PREVIOUS:    ”Nej men där är ju mitt lilla troll!” utbrast han när han var klar och drog bort handduken, jag härmade hånande hans tonfall och ord vilket fick honom att skratta innan jag slängde en blick i spegeln och förstod vad han menade. Mitt hår stod åt alla håll, rufsigt och antagligen tovigt. 

   ”Tack för den du” sa jag och såg menande på honom genom spegeln, han flinade stolt och hängde sedan upp handduken igen. Jag skakade roat på huvudet och tog sedan upp borsten innan jag började dra den genom håret.

Torsdag, 21:a Mars - Justins Perspektiv. 

Bilen var fruktansvärt varm men jag fann inte orken att resa mig ur sätet och kliva ut till friska luften. 

   ”Kom igen nu sengångaren! Här har du lite kaffe, det kanske kan pigga upp dig. Vi börjar snart” Allison gled i i bilen med en kaffemugg i ena handen och en pärm i den andra. Jag tog genast muggen med flytande energi och tog en klunk.

   Jag log tacksamt. ”tack” 

   ”Okej, så inspelningen kommer sträcka ut sig över två, kanske tre dagar det beror på om allt går utan problem” informerade hon och jag nickade förstående. Vi befann oss på inspelningen till min första singels musik video, 'As Long As You Love Me'. Konceptet med videon skulle vara jag och min flickvän vars romans inte godkändes utav fadern, Michael Madsen. I ett försök att sedan rymma tillsammans skulle jag få stryk, spela lite halvt 'badass' skulle bli nytt och spännande. Tjejen för rollen, Chanel Celaya, hade valts ut för att spela min flickvän. 

   ”Nu, upp och hoppa killen! Sluta dagdrömma” jag rycktes ur mina tankar och såg att Allison nu stod utanför bilen, jag nickade fort och följde efter henne. Vi befann oss vid det vackra huset många utav scenerna till videon skulle utspela sig, både på insidan och utsidan. Kameror rullades runt på sina ställningar, män och kvinnor sprang runt med kablar och papper, Anthony Mandler, direktören, tillsammans med Rodney Jenkins, en utav producenterna, samtalade medan de pekade på kulisserna. Scooter stod och pratade hektiskt i telefonen medan han drog handen genom det korta håret han hade på huvudet. 

   ”Finns hon då? Är hon ledig? Nedranns” jag rynkade frågande på pannan och undrade vad det var han var så stressad över. Vanessa, eller Lady V som vi gillar att kalla henne, kom fram med sitt bälte med nödvändiga produkter runt höfterna och såg till att mitt hår låg som det skulle.

 "What about her then? Is she unoccupied? Damnit" 

   Kenny och Moshe befann sig i närheten och pratade med Michael. Scooter stönade frustrerat innan han kom fram till oss. 

   ”Vad är det?” frågade jag lugnt för att inte egga på honom ännu mer. 

   ”Vi har ett problem” svarade han med en suck. 

   ”Varför? Vad är problemet?” utbrast jag genast. 

   ”Chanel råkade ut för en olycka i trappan när hon var på väg hit och har olyckligtvis brutit sitt ben” svarade han och jag stirrade storögt på honom. 

   ”Vad!?” ekade jag dumt. ”men vad gör vi nu? Finns det någon som kan ersätta henne?” Scooter suckade igen. 

   ”Hon som var tänkt att vara ersättare om något gick galet är tydligen redan uppbokad för annat” nu var det min tur att sucka högt. Vad i hela helvete? 

   ”Så vad gör vi nu då?” frågade jag, nu själv stressad. 

   ”Jag vet inte” han drog trött handen över ansiktet. ”eftersom vi inte har någon ersättare i närheten så kan vi inte börja filma, vi måste börja om hela processen” 

   ”Men om vi har en då?” idéen slog mig likt blixten från en klar himmel. En galen idé. Men det var något i alla fall. Värd att testa och framföra. 

   ”Vad är det du tänker?” frågade han och såg tveksamt på mig. 

Penelopes Perspektiv.

Lågt sjöng jag med i låten som spelades från radion, jag satt i köket med datorn framför mig. Jag hade just pratat med Jesse, sett hur han mådde och hur allt var hemma. Jag saknade honom något så otroligt mycket, men bara tanken på att åka hem för att möta mina föräldrar fick mig att rysa och hem resan blev gång på gång uppflyttad. Men jag visste att jag inte kunde stanna här för evigt, hur mycket jag än ville. Jag suckade och skrollade ner på mig timeline för Twitter. 

   Allt möjligt skrevs det om, mest om Justin då det redan spridits att han börjat filma inför sin musik video. Han hade varit på glatt, men trött humör när han lämnade huset imorse. Bubble kom trippande in i köket och sprang rakt fram till hans vattenskål där han genast började slicka i sin det kalla vattnet. Jag såg ner på honom och log snett. Min lilla hårboll. 

   Plötsligt ljöd min telefonsignal genom huset och jag studsade genast upp ur stolen och sprang in i sovrummet. Jag slängde mig på sängen och hann i farten få tag i telefonen, medan jag svarade fortsatte jag tumla i sängen och fann mig själv snart liggandes på golvet. 

   ”Helvete! Shit, min rumpa. Herregud, den kommer vara alldeles blå!” klagade jag och ställde mig upp medan jag gned min bakdel. Skratt hördes från andra sidan linjen. 

   ”Inbillar du dig stolar igen?”  jag himlade med ögonen, han ville aldrig släppa det där. 

   "Det var en gång! Jag var trött och det såg verkligen ut som att det stod en stol där!” utbrast jag och hörde hur han skrattade ännu mer. ”jaja, skratta åt mig du bara. Vad ville du din tönt?” 

   ”Jag gör det utav kärlek och det vet du. Jo, jag befinner mig i en liten, mega kris” svarade han. 

   Jag rynkade pannan. ”en kris? Och det är mening att jag ska kunna hjälpa dig med detta?” 

   ”Precis, om du är villig att ställa upp på det såklart” 

   ”Vad är det då?” frågade jag nu ytterst nyfiken på vad det var han döljde. 

   ”Chanel, som skulle spela tjejen i videon, har tydligen brutit sin fot nu imorse. Hennes ersättare är också uppbokad på annat håll och vi är desperata. Om vi inte hittar någon snart så måste vi börja om i letandet. Därför frågar jag dig, skulle du kunna spela henne?” ordlös, det var precis det jag var efter att Justin var klar. Ville han att jag skulle vara med i hans musik video? Jag? I hans musik video? Hade han blivit galen? Slog han i huvudet på väg till jobbet? 

   ”Skämtar du med mig?” fick jag tillslut fram. 

   ”Jag är hundra procent allvarlig och ärlig när jag frågar dig” svarade han och jag skakade oförstående på huvudet. 

   ”Vänta lite... du vill att jag... jag ska... vara med?” till och med jag insåg hur trög jag var. Skärp dig Penelope! 

   ”du skulle vara räddaren i nöden” inflikade Justin och jag bet mig osäkert i underläppen. 

   ”Men... men vad säger Scooter om det här då? Tycker han att det är en bra idé? Det kanske blir jätte konstigt eftersom... ja, eller?” 

   ”Jag har redan diskuterat det fram och tillbaka med honom och vi ser ingen annan lösning” svarade han och jag andades in djupt innan jag släppte ut det. ”jag hade inte frågat dig om jag visste att du inte skulle klara av det, jag tror du kommer bli perfekt för rollen. Kan ju inte vara så svårt att spela min flickvän eller hur?” det sista fick mig att skratta innan jag fnös.

   ”Oh, du har ingen aning hur påfrestande det är. Jag måste umgås med en hur grym kille som helst hela dagarna, jag tvingas kyssas med honom och hålla hand och... usch, Justin. Det är en ren plåga” skämtade jag och Justin skrattade roat. 

   ”Se det här som en semester då, får vara någon annan för en stund” spelade han med och jag flinade. 

   ”Okej, visst. Jag gör det” sa jag sedan. 

   ”Verkligen!?” utbrast han. ”ah, grymt. Jag älskar dig! Perfekt, en bil kommer och hämtar dig snart då” 

   ”Okej, vi ses snart då. Jag älskar dig också” svarade jag och log. 

   ”Puss” jag la på luren och andades sedan ut, vad var jag just gav mig in på? 

Efter att ha slitit av mig mina sovkläder och var klädd i ett par blommiga höga shorts, en kort korsett topp tillsammans med en sliten jeans väst och mina röda Dr. Martens på fötterna satt jag tillsammans med Kenny i bilen på väg mot inspelningen. En aning nervös pillade jag med kanten till min shorts medan jag såg ut på trafiken genom min Ray Ban solglasögon. 

   ”Det kommer gå bra, tänk bara på hur kul det kommer bli och inte det andra” jag svängde på huvudet så min höga hästsvans piskade mig i ansiktet. Kenny log vänligt. 

   ”Tack” fick jag fram och log tunt. Men det hjälpte inte ett dugg, nervositeten satt i märgen och vägrade att försvinna. 

   ”Då var vi framme” jag hade lust att skrika när Kenny sa det och jag insåg att bilen stannat, han öppnade sin bildörr och klev ut i solen. Jag tog ett djupt andetag för att lugna mig själv och det hjälpte något innan jag sträckte mig efter handtaget och klev ur. Jag följde efter Kenny som ännu en gång log lugnande mot mig. Huset framför mig var stort och väldigt pampigt, stora grindar, avlånga fönster, en rondell som man behövde ta sig förbi innan man kom till ytterdörren. Missförstå mig dock inte, huset var väldigt vackert. Gruset knastrade under mina skor medan jag gick efter Kenny, någon bekant syntes inte till utanför utan enbart arbetare. Jag log vänligt mot de blickar jag mötte innan jag kom in i huset. 

   ”Penny!” jag svängde med huvudet och såg Scooter tillsammans med Allison och Justin en bit bort, de samtalade med två andra män. De alla vände blicken mot mig när Justin ropat på mig. Återigen nervös gick jag bort mot dem och log försiktigt. ”detta är Penny, tror du hon kan fungera?” frågade Justin, för ett ögonblick talade han om mig som om jag vore en produkt och inte en levande person. Men jag valde att inte ta åt mig, detta var hans jobb och sådana här saker behöver skötas professionellt.

   De två männen vände huvudet mot mig och granskade mig från topp till tå innan ena mannen tog till orda. ”ja, hon blir väldigt bra. Hon kommer se hur bra ut som helst på kamera, mycket vacker. Mm, jo. Bra” svarade han samtidigt som han började gå bortåt med den andra mannen. Jag såg efter honom och kände hur jag svagt rodnade utav hans komplimang innan jag vände mig tillbaka igen för att bemöttas utav Justin breda leende. 

   ”Så hur känns det? Är du redo för det här?” frågade han och la en arm runt mina axlar. 

   ”Tvivlar du på mina förmågor?” retades jag och han flinade. ”lite nervös” erkände jag sedan. 

   ”Det kommer gå bra, låtsas att inte kamerorna är där så kommer det gå galant” mumlade han mot min tinning innan han försiktigt kysste den. Jag log mot honom. 

   ”Okej, 10 minuter sedan börjar vi filma!” ropades det genom huset. 

   ”Så iväg med dig nu, Lady V tar med dig så du får dina kläder och smink” en kvinna med blont hår och mörk utväxt, brett leende kom fram till mig och tog mig i armen. Jag kastade en sista aning panikslagen blick tillbaka mot Justin som log lugnande innan jag lät mig dras med. O’boy!