"den stora pop sensationen Melody Gold kom för bara några dagar sedan ut med en chockande nyhet, då hon avslöjar att hon ljugit och använt sig av en falsk identitet under sina år i musikbranschen. Detta har skapat många blandade reaktioner bland fans och stora konflikter utspelar sig i de sociala medierna. Stella Olsen, hennes riktiga identitet, har även gått ut med att hon dejtar flickidolen Justin Bieber. Vilket inte gör fansen mindre arga och fientliga, snarare tvärtom då Justin Biebers så kallade Beliebers är väldigt beskyddande och trogna till sin idol. Många hot och kommentarer har skickats till Stella Olsen där de säger att hon är så gott som död om hon inte lämnar Justin ifred.

Vems sida ska man ta i det här spelet? Lögnaren Stella Olsen eller de överbeskyddande Beliebers?"

Jag stirrade förskräckt på tidningssidan och sjönk ihop i stolen vid frukostbordet. Länge satt jag i mina egna tankar innan en hand viftade framför mina ögon och fick mig att ryckas tillbaka till verkligheten. 
"vad läser du? Är du okej?" frågade Justin bekymrat som satt mittemot mig vid bordet, pappa som satt bredvid mig kikade över min axel och läste artikeln. Fort tog han den ifrån mig och kastade iväg den. 
"läs inte sådant där, gumman" sa han fort och vände sig sedan till sitt ägg. 
Jag såg upp på Justin som fortfarande hade en orolig rynka i pannan, jag skakade hastigt på huvudet för att meddela att han inte skulle oroa sig. Jag vände på huvudet och såg ut genom det stora glasfönstret och ut över New Yorks trafikerade vägar. Bilarna tutade högljutt på varandra och människor gick stressat på trottoarerna med mobiltelefonerna i högst hugg.

Så det var en lögnare jag blivit stämplad till. En falsk bitch. Jag pressade ihop läpparna till ett streck och slöt ögonen för en stund för att hålla tårarna borta, jag orkade inte med att de skulle rinna och skapa en stor scen utav det.

”babe” jag ryckte till och vände mig hastigt om i stolen, precis bredvid på huk satt Justin och hade fortfarande den oroliga rynkan i pannan. Jag såg förvånat runt i rummet då det var tomt förutom han och jag, vart tog alla vägen?

”ta inte åt dig, bry dig inte om vad de säger eller skriver” sa han, jag log svagt och böjde mig ner för att luta min panna mot hans.

”jag ska försöka” svarade jag och han tiltade på sitt huvud så han kunde kyssa mina läppar.

Alldeles för snart drog han sig ifrån och jag plutade besviket med underläppen och han skrattade mjukt innan han reste på sig.

”kom igen, vi måste göra oss iordning” jag suckade då jag kom ihåg att vi inte var här på semester utan faktiskt hade arbeta att göra. Jag reste mig från stolen och drog i snörena till min morgonrock, Justin vände sig om för att gå bort mot dörren och jag log busigt. Jag knöt upp rocken och lät den falla, under hade jag ett par trosor och ett tunt slappt linne. Jag harklade mig och Justin vände sig halvt om medan han gick för att kasta en blick på mig men stelnade till i steget. Med stora ögon vände hans sig om och jag såg hur hans blick gled över min kropp.

”synd att vi inte kunde stanna hela dagen härinne, tycker du inte?” frågade jag medan jag började gå bort mot min sovrumsdörr i den stora sviten. Jag kastade en blick bak mot Justin som tittade på sin armled som för att titta på en klocka innan han sa. ”fem minuter har vi!” med snabba steg var han framme hos mig och jag skrattade högt medan han fick upp dörren och vi var snabbt inne.

*

”även om det bara har gått några dagar måste jag ändå fråga, hur känns det?” David Letterman lutade sig fram i sin stol och såg på mig med sina blåa ögon.

”det har skrivits lite i tidningarna och jag har fått en hel del hat på Twitter till exempel, men jag försöker att inte bry mig om det. Jag menar, jag fick hat förut också. Alla kändisar har haters, det är bara en del utav hela paketet man får tyvärr. Men jag fasar dock över att det kommer bli värre” svarade jag och han nickade förstående.

”ja och jag antar att det inte kommer att vara lättare med alla Beliebers onda öga på dig också” sa han och såg menande på Justin bredvid mig.

”jag hoppas att mina Beliebers kan respektera vårt förhållande och vara glad för vår skull” sa Justin samtidigt som han tog tag i min hand. Jag log mot honom innan jag vände mig mot David igen.

”vi är strax tillbaka med mer från Stella Olsen och Justin Bieber” sa David medan han vred på sig i sin stol och såg mot kameran.

6 månader senare

Snöflingan föll långsamt genom luften tills den landade på marken och beblandade sig med resten av snöflingorna. Fler och fler föll långsamt ner och marken täcktes av ett tjockt lager vit snö.

En kylig vind fick mitt hår att dansa medan den fick mina kinder att frysa, jag drog ner den vita basker längre över öronen och huttrade till. Justin skrattade och slog armarna om mig, jag log mjukt mot honom och fnittrade. Han tyckte inte att det var svårt eller jobbigt med snö, snarare tvärtom. Han älskade det och allt som innebar snö. Sporterna, naturen, högtiderna, familjen.

Ensamma gick vi nu längst vägen mitt på ljusa dagen, på väg tillbaka till mitt hus efter att ha varit ute på en promenad i parken, det hade hållit sig relativt lugnt. Paparazzoerna lyckades hålla sig på avstånd och de få fans som hade vågat sig fram hade lugnt och stilla bett om ett kort eller en autograf.

Mitt liv hade inte fått den där U-svängen som jag först hade trott, det hade inte blivit till ett levande helvete. Jovisst hade jag fått hat och en del fans som troget hade sagt att de var lojala hade lämnat mig lika fort som jag hade tagit av mig lös huden. Men lika snabbt som folk lämnade kom det även nya, antingen äldre eller yngre fans. De som såg mig som en inspiration för beslut och risker.

Sedan kom det såklart ilska från annat håll, från fans som ansåg att vårt förhållande borde slängas i papperskorgen. Men efter att behövt stå emot Scooter och Maggies illvilja, personerna som stod oss nära, kunde det inte röra mig längre, krypa in under min hud eller få mig att gråta mig till sömns.

”vi är tillbaka!” ropade jag när vi kom in i hallen, vi stampade på mattan så snön föll av våra skor.

Jag tog av mig baskern och halsduken och la dem tillsammans med vantarna på hatthyllan, jag hängde jackan på en galge och tog sedan Justins hand. Vi gick mot köket och doften av mat fläktades genast mot oss och jag insåg hur hungrig jag var. I köket var nästan alla samlade, Scooter, Carin, Pattie, mamma, pappa, Kenny och Houston. Ute i vardagsrummet hördes fler röster och jag gissade på att det var Alfredo, Ryan och Paige.

”MAT!” ropade mamma och ställde ner den sista skålen på det långa bordet. Hon vände sedan upp blicken och log mot mig och Justin, alla slog sig ner på en varsin stod och ljudvolymen steg hastigt då samtalen gick något kors och tvärs över bordet. Justin satt bredvid mig och pratade med Alfredo och Kenny medan jag lät blicken svepa över dem andra, dem andra som jag älskade väldigt mycket, min familj. Det här hade inte förändrats, det här kunde inte min karriär och allt som kom med det förstöra. Det här kommer alltid vara det bästa och mest betydelsefulla för mig. Jag log lyckligt ner i tallriken medan jag satt där och lät alla högljutt med glatt prata vidare med varandra.

och här med är min tredje novell "2 Worlds 1 Reality" sluuuuuuut!

ah, känns... awesome! knaaaas att jag har lyckats skriva tre noveller, e faktiskt

väldigt imponerad av mig själv. ;) hahahaha. jaha, men snart kommer jag att lägga upp

prologen av "Between Heaven And Hell" igen och dessutom vem som ska spela vem och sådär

då novellen kommer innehåll 9 karaktärer. bli nu inte alldeles galna, alla kommer inte ha egna perspektiv.

de finns bara där för en bättre helhet. awesome! vad tycks? kommentera nu sötnosar. ♥