2 Worlds 1 Reality - Kapitel 36

”okej” sa jag och log mot henne, jag öppnade dörren och gick sedan bort de få dörrarna till Justins rum. Jag knackade en gång men hann inte knacka fler för ens dörren öppnades och Justins arm grep tag i min och slet mig in.

”hey sexy” sa han efter att ha stängt dörren och sedan mjukt men bestämt tryckte upp mig mot den. Hans varma kropp pressades mot mig och jag log nöjt, tack gode gud för spriten.




”jag älskar dig” sa jag tyst och smekte med tummen längst hans käklinje, han vred på huvudet och såg på mig i mörkret. ”jag älskar dig också”

Jag log snett och han kupade ena handen runt min kind för att sedan luta sig över mig och mjukt kyssa mina läppar. Jag besvarade kyssen och flätade in mina fingrar i hans hår, handen runt min kind gled ner över min hals, smekte över mina nakna bröst och kittlade över min mage.

Jag avbröt kyssen genom att fnissa, han skrattade smått åt mig och rullade sedan upp på mig.

Jag lät mina fingertoppar glida upp och ner längst hans rygg och kände hur värmen strålade från Justins kropp som låg hårt pressad mot min.

 

*

 

Jag öppnade försiktigt ögonen och träffades direkt av en solstråle som lyckats ta sig genom gardinerna, jag la handen för ögonen och rullade sedan bort från fönstret.

Jag stötte ihop med Justins kropp och tog bort handen från ögonen, han sov fortfarande och jag hävde mig upp på ena armbågen. Jag studerade hans sovande ansikte och log snett jag böjde mig sedan ner och kysste mjukt hans läppar. Jag lyfte sedan mitt huvud från hans och såg att hans stängda ögon nu var klarvakna. Ett leende pryde hans ansikte, han la snabbt en hand runt min nacke och svank för att sedan pressa mina läppar mot hans och rullade runt i den breda sängen.

”good morning hot stuff” sa han mellan kyssarna, jag log och han kysste mig längst halsen och började vandra neråt över mitt bröst. Jag kände hur han tände glöden inom mig och jag trodde jag skulle bli galen, fort tog jag tag i hans ansikte och drog upp honom så jag hungrigt kunde kyssa hans läppar.

 

Tumblr_lv5ahuhbwm1r1yutvo1_500_large

 

Vi rullade runt igen så jag satt över hans höfter, jag pressade min kropp mot hans och Justins händer smekte ivrigare över alla delar på min kropp.

Jag kände hur jag ville ha honom i mig nu och snabbt men avbröts genast av dem tankarna när en knackning ekade genom rummet, våra huvuden rycktes direkt mot dörren innan vi såg panikslaget på varandra.

Jag gled hastigt ner på Justins kropp så jag låg med ansiktet på hans mage och han hann precis dra täcket över oss innan dörren till hans rum öppnades.

”Justin! Är du inte uppe än, vi ska ner och äta frukost!” utbrast en mans röst, Kenny.

”ehm… jag-” började Justin.

”men ligg inte bara där, upp och hoppa” sa Kenny och paniken spred sig inom mig.

”JAG KOMMER!” nästan skrek han. ”ehm… jag kommer om en stund, jag lovar. Gå ner så länge” sa han sedan lugnare och i normal samtalston.

”okej, whatever” sa Kenny med en misstänksam stämma och jag hörde sedan hur dörren öppnades och stängdes. Justin andades ut under mig och jag rullade av honom och tittade upp bakom täcket.

”det var nära ögat” sa Justin när jag var synbar. ”han var på väg att slita täcket av mig” sa han sedan med stora ögon, jag kunde inget annat än att skratta.

”det är inte roligt Melody Gold” sa Justin med allvarlig röst vilket fick mig att skratta ännu mer, jag såg på Justin och såg att han hade svårt att hålla sin allvarliga minn.

”du är hopplös” sa han samtidigt som han la sig på mig för att sedan snabbt trycka sina läppar mot mina. Jag log mot hans läppar men kysste honom sedan tillbaka.

Utan förvarning slets dörren upp och Justin slutade tvärt kyssa mig, han grep tag i kanten av täcket och drog den över oss. Under hela den proceduren lyckades vi rulla och rullade av sängen, vi föll ner i en hög på golvet på den bortre delen av sängen från dörren. Ett fnitter hördes och det lät mycket likt Paiges fnitter. Jag satte mig hastigt upp med Justin som fortfarande satt slash låg på mig, vi såg förvånat upp bakom kanten till sängen och såg Paige med armen om magen och var på gränsen till andnöd.

Hon drog tillslut in ett andetag och mer skratt kom ur hennes mun.

”ni skulle ha sett er!” fick hon fram.

 

*

”back on the road” mumlade jag när vi drog ner våra väskor från bagageutrymmena på flygplanet.

Justin drog ner sin väska som låg bredvid min, jag drog trött i min axelbandsremsa för att få ner väskan och suckade trött när den inte ville. Justin skrattade tyst bredvid mig, jag vände huvudet mot honom och körde en armbåge i sidan på honom.

Förvånat slutade han skratta och tittade på mig, men jag ignorerade honom och fortsatte försöka få ner min väska. En fnysning slank ur Justins mun och jag skrattade lågt.

Sedan hördes hur en väska föll ner på golvet och en man som stapplade bakåt, puttade till Justins som hade en liten plats att stå på att han inte kunde rädda sig själv genom att ta ett kliv åt sidan utan knuffades rakt på mig. Hårt föll vi i golvet mellan flygstolarna.

Jag stönade högt under Justin när jag kände smärtan från min arm och höft, Justin reste sig fort och hjälpte mig sedan upp.

”gick det bra?” frågade han oroligt, jag borstade bort smutsen från mina kläder innan jag log mot honom.

”jag är okej” svarade jag honom och ryckte sedan i bandet och väskan föll ner. Jag la nöjt remsan runt axeln och gick sedan med Justin efter mig bort mot dörren ut ur planet och ner för den lilla trappan och ner på asfalten.

 

*

 

Bilen stannade och jag väcktes ur min dvala, Paige gäspade trött bredvid mig och sträckte på sina armar. Jag öppnade min bildörr och klev ur, jag väntade tålmodigt på att Paige skulle ta sig ur men hon var extremt seg då hon fortfarande var nyvaken.

Justin och resten hade redan börjat gå bort mot rätt buss. ”Paige!” utbrast jag när tålamodet tog slut.

Hon ryckte till och kom på rekordfart ut ur bilen, jag skrattade när hon såg sig förvirrat omkring.

Vi började gå bort mot bilen och jag såg upp på den mulna himlen, jag suckade svagt över det dåliga vädret.

”AAAAAHHHHH!” skrek en röst inne i bussen, jag kastade en blick på Paige bredvid mig som stirrade med lika stora ögon på mig som jag gjorde på henne innan vi sprang så fort vi kunde mot bussen.

 

 

 


kort jag vet. men vad tror ni hände i bussen!? ;)

vad tycks? kommentera, jo angående kommentarer så...

jag ser statistiken o blir förvånad över hur få utav er som faktiskt orkar

eller vill lämna en kommentar. o det gör mig lite ledsen faktiskt, jag kämpar med

kapitel även fast det kan stå still i huvudet på mig o då förväntar jag mig faktiskt att få åtminstonde fler än 5 kommentarer. MEN JAG UPPSKATTAR VERKLIGEN ER SOM KOMMENTERAR, såklart ni som läser också men... aja, love you guys och hoppas ni gillade kapitlet. ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 35

"nästa är "Favorite Duet Partners" sa Justin i mitt öra och jag kände hur nervositeten växte inom mig igen. 
Jag grep återigen tag i hans hand och kramade den hårt, uppe på scenen började de ropa upp vilka som var nominerade och det pirrade till i magen när jag hörde våra namn. 
"och vinnarna för "Favorite Duet Partners" är..."

 

 


 

"...Melody Gold och Justin Bieber" ropade de ut i micken och jag studsade direkt upp ur mitt säte. Justin ställde sig lika fort upp och jag slängde mig i hans famn. Han slog armarna om mig och kramade hårt tillbaka, jag släppte sedan taget för att ge Paige en kram innan vi gick mot scenen.

Vi fick en varsin blimp och vi gjorde något gemensamt tack, sedan kom Will Smith som hade varit kvällens värd fram till oss. Han gratulerade oss varmt.

”så ingen kärleksaction mellan duetten?” frågade han och blinkade med ena ögat.

”nej då, we’re best buddies” sa jag och la armen om Justins axel. ”right, Justin?”

”absolut” svarade han med ett leende.

”yeah, anyway. Men som ni båda vet så är detta award lite speciellt eftersom vi slimar kändisar” sa Will med ett leende, Justin och jag nickade.

”så vi tänkte nu ta ut den hemliga kändisen som har röstats fram av fansen som ska bli slimad” fortsatte han och skickade roade blickar på oss.

”oh, vem är det?” frågade Justin glatt, men jag hade redan fattat. Snabbt som blixten tog jag ner armen från Justins axlar och hann pressa mitt ansikte mot hans bröst innan Will skriker.

”IT’S YOU” och scenen exploderar med grönt slime.

Strålarna kom så hårt att det var svårt att stå still, Justin tryckte ner sitt ansikte mot min hals för att skydda sig mot slimet och Will som hade tagit tag oss vinglade när strålarna träffade oss.

Tillslut tog det slut och jag släppte taget om Justin, även fast jag hade tryckte mitt ansikte mot hans bröst hade jag ändå lyckats få en massa slime i ansiktet.

Jag såg upp på Justin och skrattade, hela hans ansikte, hår, kläder, allt var täckt av den gröna sörjan.

 

"IT'S YOU"


”skratta lagom, du ser inte mycket bättre ut” sa han roat och jag slutade tvärt skratta.

Jag såg sedan ut mot publiken och på fansen som stått närmast scenen som också var täckta av slimet, jag skrattade och försökte torka mig i ansikte men det var omöjligt då det inte fanns en ända ren fläck på min kropp. Halkande och fumlande kom vi av scenen och möttes av vårt crew som skrattade och applåderade. Jag log mot dem och vred sedan en bit av mitt hår och det forsade ner på golvet likt vatten.

 

*

 

”har jag kvar slime i örat?” frågade jag Justin, han vände huvudet mot mig och skrattade.

”jepp” svarade han och fortsatte sedan skölja ur sitt hår.

Jag stönade. ”förra året hände samma sak och slimet stannade i mitt öra i en hel vecka, en hel vecka!” sa jag och Justin skrattade igen.

Jag gick ifrån den lilla duschhörnan i rummet och gick bort till min väska, tydligen så visste hela vårt crew att vi skulle bli slimade och då packat ner extra kläder. Lagom road hade jag blivit över det faktumet, men jag hade fått min revange. Jag skrattade återigen när bilden av Maggies fasansfulla ansiktsuttryck kom upp i mitt huvud när jag hade gett henne en stor, slimig kram.

 

 

Jag drog ner dragkedjan på min blöta och kläggiga klänning, drog av de tunna axelbanden från min axlar och lät sedan klänningen falla till marken. Jag klev ur den och ställde mina nakna fötter på det kalla kakelgolvet, jag tittade ner på högen som var min klänning. Jag tog sedan tag i högen och la den i ett utav handfaten, jag satte på kranen och lät vattnet blöta ner klänningen ännu mer och förhoppningsvis ta med sig slime.

 

 

Jag kände över hela huvudet med handen och kände inget kläggigt så jag stängde av vattnet och satte upp munstycket på sin plats igen. Jag drog av mig jackan och t-shirten och la dem på det vita, duschgolvet.

Jag tog sedan tag i handduken som låg på stolen bredvid och la den över huvudet och torkade håret.

Jag sprutade sedan vatten över kläderna på golvet och jag såg hur det gröna slimet blandade sig med vattnet och åkte sedan ner i avloppet.

Jag rätade sedan på ryggen och såg ner på mina nu gröna byxor, jag öppnade väskan som stod bredvid handduken. Jag drog fram ett par svarta adidas byxor, jag drog med lite slit av mig jeansen och slängde den på jackan och t-shirten. Jag klev sedan i mina mjukisbyxor och log glatt över min slime fria kropp. Jag vände mig om för att se hur det gick för Melody, jag fann henne vid handfaten.

Jag kände hur mina ögon spärrades upp av synen, hon stod och sköljde sin klänning under vattenkranens stråle iklädd endast sina spetstrosor och bh. Jag bet mig i läppen och granskade henne från topp till tå. Shit, hon är snygg!

Jag gick med långsamma steg bort mot henne, jag kom upp bakom henne och kysste hennes axel.

Hon vred lite på huvudet men gjorde inga protester eller motstånd, jag drog bort hennes hår från hennes hals och kysste mjukt hennes hud.

Hon tiltade huvudet åt andra hållet och jag la mina armar runt hennes mage, jag vandrade upp till hennes käkben och ner över halsen igen. Mina händer gled över hennes mage och upp mot hennes bröst. Hon vred sitt huvud mot mig och våra läppar möttes, jag kysste ivrigt hennes läppar och hon vände på sig i mitt grepp och pressade sin perfekta kropp mot min.

Hon avslutade kyssen och lutade sin panna mot min, jag såg besviket på henne och jag såg hur det ryckte i hennes mungipor som inte ville dra ut sig till ett leende.

”ikväll” viskade hon sedan tyst. ”vi föreslår att de vuxna kan ta en drink i baren och då smiter jag över” fortsatte hon och jag log större vid varje ord hon yttrade.

”ikväll” instämde jag och lät mina händer glida över hennes rygg och över hennes rumpa innan jag gick bort till min väska. En låg suck slapp ur Melodys mun och jag log snett.

 

*

 






”vi går ner till baren en stund då” sa Maggie som hade kommit och knackat på.

”visst” svarade vi frånvarande och skrattade högt åt filmen som rullade på tv.

”var inte för högljudda bara, Justin sover så snälla väck honom inte” sa Maggie och vi gjorde ett ljud som hon tog som ett ”okej” och stängde sedan dörren. Jag ryckte direkt mitt huvud mot dörren, hoppade över soffryggen och sprang fram till dörren. Jag tittade ut genom det lilla nyckelhålet och såg hur de vuxna samlades där ute för att sedan gemensamt ta sig bort till hissarna som skulle ta dem ner till lobbyn och bort från den här våningen.

”I rock, I rock on!” sjöng jag och gjorde en liten seger dans, Paige skrattade roat i soffan åt mig.

”men är det verkligen okej om jag går och hänger med Justin en stund?” frågade jag för säkert tusende gången, men jag fick dåligt samvete för att jag lämnade henne såhär.

”ja, har jag ju sagt!” sa hon och la sig tillrätta i soffan. ”jag ska titta på ”Remember Me” som jag vet att du inte gillar så jag tar tillfället i akt när du är borta” sa hon och jag rös när hon nämnde filmen.

Jag vet inte vad det var med den, men jag hade en enormt negativ inställning till den.

”okej” sa jag och log mot henne, jag öppnade dörren och gick sedan bort de få dörrarna till Justins rum. Jag knackade en gång men hann inte knacka fler för ens dörren öppnades och Justins arm grep tag i min och slet mig in.

”hey sexy” sa han efter att ha stängt dörren och sedan mjukt men bestämt tryckte upp mig mot den. Hans varma kropp pressades mot mig och jag log nöjt, tack gode gud för spriten.




 

hahahhaha, SLIME! har fortfarande inte kunnat se KCA o e lite sur för det.
KCA har alltid varit mitt favorit award o ofc Teen Choice Awards. ;)
vad tycks? kommentera! ♥

"I let her drive, she is my guide"

mikaela om 2 Worlds 1 Reality - Kapitel 34:
jag älskade det men märker ingen från tex deras skola att det är paige för du hon ändrar sig inte:) bara undrar

hahahahah, omg! det hade jag inte ens tänkt på! :)
wow, smart girl. ehm... jag vet inte om jag vill förvirra alla genom att göra Paige
annorlunda oxå. vi kan istället utgå från att alla har ett blint öga när det
gäller Paige, okej? :) awesome!

nästa kapitel ska jag försöka få upp ikväll.

2 Worlds 1 Reality - Kapitel 34

PREVIOUS:   ”hey guys!” sa jag och vinkade till dem, de skrek och några hälsade tillbaka. Det var en tjej som frenetiskt stod och hoppade på stället med armen högt uppe i luften, ett nästan desperat uttryck pryde hennes ansikte. Jag tog micken ur Justins hand och pekade på tjejen.

   ”du verkar ha en fråga som du hemskt gärna vill ställa” sa jag och log mot henne, hon sken upp i världens leende och slutade hoppa.

   ”visste ni att ni är nominerade till ”favorite duet partners” i Kids Choice Awards?” frågade hon och slog ihop med händerna, hon tillsammans med alla andra tjejer tjöt exalterat.

 


  

”titta, vi är nominerade för ”Favorite Female Singer” och ”Favorite Male Singer” också” utbrast Justin och pekade på skärmen. Vi hade gått direkt tillbaka till bussarna efter soundchecket för att se om det stämde som tjejen hade sagt att vi var nominerade som ”Favorite Duet Partners” och mycket riktigt pryde en liten bild på oss tillsammans med våra namn i rutan som tillhörde oss under nomineringen.

Vi tillsammans med tre andra duetter som bestod av Taylor Swift och T-Pain, Rihanna och Drake och tillslut Jennifer Lopez och Pitbull.

Jag tittade över Justins axel och log stort, att vara nominerad i Kids Choice Awards tycker jag och har alltid tyckt är mer speciellt än de andra awarden med tanke på att det är i stort sett fansens award.

De röstade och såg till vilka som blev nominerade och att bli vald utav dem som har följt mig sedan början, stöttat och gjort mig till den jag är idag är tusen gånger mer värt än en Grammy.

”I just love them” sa jag och såg sedan vilka som var nominerade med mig under ”Favorite Female Singer” och där fanns tre andra rutor. Katy Perry, Selena Gomez och Lady Gaga stod det under rutorna. ”jag har tuff konkurrens” sa jag bekymrat.

”du är inte ensam om att ha tuff konkurrens” sa Justin och pekade på skärmen.

Bredvid honom stod även Bruno Mars, Usher och Toby Keith.

”men vi kommer vinna allt, eller hur?” frågade jag och höjde handen för en high five, han slog glatt till min hand och log stort. ”självklart” svarade han.

 

 

*

 

Veckan gick extremt fort och innan jag hann säga ”fiolsträng” satt vi på planet på väg till LA, vi hade nu hunnit resa och gjort konserter genom i hela Italien.

Medan vi var i LA körde bussen tillbaka genom Italien så att vi kan fortsätt till nästa land sedan som skulle vara Kroatien. Jag hade dessutom hunnit ha en egen konsert vilket har varit helt underbart.

Fansens energi var som en adrenalin kik.

”åh!” utbrast jag samtidigt som jag studsade i sätet, en blandning av rastlöshet och upprymdhet härjade i min kropp vilket resulterade i att det var omöjligt för mig att sitta still.

”SITT STILL KVINNA!” skrek Paige och jag stelnade till för ett ögonblick över hennes höga ton och hon log nöjt.

”omg, jag kommer klättra på väggarna snart” sa jag när jag kommit över chocken och bet på naglarna. Paige suckade bredvid mig och skakade på huvudet.

”här” sa hon och räckte mig mina hörlurar, jag satte dem i öronen och hon satte på de lugna låtarna på min iPod. Jag visste att det inte skulle ta lång tid för ens jag sov, jag lutade mig bak i sätet och slappande av och mycket riktigt kände jag hur jag gled in i sömnen.

 

*

 

 

 

Jag lockade den sista slingan av håret och granskade sedan mitt verk, mitt hår hade långa lockar, mitt ansikte var inte speciellt hårt sminkat och den blommiga klänningen smekte min kropp ner till en bit under knäna där det hänge fritt. Jag log och vände mig sedan mot Paige som stod vid spegeln bredvid, hon hade också lockat sig blonda hår och satt på sig en vit klänning med gröna inslag.

”du är skitsnygg” sa jag och hon vände sig med ett leende mot mig.

”ska du säga, har du sett dig själv eller? Du ser ut som en ängel” sa hon och jag himlade med ögonen.

”är ni redo att åka?” frågade Maggie som precis öppnat dörren till mitt hotellrum.

”japp” sa jag glatt.

”vad fina ni är” sa Maggie sedan och log stolt mot oss.

”tack så mycket” sa jag och förvånade henne genom att gå fram och ge henne en kram.

Hon besvarade kramen och viskade ”förlåt” i mitt öra, jag lutade mig ifrån henne för att hon skulle kunna se mitt leende.

”jag gillar fortfararande inte ert beslut men jag kan samtidigt se vad ni menar” erkände jag.

Maggie log och nickade med huvudet.

”dags att gå tjejer” sa Houston som kom in genom dörren.

”vi kommer” sa jag och sträckte sedan bak handen mot Paige som tog tag i den och tillsammans gick vi med Maggie och Houston ut ur rummet, låste dörren och åkte sedan ner till lobbyn.

 

*

 

 

Blixtarna smattrade och fotograferna skrek att jag skulle vände huvudet hit och dit, jag log mot havet av kamerorna och försökte så gott jag kunde göra dem nöjda. Jag tog några bilder ensam, några med Paige men även några med Justin eftersom vi var nominerade som par.

Justin stod nu en bit längre bort på den orangea mattan och rättade till sin blå, metall färgade jacka som det satt en orange näsduk i bröstfickan. Tillsammans med jackan hade han en vit t-shirt och ett par svarta jeans. På Justins andra sida stod pojkbandet One Direction, de hade glatt armarna runt varandra och log mot kamerorna.

 

"One Direction"

 


 

 

”Justin, titta hitåt” ropade någon fotograf och jag försökte som alltid att försöka följa deras ”order”.

Jag kom till slutet av mattan och kunde tillslut gå av, jag stod och väntade till Melody också var klar som stod några meter bort. Hon log vackert och jag kände hur jag smälte.

”okej, okej. Hon kommer snart, bli inte uppstudsiga nu” sa Louis ur One Direction som stod någon meter från mig. Jag vände blicken mot gruppen och såg att de stod i en liten ring och skickade konstant blickar mot mattan, mot Melody.

Melody klev med en lättad suck av mattan och försvann ur syn håll för kamerorna, hon hann precis andas ut innan gruppen av killar hade kommit fram till henne.

De försökte i stort sett prata i mun på varandra och några utav dem skakade hennes hand, Melody som förvirrat men beundrat på dem. Hon log gulligt mot dem och försökte besvara frågorna som hon fick från dem. Jag kände hur avundsjukan inom mig växte sig större över deras fjäskande för henne, om hon hade varit min hade jag utan tvekan gått fram kysst henne och sedan hälsat på killarna.

Som annars var jättetrevliga, har pratat med dem flera gånger. De verkar som en go och tight grupp som gör det dem älskar precis som jag.

Tillslut kunde jag inte hålla mig utan gick fram till dem.

”hey guys” sa jag och la en arm runt Melodys midja.

”hej, Justin” svarade dem glatt och såg på min arm. ”ska vi gå?” frågade jag sedan och vände mig mot Melody. Hon nickade kort och log sedan mot killarna.

”det var trevligt att träffa er, hoppas vi möts igen” sa hon och vinkade till dem.

En massa olika avsked kom och Melody log generat mot dem innan hon följde med mig bort, vi började gå bort mot vår lilla grupp som stod och väntade.

”avundsjuk eller?” frågade hon tyst till mig och skrattade.

”you have no idea” svarade jag och hon skrattade ännu mer.

”you’re cute” hon smekte fort med handen över min kind, jag log och såg ner i marken.


*




"och vinnaren för "Favorite Male Singer" är..." sa Jaden Smith uppe vid podiet, bredvid honom stod en glad Willow. Jag kramade Justins hand hårdare och såg spänt upp mot scenen. 
"...JUSTIN BIEBER!" ropade dem ut tillsammans, Justin sken genast upp i det största leende jag hade sett prytt hans ansikte. Han kramade mig hårt innan han började bana sig genom stolarna bort till scenen. Han lät sina händer röra fansen medan han gick den lilla gången bort till Jaden och Willow.

 

"...and the winner is Justin Bieber!"

 


Han gav dem en varsin kram innan han tog emot den orangea blimpen och ställde sig vid mikrofonen. 
Han börjare sitt tal med att tacka sina fans och berättade hur mycket han älskade och uppskattade dem. Fansen skrek så mycket att det faktiskt var svårt att urskilja hans ord. Tillslut höjde han blimpen i luften och tacktalet var över. Efter en ganska lång stund, då man spenderar en stund backstage kom han tillbaka till sin plats bredvid mig. 
Medan han var borta hade de berättat vem som vann "Favorite Voice from an Animated Movie" vilket Katy Perry vann med sin figur från "Smurfarna" och Chris från "GLEE" hade blivit slimad. 
Sedan var det dags för "Favorite Tv Show" vilket vanns av programmet "Victorious" en glad Victoria Justice tillsammans med crewet flockade sig runt mikrofonen med breda leenden. 
Showen tog sedan en paus från nomineringarna och med ett framträdande från One Direction med "What Makes You Beautiful". Glatt dansade jag tillsammans med Paige, Selena Gomez, Taylor Swift och Ashley Tisdale som satt på samma rad som oss. 
"you don't know your beautiful!" sjöng jag med, låten tog slut och scenen släcktes. Fansen skrek vilt åt deras framträdande och snart var showen på banan igen. 


*


Spänt satt jag och klämde ur allt blod ur Justins hand när det var dags för att avslöja vem som vann "Favorite Female Singer". Justins tumme smekte mig lugnande över min handrygg, jag andades ut och in. 
"och vinnaren är..." sa dem uppe på scenen och jag knep hårt ihop ögonen. 
"...MELODY GOLD!" utbrast dem och jag öppnade förvånat ögonen, Paige kramade mig glatt från sidan och höga skrik fyllde den enorma salen.

 

"MELODY GOLD!"


Jag ställde mig upp och Justin log brett och gav mig en kram innan jag började gå mot scenen. Jag lät mina händer röra alla händer från fansen som sträckte sig efter mig. 
Jag kom fram till podiet och fick min glimp, jag kände hur tårarna började bildades i mina ögon. Men jag svalde bort klumpen och fick ur mig ett tacktal som jag ärligt talat inte kommer ihåg. Bara att jag tackade mina fans mest av allt, dem var mitt allt och jag älskar dem så mycket. 
Jag kom backstage och omfamnades direkt av Maggies famn. 
"åh, vad glad jag är!" utbrast hon i mitt öra, jag skrattade och kramade henne tillbaka. 
"helt otroligt" kommenterade jag samtidigt som jag släppte taget om henne. Efter många gratulationer satt jag tillslut på min plats igen. 
"nästa är "Favorite Duet Partners" sa Justin i mitt öra och jag kände hur nervositeten växte inom mig igen. 
Jag grep återigen tag i hans hand och kramade den hårt, uppe på scenen började de ropa upp vilka som var nominerade och det pirrade till i magen när jag hörde våra namn. 
"och vinnarna för "Favorite Duet Partners" är..."


tror ni dem vinner!? ;)
hahahah, Justin blev bara liiiiite avundsjuk dära, heheh.
vad tycks? kommentera! ♥

"I feel alone here and cold here"

Jossan om 2 Worlds 1 Reality - Kapitel 33:
Skitbra !:D sjukt kul sen med Alfredo å melody hahaha!
En fråga vet Justin om det där med att hon typ har peruk & sånt ?:)
 
 
Svar: nej, det gör han inte. ;) men han kommer få reda på det... eller!?
hahhaha, nej jag skoja. det e klart han kommer få reda på det men inte ännu. :)

2 Worlds 1 Reality - Kapitel 33

PREVIOUS:   ”jag älskar dig också” viskade jag och hans leende blev bredare. Jag kysste mjukt hans läppar innan jag la mig tillrätta bredvid honom och orkade för tillfället inte bry mig om att det var ”förbjudet” för mig att vara med Justin, ännu mindre ligga i hans säng. De skulle nog smälla av om de fick reda på att vi just hade haft sex med varandra, jag log roat åt deras miner som målades upp i mitt huvud.

   Jag slöt ögonen och gosade ner mitt huvud i en kudde, Justin la sin arm runt min midja och kramade mig lätt. ”godnatt, love” viskade han vid mitt öra.

   ”godnatt” viskade jag tillbaka.

 


  

Jag vaknade med ett ryck utav att något tappades i marken och en grov svordom följde tätt efter. Jag såg mig förvirrat omkring och insåg då att det inte var härinne som människan med det grova språket och läten befann sig, jag föll trött ner i sängen igen och suckade. Jag sträckte på mina armar och kände hur täcket gled av min överkropp och det blev ovanligt kallt.

   Jag såg ner på min kropp och såg mina nakna bröst, jag stirrade på dem och satte mig spikrakt upp igen. JAG ÄR NAKEN! skrek det i mitt huvud. Jag vände på mig och såg ner på Justin som sov lugnt. I JUSTINS SÄNG!

   När jag såg hans ansikte spelades nattens händelse upp som en film framför mig och jag kunde inte annat än att le. Jag satt en stund och njöt av minnet tills jag kom ihåg att det faktiskt var någon vaken. Jag skulle vara så död om den fann ut att jag var här.

   Jag klev upp ur sängen och letade febrilt efter mina trosor, jag hittade dem på Justins sida och drog snabbt på mig dem. Jag sprang sedan runt efter min bh men hittade istället min t-shirt, fort drog jag på mig den och andades för tillfället ut. Jag hittade inte mina hot pants så jag drog på mig Justins mjukisbyxor och hittade min bh bredvid. Jag smög sedan bort till dörren.

   Jag öppnade den försiktigt och kikade ut, jag drog en lättad suck när det inte befann sig någon i korridoren. Jag trippade på tårna för att kunna smita in i mitt rum obemärkt, men en harkling satte stopp för min plan. Jag snurrade hastigt runt och fick se Alfredo stå med mobilen i handen, han var klädd i basketshorts och en svart t-shirt.

   ”och vart har du varit?” frågade han och höjde roat på ena ögonbrynet.

   ”ingenstans” svarade jag snabbt, troligtvis för snabbt för Alfredo log nyfiket och la armarna i kors.

   ”det säger du, det är inte så att du kom från Justins rum… jag menar du har ju hans mjukisbyxor” sa han och tittade menande på mina byxor, jag bet hårt ihop och förbannade för ögonblicket Alfredos existens. ”ser ut som 'the-walk-of-shame' för mig” skämtade han och rodnade steg häftigt på mina kinder.

   ”det stämmer” utbrast han glatt.

   ”du har sjukt fel och dessutom har du inte med det att göra” snäste jag.

   ”fel?” frågade han ironiskt och höjde återigen på ena ögonbrynet. ”så vad förklarar rodnaden och… vad är det jag skymtar bakom din rygg, en bh kanske?” frågade han och flinade.

   ”okej då! Men berätta inte för någon bara” sa jag och pekade på honom, men sänkte fort handen när jag insåg att det var den handen jag höll bh:n i. Alfredo flinade men nickade.

   ”jag lovar” sa han och såg ner på sin mobil och jag öppnade dörren intill mitt rum.

   ”you just had sex” sjöng Alfredo bakom mig och jag stönade trött samtidigt som Alfredo skrattade.

   Jag gick in i mitt rum och stängde dörren, jag vände mig om och fann Paige klarvaken med armarna i kors. Jag skrattade ynkligt och hon höjde ena ögonbrynet, hon såg precis ut som Alfredo gjort för några minuter sedan.

   ”ja, vart har du varit?” frågade hon, jag satte fort upp händerna åt hennes minn för att hon inte skulle dra för stora slutsatser. Jag såg sedan hur hon stirrade på bh:n i min hand och jag slängde fort som attan den utom synhåll och Paiges ögon växte sig större än tefat.

 

Tumblr_lxjx6fnecf1qhaauho1_500_large_large

"yes, where have you been?"

 

   ”Stella Olsen, du gjorde inte!?” utbrast hon uppspelt.

   ”gjorde vad?” frågade jag och försökte spela nonchalant.

   ”du vet mycket väl vad jag pratar om! Så hur vart det?” frågade hon nyfiket.

   ”ehm…” sa jag och satte mig på min säng. ”det var underbart!” utbrast jag sedan när jag inte kunde hålla mig längre. ”det… det… jag… underbart. Det finns inga ord som kan beskriva det” svarade jag.

 

Jag tog en till tugga av min macka när Justin kom ut ur sitt rum fullt påklädd, jag kände hur det hettade lite på kinderna men leendet vart brett och glatt. Snart skymdes min sikt av ljusrosa tyg, förvirrat vred jag på huvudet innan jag drog av mig vad det än var.

   ”dina kläder är ju överallt” sa sedan Justins röst. Jag såg upp på honom och vände sedan blicken ner till mina hot pants som låg i mitt knä. Han blinkade med ena ögat och jag förstod vad han gjorde.

   Jag fnös. ”skulle inte förvåna mig om du hade dubbelt så mycket kläder som jag” svarade jag och satte shortsen på huvudet igen. Justin skrattade lågt och gick bort för att göra sin frukost.

   Mittemot mig hade Paige och Alfredo börjat viska ivrigt och slängde då och då blickar på mig och Justin, Paige slog till Alfredo på armen när hon såg att jag tittade på dem och de gick till att ignorera det som just hände. Jag skakade på huvudet och fortsatte äta min macka.

  

”well, igår natt var-” började Justin efter att slitit sina läppar från mina, vi hade hittat ett tomt litet rum någonstans i den stora byggnaden i Schweiz som vi nu befann oss i.

   ”grymt” fyllde jag i och kysste ivrigt hans läppar igen, jag flätade in mina fingrar i hans hår och tryckte honom närmre.

   ”Melody? Melody?” hördes en röst ropa och vi avbröt genast kyssen. ”Melody, det är Paige” viskade sedan rösten och jag öppnade lättat dörren. ”där är ni” sa hon glatt när hon fick syn på oss, vi klev ut i korridoren och jag rättade till min t-shirt medan Justin fixade till sitt hår som jag hade förstört.

   ”det är dags för soundcheck” meddelade hon, vi nickade och gick tillsammans bort mot scenen. Jag lät Justin gå före och så skulle jag och Paige vänta en stund innan vi gjorde entré.

   ”kommer inte det här bli jobbigt i längden?” frågade Paige bekymrat, jag vände huvudet mot henne.

   ”antar det” svarade jag. ”men samtidigt så känns det lite extra speciellt varje gång man smyger iväg istället för att man ses dygnet runt och tillslut tröttnar på varandra” hon nickade förstående.

   Jag avgjorde att det var okej för oss att gå bort mot scenen så jag krokade min arm med Paiges, hon log mot mig och slog istället armen om min midja. Jag kramade henne tillbaka och kände kärleken till henne växa sig större. Vi kom bort till scenen och hörde Justins röst som pratade genom micken, vi gick bort till den korta trappan och tog de få kliven upp.

   Vi kom upp på den lilla plattformen framför draperiet och skulle precis ta klivet ut på scenen när min ena fort fastnade i en utav de alla miljoner sladdarna. Vi föll handlöst ner på marken och hamnade med överkropparna på andra sidan draperiet, ut mot scenen och alla människor. Vi började genast gapskratta, Justin slutade prata och Tay James slutade spela musiken i bakgrunden.

   ”såg… oh my God…” fick jag fram och skrattade ännu mer, Paige höll sig om magen och rullade lite från sida till sida när det blev för mycket.

   ”är ni damer okej?” frågade Justin, jag såg upp på honom där han såg böjd över oss.

   ”haha, såg du?” frågade jag och skrattade.

   ”ehm… nej” svarade han och hjälpte oss sedan upp, min fot satt fortfarande fast i kabeln som lyckats snurra sig runt min fot. Justin fick bort den och vi vände oss sedan mot fansen.

   ”hey guys!” sa jag och vinkade till dem, de skrek och några hälsade tillbaka. Det var en tjej som frenetiskt stod och hoppade på stället med armen högt uppe i luften, ett nästan desperat uttryck pryde hennes ansikte. Jag tog micken ur Justins hand och pekade på tjejen.

   ”du verkar ha en fråga som du hemskt gärna vill ställa” sa jag och log mot henne, hon sken upp i världens leende och slutade hoppa.

   ”visste ni att ni är nominerade till ”favorite duet partners” i Kids Choice Awards?” frågade hon och slog ihop med händerna, hon tillsammans med alla andra tjejer tjöt exalterat.

 


 
 
tur att det var Alfredo, right? ;) hahaha.. jaha, men nu e de nominerade i KCA o ja, jag vet att just den här nomineringen inte finns på riktigt men i Linniland så finns den. ;P hahhaa, världens mest awesome land! I'm just sayin.. kommentera! ♥

2 Worlds 1 Reality - Kapitel 32

PREVIOUS:   Jag såg upp i taket och kände hur mina ögon fylldes till bredden av tårar, jag svalde bort dem och la mig på sidan. Jag kramade kudden och suckade. Jag satte mig försiktigt upp i sängen för att inte väcka Paige i sängen bredvid. Jag trippade på tå bort till dörren och öppnade den försiktigt, jag klev ut i mörkret och stängde dörren minst lika försiktigt.

   Jag gick på tysta fötter genom korridoren och bort till Justins dörr, jag tvekade lite innan jag öppnade dörren. Jag klev in i hans ännu mörkare rum och tog ett djupt andetag. ”Justin?”

 


 

En häftig rörelse hördes och jag såg konturerna av Justins överkropp i sängen. ”vad? vad?” frågade han och vred på sig förvirrat.

   ”sch, det är bara jag” viskade jag och han slutade vrida på sig, jag gick långsamt fram till sängen för att inte snubbla på något. Jag kom fram till kanten och kunde ni se mer när ögonen hade vant sig vid mörkret.

   ”vad är det, beautiful?” frågade Justin bekymrat och gäspade smått, jag kände hur lyckan fyllde mig utav hans söta ord men såg sedan allvarligt på honom. Jag kröp upp i sängen och satte mig tätt intill honom för att kunna se honom i ögonen. Jag böjde mig fram och kysste mjukt hans läppar, han besvarade kyssen och la en hand på min kind.

   ”älska mig” viskade jag mot hans läppar.

   ”jag älskar dig” svarade han och smekte mig över kinden med tummen.

   ”älska mig” sa jag och försökte låta övertygande och såg honom djupt i ögonen för att försöka utstråla vad det var jag försökte säga. Men han såg bara förvirrat på mig, jag kände frustrationen växa när han inte verkade förstå någonting. Jag la en hand runt hans nacke och drog till mig hans ansikte, jag kysste honom mer desperat och tryckte min kropp mot hans. Jag lät mina händer smeka över hans nakna överkropp och kunde känna hur hans hud knottrade sig under mina fingertoppar.

   Jag tryckte ner honom i madrassen och satte mig över hans höfter utan att avbryta kyssen, tillslut lutade jag mig ifrån men stannade några centimeter från hans ansikte. Jag såg ner i hans mörka ögon och det verkade gå upp för honom vad det var jag pratade om.

   ”är du säker?” frågade han tyst och jag nickade bara till svar, han la sina händer om min hals och drog ner mitt ansikte igen. Vi rullade runt så hans tyngd tryckte ner mig i madrassen, jag öppnade min mun för att välkomna hans tunga och smekte med mina fingertoppar över hans rygg.

   Hans händer hade letat sig in under min tröja och svepte snabbt över min mage innan de trevade uppåt. Jag kände inget obehag som växte över Justins beröring som det alltid hade gjort med Dimitri varje gång hans händer hade tagit sig innanför min tröja. Nu kände jag bara behovet av mer, jag ville att han skulle vara överallt, röra allt. Jag pressade hans kropp närmre mot min och la ena benet om hans midja.

   Hans ena hand hade kupat sig runt min ena bröst samtidigt som den andra började dra upp min tröja, den var tillslut uppe vid min bh. Jag avbröt kyssen för att sedan snabbt kunna dra av mig tröjan och slänga den åt sidan. Jag pressade sedan ivrigt mina läppar mot hans igen och vi rullade runt, jag satt över hans höfter och tryckte mig hungrigt mot honom. Hans händer trevade till spännet på min bh och tillslut efter lite mekande fick han upp den, jag kände hur nervositeten över att visa mig naken inför någon annan växte sig större och tackade sedan gud för att det var mörkt i rummet.

   Även om Justins ögon måste ha vant sig vid mörkret så kunde han ändå inte se allt klart och allt i detalj. Min bh slängdes åt sidan och jag kände Justins händer mot mina nu nakna bröst, han smekte dem försiktigt och mjukt. Jag tryckte mig närmre honom och drog mina fingrar längst hans mage och ner till hans byxlinning. Jag började dra i hans linning till mjukisbyxorna och snart låg dem någonstans på golvet tillsammans med min tröja och bh.

   Vi rullade runt igen och hans händer förflyttade sig från mina bröst och ner till mina hot pants, han reste på sig och tog sedan tag i mina shorts och drog av dem. Han slängde även dem åt sidan och såg mig i ögonen, han blick trevade sedan över min nakna överkropp och jag slöt ögonen. Jag hörde rörelser och snart kysste hans läppar mina igen. Jag la mina armar runt hans nacke och kysste honom hungrigt och intensivt tillbaka.

   Mina trosor och Justins kalsonger åkte tillslut också av och våra händer trevade ivrigt över varandras kroppar för att kunna se utan att behöva titta. Kyssarna blev ivrigare och hungrigare och jag kände hur mina andetag blev tyngre. Justin fick tag på en kondom och trädde på den, han såg mig i ögonen som för att se att jag fortfarande stod kvar vid mitt beslut. Jag nickade och kunde inte tänka på något annat förutom att jag behövde ha honom nu och det fort.

   Han såg mig i ögonen medan trängde in i mig och jag slöt ögonen för att sedan borrade in mina naglar i hans rygg när jag kände hur smärtan spred sig.

 

Tumblr_lo72zvdr561ql7q8fo1_500_large

 

   Jag bet ihop och han började sakta röra sig fram och tillbaka, smärtan började sakta avta och njutningen fyllde mig istället. Våra andetag blev tyngre och snabbare ju längre vi kom, tillslut för att ingen skulle höra oss la vi händerna på varandras munnar.

   Justin arbetade både försiktigt men ändå kraftfullt, vi stönade bakom hans hand när en våg av välbehag och njutning. Aldrig hade jag upplevt något liknande, jag kände hur Justins läppar mjukt kysste insidan av min hand innan ett dovt, men tyst, stön kom ut mellan mina fingrar. Justin stötte in i mig fortare och jag kände hur jag nästan skulle explodera av alla känslor.

   Våra stön och andetag blev tyngre och jag behövde anstränga mig riktigt mycket för att inte göra högre ljud, min rygg krökte sig i en båge när det drog ihop sig inuti mig av njutningen som flödade.

   Justin stötte en sista gång och vi båda andades ut i kvävda stön, han låg kvar på mig i någon sekund innan han gled ur mig och la sig bredvid. Vi andades häftigt efter det som just hänt och jag kände hur glädje fyllde mig. Glädje över att jag inte ångrade en ända minut utav det, att jag inte ångrade att jag tog beslutet att göra det, allt hade varit perfekt.

   Drömmen var kanske inte att göra det i en turnébuss och dessutom behöva göra det i tystnad, men samtidigt kände jag plötsligt att det inte var det viktiga. Det viktiga var med vem man gjorde det med och jag kunde inte ha gjort det med en bättre kille. En kille som var kärleksfull och älskade mig, jag vände mitt huvud mot Justin och såg varmt på honom. Han log mjukt tillbaka mot mig.

   ”jag älskar dig också” viskade jag och hans leende blev bredare. Jag kysste mjukt hans läppar innan jag la mig tillrätta bredvid honom och orkade för tillfället inte bry mig om att det var ”förbjudet” för mig att vara med Justin, ännu mindre ligga i hans säng. De skulle nog smälla av om de fick reda på att vi just hade haft sex med varandra, jag log roat åt deras miner som målades upp i mitt huvud.

   Jag slöt ögonen och gosade ner mitt huvud i en kudde, Justin la sin arm runt min midja och kramade mig lätt. ”godnatt, love” viskade han vid mitt öra.

   ”godnatt” viskade jag tillbaka.

 


 

ni kanske tyckte det hände lite tidigt, men... ;) hahahha, ehm.. hoppas ni tyckte om det i alla fall. vad tycks? kommentera! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 31

PREVIOUS:   ”hej, Mel- Justin?” frågade Maggie.

   ”japp, skulle precis gå. Vi ses på scenen” sa han till mig och jag vinkade glatt innan han försvann ut i korridoren. Maggie såg på mig och höjde ena ögonbrynet, jag slutade dansa och såg på henne.

   ”vad!? får vi inte umgås alls eller vad är problemet?” frågade jag irriterat och slog ut med armarna. Hon suckade och skakade på huvudet.

 


 

”jävla skit” sa jag irriterat och kravlade mig upp från golvet då jag hade fallit ner från den mjuka sängen. Jag la mitt huvud tillbaka på den bekväma kudden och kände hur höften ömmade. Jag kommer säkert få ett blåmärke, tänkte jag och suckade.

   Jag slöt ögonen och försökte glida tillbaka in i drömmen, jag gav ifrån mig ett ilsket stön när kroppen vägrade somna igen och jag blev kvarliggande rastlös i sängen. Jag klev istället ur sängen, gnuggade mig i ögonen och en stor gäsp slank ur min mun.

   Jag gick med trötta steg ut ur rummet och kastade en avundsjuk blick på den sovande Paige innan jag stängde dörren igen. Bussen var knäpptyst förutom bussmotorns brummande, jag gick genom den pytte lilla korridoren och kom till bussens vardagsrum. Jag slog mig ner i soffan bredvid min laptop som jag hade lämnat kvällen innan, jag drog upp locket och klickade på start knappen.

  Jag stampade lite med foten och nynnade svagt medan jag väntade på att datorn skulle starta. Det lilla plinget som betydde att man var inloggad hördes från datorn och jag satte laptopen i knät, jag klickade på internet ikonen och skrev sedan in Twitter i sökrutan.

 

Tumblr_m0mn0oxmpa1qhtqbzo1_500_large

 

   Jag loggade in och överöstes som vanligt av flera tusen ”mentions”, jag klickade på ”@” och läste genom några tweets innan jag retweetade och följde några fans. Jag klickade sedan in på ”home” och kollade worldwide trends och såg som vanligt en trend om Justin.

   ”Beliebers love Bieberconda” jag rynkade förbryllat på ögonbrynen och klickade in på trenden. Jag läste några tweets för att förstå vad i hela friden ”Bieberconda” var för någonting, jag förstod att det hade med Justin att göra men sedan tog det slut. Jag fortsatte läsa och slog sedan handen för munnen i förvåning när det klickade för mig vad det var de pratade om.

   ”oh my God, Beliebers är några perversa barn” mumlade jag bakom handen och stirrade på skärmen.

   De här fansen var kanske 11, 12 år, en del större och de sitter på nätet och skriver om hur mycket de älskar Justins… privata… del.Jag skakade på huvudet av bara tanken och undrade vart världen var på väg. Miljoner tjejer satt hemma och grät över honom för att han inte var deras, de känner honom inte ens. Hur vet de att han är så perfekt som han framstår att vara?

   Inte för att han inte är det, han är mer än perfekt. Jag kände ett sting av avundsjuka och försökte förstå mig på känslan. Var kom den från, varför kom den? Vad var jag avundsjuk på? Fansen som var totalt förälskade i Justin eller deras ord?

   Var jag avundsjuk för att det var så många fler tjejer ute i världen som lätt kunde ta min plats hos Justin? Vi skulle kunna komma till ett land och han se något speciellt hos en tjej som han sedan inte släpper. Jag skulle vara ett minne blott precis som hos Dimitri… Jag hade blivit glömd och puffade åt sidan av Britneys skönhet och erfarenheter.

   "ja, vem vill ha en jävla loser till flickvän som aldrig vill i sängen med en!?" hade han sagt. Hade bristen på erfarenheter gjort mig… oattraktiv? Skulle Justin också dumpa mig om jag sa nej? Ville jag säga nej?

 

Jag satt tankspridd, åt min yoghurt och såg ut genom fönstret men såg inte vad som var utanför utan jag var i en helt annan värld. Mitt huvuds värld, där alla mina tankar sprang runt och knuffade på varandra, andra bråkade argt medan andra satt rädda i hörnen. I mitten av allt detta stod jag och skrek, skrek av förvirring och rädsla.

   Förvirring över vad jag kände och över min situation. Rädsla över ensamhet och över möjligheten till ett brustet hjärta. I bussen började nu de andra vakna till liv och bussen började sakta fyllas av allas ”god morgon”.

   En nyvaken och trött Justin kom in i vardagsrummet/köket med sin morgonfrisyr och hesa stämma, han log snett mot alla och gick bort mot diskbänken för att göra egen frukost. Jag följde honom med blicken och stoppade ännu en sked med yoghurt i munnen, jag stirrade så länge att sikten blev dimmig och det slutade med att jag såg allt annat än verkligenheten.

   ”mår du bra, babe?” viskade en röst i mitt öra, jag hoppade till och höll nästan på att knuffa ner tallriken i golvet men Justins hand hann få tag i tallriken innan den föll. Jag log tacksamt mot honom och han såg bekymrat på mig.

   ”du kallade mig babe” mumlade jag istället för att svara på hans fråga och log smått över lyckan som för tillfället fyllde mig.

   ”det är för att du är min babe” viskade han. “även fast du inte får det” han såg mig djupt i ögonen och log. ”men mår du bra? Du ser lite blek ut” frågade han sedan bekymrat och strök bort en hårslinga ur mitt ansikte och satte den bakom mitt öra. Jag såg ner på min yoghurt och kände egentligen för att berätta allt för honom, men jag valde att svälja orden och le istället.

   ”jag är bara trött, det är ingen fara” svarade jag, han såg på mig ett tag innan han nickade svagt. Scooter kom gående förbi bordet vi satt vid, han gav Justin en menande blick och han suckade irriterat innan han drog med sig sin tallrik runt bordet så han satt framför mig istället för bredvid.

   Han gav Scooter en ”är-du-nöjd-nu” blick och han nickade kort till svar innan han försvann, Justin gav mig ett snett leende innan vi fortsatte äta vår frukost.

 

Soundchecket var i full gång här i Österrike, ute på scenen skrek fansen glatt över Justins uppenbarelse och han pratade glatt med dem genom micken. Jag strövade ensam backstage och fortsatte på mina funderingar som jag inte har kunnat sluta tänka på sedan tidigt i morse. Stämde det?

   Det var den största frågan bland dem miljoner andra, jag kom ut till där det senare skulle flockas av tonårstjejer som tjöt och grät till Justins musik och dans. Jag sicksackade mellan stolarna och kom fram till den breddare gången. Jag såg bort mot scenen men valde att skärma av öronen från ljuden som drev mitt huvud till huvudvärk.

   Jag satte mig trött i en utav stolarna, livet… vad var livet om inte komplicerat. Livet gick ut på att föddas, ta beslut som tog dig fram till nya, hitta någon att dela dem med, få barn som skulle få ta sina egna beslut, ta sig igenom egna sorger, glädjestunder och svårigheter.

   Tills man en dag inte fanns kvar, blev till doft, ihågkommen för en tid tills man som allt annat… försvann. Jag kände en ensam tår rinna nerför min ena kind och jag strök försiktigt bort den. Man försvann och slapp ifrån sina beslut, sina sorger, sin glädje och kärlek.

 

*

 

Bussens vaggande som ofta fick mig att somna när jag trodde jag skulle ligga vaken hela natten, kunde inte lugna mitt huvud. Kriget om mina känslor fortsatte inom mig och jag kände ett obehag över vad som tillslut skulle bli kvar av mig. Ja eller nej?

   Jag såg upp i taket och kände hur mina ögon fylldes till bredden av tårar, jag svalde bort dem och la mig på sidan. Jag kramade kudden och suckade. Jag satte mig försiktigt upp i sängen för att inte väcka Paige i sängen bredvid. Jag trippade på tå bort till dörren och öppnade den försiktigt, jag klev ut i mörkret och stängde dörren minst lika försiktigt.

   Jag gick på tysta fötter genom korridoren och bort till Justins dörr, jag tvekade lite innan jag öppnade dörren. Jag klev in i hans ännu mörkare rum och tog ett djupt andetag. ”Justin?”

 


 

blev riktigt nöjd med det här kapitlet, tyckte jag fick till det bra. :) vad tycker ni? kommentera! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 30

PREVIOUS:   ”ren och fräsch?” frågade hon roat, jag nickade lättad och gick fram till min resväska.

   Jag drog på mig ett par korta, svarta jeans shorts tillsammans med en svart t-shirt, jag drog på mig en svart, rutig slapp skjorta över t-shirten. Jag letade fram mina svarta knästrumpor med vit spetskant och lindade sedan gosigt armarna om mig själv. Jag satte mig bredvid Paige i sängen och såg ner på skärmen, hon satt vid sin facebook och Twitter.

   ”usch, tråkigt!” sa hon och loggade ut.

 

 


  

Allt gick i dubbelt tempo nu när vi hade förlorat ungefär en och en halv dag.

   Så de få dagarna som vi fick ledigt fick vi istället göra de saker som blev uppflyttade tills schemat jämnade ut sig igen. Trött föll jag ner i soffan och gäspade stort, konserten i ena delen av Tyskland var precis klar och teamet höll på att packa ihop. Vi skulle göra fler konserter här i Tyskland med tanke på storleken av landet, jag gäspade ännu en gång och kände hur tårarna rann nerför kinderna.

   Jag skrattade humorlöst och tråkade bort dem. Något roligt sällskap var varken jag eller Justin då vi i stort sett gick runt som zombies, han mer än jag dock. Snart var det dags för mig att själv ha egna konserter, jag log svagt av tanken. Jag tryckte mig upp ur soffan och stapplade på vingliga ben bort mot vårt rum, jag öppnade dörren och brydde mig inte om något annat förutom att få glida in under täcket och sova.

 

*

 

”kan jag sitta här inne, Paige är tråkig och sover?” frågade jag Justin som satt i den lilla soffan i hans rum, han såg upp från sin dator skärm och nickade med ett leende. ”tack!” svarade jag glatt och kröp upp i hans säng, jag ställde min dator framför mig.

 

 

Patties Perspektiv.

”borde vi?” frågade Scooter Maggie där vi satt vid matbordet och pratade om resten av turnén.

   Jag funderade men avbröts i mina funderingar utav stön, jag rättade undrande på ryggen och försökte lokalisera ljudet och drog slutsatsen att det kom från Justins rum. Jag slog häftigt ut med armarna och hyschade på Maggie och Scooter. De tittade förvånat på mig men tystnade.

   Ett till stön hördes och jag kände igen det trötta stönet som Justin alltid brukar åstadkomma när han inte får som han vill. Jag sneglade på Maggie och Scooter som hade lagt huvudet på sned. Ett till stön hördes men nu var det mer flickaktigt och inte lika djupt.

   ”aj! Den är för stor!” klagade en flickröst och jag kände igen Melodys stämma.

   ”nej, nej, ja! Jag är inne” hörde jag Justins röst utbrista i glädje och lättnad. Ett stön hördes från Melody innan hon andades ut. ”så, det var bättre. Nej! Nu blöder det”

   Min blick rycktes direkt mot Scooter och Maggie som stirrade med lika stora ögon på mig, sedan reagerade alla samtidigt och kastade sig mot dörren intill Justins rum.

 

 

Justins Perspektiv.

Det dåliga internet uppkopplingen höll nästan på att göra mig galen och jag stönade högt. Jag sneglade på Melody i sängen som satt med ett plågat ansiktsuttryck och höll sig hårt om tummen.

   ”vad gör du?” frågade jag.

   ”skin har luckrats upp bredvid nageln och det gör så himla ont att dra bort det” klagade hon.

   Jag nickade och tittade på skärmen igen. Jag klickade på ”enter” igen men det ville fortfarande inte ansluta. Jag stönade högt och tungt, jag hade lust att slänga den lätta datorn i väggen.

   ”aj! Den är för stor” klagade Melody från sängen och jag tittade på henne igen, hon knep ihop med hela ansiktet och drog lite i skinnet medan hon pep av smärta. Jag klickade frenetiskt på enter igen och såg hur det laddade.

”nej, nej, ja!” utbrast jag glatt när Twitter kom upp på skärmen. ”jag är inne” Melody stönade av smärta i sängen medan jag loggade in, tillslut drog hon en lättad suck när hon verkade ha dragit bort det som bekymrade henne.

   ”så, det var bättre” sa hon med ett leende. ”nej! Nu börjar det blöda!” sa hon sedan ledset och såg ner på sin tumme, jag tittade förvånat upp när buller och dunder hörde utanför dörren innan den till slets upp och in rusade Maggie, Scooter och mamma.

   ”SLUTA GENAST!” skrek mamma och stirrade runt i rummet. Jag såg oförstående upp på dem och rynkade pannan.

   ”med vaddå?” frågade jag förvirrat och sneglade på Melody som såg minst lika förvånad ut som jag.

   ”ehm… vi trodde…” sa Scooter och såg mellan mig och Melody.

   ”trodde vad?” frågade Melody efter en stund tystnad.

   ”tja, ni stönade och… men vi ser att vi hade fel” sa mamma och det klickade direkt i mitt huvud.

   ”trodde ni att vi hade sex!?” frågade jag och kände hur hakan föll, Melody började gapskratta och föll ner i sängen. De vuxna såg skamset ner i marken och jag skrattade.

   ”tror ni seriöst att vi skulle ha det när ni sitter ungefär två meter från dörren?” frågade jag innan jag skrattade igen, Scooter och Maggie hade försvunnit från rummet och kvar stod mamma.

   ”bara släpp det och använd skydd!” sa hon och såg menande på mig innan hon försvann, jag såg med stora ögon efter henne och kunde inte fatta att hon precis hade sagt det där. Jag såg på Melody som hade tårar rinnande längst kinderna och hennes armar var lindade runt hennes mage.

   ”oh… my… god” pressade hon fram innan han begravde sitt ansikte ner i madrassen.

   ”Melody?” frågade en röst innan en trött Paige i linne och hot pants kom in i rummet, Melody sträckte ut armarna mot henne och försökte prata men skrattade bara ännu mer. Jag skrattade åt henne och Paige såg oförstående på oss. ”vad är det som är så kul?” frågade hon och kliade sig i sin rufsiga morgonfrisyr.

   ”Maggie… jag… Justin… sex” fick Melody fram.

   ”va?” frågade Paige och skrattade.

   ”Maggie, Scooter och min mamma trodde vi hade sex” sa jag och flinade.

   ”vad!?” utbrast Paige och gapade, Melody fortsatte skratta i sängen. ”wow, nu har de ju på riktigt blivit galna”

 

*

 

”så trött på dessa byggnader som ser precis likadana ut” suckade jag och gick genom en vit, tråkig korridor bort mot min loge, Paige nickade instämmande och vi rundade hörnet. Inne i rummet gick jag bort till radion för att sätta på lite musik, för att arbeta med musik lyssnar jag sällan på radion. Men nu spelade den bekanta radio stationen och jag diggade gillande med huvudet.

   ”och det där var 'Fade Into Darkness' med Avicii, nu kommer 'We Found Love' med Rihanna!” sa killen glatt i radion och introt till Rihannas låt började spela, jag sjöng med till Rihannas mixade röst och dansade runt lite framför spegeln. Paige dansade med mig och skrattade glatt.

 

   ”we found love in a hopeless place,

We found love in a hopeless place,

We found love in a hopeless place”

 

   Jag pekade mot oss i spegeln och började sedan gå runt i rummet, jag spelade över och gjorde det till en riktig show som Paige glatt skrattade till. Jag log snett och fortsatte sjunga med. Dörren öppnades bakom mig men jag lät inte det stoppa mig utan vände mig bara om för att sjunga till den personen. Det visade sig vara Justin som såg förvånad ut men hade fortfarande ett snett leende på läpparna.

   ”jag ser att du har roligt” sa han, men jag ignorerade det och drog in honom i rummet. Jag kikade ut i korridoren för att se att det inte var någon som hade sätt oss innan jag stängde dörren.

   Jag fortsatte sjunga och krockade in i Justin som inte hade flyttat sig, jag såg upp på honom innan jag ställde mig på tå och gav honom en snabb kyss innan jag skutte iväg. Paige såg på mig med stora ögon, jag satte handen för munnen och spärrade upp ögonen i en oskyldig minn.

   ”men hoppsan” sa jag och fnissade, hon skrattade roat och skakade på huvudet.

   ”mig gör det inget” sa hon och såg bort. Jag skuttade bort till Justin igen som stod lutad mot väggen med ett roat ansiktsuttryck. Jag tryckte min kropp mot hans och leendet på hans läppar växte.

   ”we found love in a hopeless place” mumlade jag innan jag tryckte mina läppar mot hans. Han la en hand runt min nacke och pressade sina läppar hårdare mot mina.

   ”oj! Visst, ta mina ord bokstavligen” utbrast Paige bakom oss men jag ignorerade hennes ord och öppnade hans mun med min tunga och pressade mig hårdare mot honom. Det knackade på dörren och jag slet mig från Justin för att sedan nonchalant dansa runt i rummet igen, Justin rättade till sina kläder innan han öppnade dörren.

   ”hej, Mel- Justin?” frågade Maggie.

   ”japp, skulle precis gå. Vi ses på scenen” sa han till mig och jag vinkade glatt innan han försvann ut i korridoren. Maggie såg på mig och höjde ena ögonbrynet, jag slutade dansa och såg på henne.

   ”vad!? får vi inte umgås alls eller vad är problemet?” frågade jag irriterat och slog ut med armarna. Hon suckade och skakade på huvudet.

 


 

hoppas ni skrattade. ;) vad tycks? kommentera. ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 29

PREVIOUS:   ”tja… ja, kan väl inte annat än att hålla med dig” svarade jag. ”fast enligt mig som tjej är det nog… trevligare att dominera för då får man bestämma… farten” sa jag och kände mig generad över samtalsämnet.

   ”vilken är din sexigaste kroppsdel enligt dig?” läste Justin.

   ”ehm… jag är ganska nöjd med min rumpa” sa jag och såg på Justin.

   ”hela du är sexig, det finns inte bara en kroppsdel som är sexig hos dig. Alla är det” sa han och jag kände hur rodnaden spred sig häftigt på mina kinder.

 

 


 

”när på dygnet är du kåtast?” läste Justin och jag skrattade.

   ”ehm… jo, varje dag klockan fem håller jag på att sprick om jag inte får ha sex på direkten” svarade jag ironiskt och Justin skrattade. ”nej, men jag har inga speciella stunder som är varje dag”

   ”tja, det beror väl på vad man har drömt skulle jag säga” svarade Justin. ”killar kan ju ha… ja, du vet… på morgonen och… ja” svarade han och jag log snett men nickade förstående.

   ”jag fattar, jag fattar!” sa jag och höll upp händerna. ”ehm… vilken är din favorit ställning?” sa jag och höjde roat på ena ögonbrynet.

   ”doggy style, riktigt hårt också” svarade Justin och jag såg chockat på honom, det trodde jag inte om honom… Justin vände blicken mot mig och bröt ut i asgarv. ”jag skojade bara” sa han till mina uppspärrade ögon och jag kände hur jag andades ut.

   ”nej, men den vanliga. Missionären tror jag den heter” svarade han och skrattade igen åt mitt ansiktsuttryck. ”du då?” frågade han sedan och jag rodnade häftigt.

   ”lite svårt för mig att säga…” mumlade jag och kände hur hela situationen blev väldigt obekväm.

   ”vad då rå?” frågade han.

   "jag har inte haft det än” mumlade jag och såg på en låga som brann en bit från mig. En hand kupade sig runt min haka och Justin vände på mitt huvud, hans ansikte var så nära mitt att jag kände hans andetag mot min överläpp.

   ”det är normalt, det vet du va?” frågade han och såg in i mina ögon, jag log snett mot honom men kände mig på något viss himla oälskad.

   Var det något fel på mig? Jag hade haft tillfällen att få det ”överstökat” men valt att inte ta dem. Jag ville inte få det ”överstökat”, jag ville att det skulle vara speciellare än så. Jag menar, detta är något som man aldrig kan få tillbaka. När jag tänker på alla tjejer som har blivit våldtagna och på så sätt förlorat sin oskuld så känner jag att jag inte vill kasta bort min. 

   Jag smekte med tummen över Justins kind och nu nuddade hans näsa min, jag kysste mjukt hans läppar och lutade mig tillbaka för att se in i hans ögon igen. Ljusens lågor speglade sig och såg ut som små stjärnor i hans nu svarta ögon, han böjde sig fram igen och tryckte sina läppar hårdare mot mina. Hans händer la sig om min nacke och hans tumme smekte försiktigt mitt ena käkben, jag svepte med tungan över hans läppar och han öppnade sin mun. Jag avslutade kyssen och lutade mig bak innan jag gäspade, jag fnissade lågt åt mig själv.

   Justin log och lutade sig en aning tillbaka. ”vill du sova?” frågade han.

   Jag nickade kort och vi kom upp på benen, vi gick runt i rummet och släckte alla ljusen och tänkte inte på att det skulle bli kolsvart så fort alla ljusen var släckta.

   ”Justin?” frågade jag och sträckte ut armarna i mörkret, någonstans i rummet hörde jag hur Justin fnissade. Jag klev på något okänt och hoppade skrämt till, jag hoppade rakt in i Justins kropp och han föll med mig över sig rakt ner i den hårda sängen.

   Jag skrattade över honom och reste mig på alla fyra. Jag fick tag i fliken till överkastet och drog bort det, Justin fick tag i täcket och snart låg vi bredvid varandra under det tunna täcket.

 

*

 

”hur gör vi nu?” frågade jag när jag knöt på mig den sista conversen på foten.

   ”det bästa skulle vara om vi tog oss tillbaka till parkeringen, de kanske har insett att vi faktiskt inte är med på bussen och vänt” svarade Justin och reste sig från sängen.

   Jag log mot honom och reste mig också innan jag grep tag i påsen med det kvarblivna godiset. Jag svepte med blicken över rummet för att se till att vi inte hade glömt något, jag gick fram till Justin som sträckte ut sin hand mot mig. Jag flätade nöjt ihop våra fingrar innan vi lämnade rummet.

   Vi kom ut i värmen och solstrålarna stack i mina ögon, jag kisade mot det starka ljuset och snart började den långa färden tillbaka till affären och parkeringen. Jag hoppades evinnerligt att bussen skulle stå där och vänta på oss…

 

”oh my God! Var det verkligen såhär långt?” frågade jag och kände hur svetten rann nerför min rygg och panna, mina fötter ömmade och solen brände mitt ansikte.

   ”jag kommer inte ens ihåg” pustade Justin bredvid mig och strök bort svetten ur pannan med baksidan av sin hand. Jag stönade högt och förbannande för tillfället solens existens.

   Jag kisade med ögon och försökte se vad det var som närmade sig längre bort på vägen, jag fokuserade ögonen tills jag trodde att jag skulle titta i kors och saken kom närmre och närmre. Jag klämde Justins hand hårdare och han såg ner på mig, jag pekade på det stora svarta och han satte handen ovanför ögonen för att slippa solen.

   ”är det där?” frågade han hoppfullt och kramade min hand hårdare. Och mycket riktigt körde vår turnébuss intill kanten några meter framför oss och stannade, dörren öppnades i en väldig fart och ut störtade flera personer. De närmade sig och jag såg nu deras ansikten, Scooter, Maggie, Alfredo, Kenny, Houston, Paige, Ryan, Pattie…

   “hur mår ni? Är ni okej?” frågorna öste över oss samtidigt som vi blev indragna i deras famnar.

   ”hey, hey!” skrek jag över alla frågor vilket fick dem att släppa oss och backa ett steg. ”för det första, vi mår bra. För det andra, fuck you!” jag såg hur deras hakor föll. ”ursäkta de hårda orden, men hallå! Ni glömde oss, Ni. Glömde. Oss” sa jag och såg på dem en i taget. ”hur kunde ni? Och hur hittade ni oss?” frågade jag sedan.

   ”ehm… när vi skulle åka så gick jag bort till Justins rum för att se om han var där, hans dörr var stängd och inget svar fick jag så jag antog att han fortfarande var arg på mig” svarade Scooter skamset. ”men det visade sig att han inte var där…” mumlade han. ”och jag gick bort till er dörr, knackade på och fick ett mummel och någon slags stön och antog då precis som Scooter att du fortfarande inte ville prata med mig. Men det visade sig vara-”

   ”jag! som låg och sov och svarade halvt i sömnen” fyllde Paige i och sänkte armen som hon hade räckt upp i luften.

  

Jag hade fått duscha bort all svett från kroppen och allt damm som hade lagt sig på min hud. Jag virade handduken runt kroppen och smet hastigt ut ur badrummet och in i vårt rum, där inne satt Paige med datorn framför sig. Hon såg upp på mig och log när jag kom in.

   ”ren och fräsch?” frågade hon roat, jag nickade lättad och gick fram till min resväska.

   Jag drog på mig ett par korta, svarta jeans shorts tillsammans med en svart t-shirt, jag drog på mig en svart, rutig slapp skjorta över t-shirten. Jag letade fram mina svarta knästrumpor med vit spetskant och lindade sedan gosigt armarna om mig själv. Jag satte mig bredvid Paige i sängen och såg ner på skärmen, hon satt vid sin facebook och Twitter.

   ”usch, tråkigt!” sa hon och loggade ut.

 


 

jag säger som Paige, tråååååååkigt!  kapitlet blev skittrist jag vet, men jag hoppas att få upp humorn snart.

hoppas att ni tycker om det i alla fall. ;) kommentera! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 28

PREVIOUS:   "va fan" mumlade hon och klev fram.

   "vad är det?" frågade hon, men ja gkunde inte svara utan fortsatte stirra framför mig. För att på det stora asfalterade området stod det inga bussar, det var tomt.

   ”vart fan är bussarna!?” sa Melody panikslaget bredvid mig. 

 

 


 

"är det här ett skämt eller!?" skrek Melody medan hon gick runt i en cirkel där en buss skulle ha stått. Jag kliade mig fundersamt i nacken och kunde inte förstå om de var ett skämt eller om de faktiskt hade lämnat oss här. Jag gick fram till Melody och grep tag i hennes axlar och vände henne mot mig. 

   "det kommer fixa sig ska du se" försäkrade jag lugnande och hon andades ut.

   ”okej, okej. Tänk” sa hon och bet sig i läppen. ”mobil!” utbrast hon sedan och kände på sina fickor, jag började också leta i mina fickor men fann bara tomhet. Jag såg upp på Melody och såg att hon var lika tom på mobiler som jag. ”dem ligger i bussen” mumlade hon och suckade.

   ”jaha, vad gör vi nu då!?” frågade hon förtvivlat.

   ”ehm… vi måste hitta någonstans att sova för snart blir det mörkt” sa jag och såg upp på den orange rosa himlen. Melody nickade instämmande och föreslog sedan att vi skulle gå tillbaka till affären för att fråga om närmaste motell.

 

Vi hade gått i en timme och tillslut kommit fram till ett motell med en stor neon skylt där det stod ”Daisy’s” på.

   ”jippi, vi klarade det!” sa Melody trött men ändå glatt bredvid mig.

   ”vaddå 20 minuter!?” sa jag surt och andfått och tänkte på kassörskan som påstått att det var en bit på ungefär 20 minuter. Vi gick fram till disken som det satt en gammal 80 – årig tant bakom. Hon tittade upp genom sina små glasögon och rättade till sitt gråa, lockiga hår när hon såg att hon hade besök.

   ”hej” hälsade vi glatt och tanten log tunt mot oss.

   ”vad kan jag göra för er?” frågade hon men knagglig engelska och rättade till sina glasögon med fingret.

   ”du har möjligtvis ingen telefon?” frågade Melody vänligt, jag tittade runt på väggarna i jakt på en klocka.

   ”ursäkta, men vad är klockan?” avbröt jag.

   ”klockan är åtta, hjärtat” svarade hon med sockersöt röst innan hon vände sig till Melody igen. ”tyvärr, telefon tog vi bort för något år sedan”

   ”varför!?” andades Melody ut och såg upp i taket, vem tar bort telefonen på ett motell!? ”okej, tack ändå” sa Melody och vände sig mot mig.

 

Jag öppnade dörren till rummet vi fick och letade efter lampknappen på väggen. Rummet tändes upp och vi fann en dubbelsäng och en dörr in till badrummet.

   ”exklusivt” kommenterade Melody och jag skrattade. Jag stängde dörren bakom oss medan Melody gick fram till sängen, hon hoppade lite för att testa madrassens mjukhet. ”wow, hårdare madrass har jag nog aldrig suttit på” sa hon och ställde påsen med godis på golvet.

   Hon tog en liten påse och öppnade den, nu kände jag hur hungrig jag egentligen var och gick fram till henne. Vi satt i tystnad en stund medan vi åt lite godis. Jag föll bak i sängen och suckade.

   ”helt otroligt att de glömde oss” sa jag och Melody nickade instämmande på huvudet.

   ”är det här ett straff eller vad?” frågade hon och slog ut med armarna.

   ”jag har ingen aning” svarade jag och stoppade den sista godiset ur min hand i munnen.

   ”jaha, vad ska vi gö-” började Melody men slutade tvärt när lampan i taket slocknade och allt blev becksvart. ”vad i!?” utbrast hon i mörkret.

 

 

Stellas Perspektiv.

Jag letade mig fram till dörren för att sedan hitta tanten vid disken, jag öppnade dörren och flämtade häftigt av rädsla när tanten stod utanför dörren med en ficklampa riktad mot ansiktet.

   ”strömavbrott, händer hela tiden” sa hon och riktade ficklampan mot golvet istället, hon tog sedan de stora stearinljusen ur hennes famn och la dem i min. Hon gav mig en tändare innan hon stängde dörren igen, chockad stod jag kvar framför dörren och hörde sedan rörelser bakom mig. Justins armar lindade sig runt min midja innan han tog tag i ena ljuset och tände den med tändaren.

   Ljuset lös upp och vi kunde nu se varandras ansikten, vi tände ljusen och ställde dem sedan på passande ställen i rummet. Jag såg mig nöjt om och såg sedan på Justin som nu satt i sängen.

   ”finns det inget spel eller något vi kan spela?” frågade jag och gick bort till den enda byrån i rummet, jag öppnade dörrarna och fann ett avlångt paket. Jag tog fundersamt ut det och såg ner på det, ”sanning eller konsekvens” stod det på och jag fnissade. Det här skulle bli intressant…

   Jag satte mig ner på golvet i skräddarställning med spelet framför mig.

   ”kom” sa jag och klappade på golvet bredvid mig, Justin kröp över sängen och satte sig på golvet med ryggen lutad mot sängkanten.

   ”vad är det för spel?” frågade Justin och drog sedan ner påsen med godiset på golvet. Jag tog av locket och log sedan busigt mot honom.

   ”sanning eller konsekvens” svarade jag och han skrattade.

   ”älskade det spelet när jag var mindre” sa han och skakade på huvudet.

   Jag skrattade roat åt honom. ”det förvånar mig inte ett dugg” sa jag och Justin flinade. Jag tog tag i ett utav korten ur lådan som det stod ”sanning” på baksidan, jag läste och skrattade.

   ”Justin. Har du haft, kan du tänka dig att ha gruppsex?” frågade jag och såg på honom.

   ”ehm… nej. Till båda svaren” sa han och jag höjde på ögonbrynen.

   ”varför inte?” frågade jag nyfiket.

   ”jag tar sex allvarligare än något som man gör med en stor grupp. Man gör det med någon man älskar” svarade han och jag kände hur min respekt för honom växte sig större. ”men du då?” frågade han.

   ”ehm… nej, jag känner likadant. Det finns en anledning till varför det också kallas ”att älska med någon” svarade jag. Vi såg varandra i ögonen till Justin sträckte sig efter ett kort och fick tag i ett ”konsekvens” kort.

   ”kyss spelaren till höger om dig” sa han och flinade mot mig, jag tog mig ur min skräddarställning och ställde mig på alla fyra för att luta mig fram mot honom. Jag la min hand om hans nacke och drog honom den sista centimetern mot mig innan våra läppar möttes. Jag kysste honom mjukt innan jag tryckte mig närmre och kysste honom intensivare. Jag drog mig motvilligt ifrån honom och han såg besviket på mig, jag log och satte mig på min plats igen. Återigen tog jag upp ett ”sanning” kort och läste. 

   ”hur många har du kysst?” frågade jag och skrattade.

   "några stycken" jag nickade och försökte ignorera avundsjukan som nu brann upp inom mig.

   "mitt nummer är väldigt lågt, det är det enda jag säger" svarade jag och Justin log snett mot mig innan han sträckte sig fram och tog tag i ett kort medan jag tog en godis ur en utav påsarna.

   ”illustrera hur du klär av dig på sexigt du kan” läste Justin och såg sedan förväntansfullt på mig.

   Jag ställde mig upp och såg ner på honom innan jag drog av mig den ljusrosa halsduken och släppte den på golvet, jag tog av mig den gråa koftan och släppte den på halsduken.

   Jag drog sedan ur tofsen ur mitt hår och skakade på huvudet så det föll ner över ryggen, jag tog tag i kanten på mina tights och drog ner dem över ena höften, sedan över den andra innan jag drog ner dem till fotknölarna och steg smidigt ur dem och ställde mig bredvid. Jag kastade en blick på Justin på golvet som hade sin blick fastsvetsad på mig.

   Jag log snett och virade ena fingret runt en bit av nederdelen till min vita t-shirt, jag drog den sakta över magen och visade mina svarta spetstrosor. Jag drog tröjan över huvudet och släppte den till golvet, i underkläder stod jag kvar.

   Jag snurrade sakta på mig så jag hamnade med ryggen mot honom, jag tog tag i mitt hår och la det på framsidan av min kropp för att sedan ta tag i knäppet till min bh. Jag knäppte upp den och lät axelbanden glida av mina axlar och kunde nu inte hålla mig för skratt.

   Jag drog på mig bh:n igen och knäppte den innan jag vände mig mot Justin, han såg extremt besviken ut och jag skrattade igen. Jag sjönk ner på knä och kröp fram till honom.

   ”är du nöjd?” frågade jag och stannade någon centimeter från hans ansikte.

   ”nästan” svarade han och jag log innan jag snabbt tryckte mina läppar mot hans. Jag satte mig på min plats igen och drog på mig tröjan igen för att slippa sitta i stort sett naken. Jag tog tag i ett kort och läste.

   ”vad handlar dina sexfantasier om?”

   ”ehm… det vanliga, sex” svarade han och ryckte på axlarna samtidigt som han stoppade en godis i munnen. Jag nickade på huvudet. ”ALDRIG OM EN LÄRARE DOCK!” utbrast han sedan och satte pekfingret i vädret, jag skrattade.

   ”inte jag heller” svarade jag och ryste av bara tanken, nej alla mina lärare var antigen gamla elle oattraktiva.

   ”låt oss fortsätta” sa Justin och tog tag i ett annat kort. ”vilken kändis vill du helst ha sex med?” läste han.

   ”förutom dig då” skämtade jag och skrattade. ”nej, men… hm…” jag funderade en stund innan jag svarade. ”jag skulle säga Cam Gigandet” sa jag tillslut och log, jag tittade på Justin som nickade.

   ”ehm… okej, jag skulle välja Beyoncé, alltid” sa han och log stort.

   ”vad tycker du är bäst? Dominera eller bli dominerad i sängen?” läste jag från mitt kort. Justin tog sig om hakan och funderade.

   ”tja, det beror väl på hur trött man är” svarade han och skrattade. ”om du blir dominerad så behöver du ju inte… arbeta annars är det väl bättre att dominera” sa han tillslut och jag skrattade.

   ”tja… ja, kan väl inte annat än att hålla med dig” svarade jag. ”fast enligt mig som tjej är det nog… trevligare att dominera för då får man bestämma… farten” sa jag och kände mig generad över samtalsämnet.

   ”vilken är din sexigaste kroppsdel enligt dig?” läste Justin.

   ”ehm… jag är ganska nöjd med min rumpa” sa jag och såg på Justin.

   ”hela du är sexig, det finns inte bara en kroppsdel som är sexig hos dig. Alla är det” sa han och jag kände hur rodnaden spred sig häftigt på mina kinder.

 


 

spelet är inte slut ännu! ;) hahahaha... vad tror ni det kommer för mer saker? vad tycks?? kommentera! ♥

PS. frågorna har jag inte hittat på själv utan ha tagit dem från min kompis spel, Sanning eller Konsekvens! ;)


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 27

PREVIOUS:   Jag grep fort tag i Justins tröja och drog in honom mellan buss ett och två, jag tryckte upp honom mot bussväggen och kysste ivrigt hans läppar. Jag drog mig ifrån och lämnade honom sedan där, jag kvävde mitt skratt medan jag gick bort mot bussdörren. Jag visste att jag lämnade honom med ett snopet och besviket ansiktsuttryck och snart hörde jag steg som närmade sig.

 

 


 

Jag hann komma fram till bussdörren innan Justins fingrar omslöt min handled och drog mig tillbaka. Jag hann fnissa innan hans läppar kysste mina, jag flätade in mina fingrar i hans hår och hans händer rörde sig ivrigare och ivrigare över mina höfter och rygg.

   Jag hörde hur bussdörren gnisslade till och paniken spred sig inom mig. Jag tryckte mig fort bort från Justin och försökte luta mig så jag kunde mot bussväggen, Justin drog snabbt sina fingrar genom håret innan han vände blicken mott dörröppningen. Steg gick nerför trappan och ner på marken ställde sig Paige med roat ansiktsuttryck och armarna i kors.

   ”så det är här ni gömmer er” sa hon och höjde ena ögonbrynet.

   ”Paige!?” skrek jag glatt och slängde mig i hennes famn. Hon kramade mig hårt tillbaka och skrattade i mitt öra.

 

Tumblr_lsux56zhfr1qafrh6_large

"so this is where you are hiding"

 

   ”du vet inte hur mycket jag har saknat dig” sa jag samtidigt som jag släppte taget om henne. Hon fnös.

   ”du har nog klarat dig bra med lover boy här” sa hon och nickade mot Justin, jag kände hur jag rodnade häftigt och Justin skrattade generat. ”mer än roligt ser jag” la hon sedan till och jag skickade mördar blickar mot henne.

   ”vad har du inte berättat för mig?” frågade hon och kisade hotfullt med ögonen mot mig och la återigen armarna i kors. Jag tog ett steg åt sidan så jag stod bredvid Justin.

   ”vi” började jag och pekade med fingret mellan oss. ”var tillsammans i ca en dag innan våra managers plus min pappa förstörde allt genom att bestämma att något mellan oss var otänkbart” sa jag och Paige såg nu chockat på oss. ”så vi hittar tillfällen att vara med varandra i alla fall” la jag sedan till. ”som nu t.ex. när de vuxna är så berusade att de knappt vet vad vi heter” Paige flinade stolt mot oss och Justins hand omfamnade min, jag såg upp på honom och log.

   ”aw, ni skulle vara ett gulligt par” sa hon och jag log varmt henne. ”men då ska jag låta er vara i någon minut till men jag vill se dig i ditt rum snart” sa hon och pekade menande på mig, jag nickade roat och hon vände och gick tillbaka in i bussen.

   Jag skrattade när dörren väl var stängd och Justin skrattade smått bredvid mig.

   ”jag gillar din vän” sa han sedan och jag nickade.

   ”jag älskar henne. Hon är verkligen den bästa” sa jag och såg upp i hans ögon.

 

”nu måste du verkligen berätta allt. Att bo ute på landet hos mormor som har typ fobi för elektronik är inte det bästa när man har en popstjärna till bästa vän som det ständigt händer saker hos” sa hon när vi satt i sängen mittemot varandra efter att ha satt på oss pyjamas och borstat tänderna. Jag och Justin hade gått in en liten stund efter att Paige hade lämnat oss och nu låg han säkert och sov i sitt rum. Jag skrattade roat åt henne.

   ”vad hände med Dimitri? Jag trodde du gillade honom jättemycket” frågade hon sedan. Jag stirrade ner på mina händer och kände tårarna bildas i mina ögon, det gjorde ont att tänka på hur han bedrog mig efter allt vi har gått igenom.

   ”han…” började jag och såg upp på henne, hon tittade oroligt på mig när hon såg mina tårfyllda ögon. ”jag åkte hem kort efter jag hade varit hemma, du vet när jag pratade med dig” sa jag och hon nickade. ”jag åkte hem för att jag började få känslor för Justin som jag inte borde eftersom jag hade ju Dimitri, så jag åkte hem för att träffa honom. Jag åkte till hans lägenhet och fann honom-” sa jag och nu svek rösten mig, Paige grep tag i min hand och kramade den stödjande.

   ”och?” frågade hon försiktigt.

   ”jag hittade honom när han hade sex med Britney” viskade jag.

   ”han hade vad?” skrek Paige argt, jag hyschade henne fort innan tårarna rann nerför mina kinder. Paige kramade mig hårt och jag lindade mina armar runt hennes nacke, hon strök mig tröstande över ryggen och jag suckade.

   ”jag skrek på honom och slog sönder hans spegel” fortsatte jag sedan när vi hade släppt varandra.

   ”du gjorde vad?” frågade Paige roat, jag skrattade och visade henne dem små ärren på knogarna. ”kära nån” mumlade hon och strök försiktigt med fingertopparna över ärren.

   ”sen kom Britney ut ur rummet och då kunde jag inte hjälpa det, all hat och ilska mot henne samlades och jag gick fram och gav henne ett stor, fett örfil” sa jag stolt och Paige stirrade på mig innan hon bröt ut i asgarv.

   ”oh my god. Jag älskar dig Stella Olsen” sa hon men sänkte rösten vid mitt namn, jag log glatt mot henne och skrattade med henne.

   ”du skulle ha varit med och sett hennes ansikte” sa jag när vi slutade skratta.

   ”hur roligt det än är att prata om Britneys fula tryne, nu blåa tryne” sa hon och såg roat på mig” så vill jag veta vad som hände när du kom hem” hon viftade flörtigt med ögonbrynet, jag tittade generat ner på mina händer.

   ”jag kom tillbaka och försökte i nästan en hel vecka att få trögskallen där inne-” sa jag och nickade mot väggen som även var Justins vägg. ”-att förstå att jag gillade han tillbaka. Men han verkade inte ana någonting så en dag fick jag nog och pratade med honom, vi grälade till och med. Tills vi… kysstes” sa jag, Paige gnällde avundsjukt och jag flinade roat mot henne. ”sedan var vi 'the happy couple' i sådär en dag tills hjärtekrossarna där ute kom” avslutade jag.

   ”men hur var det i Italien då!?” frågade jag sedan.

   ”bra, som alltid. Vi åkte dock runt lite innan vi åkte till mormor, det var därför du kunde nå mig” sa hon roat och jag skrattade.

 

*

 

”Belgien” sa Paige när vi klev ner på asfalten morgonen därpå, vi hade stannat ute nästan hela natten. Men jag hade somnat tidigare än henne då hennes sovklocka var annorlunda eftersom tidskillnaderna var stora.

   ”oh yeah!” sa jag gillande och skrattade, Houston klev ner bakom oss och han följde oss till bort till byggnaden. Fansen som redan hade samlat sig runt inhänganden skrek glatt på mig och jag vinkade lika glatt tillbaka till dem.

   ”helt otroligt hur mycket de avgudar dig” sa Paige bredvid mig och skakade på huvudet.

   ”jag vet” instämde jag och vi gick bort mot min loge. Vi gick förbi Justins och hörde hur han gjorde röstuppvärmning med Mama Jan, ännu en sak som vi fick göra ensamma nu förtiden. Paige slog sig ner i soffan och gäspade stort, jag skrattade roat åt henne och gick bort till mina saker för att se till att allt var där.

 

 

Justins Perspektiv. 

Jag var precis klar med Mama Jan och jag kände mig otroligt taggad inför konserten. Jag tog på mig scenkläder och gick sedan bort till badrummet för att fixa håret, jag la i hårprodukter i håret och drog fingrarna genom håret samtidigt som Kenny sträckte sig framför mig för att lägga en tvål i en skål.

 

 

   Jag satte sedan i kontakten i väggen till hårfönen och fönade håret. Jag suckade lättat när oljudet från fönen slutade när jag väl var klar och gick sedan ut till logen igen.

   Höga skratt hördes från rummet bredvid och jag log undrande, jag gick ut i korridoren och gick närmre ljudet, jag putade upp dörren till och såg Paige som låg i soffan och höll sig om magen. Borta vid spegeln stod Melody halvt framåt böjd och hade svårt att stå på benen så mycket som hon skrattade, hon vände blicken upp och såg mig.

   ”Justin...” fick hon fram innan hon skrattade igen.

   ”jag tänker inte ens fråga den här gången” sa jag och de skrattade ännu mer.

 

Jag tog adjö av fansen och lämnade scenen med trötta steg, jag möttes av mitt crew som klappade mig på ryggen och sa som alla andra konserter, ”bra jobbat, JB”

   Jag log tacksamt mot dem innan jag gick bort till min loge för att sedan duscha. Från Melodys loge hörde jag hur hon sjöng och gick runt, jag log och öppnade dörren till mitt rum. Jag gick bort till väskan för att dra fram mjukisbyxor och en ren t-shirt.

 

*

 

”hänger ni med och köper godis?” frågade jag och lutade mig mot dörrkarmen in till deras sovrum, Melody tittade upp från datorn och log.

   ”visst!” sa hon glatt och vände sig sedan mot Paige. ”jag antar att det bara blir du och jag” sa hon sedan när hon såg Paige som sov gott inbakad i sitt täcke. Jag ryckte på axlarna.

   ”inte mig emot” sa jag och log busigt mot henne. Hon stängde av datorn och tog sedan tag i sina sandaler och plånbok, vi gick ut till bussens vardagsrum och fann Scooter och Maggie i något samtal men annars var det tomt. Resten var väl ute eller i sina rum.

   ”vi går och handlar” sa jag till Scooter.

   ”jaja, gör det” sa han och viftade bort mig med handen, han tittade inte ens upp på mig.

   Jag ryckte på axlarna och gick tillsammans med Melody ut ur bussen och ner på marken. Jag andades in den friska varma luften och log, vi hade stannat i Belgien över natten för att sedan åka vidare senare på dagen för chaufförens skull. Vi gick längst gatan och bort mot en liten mataffär och jag log glatt över att det var paparazzi fritt.

   Dörrarna öppnades automatiskt utav våra rörelser och vi klev in i butiken, en del stirrade efter oss när vi gick genom korridorerna men annars gjorde de inget. Vi hittade godiset och plockade till oss olika små påsar, vi gick sedan runt lite i affären när brist på annat fanns att göra borta vid bussarna. Vi skrattade oss roade till de olika produkterna som verkligen var onödiga.

   ”titta på det här då” utbrast Melody och jag gick bort till henne. Hon hade ett stort paket i handen som på framsidan visade en tallrik med olika grönsaker, sedan en hand som höll i en sprayflaska. ”nu kan du spraya på din krydda istället för att hälla den ur en burk” sa Melody med en tillgjord röst och imiterade reklamskådisare. Jag skrattade och skakade på huvudet.

   ”så himla onödigt” sa hon sedan och ställde tillbaka paketet, vi skrattade igen och gick vidare i butiken.

  

Vi spenderade någon timme i butiken och gick bara runt och skrattade åt olika saker, tillslut bestämde vi oss att det var dags att gå tillbaka till bussarna. Vi betalade i kassan och slogs sedan av värmen utomhus, vi gick den korta biten tillbaka till parkeringen och gick in genom gallergrinden. Jag stelnade till mitt i steget vilket fick Melody bakom mig att krocka in i mig.

   "va fan" mumlade hon och klev fram.

   "vad är det?" frågade hon, men ja gkunde inte svara utan fortsatte stirra framför mig. För att på det stora asfalterade området stod det inga bussar, det var tomt.

   ”vart fan är bussarna!?” sa Melody panikslaget bredvid mig. 

 


 

vart tror ni dem har tagit vägen? har de blivit lämnade? hahahah. vad tycks?? kommentera pussgurkor. ♥ glöm inte att rösta, sista röstdagen är den 4/4, så skynda! ;) (http://thatsmile.blogg.se/2012/april/rosta.html#comment)


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 26

PREVIOUS:   ”så hörde du att vi stannar här i Paris tills imorgon kväll?” frågade jag honom. Han vände fort på huvudet och tittade på mig.

   ”vad? Åker vi inte vidare?” frågade han förvånat och jag skakade på huvudet.

   ”vi ska göra något roligt” sa jag och härmade Maggie innan jag stoppade tandborsten i munnen. Justin fnös men log ändå lite, jag såg frågandes på honom och han tittade busigt tillbaka på mig. Han sköljde munnen och stoppade tillbaka tandborste innan han snabbt kysste min kind, jag log mot honom och han gick ut.

 


 

Jag plattade den sista slingan av hår innan jag granskade mig i spegeln, den söta rosa kjolen och det vita linnet fick den lilla brännan jag hade att bli starkare. Jag klev i mina mörkgråa/silver pumps och grepp sedan tag i min lilla väska innan jag gick ut till dem andra. De alla var samlade i bussens vardagsrum och pratade om något som fick några att skratta.

   ”är vi redo att gå eller?” frågade jag och alla blickar vändes mot mig.

   ”absolut” sa Scooter och studsade glatt upp, de andra följde lika glatt hans exempel. Jag kände mig iakttagen och svepte med blicken genom rummet, den stannade sedan på Justin som nästan stirrade på mig.

   ”Justin!” ropade någon utanför som redan hade kommit nerför trappan, han ryckte till och gav mig ett snabbt leende innan han gick bort mot dörren. Jag följde efter honom och gick tillsammans med dem alla bort mot bilarna som skulle ta oss mer centralt i Paris. Vi skulle se Eiffeltornet, Louvren och sedan gå lite ute på stan tills vi sedan skulle äta middag på Villa Spicy.

   Fansen hälsade oss varmt genom att köra sina vanliga rop och hälsningar, jag vinkade glatt till dem och lite längre fram såg jag Justin göra samma sak. Jag skrev några autografer innan jag klev in i bilen. Bilen rullade iväg och jag tittade bak på de förtvivlade ansiktena av mina fans.

 

Paris skönhet bara fortsatte slå över mig som en våg och jag kände hur hakan föll längre och längre ner. Eiffeltornet var till och med mer majestätisk än vad jag hade föreställt mig och jag stod en lång stund och bara stirrade på den bastanta byggnaden av kraftigt järn.

   ”har du aldrig varit i Paris?” frågade plötsligt någon i mitt öra, jag hoppade till och vände blixtsnabbt på huvudet mot rösten. Justin flinade roat åt min reaktion och jag knuffade lekfullt till honom i sidan.

   ”nej, faktiskt inte. Paris är nog det ända stället som jag inte har varit på men borde ha” svarade jag och tittade upp på byggnaden igen. Jag såg ur ögonvrån hur Justin nickade instämmande.

   ”Justin, Melody, vi ska dra vidare nu!” ropade Kenny och vi började genast gå bort mot gruppen som stod några meter bort.

   Vi gick en bit och hade flera gånger tagit bilder med fans som blygt hade kommit fram för att fråga. När vi hade gått runt Eiffeltornet och parken som låg under klev vi in i bilen igen för att köra bort till det stora torget där Louvren var placerad. Bilen stannade och vi klev ur, jag bländades av solens strålar och satte fort på mig mina älskade solglasögon. Jag gick förväntansfullt över stentorget bort mot den massiva glasbyggnaden.

   ”åh! Det var här de spelade in 'Da Vinci – Koden'" utbrast jag ivrigt och skuttade några steg framåt, Houston skrattade åt mitt beteende och jag log ännu större. Vi kom fram till byggnaden och jag såg fascinerat på den. ”jag har hört att den är ännu vackrare på kvällen då alla lampor inuti tänds. Vi borde åka hit efter vi har ätit bara för att se!" jag tittade bedjande på den närmaste vuxen som råkade vara Maggie.

   ”visst, kan vi det” sa hon och log, jag skrattade lyckligt och kände mig som ett litet barn som just fått den stora klubban i godisaffären.

 

Det skymde och himlen blev mörkare och mörkare. Vi tog bilen till den fina restaurangen som nu var upptänd med massor av lampor och inuti satt det en massa gäster. Vi klev in och möttes direkt av en hovmästare, mobilen i min väska vibrerade och jag tog undrande upp den.

 

   Från Justin:

   ”möt mig vid toaletterna”

 

   Jag tittade upp och såg bort på Justin men han hade sin blick på hovmästaren som pratade, vi fick tillslut ett eget rum och Justin viskade något till Scooter innan han försvann iväg. Jag såg efter honom och tänkte febrilt.

   ”kommer du Melody?” frågade Maggie, jag tittade upp på henne och låtsades sedan titta ner på mobilen som om den ringde.

   ”hej Paige!” låtsades jag överlyckligt utbrista. ”jag kommer snart” sa jag till Maggie och pekade på telefonen, hon gav mig en kort nick innan hon gick bort med dem andra. När de var utom synhåll, stoppade jag fort ner mobilen i väskan igen och små sprang bort mot toaletterna.

   Jag skulle precis knacka på ena dörren när en arm stäckte sig ut och tar tag i min arm innan den drar in mig på toaletten. Dörren stängdes fort bakom mig igen och jag hann precis vände mig om innan Justins läppar trycktes mot mina. Jag log svagt innan jag slängde armarna runt hans hals och pressade mig närmre hans kropp, hans händer gled ner längst min kropp och placerade sig sedan på baksidan av mina lår. För att sedan lyfta upp på sina höfter, jag lindade mina ben om dem och han gick fram till handfatet. Hans händer släppte mina lår och flätade istället in sig i mitt hår.

 

Tumblr_m1emnbjl0h1rqq93wo1_500_large

"meet me at the toilets"

 

   Jag öppnade hans mun med hjälp av min tunga samtidigt som mitt grepp om hans nacke blev hårdare. Efter alldeles för kort tid drog hans sig ifrån och han lutade andfått sin panna mot min. Vi tog en liten stund för att både skulle kunna få hämta andan innan Justin pratade.

   ”hur underbart detta må vara, så kommer de börja undra” sa han och lutade sig ifrån mig, fort som attan fixade han till sitt hår och såg till att det inte fanns något läppglans kvar på hans läppar. ”kom om någon minut” sa han innan han gav mig ett leende och försvann ut genom dörren, jag hoppade ner från handfatet och puffade till håret.

   Bättrade på läppglanset och såg till att kjolen satt på plats innan jag lämnade badrummet bakom mig, jag låtsades stoppa ner mobilen i väskan igen när jag kom inom synhåll för dem andra. Jag log stort mot dem och satte mig ner på min plats mittemot Justin och emellan Houston och Alfredo.  Vi beställde mat och allt var utsökt, aldrig varit så nöjd.

   Mot slutet hade de vuxna fått i sig lite för mycket och pratade nu glatt med varandra, något uttråkat lirkade jag av mig ena skon och sträckte mig över till Justins ben. Min fot följde hans ben upp till knät och sedan smekte den insidan av hans lår, jag kunde känna hur Justin stirrade på mig och hur han stelnade till. Jag ignorerade hans blick och låtsades se intresserad ut för de vuxnas samtal.

   Min fot vandrade ännu mer inåt på Justins lår och tillslut grep han tag i den när jag tydligen hade gått för långt, jag vände långsamt blicken mot honom och log busigt. Hans ögon var något uppspärrade och hans grepp om min fot blev hårdare.

  

Vi var tillbaka i bussen och de vuxna samtalade högt och livligt av de något berusade tillstånd, vi körde in på parkeringen och blev avsläppte några meter från bussarna. Justin och jag som satt längst in klev av sist och hamnade längst bak i klungan, de andra rörde sig flummigt och gungande mot bussen. Vi gick förbi den första bussen och nu var det bara en kvar sedan var det vår.

   Jag grep fort tag i Justins tröja och drog in honom mellan buss ett och två, jag tryckte upp honom mot bussväggen och kysste ivrigt hans läppar. Jag drog mig ifrån och lämnade honom sedan där, jag kvävde mitt skratt medan jag gick bort mot bussdörren. Jag visste att jag lämnade honom med ett snopet och besviket ansiktsuttryck och snart hörde jag steg som närmade sig.

 


 

där fick ni som ni ville, riktiga kyssar! ;) heheheh, men nu drar de vidare från Paris. vad tror ni händer nu?? vad tycks?? kommentera! ♥

GLÖM INTE ATT RÖSTA, INFO OM DET FINNS UNDER DETTA INLÄGG! ;) puss på er.


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 25

 PREVIOUS:  Till Justin: "Jag är på om du är."

   Från Justin: "already are"

   Jag log stort igen och mobilen slocknade. This is going to be fun, fuck the grown ups! 

 


  

Jag gick bort till mitt omklädningsrum för att göra mig iordning för konserten, tätt bakom mig gick Houston som hade följt efter mig sedan vi hade landat här i Paris. Jag öppnade dörren och smet snabbt in för att sedan stoppa honom från att komma in, han såg strängt på mig. 

   "hey, jag ska faktiskt byta om. Jag släpper in dig så fort jag är klar" förklarade jag och han nickade innan jag stängde igen dörren. Jag suckade lättat över att få en liten stund för mig själv och gick sedan bort för att sätta på mig min klänning. Jag drog upp dragkedjan till den sista skon innan jag tittade mig i spegeln. Som lovat öppnade jag dörren när jag var klar och Houston plus Josefin, som sminkade, klev in i rummet. Jag gick tillsammans med Josefin bort till stolen och satte mig slappt i skräddarställning. Jag blundade och väntade på att hon skulle bli klar. 

   "sådär gullunge, nu är du perfekt" sa hon och jag öppnade ögonen, jag tittade bort mot Houston som satt i soffan. 

   "hörde du det? Jag är perfekt" utbrast jag och log stort mot honom, han skrattade smått åt mig och jag klev av stolen.

 

Tumblr_lkw5g4nysd1qbwp4no1_500_large

"did you hear that? I'm perfect"


   "tack så mycket Josefin" sa jag till henne innan jag satte mig i en annan stol för att Helen snart skulle komma och göra mitt hår. Långa fina lockar som alltid, Josefin gick ut ur rummet och gav mig ett sista leende innan hon försvann. Inom någon minut kom Helen med ett ännu större leende, hon kom glatt fram till mig och drog lite hänfört sina fingrar genom mitt hår som varje gång hon skulle fixa det. 

   "skönhet" mumlade hon och jag skrattade generat. 

   "tack Helen" hon tittade på mig genom spegeln och log.

 

*

 

”once a player when I was little

But now I’m bigger, I’m bigger”

 

   Jag dansade smått runt i mitt omklädningsrum till musiken som hördes från scenen. Houston skrattade tyst åt mig och jag kände hur mitt leende blev större.

   ”det är snart dags, Melody” hörde jag Maggies röst säga från dörröppningen, jag ignorerade henne och dansade vidare.  Jag hörde hur Maggie suckade högt innan Houston pratade.

”vi måste gå nu” sa han, jag följde villigt med honom ut och gav inte Maggie än endaste blick utan gick bara bort mot scenen.

 

Framträdandet gick lika bra som alltid och vi tog tillfället i akt att vara varandra nära nu när de inte kunde stoppa oss. Vad skulle de göra? Se till att vi står på en varsin sida av scenen och förstöra allt för fansen? Knappast! Jag gick med ett leende bort mot min loge igen och nästan skuttade fram.

   Jag fick av mig mina scenkläder och tog på mig mina vita mjukisbyxor och det mörkblåa linnet, jag tvättade av sminket och såg till att näs tillägget satt på plats innan jag tog min mobil och gick ut. Utanför stod Houston och väntade på mig, jag gick tillsammans med honom ut ur byggnaden och ut i värmen. Jag möttes direkt av skriken från fansen och log stort mot dem.

   "titta!" utbrast jag imponerat med ett skratt och pekade på ett collage som stack ut från alla andra, jag nickade gillande och gick över parkeringen och bort mot rätt buss. Jag vinkade en sista gång innan jag gick uppför den lilla trappan. I bussen satt redan Alfredo, Carin och Ryan, jag hälsade glatt på dem och satte mig sedan bredvid Carin som la armen om mig och kramade.

   "ni var jätteduktiga ikväll och jag, vi-" sa Carin roat och såg sedan menande på Alfredo. "-såg nog att ni utnyttjade tillfället" jag skrattade generat och Alfredo och Ryan började genast skratta åt mina röda kinder. Hans skratt avbröts när fansen utanför höjde sina skrik till ännu en högre ljudnivå.

   "och här kommer Justin" sa Ryan med ett flin precis innan dörren öppnades och Justin kom in med Kenny, Scooter och Pattie bakom sig. Justin såg nästan ut att sova och gå samtidigt och jag kunde inte hindra mig själv utan småskrattade åt honom. Han ryckte till lite och mötte min blick, han log snett och gick sedan bort mot sitt rum. Scooter kom fram till bordet och sträckte sig sedan över mig för att snabbt kyssa Carin.

   "men usch. Jag sitter ju här!" utbrast jag klagande och de båda skrattade, Kenny satte sig ner i soffan tillsammans med Pattie och slog på tv. Något nyhetsprogram var på och de tittade intresserat på skärmen. "jaha, vart ska vi nu?" frågade jag och såg på Maggie som kom in i bussen.

   "vi stannar faktiskt i Paris tills imorgon kväll. Vi tänkte gå ut och äta och se oss omkring, göra något roligt" sa hon med ett leende, jag log lite svagt tillbaka mot henne innan jag reste på mig och gick bort till badrummet.

   Jag öppnade dörren och fann Justin sittandes på toalettlocket med tandborsten i munnen, sovandes. Jag skrattade roat och såg mig omkring innan jag klev in och låste dörren. Jag satte mig framför honom och skrattade smått igen, jag kysste honom snabbt på kinden och han rycktes ur sömnen. Han såg sig förvirrat omkring innan hans blick fastnade tillslut på mig, jag log mot honom innan jag reste på mig och gjorde iordning min tandborste. Justin reste på sig och spottade i handfatet sedan lutade han sig mot bänken med ryggen mot spegeln.

   ”så hörde du att vi stannar här i Paris tills imorgon kväll?” frågade jag honom. Han vände fort på huvudet och tittade på mig.

   ”vad? Åker vi inte vidare?” frågade han förvånat och jag skakade på huvudet.

   ”vi ska göra något roligt” sa jag och härmade Maggie innan jag stoppade tandborsten i munnen. Justin fnös men log ändå lite, jag såg frågandes på honom och han tittade busigt tillbaka på mig. Han sköljde munnen och stoppade tillbaka tandborste innan han snabbt kysste min kind, jag log mot honom och han gick ut.

  


 

usch, usch, usch... jättekort o tråkigt! nej, ska skriva på nästa nu... vad tycks? kommentera! puss. ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 24

PREVIOUS:   ”också kärlekens stad” sa han och flinade mot mig, han sträckte sig fort fram och kysste mig lätt på kinden. Jag kände hur rodnaden steg på mina kinder och jag log generat. Han skrattade gulligt och smekte mig sedan med fingrarna över mitt kindben.

   ”vi måste prata!” utbrast sedan något och jag röck häftigt till av det plötsliga utropet. In klampandes kom Scooter, Maggie och pappa med allvarliga minner, jag såg undrande upp på dem och de stannade på en rad framför oss.

 


 

"what's up?" frågade Justin tvekande och såg upp på de vuxna framför oss. 

   "vi måste prata med er" svarade Maggie och la armarna i kors över bröstet. 

   "nähä, det förstod vi inte" sa jag ironiskt och Justin skrattade lågt bredvid mig men Scooters allvarliga minn fick honom att tvärt sluta.

   "oj oj" mumlade han så att bara jag hörde. 

   "jo, så här ligger det till" började Scooter och såg på oss båda, jag tog ur den andra hörluren för att sedan lägga iPoden i knät. "som ni kanske har märkt så har vi betett oss lite... annorlunda de senaste dagarna-"

   "nej, absolut inte" avbröt jag sarkastiskt och Justin skrattade igen. 

   "hur som helst" sa Scooter strängt och harklade sig. "så har vi snokat runt er två för att se hur allt... ligger till. Och vi drog slutsatsen att bandet mellan er har blivit starkare än på en vänskaplig nivå" fortsatte Scooter och jag kände genaste hur mitt ansikte hettade, jag slog ner blicken och fattade verkligen inte att de skulle göra det här.

   "jaha, och?" frågade Justin lugnt och jag sneglade på honom, han såg oförstående upp på dem och verkade inte tycka att hela situationen var särskilt pinsam. 

   "vi anser för ert eget bästa att ni håller er på den vänskapsnivån" avslutade Scooter, min blick rycktes tvärt upp och jag stirrade på dem. 

   "va!?" röt jag och Justin samtidigt. 

   "ja, vi tycker att ännu ett problem att sköta med pressen inte passar just nu och dessutom så har vi från tidigare upplevelser sätt att ni inte är mogna nog att vara på det seriösa stadiet" sa Maggie och tittade menande på mig, skulle de fortfarande straffa mig för spriten!? Seriöst!? Jag såg stumt på dem och sökte sedan förtvivlat pappas blick, han såg bara uttryckslöst på mig och jag bet ihop. 

   "så vad ni än är så... finns det inte längre" fortsatte Maggie hårt, jag kände hur tårarna brände bakom mina ögonlockar. Jag vände på huvudet för att se på Justin som såg lika chockerat och ledsamt tillbaka på mig. Sedan utan att tänka slängde jag mig om hals på honom för att känna hans läppar mot mina en sista gång. Han hann besvara genast kyssen innan ett grepp runt min midja lyfte upp mig från soffan. Med snabba steg gick personen med mig in i mitt rum, jag försökte ta mig ur greppet men det var lönlöst. 

   "jag hatar er!" skrek jag förbannat och dörren stängdes intill rummet, personen släppte ner mig på sängen och jag såg besviket upp på pappa. "ni förstör mitt liv, fattar ni det?" 

   "Melody-" 

   "Nej! Jag vill inte lyssna, det är du som ska lyssna. Hur fan kan ett förhållande mellan oss två vara något dåligt!? Jag vill ha en jävligt bra förklaring pappa!" in genom dörren kom mamma med ett argt ansiktsuttryck.

   "vårda språket unga dam" sa hon och hötte med fingret åt mig, där rann den sista droppe över ur min bägare och jag såg nästan rött. 

   "SLUTA SÄGA ÅT MIG VAD JAG SKA GÖRA! Jag vill inte ha era åsikter, jag vill inte att ni ska bestämma allt jag gör. Varför kan ni inte lämna mig ifred någon gång!? Ni är med hela fuckin' tiden, åk på semester. Skaffa ett liv!" skrek jag argt åt dem och brydde mig för stunden inte om att jag sårade deras känslor. 

   "är det så du vill ha det?" frågade pappa kallt. 

   "ja! Lämna mig ifred, dra åt helvete!" skrek jag och kröp upp i min våningssäng. "LÄMNA!" jag kröp ihop i hörnet längst in i sängen och begravde ansiktet i en kudde. 



Justins Perpesktiv. 

Melody blev bortbärd av sin pappa och snart hörde jag hur hon började skrika åt honom inne på sitt rum. Med hopbitna käkar vände jag huvudet mot Maggie och Scooter som stod kvar framför mig.  

   "var det där verkligen nödvändigt?" väste jag till dem med hårda ögon.  

   "ja, vi anser det" svarade Maggie och satte näsa i vädret. 

   "era jävla åsikter är inte alltid de bästa" svarade jag och just lämpligt kom mamma in genom dörren med ett chockat ansiktsuttryck. 

   "Justin!" utbrast hon chockerat och såg på mig med stora och stränga ögon. 

   "allt är ju deras fel!" sa jag högt tillbaka och ställde mig häftigt upp för att sedan peka mot Scooter och Maggie. "de tror alltid att de vet bästa! Jag orkar fan inte med det längre" jag lämnade dem bakom mig och smällde igen dörren till mitt rum. 

   Inifrån Melodys rum hörde jag hur hon skrek svordomar till sina föräldrar och jag föll med en kokande ilska inom mig ner på madrassen. Jag knöt nävarna och släppte ut ett andetag jag inte insett jag hållit inne. Vad var deras problem? Varför gjorde dem såhär? 

   "ja! Lämna mig ifred, dra åt helvete! LÄMNA!" hörde jag Melody skrika innan det blev tyst. Jag begravde ansiktet i händerna och kände hur ilskan svalnade och sorgen fyllde mig. Varför skulle de göra så här mot mig? Mot Melody? Vi hade ju precis... 

   Jag försökte svälja bakom klumpen i halsen men den blev bara värre och värre, jag släpade mig själv upp till kuddarna och la trött ner mitt huvud. 



Stellas Perspektiv. 

Jag hörde hur mina föräldrar höll på i rummet med jag kunde inte bry mig mindre. Mina tårar rann tyst längst mina kinder och jag kände hur jag snart skulle explodera av känslorna som härjade i min kropp. Besvikelsen, ilskan, sorgen.

   "Melody... vi åker nu" hörde jag pappas sorgsna stämma säga, jag ignorerade honom och låg stilla kvar. "hoppas du mår bättre snart" fortsatte han sedan och jag kände hur han strök med handen över min arm. 

   "hur kunde du göra såhär mot mig?" frågade jag in i kudden. 

   "Melody, vi-" började han. 

   "vet du varför jag egentligen behövde åka hem?" frågade jag och såg på honom med mitt tårdränkta ansikte, han såg på mig en lång stund innan han försiktigt skakade på huvudet. "jag behövde se Dimitri igen för att se om jag fortfarande hade känslor för honom, eftersom jag började gilla Justin. Lite för mycket för att det skulle vara vänskapligt. Men vet du vad jag ser när jag kommer hem?" frågade jag och kände hur tårarna rann längst mina kinder, pappa skakade ännu en gång på huvudet. 

   "han hade sex med någon annan tjej i sin säng! Jag var bortglömd. Då insåg jag att han inte var något att ha och fick ännu starkare känslor för killen som ni just slet mig ifrån" avslutade jag och pappas ögon spärrades upp.

   "gumman, vi visste inte" försökte han och såg förtvivlat på mig, jag skakade endast på huvudet. 

   "jag vill inte ha ert medlidande, bara gå nu" sa jag och begravde ansiktet i kudden igen, jag hörde hur dörren öppnades och stängdes innan det mumlades där ute för att sedan bli tyst. Jag lyfte mitt huvud och la mig istället så jag kunde se ut, jag ritade små osynliga mönster på väggen och suckade. 

Vart är Paige när man behöver henne?



*

 

Dagen gick mot sitt slut och jag hade inte lämnat rummet sedan mamma och pappa försvunnit, bussen hade stannat några gånger för att vi skulle äta eller för att släppa av mamma och pappa. De var borta nu och jag kände ingenting, ingen saknad eller lättnad, bara ingenting. Jag rullade runt i det mörka rummet och såg sedan hur min mobil lös upp. Jag tog tag i den och kisade mot skärmen när det starka ljuset sken in i mina ögon. Jag hade fått ett meddelande.

 

   Från Justin:

   "okej, jag har velat ha dig för länge för att du ska få glida mellan mina fingrar så fort. Jag är inte med på deras noter, är du?" 

   Jag log stort.

 

   Till Justin:

   "såklart inte, de kan alla ta sig i röven. Men vad planerar du exakt, de kommer inte släppa oss ur siktet!"

 

   Från Justin: 

   "vi får bli spioner helt enkelt. Försöka virra bort dem ibland och 'oplanerat' stötta på varandra i korridorer eller liknande"

Jag skrattade åt hans sms men kände hur min busigare sida blev gladare och gladare. 

 

   Till Justin: 

   "Jag är på om du är."

 

   Från Justin: 

   "already are"

   Jag log stort igen och mobilen slocknade. This is going to be fun, fuck the grown ups!

 


 

ojoj, drama.se! hahaha, hoppas ni gillade det. ;) vad tycks? fortsätt kommentera, i love you guys! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 23

PREVIOUS:   Kyssen var menad att vara ilsken och bestämd, men ju längre jag kände hennes underbara läppar mot mina ju mer släppte jag taget. Jag bytte ut mina hårda tag till mer mjuka och ömsinta. Hennes naglar som hade borrat in sig i min nacke släppte taget och sen verkade vi båda inse vad vi gjorde och slet oss ifrån varandra. Jag såg förvånat på Melody och hon såg precis lika förbryllat tillbaka.

   ”du-” började jag men hann inte längre förens hon slängde sig om min hals igen och tryckte sig mot min kropp. Hennes läppar masserade mina och mina händer gled över hennes kropp.  

 


  

Med ett leende på läpparna gick jag med Justins hand i min genom korridoren på väg tillbaka till scenen. Han gillade mig i alla fall! Skrek det glatt i mitt huvud och jag log ännu större. Vi kom tillbaka till alla omklädningsrum och satte oss i en utav sofforna i den stora logen för alla, rummet var tomt för tillfället men jag antog att det snart skulle droppa in människor.

   Utan förvarning la Justin ett finger under min haka och riktade mitt ansikte mot hans för att sedan trycka sina läppar mot mina. Jag kysste han ivrigt tillbaka och njöt till fullo. Han drog sig ifrån och log mot mig.

   ”ledsen kunde inte hjälpa det” sa han sedan lågt. 

   Jag skrattade och skakade på huvudet. ”inte mig emot” svarade jag och han log. Han kramade min hand hårdare och in genom dörren kom Scooter, Maggie och min pappa. De pratade ivrigt om något och märkte inte oss i soffan.

   ”nej, precis!” sa Maggie och tittade på Scooter.

   ”bra, då är vi överens om det” svarade Scooter och en instämmande nick kom från pappa. Jag rynkade pannan och undrade förbryllat vad de pratade om. Scooter vände sig sedan om och fick då syn på oss i soffan, han stannade mitt i steget och stirrade på oss. Jag såg undrande tillbaka på honom och han kastade en snabb blick på pappa och Maggie.

   ”vad händer?” frågade Justin bredvid mig.

   ”ehm… inget. Bara tråkigheter som ni inte behöver bry er om” sa Scooter fort, nästan lite för fort. Justin nickade tveksamt och mumlade fram ett ”okej”. Maggie viskade något till Scooter och pappa, de kastade en snabb blick på oss innan de skyndade ut ur rummet.

   ”ja, det där var ju inte… underligt” sa jag efter en stund och Justin skrattade.

   ”absolut inte” svarade han med ett leende.

 

   Dagen vandrade vidare och Scooter, Maggies och pappas beteende gjorde mig… bekymrad. Vad hade de i görningen? Vad det än var så kändes det inte bra. Jag fann dem viskades och så fort jag eller Justin kom i närheten så blev de tysta.

   De har också lyckats vara i närheten hela tiden, alltid sneglandes på oss som om de väntade på att komma på oss. Jag började bli riktigt irriterad över vad de höll på med. Jag stötte på Justin och korridoren och han såg minst lika frågandes ut som jag.

   ”vet du vad som händer?” frågade han samtidigt som vi gick in i mitt omklädningsrum, han la sig i den lilla soffan medan jag satte mig i den bekväma stolen framför spegeln.

   ”ingen aning, men vad det än är så skrämmer det mig” svarade jag och suckade.

   ”de smyger runt som typ… gossip girl och väntar på något” la jag till efter en stund och Justin skrattade. Jag såg på mig själv i spegeln och funderade.

   Visste dem något? Något som skulle påverka oss? Eller något som skulle kunna skada oss? Nej! Så kan det inte vara, varför skulle de då smyga runt och snegla på oss. Jag vände mig mot Justin som såg upp i taket och nynnade lite, ”oss”, var det vi? Var vi ett par? Så snabbt? Jag skulle inte tveka att bli hans…

   Jag klev av stolen och jag fram till soffan, jag satte händerna på en varsin sidan av hans huvud på armstödet och tittade ner på honom. Han log stort när han såg mig och jag log svagt tillbaka. ”Justin…” började jag och såg in i hans ögon.

   ”ja?” frågade han bekymrat efter en stund.

   ”vad är vi?” frågade jag sedan. ”vad ledde det i klädskåpet till?” han såg tillbaka in i mina ögon och verkade söka efter svaret hos mig.

   ”vad vill du att det ska vara?” frågade han allvarligt.

   ”jag… jag vet att ett förhållande när man är känd alltid är svårt men jag skulle gå igenom det för dig” svarade jag och kände hur rätt det stämde i kroppen.

   ”jag bryr mig inte så länge jag har dig” sa han och lyckan fyllde mig, jag böjde mig ner över honom och kysste hans läppar.

 

 

Justins Perspektiv.

   Konserten var över och jag gick trött bort för att duscha, när jag kom in i mitt omklädningsrum stod Scooter tillsammans med Maggie och viskade frenetiskt. Jag stannade i dörröppningen och höjde på ena ögonbrynet.

   ”okej, vad är det som är så himla viktigt att ni beter er såhär?” frågade jag och de båda hoppade till.

   ”inget, Justin. Jag har ju redan sagt det” svarade Scooter och flackade med blicken. Jag såg menande på honom och han tittade uttryckslöst tillbaka, jag suckade och gick bort till min väska.

   ”jaja, whatever. Jag duschar” sa jag innan jag tog med mig mina kläder intill duschen.

   ”bra, gör det. Vi åker om 40 minuter” hörde jag Scooter ropa efter mig.

 

   Bussen rullade ut från parkeringen efter att alla hade kommit på och fansen vinkade glatt och skrek ute på gatan. Jag vinkade glatt tillbaka till dem genom fönstret innan jag trött suckade och satte mig i soffan.

   ”bra konsert idag, gubben” sa mamma och satte sig bredvid mig.

   ”tack mamma” svarade jag och kände hur jag snart skulle somna, mamma skrattade smått åt mig.

   ”gå och lägg dig nu innan du faller ihop” sa hon, jag log och kysste henne på pannan innan jag gick intill mig. Jag la mig trött under täcket och somnade inom några sekunder, konserter gjorde mig verkligen supertrött.

 

 

Stellas Perspektiv.

   ”inte lika illa att vakna här längre” sa jag roat och såg in i Justins ögon, han skrattade smått. Jag hade såklart vaknat nästan halvliggandes över Justin och förvirrat sett mig omkring tills jag insåg att det var hos honom jag låg. Jag borde inte ens bli förvånad längre.

   ”har aldrig gjort något för mig att du sover här” sa Justin innan han snabbt kysste mig. Jag log mot hans läppar och han föll trött ner mot kuddarna igen, jag satte mig upp och drog ner min sovtröja som hade åkt upp.

   ”Justin-” hörde Scooter säga innan han kom in genom dörren, han stannade i dörröppningen och stirrade på oss.

   ”kom igen, Scooter. Detta kan knappast vara en nyhet för dig, har ju inte sovit en natt i min säng sen vi började turnén” sa jag roat och skrattade åt hans minn.

   ”ehm… nej, jag vet” mumlade han och skakade på huvudet. ”det är frukost” mumlade han sedan frånvarande och skyndade snabbt ut ur rummet. Jag såg förvirrat efter honom och vände mig sedan om för att titta på Justin som skakade på huvudet.

   ”jag vet inte” sa han bara.

 

 

Goodbye My Lover by James Blunt

   Bussen körde genom Frankrike och vi var nu på väg upp till Paris för att göra ett stop där också. Jag log stort när jag tittade ut genom de stora fönstren, Paris kärlekens stad. Träden svischade förbi utanför och jag stoppade in min hörlurar för att sedan sätta på ”Goodbye My Lover” med James Blunt. Har alltid älskat denna låt, sorglig men fin.

   Bredvid mig sjönk sätet ner och jag tittade förvånat och något skrämt åt sidan för att titta på personen, bredvid mig satt Justin med ett flin. Jag tog ur ena hörluren och log mot honom.

   ”jag älskar Paris” sa han och såg ut genom fönstret bakom mig.

   ”jag med” svarade jag. ”baguetterna, franskan, Eiffeltornet” Han nickade instämmande och vände sedan blicken mot mig.

   ”också kärlekens stad” sa han och flinade mot mig, han sträckte sig fort fram och kysste mig lätt på kinden. Jag kände hur rodnaden steg på mina kinder och jag log generat. Han skrattade gulligt och smekte mig sedan med fingrarna över mitt kindben.

   ”vi måste prata!” utbrast sedan något och jag röck häftigt till av det plötsliga utropet. In klampandes kom Scooter, Maggie och pappa med allvarliga minner, jag såg undrande upp på dem och de stannade på en rad framför oss.

 


 

ojojoj! vad händer nu tror ni?? vad har de gått runt o viskat om?? ;) vad tycks?? ♥ era kommentarer gör verkligen min dag så fortsätt snälla med dem, det betyder mycket! tack till alla er som läser!


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 22

PREVIOUS:   ”ja! Jag som har saknat ”ass” så mycket” hörde jag Alfredo säga och alla skrattade.

   ”Alfredo!” skrek jag och mer skratt hördes.

   ”nej, men är det du Melody” sa han och låtsades spela förvånad.

   ”ha ha” sa jag och pappa släppte ner mig på golvet, jag hamnade direkt i mammas varma famn och jag kramade hårt om henne. Jag kramade dem alla och log brett utav deras välbekanta ansikten. Jag kom fram till Justin och allt blev plötsligt väldigt spänt mellan oss, han log ner mot mig och gav mig en lätt kram.

   ”glad att du är tillbaka” sa han i mitt öra och jag kände hur jag fick gåshud vid halsen av hans andetag.

   ”jag är glad att vara tillbaka” svarade jag och släppte honom. Med dig…

 

 

Portugal konserten var precis lika fantastik som alla andra och jag levde mig in i låten tillsammans med Justin och försökte utstråla riktiga känslor. Jag ville att han skulle se mina känslor för honom som nu verkade sprudla inom mig. Jag klev ur duschade och vattnet droppade ner på golvet från mitt blöta hår, jag drog på mig mina trosor och knäppte på mig bh:n. Jag hängde upp handduken på kroken och gick ut ur det varma badrummet, ångan som bildats vällde ut tillsammans med mig och jag trippade bort mot vårt lilla sovrum.

   Jag såg ner på mina nakna fötter som gjorde avtryck på golvet och kände sedan hur jag gick ihop med någon, vingligt tog jag ett steg bakom för att sedan irriterat titta upp på den skyldige. Framför mig stod Justin med stora ögon, hans blick vandrade över min kropp och till min förvåning tyckte jag inte alls att det kändes obehagligt. Hans blickar var inte lika obekväma som Dimitris hade varit, nu när jag tänker på det. Aldrig hade de där tankarna ploppat upp i mitt huvud för ens nu…

   "ledsen" mumlade Justin fram och hans blick mötte tillslut min, jag skrattade åt hans tafatta minn. 

   "något som stör dig, Bieber?" frågade jag och höjde på ena ögonbrynet.

   ”ehm… nej, absolut inte” sa han nervöst, jag skrattade igen åt honom och gick sedan fram till dörren intill vårt rum och försvann in.

 

 

Justins Perspektiv.

   Min blick gled över hennes höfter, över hennes platta mage upp över hennes bröst och jag kämpade med att hålla masken. ”ledsen” fick jag fram och menade att jag hade gått in i henne. Hon skrattade roat och höjde på ena ögonbrynet.

   ”något som stör dig, Bieber?” frågade hon, stör mig!? Ehm… JA! DU! Du och ditt vackra leende, du och din underbara röst, du och din härliga personlighet, du och din sexiga kropp.

   ”ehm… nej, absolut inte” svarade jag, hon skrattade igen innan hon gick bort till sitt sovrum. Måttligt förvirrade tog jag mig till mitt rum och la mig på sängen, jag såg tankspritt upp i taket och andades ut. Varför var hon inte min? Varför ville hon inte vara min? Hon verkar i alla fall må bättre sen hon kom tillbaka, hennes ledsna ansikte och tårfyllda ögon verkar hon ha tagit bort och lagt på sig sitt söta leende och strålande ögon som var fyllda av värme.

   Jag log stort av tanken och satte mig upp, jag drog av mig t-shirten och la den på den lilla soffan. Jag drog på mig mina mjukisbyxor innan jag kröp ner under täcket och blundade, en gäsp slank ur min mun och snart sov jag.

 

*

 

Stellas Perspektiv.

   Jag vaknade med ett ryck nästa morgon och förvånades inte utav att jag vaknade i Justins breda säng, jag kunde verkligen inte hålla mig i min egen säng! Jag vände på huvudet och såg nacken på Justin, jag log svagt och kände sedan hur det kittlade till på sidan av magen. Jag ryckte till lite och skrattade smått, jag drog bort täcket och såg att det var Justins hand som låg på en bit av min nakna mage där min sovtröja hade åkt upp.

   Jag log och hans fingertoppar rörde på sig igen, huden knottrade sig och det pirrade. Jag fnissade över den kittlande känslan och tog tag i hans hand, jag flätade försiktigt ihop våra fingrar för att inte väcka honom. Jag såg på våra händer suckade sedan, jag la mig på sidan och la våra händer bredvid min mage. Justin rörde på sig i sömnen och suckade, jag blundade och gjorde små ringar med tummen på hans handrygg.

   Jag hörde hur han suckade igen och jag öppnade försiktigt ögonen och såg in i hans bruna. Ingen sa något men jag såg hur Justins blick vandrade mellan mitt ansikte och våra händer, en liten rynka bildades i hans panna men jag log bara lugnt mot honom.

   ”god morgon” sa jag sedan tyst.

   ”du kan inte hålla dig borta eller hur?” frågade han retfullt och skrattade.

   ”ska vi byta plats eller?” frågade jag och tittade skeptiskt på honom.

   ”nej, det är lugnt” sa han och kurade ihop sig lite framför mig, jag log mot honom och han gäspade bakom handen.

 

*

 

   Dagarna gick och vi fortsatte på vår turné, dag efter dag hade jag försökt ge Justin signaler. Försökte få honom att inse att jag gillade honom, jag vet att det kanske inte var den bästa planen. Men det kändes så himla konstigt att helt plötsligt komma och säga ”hej-jag-gillar-dig” när jag bara några dagar tidigare hade sagt tvärtom.

   Så jag försökte få honom att inse det på egen hand, men trögare kille hade jag nog aldrig mött. Men Justin hade tagit allt med ett leende och inte ens en rynka i förbryllelse hade prytt hans panna. Jag suckade och tittade på den stora spegeln i omklädningsrummet, vi hade precis anlänt till Frankrike och fansen med deras söta franska brytning ropade på oss utanför byggnaden. 

   Varför var han så... seg? Gillade han inte mig längre? Var det, det som var problemet? Jag suckade igen och reste på mig från stolen. 




Justins Perspektiv.

   Melody gör mig galen! Varför skulle hon hålla på sådär när hon vet hur jag känner? Varför leker hon med mina känslor? Jag stönade högt i den mjuka soffan jag låg i och la händerna över ansiktet. Vad spelade hon för spel?

   Jag reste mig från soffan för att gå bort mot scenen där teknikerna höll på med alla sladdar och instrument. Tay James stod vid sin dator och diggade till musiken, nedanför satt Dan med sin gitarr och spelade lågt på något ackord, Scooter stod längst ut till höger på scenen och ropade order till teknikerna så de fick allt rätt. Alla gjorde någonting och i mitten av allt stod jag, rastlös.

   Jag tittade ut över alla åskådarplatser och suckade ännu en gång, det var klart att hon inte gillade mig, för henne är jag ingen märkvärdig figur! För ”normala” tjejer så var jag som deras gud och otroligt cool som var känd, men det hade inte samma effekt på Melody eftersom hon levde i precis samma värld som jag. Jag var väl bara ännu en kändis som dreglade efter henne.

   Jag suckade nu sorgset och gick fram och satte mig på kanten till scenen. Men hon var inte bara ännu en sångerska för mig, hon är så mycket mer. Någon som delar livet jag lever, förstår sig på pressen och jobbet man måste lägga ner bakom allt. Hon kan inte komma med kommentarerna som ”men kom igen, bit ihop. Du är ju för fan känd!”, men det är inte bara. Hela ens privatliv läggs ut inför allmän beskådning, de ser alla brister man har och misstag man gör.

 

   Deppigt gick jag runt i korridorerna och funderade vad som var fel på mig, varför var jag inte speciell i hennes ögon? Jag vek runt hörnet och hamnade i en återvändsgränd. Trött vände jag om och gick tillbaka, men skärp dig Justin! Du kan inte deppa ihop över det här, det är som att deppa över att Beyoncé aldrig kommer bli din! Det är bara svälja och gå vidare…

   Utan förvarning tog någon tag i min tröja och drog in mig i ett svart litet rum, paniken fyllde mig. Både över vem det kan vara plus det troligtvis lilla utrymmet jag befann mig i, en lampa i rummet tändes och till min förvåning stod Melody med en irriterat ansiktsuttryck.

 

 

Stellas Perspektiv.

   Jag gick runt i korridorerna och letade efter Justin, jag hade bestämt mig för att prata med honom istället för att vänta på att han skulle fatta själv. Jag rundade ett hörn och suckade när den också var tom, jag gick med stampande steg genom den korta korridoren och kom in i en annan. Detta ställe var verkligen stort, tänkte jag och gick vidare.

   Till min glädje kom Justin gående i nästa korridor, jag log stort men han gick med både blick och huvud neråt och verkade vara helt inne i sina tankar. Synen av honom fyllde mig av lycka och förälskelse och jag gillade de sprudlande känslorna mer och mer. Att vara kär var härligt och fritt, som att sväva på moln. Speciellt när man har hittat någon som man verkligen har fallit för.

   ”Justin?” frågade jag, men reaktionen fanns inte. Han gick dystert vidare och snart skulle han vara framme hos mig, jag viftade lite med armarna och sa hans namn högre men fick fortfarande ingen reaktion. Hade han gått och blivit döv eller? Jag rynkade irriterat pannan och skulle precis stoppa honom när jag hörde andra människor komma gående. Utan att tänka grepp jag tag om hans tröja och drog in honom genom första bästa dörr.

   Rummet var kolsvart och jag kunde nästan gissa hur förvånad Justin såg ut nu, jag letade över väggen efter en lampknapp och fann tillslut en. Jag tryckte ner knappen och rummet lös upp, jag såg upp där jag trodde Justins ansikte befann sig och det visade sig att jag såg rakt upp i hans ögon.

   ”vad… är… hände?” frågade han förvirrat.

   ”jag behöver prata med dig, men du verkar ju undvika mig så-” sa jag.

   ”jag kanske har en anledning!” mumlade han hårt.

   ”så du har en anledning!?” sa jag minst lika hårt och höjde förvånat på ögonbrynen.

   ”ja, jag tycker inte om att såras över att någon inte verkar veta vart gränsen går när det gäller att leka med någons känslor” sa han och tittade stint in mina ögon. Jag såg stumt på honom.

   ”leker med dina känslor?” frågade jag.

   ”ja, det är precis vad du har gjort de senaste dagarna. Betett sig super gulligt, gått i underkläder och gosat som om jag är något jävla djur som är helt känslolös. Men för din information, Melody så är mina känslor för dig bort. Finito”

 

 

Justins Perspektiv. 

   ”ja, det är precis vad du har gjort de senaste dagarna. Betett sig super gulligt, gått i underkläder och gosat som om jag är något jävla djur som är helt känslolös. Men för din information, Melody så är mina känslor för dig bort. Finito”

   Där ljög jag för henne, men det skulle bli enklare då. Enklare, mindre smärtsamt att släppa taget. Hennes blick var förvånad och jag tyckte jag skymtade sorgsenhet och smärta.

   ”men vad bra då, för jag har inte heller några känslor för dig. Har aldrig haft kommer aldrig ha” svarade hon och jag kände hur det knöt sig i magen på mig av hennes ord.

   ”vad bra, jag bryr mig inte vad du gör längre. Det påverkar mig inte ett dugg” sa jag snabbt och hon såg trosigt tillbaka på mig.

   ”nej precis. Jag skulle kunna kyssa dig nu utan att det skulle röra mig ryggen” sa hon och la armarna i kors.

   ”jag skulle kunna kyssa dig nu utan att känsla någonting, helt dött” hon fnös ljudligt.

   ”tror jag inte-” började hon men jag avbröt henne fort genom att hårt dra henne intill mig och trycka mina läppar mot hennes. Hon grepp hårt tag om min nacke och tryckte sig närmre, mina armar lindade sig om hennes midja och hon la sin andra hand om min nacke.

   Kyssen var menad att vara ilsken och bestämd, men ju längre jag kände hennes underbara läppar mot mina ju mer släppte jag taget. Jag bytte ut mina hårda tag till mer mjuka och ömsinta. Hennes naglar som hade borrat in sig i min nacke släppte taget och sen verkade vi båda inse vad vi gjorde och slet oss ifrån varandra. Jag såg förvånat på Melody och hon såg precis lika förbryllat tillbaka.

   ”du-” började jag men hann inte längre förens hon slängde sig om min hals igen och tryckte sig mot min kropp. Hennes läppar masserade mina och mina händer gled över hennes kropp.  

 


 

hahahaha, blev lite bråk där på slutet men det löstes ju... ;) hoppas ni gillade det och att det var värt väntan, jätteledsen för det btw. vad tycks?? kommentera! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 21

PREVIOUS:   Planet gick inför landning 11 på morgonen i LA, tillsammans med Houston tog vi oss genom flygplatsen som var relativt lugn nu när jag var Stella och inte Melody Gold. Vi satte oss i en gul taxi och Houston sa adressen till chauffören, bilen rullade iväg och jag lutade huvudet mot fönstret. Turen gick mycket fortare än jag trott och innan jag visste ordet av det stod jag utanför Dimitris port. Jag gick fram och slog portkoden innan jag gick uppför trappan och bort till hans dörr. Jag knackade en gång men fick inget svar, jag prövade att känna på handtaget och till min förvåning öppnades dörren. Jag klev försiktigt in hallen och såg att lägenheten hade några få lampor tända.

   ”Dimitri?” frågade jag och hörde hur det lät från hans sovrum. Han är hemma i alla fall, tänkte jag och gick genom korridoren och bort mot hans rum. Dörren stod på glänt och inifrån rummet hördes konstiga ljud och skuggor rörde sig ryckigt på väggarna.

 


 

Behind These Hazel Eyes by Kelly Clarkson

 

   Jag puttade försiktigt upp dörren för att se en naken, kvinnlig ryggtavla, ett par håriga ben stack ut under henne och ett par händer höll om hennes kärleks handtag som hjälpte henne att hoppa upp och ner ovanpå killen under. Höga stön hördes från dem båda och de andades andfått, tjejen böjde ryggen bakåt så jag såg hennes ansikte. Hennes ögon var slutna av njutningen och hennes mun var öppen som om hon var på väg att stöna igen. Killen satte sig upp och pressade sin över kropp mot hennes.

   Hans ansikte kom inom synhåll och jag flämtade när jag såg Dimitris ansikte som kysste brösten på Britneys slinka kropp kände jag först lättnad, alla känslor som jag inbillade mig att jag fortfarande hade för honom försvann med vinden och jag kände bara lättnad. Sedan tog sorgsen och ilskan över, sorg över att min egen pojkvän faktiskt är otrogen mot mig med tjejen jag hatar mest av alla på planeten. Sedan ilska över vilket svin han är. Ett svin som jag inte ens fattar att jag lät ta på min kropp, lät ge mig mjuka kyssar, säga kärleksfulla ord, se mig djupt i ögonen och sedan yttra "jag älskar dig". 

   Allt verkade gå i slow motion för jag hann tänka allt på några få sekunder innan Dimitri och Britney i sängen ens hade hunnit reagera på min flämtning och närvaro. Dimitri lutade sig snabbt åt sidan för att se och Britney vred på över kroppen, deras rörelser och andetag slutade i någon sekund när de verkade inse att det var jag, Dimitris flickvän, som stod i dörröppningen och hade precis kommit på dem i en het kärleksscen. Deras chockade ansikten stirrade tillbaka på mig tills allt verkade gå i en vällda fart. 

   "Stella!?" sa Dimitri gällt. 

   "hur kunde du?!" skrek jag högt innan jag vände om för att gå, bakom mig hörde jag ett ljust tjejskrik sedan en hög duns innan steg bakom mig närmade sig. Ett grepp om min arm ryckte mig tillbaka och fick mig att stanna. Där stod Dimitri i tack gode gud ett par mjukisbyxor och förtvivlat ansikte. 

"det är inte som du tror" sa han panikslaget. Jag skrattade hånfullt åt honom. 

"nähä. Vad är det då Dimitri? Gjorde ni en kaka, eller kanske voodoo?" jag slog ut med armarna och skrattade humorlöst igen. 

"hon betyder ingenting" sa han och verkade inte alls ha lyssnat på vad jag precis sagt. 

"Dimitri. Det är jag som inte betyder något för dig" svarade jag. 

"hur kan du säga så?"

"Dimitri, du hade precis sex med Britney, skolans slampa, och har fortfarande för fasen stånd och du säger att jag betyder något för dig?!" skrek jag rakt i ansiktet på honom, för att få ut min ilska ännu mer över hans svek vände jag mig till spegeln på väggen. Jag måttade ett slag och spegeln i tusen bitar, spegelns små bitar spred sig över parketten.

 

Tumblr_lr2mtozi9y1qzd2rio1_500_large_large

"Dimitri, you just had sex with Britney, schools slut, and you still have a goddamned boner and you are telling me I mean someting to you?!" 

 

"och så mycket betyder du för mig, äckel" sa jag och pekade på glassplittret, hans ansikte sken av chocken och hans haka föll. Han stirrade på golvet och splittrorna.

"gå då slampa. Har ändå tröttnat på dig!" utbrast han argt och pekade på dörren. Orden smärtade mer än vad jag ville och jag bet mig hårt i läppen. 

"så nu har du helt plötsligt tröttnat på mig?" frågade jag roat. 

"ja, vem vill ha en jävla loser till flickvän som aldrig vill i sängen med en!?" skrek han och jag kände hur mina ögon tårades. Inte för att han just utpekat mig som oskuld utan att han just kallat mig "loser". Jag trodde aldrig jag skulle bli kallad "loser" från den killen jag trott jag skulle dela framtiden med. Men jag var väl naiv, varför skulle vårt förhållande hålla? Varför skulle Dimitri vara annorlunda från alla andra killar? 

"Dimitri?" frågade en ynklig röst bakom hans rygg, han vred lite på sig och jag såg Britney insvep i täcket. Raseriet över hela situationen bubblade upp för fullt och innan jag hann stoppa mig själv hade jag gått fram till Britney och gett henne en örfil som ekade högt i lägenheten. Hon skrek till och föll till golvet. 

"vad fan gör du!?" skrek Dimitri och knuffade sig förbi mig fram Britney på golvet. 

"hoppas ni får det bra tillsammans. Ni förtjänar varandra, ingen annan ska behöva leva med någon utav er" var mina sista ord innan jag sprang ut ur lägenheten.

"vänta! Jag är inte färdig med dig!" hörde jag Dimitri ropa efter mig men jag ignorerade honom och sprang bort mot mitt hus. Jag slet upp dörren och möttes av ljudet från tv, jag sprang snabbt upp på mitt rum och letade fram allt som tillhörde Dimitri. Kort, kläder, allt, jag tog allt i famnen och gick ner igen, jag gick förbi Houston som satt i soffan. Oroligt tittade han upp på mig, jag drog upp altandörren och gick bort till tunnan som vi brukar bränna löv i på hösten. 

Jag slängde allt i tunnan innan jag gick bort mot garaget, jag hämtade bensin dunken som stod på golvet. Jag snappade åt mig tändstickorna från bänken och gick med målmedvetna steg tillbaka till tunnan, nu stod Houston bredvid tunnan med rynkad panna. Jag öppnade fort korken till dunken och skvätte över sakerna. 

"jag gissar att det inte gick så bra hos Dimitri?" frågade Houston försiktigt. Jag satte ner dunken på marken och tände en tändsticka, jag slängde den i tunnan och det började brinna häftigt. 

"Dimitri vem?" frågade jag kallt och såg på lågorna som dansade och brände upp minnena från killen jag trodde jag älskade.

 


   Jag stod kvar vid tunnan tills den sista lågan slutade brinna och röken singlade upp i luften. Jag tittade ner på askan och vände sedan och gick in. "vi åker nu" sa jag till Houston och gick bort till hallen.

   "ska vi inte stanna över natten då?" frågade han hoppfullt. 

   "vi måste hinna i tid till turnén och jag vill inte vara kvar här" sa jag hårt.

   ”visst, men först måste jag få ta hand om din hand” sa han och tittade menande ner på min hand, förvånat tittade jag ner på den och såg att mina knogar var täckta av blod och glasbitar.

   Jag kände nu hur den dunkade och smärtade, jag stönade svagt och följde villigt efter Houston in i köket. Jag satte mig på en bar stol medan han plockade fram plåster, bomull, sprit och en pincett. Han satte sig på en stol bredvid mig och tog tag i min hand, han blötte ett papper och började varsamt ta bort allt blod.

   När blodet var borta och man såg min hud igen tog han tag i pincetten och började plocka ut de små skärvorna. Jag knep hårt ihop handen om bordskanten för att få mig själv att inte skrika av smärta, när han väl var klar satte han ett vitt bandage runt min hand innan han mjukt smekte min hand.

   ”nu är du hel igen” sa han och log, jag skrattade smått.

   ”tack Houston” sa jag och klev av stolen. ”kan vi åka nu?” frågade jag sedan försiktigt. Han nickade innan han började städa bort från rummet, jag hjälpte smått till innan vi låste huset och gick bort mot trottoaren för att sedan ringa efter en taxi.




   Planet lyfte och nu sjönk allt in i mitt huvud, nu när jag satt ner och lät hjärnan koppla av så sköljde allt över mig som en kraftig våg. Min pojkvän hade varit otrogen mot mig och hade aldrig brytt sig om mig.

   Jag fick plötsligt svårt att andades och jag höll hårt om armstöden till stolen, någonstans i huvudet skrek det om att handen gjorde ont men jag kände ingen smärta. Tårarna rann nerför mina kinder och jag började snyfta högt, Houston bredvid mig la armen om mig och kramade mig hårt. Jag tryckte mitt ansikte mot hans bastanta bröst och grät. Aldrig hade någon fått mig att gråta såhär, aldrig hade någon svikit mig på den här nivån.

   Jag grät så länge jag behövde mot Houston och flygvärdinnorna kom frågades flera gånger undrandes om de kunde göra något, Houston hade snällt sagt att det snart skulle gå över. När jag väl lugnade ner mig tog det inte många minuter för ens jag sov.

 

*

 

Jag satt på en allmän toalett på flygplatsen i Portugal och försökte så gott jag kunde få på mig alla olika saker för att bli Melody, när jag var klar drog jag luvan över huvudet för att täcka mitt ansikte. Med snabba steg gick jag ur badrummet och öppnade dörren, precis utanför stod Houston lutad mot väggen. Vi gick tillsammans genom flygplatsen och bort mot taxin som han hade ringt.

   Jag ringde pappa för att få reda på vart de hade parkerat bussarna som nu var framme med frakten, jag log glatt över att få åka i bussen igen. Vi blev körda till inhänganden som till min förvåning var omringad av en liten grupp fans, de ropade glatt efter Justin och ibland hörde jag mitt egna namn. Jag klev ur taxin och chauffören tittade sig förvirrat omkring, för att göra allt lättare för honom drog jag av mig luvan och hans ögon spärrades direkt upp.

   ”här, du kan behålla växeln” sa jag och gav honom pengarna för resan, han tog stumt tag i sedlarna och jag log vänligt mot honom. Sedan gick jag runt bilen och fram till Houston, vi gick sedan bort till ingången. Fansens skrik blev plötsligt högre och jag såg sedan hur den lilla gruppen kom springandes mot oss, jag såg något förskräckt hur de närmade sig med en himla fart innan de saktade ner något.

   ”kan vi få din autograf!?” ”jag älskar dig!” ”du är så jävla vacker, perfekt!”

   En massa olika komplimanger öste över mig och jag log mot dem alla, jag tog tag i en utav tjejernas pennor och skrev sedan min autograf på deras papper. ”kan vi få en bild?” hörde jag någon fråga och snart blixtrade mobilkamerorna.

   ”kom allihopa så kan vi ta en grupp bild” sa jag och samlade ihop alla tjejer runt mig, Houston hade kameran i handen och jag log stort. Han tog en bild innan han gav den till mig. ”nej, men usch. Den ser ju jättekonstig ut, ta en till!” utbrast jag och skrattade, Houston tog emot kameran igen och tog en ny bild.

   Vi fick tillslut en bra bild och jag log mot dem alla, jag sa tyvärr sedan hejdå. Jag gick in genom gallerdörren och kom in på parkeringen, ut genom en buss kom pappa glatt springande. Han kom fram till mig och utan varning bar han upp mig på axeln och jag skrek till, jag hörde hur tjejerna bakom stängslen skrattade och jag skrek att han skulle ställa ner mig.

   ”pappa, släpp mig!” pappa skrattade bara roat åt mig och gick mot bussarna.

   ”jag har saknat dig, hjärtat” svarade han och jag hörde hur en dörr öppnades, han gick uppför den lilla trappan och jag grepp hårdare om honom för att inte falla ner. Jag hörde hur det pratades glatt i bussen och skratt fyllde utrymmet. ”look who is back!” utbrast pappa och alla tystnade.

   ”ja! Jag som har saknat ”ass” så mycket” hörde jag Alfredo säga och alla skrattade.

   ”Alfredo!” skrek jag och mer skratt hördes.

   ”nej, men är det du Melody” sa han och låtsades spela förvånad.

   ”ha ha” sa jag och pappa släppte ner mig på golvet, jag hamnade direkt i mammas varma famn och jag kramade hårt om henne. Jag kramade dem alla och log brett utav deras välbekanta ansikten. Jag kom fram till Justin och allt blev plötsligt väldigt spänt mellan oss, han log ner mot mig och gav mig en lätt kram.

   ”glad att du är tillbaka” sa han i mitt öra och jag kände hur jag fick gåshud vid halsen av hans andetag.

   ”jag är glad att vara tillbaka” svarade jag och släppte honom. Med dig…

 


 

FUCK DIMITRI! ♥ hahhahaha, nej men han e ju dum i huvudet. :) vad tycks?? kommentera! ♥

btw, e det några 96:or där ute som gjorde PISA undersökningen idag? hahahahha, well I did! 
that was some fucked up shit! de privata frågorna var ju... speciella... vet att detta inte har något med novellen att göra men fick lust att skriva om det i alla fall! ;)


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 20

PREVIOUS:   ”så nej, jag har inte dragit några förhastade slutsatser för att jag ska slippa bli sårad” sa jag och sa sanningen istället för att ljuga som jag hade tänkt från början, hon förtjänade att få veta. Jag vände sedan blicken från hennes sorgsna ögon och tittade upp mot stjärnorna igen, jag såg hur hon rörde sig bredvid mig innan hon reste på sig. Jag förväntade mig att hon bara skulle gå med hon överraskade mig genom att mjuka kyssa min kind innan hennes hand drog genom mitt hår sedan hörde jag hur hennes steg försvann bort.

   Jag kände förtvivlan fylla mig, varför kände hon inte likadant!? Varför ville hon inte ha mig lika mycket som jag ville ha henne? Jag la mitt tunga huvud mot mina armar som var lindade runt mina knän, jag andades djupt in och ut och försökte bli okej över situationen jag befann mig i. Jag lyfte trött på huvudet igen och suckade. Livet är inte lätt...

 


 

Stellas Perspektiv.

   Med hjälp av tårarna hade jag lyckats somna igen och vaknade sedan av en konstant knackade. Med en suck reste jag mig från sängen och gick trött fram till dörren, jag öppnade och möttes av en glad pappa. 

"vad vill du?" frågade jag buttert. 

"oj, vaknat på fel sida" sa han och skrattade, jag gav han en irriterad blick och han slutade tvärt. "vi ska äta nu så klä på dig" sa han sedan och jag nickade.

   Jag stängde dörren och gick bort till min resväska, jag tog fram ett par vita shorts, en stor grå tröja, jag drog snabbt på mig kläderna innan jag klev in i mina svarta skor med fransar. Jag hängde ett halsband runt min nacke och såg mig sedan i spegeln, jag log nöjt och gick in i badrummet.

   Jag sminkade mitt ansikte och tog sedan tag i mobilen och gick bort till hissen. Jag åkte ner och styrde mina steg mot restaurangen, där var alla redan samlade. Jag gick fram och lindade armarna om mammas midja och kramade henne från sidan. 

   "godmorgon gumman, sovit bra?" frågade hon och strök mig över ryggen. 

   "sådär" svarade jag. "vaknade mitt i natten och kunde inte sova" 

   "ja, det förvånar mig inte" sa hon och skrattade. Ett brak hördes följt av ett skratt, jag såg upp för att se Alfredo och Justin skratta bredvid en förvånad Kenny. De klappade honom på axeln samtidigt som de fortsatte skratta, Justin vände blicken och mötte plötsligt min. Hans skratt tunnades ut och han blev istället stående och såg på mig, jag kände själv hur jag inte kunde slita blicken från hans ansikte. 

   Kommer hans känslor för mig förstöra vår vänskap? Kommer mina känslor för honom förstöra vår vänskap? Kommer mina känslor för honom förstöra mitt förhållande med Dimitri? Vad känner jag för Dimitri?

   Hans konstiga beteende när jag var hemma ligger fortfarande och skaver i bakhuvudet på mig. Vad gömmer han för mig? Vad vill han att jag inte ska veta? Jag kände hur trycket över bröstet blev hårdare och tårarna hotade med att spruta igen. Jag slet blicken från Justin för att sedan viska till mamma att jag snart var tillbaka innan jag fort gick därifrån. 



Justins Perspektiv.

   Melody viskade något till hennes mamma innan hon skyndade iväg med tårar i ögonen. Jag såg fundersamt efter henne och undrade vad som tyngde henne, var det fel av mig att säga sanningen?

   "då äter vi!" hörde jag Scooter säga och några tjöt gillande.

   Vi gick i samlade grupp in i ett stort rum som vi alla fick plats i, i rummet stod stolar och bord tillsammans med en frukostbuffé. Alla gick fort fram till buffén och plockade på sig av maten.



*

 

Konserten var i full gång och adrenalinet pumpade i min kropp, fansen skrek och musiken dunkade. Jag dansade runt på scenen och blev varmare och svettigare för varje minut som gick, jag glatt mot publiken av mina fans som gjorde mina dagar. Jag log glatt ut mot publiken och sjöng vidare på låten. Backstage sprang tekniker runt och jag sprang sicksack mellan dem för att komma bort till mitt omklädningsrum. Jag drog fort på mig min svarta outfit och gick sedan med lugna steg bort mot scenen igen. 

   Jag gick uppför den lilla trappan och ställde mig vid draperiet för att vänta in rätt ögonblick för att gå på. Jag förde micken till munnen och gick ut, skriken ökade något i styrka och jag började gå bort mot kanten. Jag vände mig mot Melody och började sedan sakta gå mot henne, hon verkade lite tveksam i sina steg och jag såg att hon fortfarande bar det sorgsna ansiktsuttrycket. Jag kände direkt hur min panna rynkades av oro och jag drog henne intill mig som på varje konsert.

   Jag såg in i hennes ögon och skymtade tårarna som var på gränsen att falla, hon samlade sig och förde micken till munnen. Något hackigt sjöng hon med mig och jag smekte henne försiktigt över kinden för att trösta henne, men det verkade inte hjälpa alls utan hennes ögon fylldes av mer tårar och hon började sakta baka bort från mig. Jag vände mig mot henne och såg hur hon bakade och låten tog slut, hon vände sig snabbt om och sprang backstage. 



Stellas Perspektiv.

   Justin gjorde entré och jag bet mig hårt i läppen, hur ska det här gå? Vad kommer mina humörsvängningar göra med mig? Tårar, ilska, kärlek? Han kom sakta gående mot mig och sträckte sedan ut armen och la dem om min midja för att sedan dra mig mot honom. Jag kände värmen som utstrålade från honom och bet mig på insidan av läppen för att inte kasta mig på honom. 

   Men Gud, har jag PMS eller!? Jag vände blicken mot hans ögon och fastnade, jag kände hur mina ögon tårades. Okej, jag har definitivt PMS! 

   Justin rynkade pannan framför mig och jag bet ihop och höjde armen för att sjunga med honom. Min röst skakade och Justin smekte mig mjukt över kinden, hans ögon lyste oro och jag kände hur jag snart brast. Jag började baka bak mot utgången både för att komma bort från honom men också för att snabbare sedan kunna komma av scenen. Jag kunde inte bryta ihop inför alla fans, det skulle skapa kalabalik och stora rubriker i tidningarna. 

   Min sista rad var sagd och jag nästan sprang av scenen, bakom möttes jag av oroliga ansikten. Bland annat mamma, pappa och Maggie, de började fort gå fram till mig. Jag gav micken till pappa och sprang sedan bort från dem, bort till mitt omklädningsrum. Jag låste dörren efter mig och sjönk ner på golvet, jag andades djupt in och ut flera gånger för att hindra tårarna från att rinna.

   Jag måste träffa Dimitri, NU! Jag måste få klart för mig vart jag står, vem utav dem jag verkligen gillar... Både för min egen skull men också för deras. Beslutsamt ställde jag mig upp och gick bort mot mina vanliga kläder, jag drog fort på mig shortsen och tröjan och till sist skorna.

   Jag drog till mig min väska som jag som tur alltid hade de nödvändigaste sakerna om det skulle vara så att jag helt plötsligt behövde iväg. Jag låste upp dörren och möttes av pappa som stod med handen högt, antagligen för att precis skulle ha knackat.

"vad gör du?" frågade han. 

"jag måste hem" jag slank smidigt förbi honom ut i korridoren. 

"ursäkta mig? Men vad skulle du göra?" frågade han och komma snabbt ikapp mig. 

"jag måste hem en snabbis, jag måste prata med honom. Reda ut en sak" sa jag och såg menande på honom. 

"men St-Melody nu är inte rätta tillfället för att ta en liten semester. Hur kort den må vara" sa han och grepp tag i min arm för att stanna mig.

"men jag behöver göra det här! Jag mår inte bra, okej!?" sa jag och borrade in min blick i hans, han såg länge på mig innan han verkade ge sig. 

"okej då" sa han och jag sken genast upp i ett stort leende. 

"tack" sa jag och slängde mig om halsen på honom. 

"men, du måste ha med dig Houston" sa han när jag hade släppt taget om honom. Jag nickade godkännande och gick bort mot dörren.



*



Flygplatsen var alltid en galen plats när det kom till kändisar, super trångt på grund av alla ivriga fans plus irriterande paparazzis. Jag skrev några autografer till några gråtande fans som grät ännu mer när de fick tillbaks sina papper. Jag vinkade till resten innan jag tog mig in i byggnaden, jag köpte fort en biljett till LA och gick tillsammans med Houston bort mot in checkningen. Jag satte mig trött min i flygstolen, Houston satte sig bredvid mig och slängde ett vakande öga runt på de andra passagerarna. Jag hörde viskande och mumlade men valde att ignorera, jag slöt ögonen och suckade lågt. 

   "skulle du vilja förklara lite varför vi sitter i ett flygplan och inte i bussen med de andra?" frågade Houston bredvid mig, jag öppnade ena ögat och tittade på honom. Jag log ursäktande mot honom och satte mig mer ordentligt i sätet. 

   "ehm..." sa jag och skrattade förläget, sedan kom allt som en flod ur min mun. Mina känslor för Justin, Dimitris beteende, Justins bekännelse, jag talade i låg ton för att ingen runtom oss skulle höra. Houston som jag alltid har haft full tillit till och alltid kunnat prata med lyssnade uppmärksamt och avbröt inte en enda gång. Vi hade säkert flugit i en timme när jag äntligen var klar, jag andades ut och lutade mig bak i sätet. 

   "du gör i alla fall rätt i att åka till Dimitri, jag menar när du ser honom kanske allt faller på plats" sa han sedan. 
Jag nickade och vände blicken mot det lilla fönstret, utanför höll solen på att gå ner och molnen färgades vackert orangea. Jag suckade och slöt ögonen i hopp om att sova bort resan.

 

*

 

Planet gick inför landning 11 på morgonen i LA, tillsammans med Houston tog vi oss genom flygplatsen som var relativt lugn nu när jag var Stella och inte Melody Gold. Vi satte oss i en gul taxi och Houston sa adressen till chauffören, bilen rullade iväg och jag lutade huvudet mot fönstret. Turen gick mycket fortare än jag trott och innan jag visste ordet av det stod jag utanför Dimitris port. Jag gick fram och slog portkoden innan jag gick uppför trappan och bort till hans dörr. Jag knackade en gång men fick inget svar, jag prövade att känna på handtaget och till min förvåning öppnades dörren. Jag klev försiktigt in hallen och såg att lägenheten hade några få lampor tända.

   ”Dimitri?” frågade jag och hörde hur det lät från hans sovrum. Han är hemma i alla fall, tänkte jag och gick genom korridoren och bort mot hans rum. Dörren stod på glänt och inifrån rummet hördes konstiga ljud och skuggor rörde sig ryckigt på väggarna.

  


 

vad tror ni hon möter in i rummet!? :O ;) vad tycks?? kommentera! ♥


2 Worlds 1 Reality - Kapitel 19

PREVIOUS:  ”Stella, du vet att alkohol inte är lösningen!” sa hon. ”spriten hjälper inte, du borde inte ens dricka. Du är så ung-” började mamma predika.

   ”men sluta! Som om du inte drack i min ålder, eller vänta… det låter mer som om du aldrig har varit ung!” sa jag och drog handen genom håret innan jag slog ut med armarna.

   Mamma såg ironiskt på mig och pappa skrattade bredvid henne. ”hon inte…” sa pappa och pekade roat på mamma. ”hon var värst, kan jag säga dig” la han sedan till och mamma såg irriterat på honom.

   ”tror du att det hjälper just nu, Daniel!” sa hon till honom och jag skrattade roat åt mina föräldrar. De var verkligen jättebra på att sköta allvarliga samtal…

 


 

Innan Jag Kände Dig by Melissa Horn

 

Justins Perspektiv.

   Trött öppnade jag ögonen och vaknade upp i ett mörkt rum, jag lyfte på huvudet från den mjuka kudden och försökte se runt i mörkret. Jag reste mig från sängen och gick bort till fönstret för att dra bort gardinen när jag insåg att det inte var något för fönstret utan att det var becksvart ute. 

   Jag gick fram till närmaste lampa och tände den, rummet lös upp av det svaga skenet och jag gick och tände några fler lampor. Jag satte mig rastlöst på sängen igen och tog fram mobilen för att titta vad klockan var. 3.45 visade klockan och jag suckade, jag har definitivt vänt på dygnet! 

   Jag gick bort till dörren och öppnade den, jag åkte med hissen ner till lobbyn för att sedan ta mig ut. Jag satte mig på en stenbänk och tittade upp på himlen och såg den vita månen tillsammans med de miljoner små stjärnorna.  

   Vad hände igår kväll egentligen? Tja, uppenbarligen så kysstes vi. Mycket. Med tanke på läppstiftet som var ut smetat runt våra munnar, jag utan tröja som jag definitivt kommer ihåg att jag hade på mig innan jag gick ut tillsammans med Melody och Melodys linne som var i perfekt skick innan vi sprang bort från baren med var nästan sönderslitet i morse. Men ångrar jag något? Absolut inte!

   Jag log upp mot stjärnorna och önskade att jag kunnat återuppleva det ögonblicket fast med en klar hjärna som sedan kommer ihåg händelsen. Men vad betydde det här för henne? Ingenting?

   Jag kom ihåg hur hon hade fräst att detta betydde absolut ingenting, men hon hade kysst mig. Det måste väl ha betytt något eller var hon helt borta… jag vet att jag var.

 

 

Stellas Perspektiv.

   Frustrerat gick jag rastlöst fram och tillbaka i mitt hotellrum och kunde inte sova, jag hade däckat under dagen och vaknat mitt i natten och nu var jag klarvaken. Vad ska jag göra!? Jag satte mig ner i sängen och suckade högt.

   Igår kväll var en… katastrof. Jag som trodde att jag kunde ha med mig Justin som en försäkring på att inget skulle hända med det slutar i stället med att vi grov hånglar och drack nästan en hel sprit flaska tillsammans! Tänk om han trodde att detta kunde leda till något mer?

   Irriterat ställde jag mig upp och beslöt mig för att ta en liten promenad i hopp om att rensa tankarna lite. Jag åkte med hissen ner och klev ut i lobbyn. Tänk om han ville det? Hur skulle jag hantera det? Vad ville jag? Ingenting, du vill ingenting. Du har Dimitri.

   Jag stannade mitt i steget när jag kom och tänka på honom, jag hade inte gett honom en tanke sedan igår och kände mig nu jättehemsk. Jag hade kysst någon annan medan jag var tillsammans med honom, det var inte rätt. Varken för Dimitri eller Justin.

   Jag måste prata med Justin! Berätta att det inte kommer hända mellan oss, för jag har ju Dimitri. Jag älskar Dimitri…

   Jag kände en främmande känsla i magen när jag tänkte det, en känsla som jag aldrig förr fått när jag tänkte på hur mycket jag älskade Dimitri. Jag brukade alltid fyllas till bredden av glädje och lycka men nu kände jag mig plötsligt väldigt osäker och ihålig. Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken och jag förvånades över mitt eget beteende. Vad är det med mig? Vad var jag ledsen över? Att berätta för Justin att det aldrig kommer bli ett ”oss” eller att mina känslor för Dimitri verkar ha svalnat?

   Jag satte mig förvirrat ner på marken och lutade mig mot väggen och andades djupt in och ut. Jag måste träffa Dimitri, jag måste få… tillbaka mina känslor för honom. Men var de borta? Helt borta? Eller kommer den obehagliga känslan försvinna efter att jag har sagt ”nej” till Justin och den sprudlande lyckan komma tillbaka?

   Jag suckade olyckligt och vände upp blicken, på en stenbänk några meter bort från mig satt Justin med blicken upp mot himlen. Jag svalde när jag såg honom och reste mig försiktigt. Var snäll nu Stella, om han vill mer så måste du i alla fall vara snäll mot honom! Långsamt gick jag bort mot honom och satte mig bredvid honom. 

   "hej" sa jag svagt och han hoppade överraskat till av min närvaro. Han tog sig om hjärtat och skrattade nervöst, jag drog retfullt på mungiporna åt honom. 

   "hej" svarade han troligtvis när hans hjärta slog normalt igen, jag hade vänt huvudet upp mot den vackra himlen och andades ut. 

   "Justin..." sa jag och jag såg ut ögonbryn hur han vände huvudet mot mig. 

   "ja?" frågade han efter en stund och jag svalde. 

   "ehm... igår..." började jag osäkert. "igår var... konstig. Och... jag hoppas att du inte det förhastade slutsatser" sa jag tillslut och vände sedan blick mot honom, han såg inte på mig utan tittade ner mot stranden. 

   "förhastade slutsatser om vad?" sa han efter ett tag och svalde. 

   "om oss" viskade jag. 

   "ska jag vara ärlig mot dig Melody?" frågade han och jag nickade svagt, han vände huvudet mot mig och hans hasselnöts bruna blick genomborrade mig. 

   "jag har genom de här veckorna fått känslor för dig som jag nog inte borde ha, både för att du märkbart inte känner likadant för mig och så är det nog inte lämpligt” svarade han och jag såg chockat på honom. Gillade han mig? På det viset?

   Jag kände hur en klump bildades i min hals och jag önskade att jag bara kunna gråta över min jobbiga situation. Någonstans inom skrek det om att jag skulle säga att ”jag vill ha dig också, du är inte ensam!” men jag bet ihop och såg bara på honom.

   ”så nej, jag har inte dragit några förhastade slutsatser för att jag ska slippa att bli sårad” fortsatte han och tystnade sedan, förtvivlat såg jag hur han vände bort blicken och såg upp mot himlen igen.

   Jag försökte svälja bort klumpen med kände bara hur den blev större, jag nickade försiktigt och reste mig från bänken. Jag såg ner på honom och böjde mig sedan ner och kysste försiktigt hans kind innan jag drog handen över hans hår och lämnade honom där. Mina steg blev snabbare och snabbare och tillslut sprang jag bort mot hotellet och in i hissen, jag klarade mig till mitt rum innan jag sjönk ner mot den stänga dörren och grät tyst. Vad ska jag göra nu?

 

 

Justins Perspektiv.

   ”så nej, jag har inte dragit några förhastade slutsatser för att jag ska slippa bli sårad” sa jag och sa sanningen istället för att ljuga som jag hade tänkt från början, hon förtjänade att få veta. Jag vände sedan blicken från hennes sorgsna ögon och tittade upp mot stjärnorna igen, jag såg hur hon rörde sig bredvid mig innan hon reste på sig. Jag förväntade mig att hon bara skulle gå med hon överraskade mig genom att mjuka kyssa min kind innan hennes hand drog genom mitt hår sedan hörde jag hur hennes steg försvann bort.

   Jag kände förtvivlan fylla mig, varför kände hon inte likadant!? Varför ville hon inte ha mig lika mycket som jag ville ha henne? Jag la mitt tunga huvud mot mina armar som var lindade runt mina knän, jag andades djupt in och ut och försökte bli okej över situationen jag befann mig i. Jag lyfte trött på huvudet igen och suckade. Livet är inte lätt...

 


 

mellankapitel. problemen bara fortsätter och Stella står nu mellan två val, Justin eller Dimitri. Vem tror ni hon väljer?? vad tycks?? Kommentera. ♥
 
PS. Uppdateringen den här veckan kommer nog inte vara den bästa eftersom jag måste fokusera på min sv/so uppsats, men den ska in på fredag så efter det ska jag langa kapitel... hehehe.. ;P

Tidigare inlägg Nyare inlägg