PREVIOUS:    ”Trevligt att träffas” Helena nästan stirrade på mig medan hon sträckte fram sin hand mot min. 

   ”Så du är nyinflyttad hörde jag” hon log vänligt och jag nickade. ”trivs du bra?” 

   ”Absolut, har enbart mött trevliga människor hittills så allt är bra” svarade jag. 

   ”Jaja, mamma. Tråka inte ut henne med massa frågor” Helena nickade ursäktande. 

   ”Jag är i köket” sa hon. ”trevligt att träffa dig Penelope” hon försvann sedan in i köket, jag rynkade pannan. Chaz hade inte sagt Penelope, han hade lydigt kallat mig Penny. Chaz hade kanske nämnt mig någon annan gång under middagen.

Justins Perspektiv.

Skrattet, det vackra skrattet som klingade i mina öron. Hon hade sin hund, Bubble, i knät och skrattade. Hon skrattade så mycket att det tillslut rann tårar från hennes ögon. Dem vackra bruna ögonen som skulle kunde få mig att göra vad som helst. Chaz fnissade roat bredvid henne, men skrattade troligtvis mer åt henne än åt sketchen på tv:n. Ryan skakade på huvudet åt dem båda innan han vände blicken mot skärmen igen. 

   ”O-oh... m-my... Go-od” fick hon tillslut fram och började lugna ner sig innan hon sjönk ihop mot soffkuddarna. ”det var roligt” jag skakade roat på huvudet och skrattade till.

   ”Har jag någonsin sagt att du är knäpp?” frågade Chaz och såg ner på henne, hon rätade på sig med ett flin liggande på läpparna. 

   ”Jag är hellre knäpp än normal” kontrade hon och höjde menande på ena ögonbrynet åt honom, han nickade instämmande efter ett ögonblick innan han vände blicken mot tvn igen. På vägen mötte han min blick, en liten rynka bildades i hans panna och han såg både frågande och bekymrad ut. Snart gav jag honom samma blick men han endast skakade på huvudet. 

   ”Vad är klockan?” frågade Penny, jag sträckte ut mitt ena ben för att kunna fiska upp min mobil innan jag klickade på 'hem' knappen för att få den att vakna till liv.

   ”Tre” svarade jag henne, hon suckade trött. 

   ”Jag behöver gå” sa hon och reste på sig. ”vakna Bubble” hon skakade den lilla hunden i sin famn som gnydde till men vaknade. Han började vifta på svansen innan han gäspade stort. ”alltid lika trött” jag reste mig från fåtöljen för att tillsammans med Chaz och Ryan säga hejdå till henne i hallen. 

   ”Vi ses på imorgon i skolan” sa hon och kramade om Chaz och Ryan innan hon vände sig mot mig. ”vet inte när vi ses men jag antar att vi kommer göra det” jag log och hon la armarna om min hals innan hon drog in mig i en kram. Jag ville att hon skulle stanna i mina armar men alldeles för snart drog hon sig ifrån och kopplade Bubble med kopplet. Hon vinkade innan hon öppnade ytterdörren och försvann. Jag vände blicken mot Chaz och Ryan, de båda hade armarna i kors över bröstet. Ryan såg nästan roat på mig medan Chaz endast såg arg och irriterad ut. 

   ”Vad?” utbrast jag och slog ut med armarna. 

   ”Vi, prata, mitt rum. Nu!” svarade Chaz, jag höll oskyldigt upp händerna men gick lydigt uppför trappan och bort mot Chaz rum. Förvirrat satte jag mig på hans sängkant och såg hur Chaz stängde dörren efter sig, fortfarande med samma mörka ansiktsuttryck. Vad är det som pågår?

   ”Jag vet vad den där minen betyder, buddy” jag rynkade förvirrat pannan. ”jag älskar och respekterar dig bro, men din historia med dina senaste tjejerna du har haft är inte vacker. Jag tänker inte låta dig krossa Pennys hjärta på det sättet, hon betyder mycket för mig. Hon är en utav mina bästa vänner”

   ”Chaz, jag skulle aldrig... inte mot henne...” 

   ”Fortfarande, jag vill inte att du skadar henne. Förstått?” jag bet ihop, jag såg nu lika irriterat tillbaka mot honom som han såg ner på mig. Mina nyfunna känslor för henne hade inga som helst baktankar, jag ville inte skada henne på det viset jag gjort mot dem andra. Hur skulle jag kunna?

   ”Man väljer inte själv vem man faller för” morrade jag fram. 

   ”Oh, så nu är du 'head-over-heels' för henne alltså? På si sådär, fem minuter!?” 

   ”Jag vet inte, men det jag vet är att jag vill lära känna henne!” utbrast jag och slog ut med armarna, Chaz såg på mig och det såg ut som om han hade en argumentation inombords.

   ”Fine!” sa han tillslut. ”men det är 'friendzone' som gäller tills jag säger annat” varnade han och jag höll återigen upp händerna för att visa mitt nederlag, han vann. 

   ”Vad du än säger” svarade jag och han nickade nöjt. 

   ”Okej, om ni två tjockisar är klara. Kan vi snälla, spela COD nu” jag vände blicken mot Ryan och skrattade. 

”Nej, Jaxon. Du vet att du inte får stoppa leksakerna i munnen” jag såg varnande på den lilla pojken framför mig och han satt stilla för ett tag med munnen öppen och handen höjd. Innan han lydigt lade ner legobiten på mattan igen. Jag hade lämnat Chaz hus igår med Justins bruna ögon, som var så lika Jaxons, inpräntade i min hjärna. Hela kvällen hade de hemsökt mig, när jag vaknade morgonen efter hade jag ett svagt minne över att han kan ha varit med i min dröm. 

   ”Bra pojke, lyssna på Penny” jag snurrade runt och flämtade högt, framför mig stod Justin.

   ”Vad har jag sagt om att skrämmas Bieber!?” utbrast jag, återigen flinade han bara åt mig.

   ”Hm...” sa han och låtsades tänka. ”allt du kunde få en hjärtattack?” jag himlade med ögonen. 

   ”Ha ha, vad gör du här? Jaxon och Jazmyn ska väl inte hämtas för än om några timmar?” han satte sig ner bredvid mig och Jaxon satt snart i hans knä.

   ”Hade inte mycket att göra, grabbarna har hockeyträning så jag kom och tänka på dig. Du jobbar ju här, vilket ger mig chansen att umgås med både dig och de små” förklarade han och jag höjde förvånat på ena ögonbrynet. 

   ”Vilken brilliant idé” svarade jag och han skrattade lågt. Han ville umgås med mig!? Jag kunde inte undgå att känna ett varmt pirr i min mage, bildligt talat - fjärilar i magen. 

   ”Ibland bara kommer dem till mig” 

Justin stannade på dagiset tillsammans med mig tills hans pappa Jeremy kom för att hämta barnen, han var minst sagt förvånad över att se sin son redan befinna sig på dagiset men gav inte några stora kommentarer. 

   "Åk hem ni, jag följer med Penny så ses vi hemma” Jeremy nickade och skickade mig en blick innan han log och försvann ut efter sina barn. Jag vände mig mot Justin. ”vad? man ska aldrig låta en dam gå ensam sent på kvällen” sa han och jag skrattade.

   ”En dam säger du?” retades jag och han himlade med ögonen. 

   ”Sätt på dig kläderna bara” jag gick skrattande bort mot personalrummet för att hämta min ytterkläder. Justin stod när jag kom tillbaka lutad mot dörrkarmen och såg minst sagt otroligt snygg ut. Jag tog hejdå av de fröknarna som fanns kvar innan jag tillsammans med Justin gick ut i kylan. Vi gick i tystnad för ett stund innan Justin bröt tystnaden.

   ”Varför flyttade ni från Winnipeg?” 

   ”Pappa fick ett bättre jobberbjudande och det blev för långt för att åka” svarade jag och Justin nickade. ”hur är det att vara hemma igen?” han riktade upp blicken och såg på mig.

   ”Bra, väldigt bra. Jag har saknat min familj och vänner, att resa runt kan bli väldigt ensamt även fast du är omgiven av människor dygnet runt” svarade han, jag såg beklagande på honom. Jag vet inte om jag hade kunnat göra det han gör varje dag. Vara borta från alla man älskar.

   ”Då var vi framme” jag rycktes ur mina tankar och såg upp, mycket riktigt var vi framme hemma hos mig. Jag vände mig mot Justin och log. ”du är väldigt stark Justin och för det beundrar jag dig. Allt hat du måste få varje dag, jag hade med största sannolikhet brutit ihop” han log snett och ryckte på axlarna.

   ”Men vi ses och godnatt” jag gav honom en kram och gick sedan mot ytterdörren, jag vände mig om innan jag klev in för att se hur han backat några steg och vinkade när han mötte min blick. Jag vinkade tillbaka och stängde dörren efter mig.

Chaz verkar ha en stark motvilja till närmre bekantskap mellan Penny och Justin, huh? vad tycker ni om det??

vad tycks?? KOMMENTERA! jag vill veta vad ni tycker om novellen hittills? är den tråkigt/bra/dålig?? TELL ME, CAUSE I NEED TO KNOW! puss&kram. ♥