte sig bredvid mig.

   ”tack mamma” svarade jag och kände hur jag snart skulle somna, mamma skrattade smått åt mig.

   ”gå och lägg dig nu innan du faller ihop” sa hon, jag log och kysste henne på pannan innan jag gick intill mig. Jag la mig trött under täcket och somnade inom några sekunder, konserter gjorde mig verkligen supertrött.

 

 

Stellas Perspektiv.

   ”inte lika illa att vakna här längre” sa jag roat och såg in i Justins ögon, han skrattade smått. Jag hade såklart vaknat nästan halvliggandes över Justin och förvirrat sett mig omkring tills jag insåg att det var hos honom jag låg. Jag borde inte ens bli förvånad längre.

   ”har aldrig gjort något för mig att du sover här” sa Justin innan han snabbt kysste mig. Jag log mot hans läppar och han föll trött ner mot kuddarna igen, jag satte mig upp och drog ner min sovtröja som hade åkt upp.

   ”Justin-” hörde Scooter säga innan han kom in genom dörren, han stannade i dörröppningen och stirrade på oss.

   ”kom igen, Scooter. Detta kan knappast vara en nyhet för dig, har ju inte sovit en natt i min säng sen vi började turnén” sa jag roat och skrattade åt hans minn.

   ”ehm… nej, jag vet” mumlade han och skakade på huvudet. ”det är frukost” mumlade han sedan frånvarande och skyndade snabbt ut ur rummet. Jag såg förvirrat efter honom och vände mig sedan om för att titta på Justin som skakade på huvudet.

   ”jag vet inte” sa han bara.

 

 

   Bussen körde genom Frankrike och vi var nu på väg upp till Paris för att göra ett stop där också. Jag log stort när jag tittade ut genom de stora fönstren, Paris kärlekens stad. Träden svischade förbi utanför och jag stoppade in min hörlurar för att sedan sätta på ”Goodbye My Lover” med James Blunt. Har alltid älskat denna låt, sorglig men fin.

   Bredvid mig sjönk sätet ner och jag tittade förvånat och något skrämt åt sidan för att titta på personen, bredvid mig satt Justin med ett flin. Jag tog ur ena hörluren och log mot honom.

   ”jag älskar Paris” sa han och såg ut genom fönstret bakom mig.

   ”jag med” svarade jag. ”baguetterna, franskan, Eiffeltornet” Han nickade instämmande och vände sedan blicken mot mig.

   ”också kärlekens stad” sa han och flinade mot mig, han sträckte sig fort fram och kysste mig lätt på kinden. Jag kände hur rodnaden steg på mina kinder och jag log generat. Han skrattade gulligt och smekte mig sedan med fingrarna över mitt kindben.

   ”vi måste prata!” utbrast sedan något och jag röck häftigt till av det plötsliga utropet. In klampandes kom Scooter, Maggie och pappa med allvarliga minner, jag såg undrande upp på dem och de stannade på en rad framför oss.

 

---

 

ojojoj! vad händer nu tror ni?? vad har de gått runt o viskat om?? ;) vad tycks?? ♥ era kommentarer gör verkligen min dag så fortsätt snälla med dem, det betyder mycket! tack till alla er som läser!