Gitarren började spela och snart sjöng Prince med sin sköna stämma.

"I never meant to cause you any sorrows.

I never meant to cause any pain"

Jag reste mig från sängen och satte mig i fönstret som jag hade suttit i igår, jag blickade ut på den livlösa gatan och lutade pannan mot den kalla rutan.

"Purple rain, purple rain.

Only want to see you laughing in the purple rain"

Låten vandrade vidare och när Prince kommer till delen där han bara sjöng utan ord, efter instrumentens solon rann tårarna nerför mina kinder. Låten var så vacker och kraftfull att vartenda hårstrå på min kropp stod upp, jag virade mina armar runt mina ben och la huvudet på knäna.

En kvart gick utav att jag hade suttit blixtstilla och stirrat ut genom fönstret, ut i ingenting. Ett par armar slöt sig runt mig och jag tittade upp och in i Justins bruna ögon. Jag drog ur hörlurarna ur mina öron och ställde mig upp, jag slog armarna slut hans midja och kramade honom tillbaka.

Jag hade tagit på mig mjukisbyxor och ett löst linne, tillsammans med Justin gick vi ner för att äta frukost. I köket möttes vi utav Pattie, Bruce och Diane som satt och fikade med kaffe och lussebullar.

"god morgon eller ska vi säga god eftermiddag" sa Pattie och log, jag skrattade och Justin log mot sin mamma.

"ja ja" sa han sedan och himlade med ögonen. "vad händer idag då?" frågade Justin när vi hade satt oss med en varsin tekopp tillsammans med dem andra.

"vi tänkte åka till sporthallen för att åka skridskor och hoppades få en skymt av Daphnes talang" sa Bruce och tittade på mig, jag suckade och skickade en irriterad blick mot Justin som flinade tillbaka.

"jag tycker det låter som en jättebra ide!" sa han glatt.

Justin och jag hade hunnit och klätt på oss, gjort oss iordning när de vuxna endast var halvklara. Justin stönade högt när vi stod i hallen och väntade, jag skrattade åt hans otålighet.

"okej, jag går ut och väntar innan jag dör av värmeslag" sa han, han öppnade dörren och jag följde glatt efter honom. Han gick ut en bit på uppfarten innan han böjde sig ner och tog upp en handfull med snö och pressade ihop det till en boll. Jag gick ut på deras gräsmatta och ställde mig, jag lyfte armarna så jag såg ut som ett "T" innan jag föll bakåt och landade mjukt i snön. Jag låg kvar i snön tills en snöboll landade på min mage, jag satte mig upp och tittade lömskt på Justin som såg oskyldigt tillbaka mot mig.

"så det var inte du som kastade?" frågade jag, han flämtade förolämpat.

"tror du verkligen att jag skulle kasta en snöboll på dig?" sa han.

"ehm... ja" svarade jag samtidigt som jag reste på mig och borstade bort snön från mina byxor. Justin skrattade och den busiga glimten visade sig i ögonen på honom. Jag plockade upp lite snö och kastade det på honom, han hann ta ett steg innan den landade där han precis hade stått.

Han skrattade samtidigt som han såg ner på snöbollen bredvid sig, jag tog chansen och smög på honom medan han blickade ner i marken. Jag slängde mig mot honom och vi landade i snön, jag satte mig gränsle över honom.

"ha ha!" sa jag triumferande och såg ner på honom, han log gulligt upp mot mig.

"nöjd?" frågade han.

"japp" sa jag roat, han la sina händer på mina lår samtidigt som han långsamt satte sig upp. Hans ansikte hamnade några centimeter från mitt och han log nöjt.

"nöjd?" frågade jag.

"japp" svarade han innan han försiktigt kysste mina läppar.

Vi åkte tillsammans till sporthallen och jag suckade inombords när jag klev ur bilen. Varför? Där inne mötte vi upp Chaz och Ryan, de log stort när de fick syn på oss.

”och varför ser du så sur ut?” frågade Chaz när hans blick hamnade på mig.

”jag är inte sur, Justin tvingar mig att visa upp min skridskoåkning för sina morföräldrar” sa jag lite buttert.

”och vad gör det då? Du är ju grym” sa han och ryckte på axlarna. Jag skakade roat på mitt huvud, de kan inte ha sätt många skridskoåkare om de tyckte att jag var grym.

Jag satt på bänken och knöt på mig skridskorna, Justin, Chaz och Ryan hade redan fått på sig sina och var ute på isen. Det Tess hade sagt om att Justin var bra på skridskor stämde. Förvånad? Nej.

Han gjorde snygga finter och gjorde många mål i det lilla hockey målet. Jag log och ställde mig upp, jag klev ur det lilla utrymmet och åkte ut på isen. Killarna slutade spela och kom fram till mig.

”visa vad du går för” viskade Justin när han åkte förbi mig och de klev in i det lilla båset. Jag andades ut och tittade upp på läktaren där Bruce, Diane och Pattie satt, jag tyckte jag skymtade ett lugnande leende från Pattie. Jag blundade och åkte runt lite på isen. Jag andades djupt och hoppades det här skulle gå vägen…

okej, inte långt alls.

men part 2 kommer nog upp imorgon så håll utskik. ;)

Vad tycks? Kommentera . :)