Never Gonna Leave This Bed by Maroon 5

   ”vore roligt att se hur länge detta ska fortsätta” sa en röst och jag slog upp ögonen för att se in i Justins hasselnötsbruna. Jag spärrade förvånat upp ögonen och satte mig käpp rätt upp i sängen. Justin skrattade bakom mig och jag såg mig förvirrat omkring.

   ”vart är jag?” frågade jag.

   ”i min säng. Igen” svarade han roat och jag vred på huvudet för att kunna se hans flinande ansikte.

   Jag reste mig hastigt från sängen och ryckte till mig täcket precis som igår och kastade en sista blick på Justin i sängen innan jag gick ut ur rummet. Jag gick genom den lilla korridoren och möttes av Kenny, mamma och Pattie som satt vid bordet och strax efter kom pappa gående ut ur vårt rum.

   Kenny, Pattie och mamma såg förvånat upp på mig innan Kennys skratt fick dem alla i rörelse igen, pappa höjde ena ögonbrynet innan han öppnade munnen för att säga något anklagande men jag höjde fort handen. ”INTE. ETT. ORD!” utbrast jag endast och stormade in i vårt lilla rum.

   Vad var mitt problem? Varför skulle jag just dra mig till hans rum? Varför kunde jag inte bara nöja mig med soffan, även om den var lite kort… Skulle jag bli tvungen att låsa fast mig själv i sängen eller?

*

   Det var nu kväll och jag hade knutit ett lakan runt sängen som korsade över min mage och bad till gudarna att jag fick stanna kvar i min säng över natten för att slippa alla retande kommentarer och skratt. Justin hade bara flinat åt mig och tycktes inte ha några klagomål angående mitt problem.

   Det hela blev ju inte bättre utav att han gav mig de mjuka och charmiga blickarna vilket nästan fick mig att vilja vakna upp bredvid honom men slog mig själv fort i tankarna över att jag ens tänkt tanken.

   Han är inget att ha! Vi kom ju överens om det, befallde jag mig själv. Jag suckade, slöt ögonen och hoppades att jag fick vakna upp i detta rum och inget annat.

*

   Jag pressade mitt ansikte mot något varmt och mjukt och log. Jag lät mina fingertoppar stryka över… hud? Jag öppnade ögonen och fann mig själv liggandes på ett bart bröst, jag lyfte på huvudet och såg Justins leende ansikte någon decimeter från mitt eget.

   ”du lyckades inte speciellt bra” sa han och log retsamt mot mig.

   Jag vände ner blicken mot hans bröst igen och insåg att jag låg och myste på någons annans bröst än min pojkväns. Någons nakna bröst! Dörren öppnades och in kom Kenny men han stannade mitt i steget när han fick syn på oss.

   ”oj, oj. Ni blir bara mer och mer intima för varje dag” sa han och skakade på huvudet. ”ska jag verkligen behöva ha ”the talk” med er två?” frågade han och satte händerna i sidan. Jag kände hur hela mitt ansikte flammade upp av rodnaden på mina kinder.

   ”Kenny” stönade Justin klagande och jag kom på mig själv med att fortfarande halvligga på honom, jag slet mig fort ifrån honom och drog täcket över huvudet.

   ”varför händer det här mig?” tjöt jag och Justin skrattade bredvid mig.

   ”har ingen aning, det är inte jag som vaknar i andras sängar” hörde jag han svara, jag drog fort bort täcket från mitt ansikte och gav honom en mördande blick. ”ey, det är lugnt. För mig gör det inget att du sover här” fortsatte han fort och smekte mig fort med fingertopparna över min kind innan han reste sig från sängen.

   Jag satt förvånad och stum kvar i sängen och kände hur det brände på huden där hans fingertoppar hade nuddat. Jag la min hand över min kind och kände hur ett fånigt leende lös upp i mitt ansikte. ”och jag ser att du inte verkar ha så mycket emot det heller” hörde jag Justin säga, jag lät snabbt handen falla från mitt ansikte och jag reste mig fort från sängen.

   ”du… jag… ehm…” stammade jag fram samtidigt som jag slet till mig täcket, hur lyckades jag få med mig täcket varje gång?

   ”du… jag… ehm… vaddå?” frågade han med en busig glimt i ögat.

   ”jag… gah!” sa jag bara och stormade ut, bakom mig hörde jag hur han skrattade roat.

*

Bussen stannade och jag gick fort ut genom dörren och kom ut på en liknande inhägnad som den i San Fransisco. Förutom att vi nu befann oss i Atlanta. Jag andades in sommarluften och log glatt mot solen, let’s rock this city!

blev ett mellankapitel. hehhehe, hennes svårigheter med att stanna i sin egen säng fortsätter o jag hoppas ni tycker det e... roligt. :) vad tycks? kommentera. ♥