Jag sträckte på mig och kände mig ordentligt utvilad för en gångs skull, mina fingertoppar stötte plötsligt på naken hud och jag stelnade skrämt till. Lätta andetag pustades mot min hals och jag lyfte försiktigt på huvudet. Bredvid mig låg Justin och sov lugnt, jag spärrade upp ögonen när jag såg honom och hans arm runt min midja. Hur i hela helvetet hamnade jag här?

   Mitt långa hår hängde ner över ögonen och våra täcken låg hoptrasslade i sängen, Justin bredvid mig mumlade något i sömnen och jag stelnade återigen till. Hans ögonlock fladdrade till och han slog upp ögonen samtidigt som Kenny klampade in i rummet.

   ”Jus-” började Kenny säga men tystnade så fort han registrerade att det inte bara var Justin i sängen. Min blick vandrade mellan deras båda förvånade ansikten.

   ”ehm…” började jag och kände hur rodnaden steg på mina kinder. ”fråga mig inte hur jag hamnade här men…” fortsatte jag och Justin skrattade lågt bredvid mig.

   ”det är okej Kenny. Vi är vakna” försäkrade han sedan Kenny som fortfarande såg förvånat på oss men vände sig sedan om och gick. Jag sneglade på Justin som såg rakt på mig och jag kände hur det hettade ännu mer på kinderna. Med ett generat leende reste jag mig försiktigt ur sängen.

   ”ehm… Ledsen… Att jag… Jah” svamlade jag obegripligt och grep tag i mitt täcke, men fick lite svårigheter eftersom det var hoptrasslat med Justins. Han skrattade igen.

   ”det gör inget, finns inget bättre än att vakna upp bredvid en vacker tjej” smickrade han och jag stelnade till i min rörelse innan jag vände blicken mot honom, han log gulligt och såg på mig med glittrande ögon.

   Ännu en gång hettade det i ansiktet och jag såg febrilt ner på täcket som jag nu slet till mig och gick snabbt ut ur rummet. Där ute mötte jag Kenny, Scooter, pappa och Pattie som satt och åt frukost. De stannade till i sina rörelser när de såg mig komma gående i morgonfrisyr och täcket om kroppen från Justins rum.

   ”Melody jag visste inte att jag hade gett sig tillåtelse att sova med honom” sa pappa med ena ögonbrynet höjt, inifrån rummet hörde jag hur Justin började skratta högt.

   ”det är ju ditt fel att jag hamnade därinne!” utbrast jag och marscherade in på mitt rum.

   ”mitt fel?” hörde jag pappa fråga och de andra skrattade smått.

Justins Perspektiv. 

   ”det gör inget, finns inget bättre än att vakna upp bredvid en vacker tjej” svarade jag sanningsenligt och såg hur hon stelnade till i sitt arbete i att få ut sitt täcke. Hon kastade en blick på mig och jag log vänligt tillbaka mot henne och såg hur en röd nyans spred sig på hennes kinder.

   Hon fick tillslut tag i sitt täcke och försvann snabbt ut ur rummet.

   ”Melody jag visste inte att jag hade gett dig tillåtelse att sova med honom” hörde jag Daniel säga och jag kunde inte hålla in skrattet. Pappor och deras överbeskyddande beteende över sina döttrar var roligt men också väldigt läskigt för killen som gjort skadan. I detta fall så hade jag inte gjort något fel vilket gjorde att jag skrattade hjärtligt åt Melodys pinsamma situation.

   ”det är ju ditt fel att jag hamnade där inne!” hörde jag Melody motargumentera.

   ”mitt fel?” hörde Daniel säga och sedan hördes skratt.

   Hon måste ha gått i sömnen eller bara försökt ta sig bort från sin pappas snarkningar som jag fick veta igår lät som motorsågar. Jag reste mig glatt från sängen och bytte om till ett par svarta jeans, svart tröja tillsammans med en svart fotbollsjacka. Jag gick fram till den lilla spegeln och fixade till luggen innan jag satte en ljusgrå mössa på huvudet. Ute i allrummet satt mamma, Daniel, Kenny och Scooter och åt frukost. De såg upp mig när jag kom in och de alla höjde menande på ögonbrynen.

   ”det var inte jag som gick in i hennes rum” påpekade jag och höjde på händerna för att visa att jag var oskyldig.

   ”okej, jag måste ha gått dit i ett halvvaket tillstånd för att pappa snarkade” sa Melody bakom mig, jag vände mig om och såg att hon också hade fått på sig nya kläder. ”så bara släpp det” la hon sedan till och gick in i rummet igen.

   ”om jag tolkar Justins minn rätt så tror jag att han inte tyckte att det gjorde speciellt mycket att ha besök i sängen” sa Kenny och log busigt.

   Oj! Tonåring + den meningen = misstolkning i mitt huvud. Jag kände hur det hettade i ansiktet och jag gav Kenny en mördande blick.

   ”oh my God!” hörde jag Melody ropa och jag nickade instämmande.

   "vad hon sa" sa jag innan jag återvände in i mitt rum igen.

Stellas Perspektiv.

   Roligt att detta just skulle hända nu när vi skulle åka i stort sett konstant utan att stanna över USA för att besöka bland annat Atlanta, New York och Florida. Justin hade hållit sig inne på sitt rum efter Kennys lilla kommentar som fick mig att rodna, vad trodde de egentligen? Hur länge hade jag känt honom? Några dagar, max…?

   Jag rös när en bild av mig själv och Justin som var för intima med varandra dök upp i mitt huvud och jag skakade fort på huvudet i hopp om att den oinbjudna bilden skulle försvinna. Justin var jättegullig och sådär men jag kände inte den attraktion till honom som en del andra gjorde, mina känslor för honom låg på en vänskaplig nivå.

   En bild av Dimitris ansikte ploppade upp i mitt huvud och jag undrade hur han mådde och vad han gjorde just nu. Jag önskade att jag kunde ringa honom men det hade förstört min påhittade historia om Afrika. Men en suck vände jag blicken mot fönstret och såg upp på den blå himlen. Jag önskade för tillfället att han visste allt så han kunde följa med mig och var med mig just nu, ge mig sina varma kramar och ljuvliga kyssar.

   ”mår du bra, gumman?” frågade pappa och satte sig bredvid mig. Jag tittade buttert upp på honom.

   ”visst” svarade jag och vände blicken mot himlen igen. Jag hörde hur han suckade och reste sig och gick igen. Jag var inte egentligen sur på honom, bara smått irriterad över att han inte litade på mig. Jag tog upp mobilen för att skicka iväg ett sms till Paige.

Till Paige:

”hey, sweetie. Hur går det hemma?” Jag skickade iväg det och väntade tålmodigt på ett svar.

Från Paige:

”hej! allt är som vanligt, soligt och varmt. För dig då? Hur har de första konserterna varit?” Jag log, Paige var aldrig sen att svara på sms. 

Till Paige:

”det har varit fantastiskt, jag älskar verkligen fansen. Har dock inte kunnat sova...”

Från Paige:

”FUN! Oh, gumman då. Varför?”

Till Paige: 

”pappa låter som en freakin’ motorsåg när han sover och du vet ju hur lätt jag vaknar när någon snarkar”

Från Paige: 

”hahahahaha, stackars dig! Men finns det ingen annan stans du kan sova då?” Jo, Justins säng tydligen. Jag skickade iväg ett svar där jag berättade för henne om min morgon. Hennes svar var som förväntat, en låg rad med "hahaha" innan hon genast började retas med mig. Jag himlade med smått med ögonen för mig själv. Tillslut skickade hon att hennes mormor behövde henne och vi fick sluta. 

Till Paige: 

”puss på dig. Måste komma med på turnén när vi ska till Europa!”

Från Paige: 

”räkna med mig! <3” Jag log glatt och la ner den nu tysta mobilen och såg att ute hade det börjat mörkna.