Previous:  ”hej snygging” utbrast hon när jag kom gående. Jag log mot henne.

”hej sötnos” svarade jag och vi kramades, jag kvävde en suck när vi började närma oss skolan. 

”okej, jag måste rusa till mitt skåp. Men jag tror Jens skulle möta dig här idag” sa hon och såg på mig, jag gav henne en ironisk blick. Jag kände mig som en bebis.

”jag klarar mig” sa jag till henne.

”nej, det gör du inte” sa hon bestämt innan hon gick bort mot sitt skåp. Jag suckade och gick ut från mitt utrymme innan jag fortsatte vidare mot mitt klassrum, helt plötsligt fick jag en knuff i ryggen så jag flög in i ett skåp.

”äntligen är dina beskyddare borta”

 

---

 

 

om det är någon som har twitter och brukar kolla den ofta, så brukar jag skicka ett ''tweet'' varje gång jag har lagt ut ett kapitel.

Everybody Hurts by REM

 

 

Ny skolvecka, nya läxor, nya kommentarer… Jag suckade ännu en gång när jag klev upp ur sängen och in i badrummet. Jag granskade mig själv i spegeln och mitt hår hade självlockats sig så det behövdes det inte göras något med. Jag sminkade mig och borstade snabbt genom mitt hår, sedan gick jag ut till min garderob. Jag drog fram mina favoritjeans, det var en massa hål i dem men de var jättebekväma och en grå tröja till det.

 

 

”din hora, varför stör du Justin för!?” var det någon som skrek efter mig. Jag stirrade ner i golvet och fortsatte bara gå, skulle jag verkligen bli tjejen som varenda elev på hela skolan - förutom Tess och Jens - skulle mobba och trakassera.

Jag suckade och öppnade dörren till sal 3, klassrummet var nästan tomt förutom några tjejer som satt och pratade runt ett bord. De såg upp när jag öppnade dörren och deras ögon strålade genast fientlighet när de såg att det var jag.

”nej men är det inte stalker girl, det skulle inte förvåna mig om han anmäler dig snart” sa ena tjejen och visade en tidning med bilden som jag hade sett förut, på framsidan.

”för du kan inte allvarligt tro att du betyder något för honom, så ful som du är. Jag fattar varför Jens gillar dig, lika fula och obetydliga båda två” sa en annan tjej. De reste sig från platserna och började sakta gå bort mot mig.

”om du inte slutar att besvära Justin snart så kommer vi se till att du inte kan ta ett danssteg mer i ditt liv” sa den tredje tjejen.

”ni kan inte röra mig” svarade jag.

”jaså inte” sa den första tjejen innan hon fort slog mig över ansiktet, hennes slag fick mig att tappa balansen och jag ramlade ner på golvet. Snabbt började de sparka på mig, en fot träffade mig rakt i magen och jag tappade andan.

”tro aldrig att du är bättre än någon annan din nolla” hörde jag en utav dem säga innan någon utav dem spottade på mig. Sedan hördes deras klackar mot golvet och dörren öppnades och stängdes. Jag låg kvar på golvet och kippade efter andan innan jag satte mig upp och reste på mig, min ena öga värkte och min mage bultade.

Långsamt gick jag till dörren och ut i korridoren, jag tog upp telefonen för att ringa Tess. Signal efter signal gick fram men ingen svarade, tre gånger försökte jag innan jag gav upp. Ja, här tänker jag inte stanna. Jag gick mot utgången och bort från byggnaden, inte hem. Inte till det stora tomma huset. Utan tankar strövade jag runt och hamnade på Justins gata.

Jag gick fram till hans trappsteg framför dörren och satte mig ner med en suck, ingen hemma. Jag drog upp min tröja för att titta hur min mage såg ut, den hade ett stort rött märke som skiftade lite i mörkrött. Jag suckade igen, jag skulle säkert få ett blåmärke. Min hand placerade sig istället på mitt öga och den bultade under mina fingrar, andra blåtiran.

Snyggt! Jag drog upp benen, slog armarna runt dem och la huvudet på knäna. Där satt jag och väntade, väntade på vad? Justin? Tänk om han hade åkt bort och kom inte hem för än imorgon, eller något?

Jag bestämde mig för att sitta kvar en stund till, dels för att jag inte orkade resa mig upp och dels för att jag hoppades på att han skulle komma in svängandes med sin bil.  Min förhoppning gick ganska snabbt i uppfyllelse när en svart Range Rover svängde in på deras uppfart, när Justin klev ur bilen och såg oroat bort mot mig, var det precis som om det gick upp för mig att jag precis hade blivit misshandlad av några tjejer i min klass. Tårarna svämmade fort över och jag grät ner mot mina knän.

”Daphne, vad är det som har hänt?” frågade Justin oroligt och hans röst kom närmre. Jag tittade upp på honom och han flämtade till när han såg mitt ansikte.

”vem?” frågade han kort och argt innan han knäböjde framför mig.

”det spelar ingen roll, jag ville inte vara kvar i skolan bara” sa jag, jag ville fortfarande inte hänga ut dem där tjejerna. De var inte de enda som var taskiga mot mig, men det som de gjorde var i alla fall någon grad värre än vad de andra brukar säga men ändå…

”det spelar viss roll. De har ju slagit dig!” sa Justin argt, jag log vänligt mot honom.

”Justin du kan inte ge varje person som kommer att hata mig en höger” sa jag och smekte hans kind.

”men jag måste ju försvara min tjej” sa han irriterat.

”och jag älskar dig för att du bryr dig, men låt det här bara vara så kommer de att sluta” sa jag lugnande. Kenny, Scooter och Pattie slöt upp bakom Justin.

”hej Da-" började Pattie glatt innan han tystnade, jag tittade upp på hennes ansikte som såg chockat på mitt öga. ”men vad har hänt?” frågade hon precis som Justin.

”lite skolproblem” sa jag bara. De stirrade förvånat på mig.

”på grund av…” började Scooter och såg på Justin.

Jag nickade svagt. ”de tror att jag förföljer honom, de vill då få mig att sluta”

”genom att slå dig?” frågade han chockat. Jag ryckte på axlarna.

”tydligen” sa jag och ställde mig upp. Justin reste också på sig och tittade på mitt ansikte med rynkad panna.

”jag klarar mig” sa jag till honom, hans blick borrade in sig i min och jag försökte titta så lugnt jag kunde tillbaka. Kenny, Scooter och Pattie gick in i huset och lämnade oss vid trappan. Justin fortsatte granska mitt ansikte innan han la en arm runt min midja och drog in mig i huset.

”vi kan i alla fall lägga is på” sa han och grepp tag i min hand och drog med mig in köket. Utan att släppa min hand öppnade han frysen och tog ut en kylklamp, virade in den i en handduk och tryckte den lätt mot min kind. Kylen svalde skönt och det slutade bulta en aning.

”kom” sa han och började ledda mig mot vardagsrummet, på vägen dit råkade jag stötta i bordet med magen och jag kramade Justins hand hårt för att inte skrika. Han såg oroligt på mig innan han försiktigt lyfte på min tröja, det röda märket hade gått över till att bara vara mörkrött. Han flämtade till och tittade argt på min mage. Sedan rycktes hans arga ögon upp till mitt ansikte.

”det är ingen fara” sa jag svagt.

”ingen fara!?” ekade han argt. ”Daphne de har ju misshandlat dig! Hur tror du att jag bara kan släppa det här?” fräste han.

”de kommer inte bli bättre-” började jag men han avbröt mig.

”att du låter dem göra så här mot dig utan att du gör något åt saken, det är fel!” sa han argt. Tyst stod jag där utan att veta vad jag skulle svara, han hade ju rätt. Men jag ville inte göra en stor sak av det, ge tjejerna den uppmärksamhet de vill ha.

”jag klarar mig” upprepade jag.

”men inte jag! Tror du verkligen att jag kommer kunna se någon jag älskar, bli misshandlad?” skrek han innan han vände sig bort och sprang uppför trappan, smällde igen sovrumsdörren och en tystnad bröt ut i huset. Slappt blev jag stående kvar i köket med blicken någon annan stans än i verkligheten, min arm föll ner från mitt ansikte och kylklampen åkte ur min hand.

Innan jag visste ordet av det hade jag sprungit ut på gatan och sprang bort från hans hus, tårarna rann nerför mitt ansikte och skymde mitt skikt. Jag snubblade på något och blev liggandes på marken. Jag förstod Justin, han ville beskydda mig men jag tyckte inte det blev bättre genom att göra samma sak tillbaka. Jag förstod att han inte ville se mig misshandlad, jag ville inte bli misshandlad. Jag förstod att han var arg men… men.

Regnet började sakta falla och mina kläder blev långsamt blöta.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag slog hårt till lampan så den flög genom rummet och kraschade i golvet. Jag bankade i väggen med knytnäven och smärtan strålade men jag brydde mig inte om det, ilskan bedövade smärtan.

Ilskna tårar rann nerför mina kinder. Hur vågade de göra så här!? Min Daphne!? Som jag precis har skrikit rakt i ansiktet på! Men jag visste inte vad jag skulle göra, hon ville inte göra något åt saken och jag ville inte släppa det. De ska inte tro att de kunde komma in och förstöra. 

Sakta gled jag ner mot väggen och hörde hur regnet började piska lätt mot fönstret. Tårarna fortsatte rinna och förtvivlat jämrade jag mig. Mitt kändisskap förstörde varje gång, kunde de inte bara låta mig vara ifred.

”Justin?” frågade min mamma svagt från dörren. Jag satt tyst kvar mot väggen, hon kom fram till mig och satte sig bredvid.

”vad hände?” frågade hon mjukt.

”jag… allt… ah!” sa jag tillslut.

”jag såg Daphnes ansikte Justin och jag gillar det absolut inte och vi hörde vad du skrek. Men det är som Daphne säger vi kan inte ge igen på alla” sa mamma lugnt och kramade mig. Jag borrade ner mitt ansikte i hennes hår.

”men du borde åka över till henne och se till att hon klarade sig hem” sa hon sedan.

”har hon gått?” frågade jag och tittade ut genom fönstret. Med snabba steg klev jag nerför trappan och ut genom ytterdörren och fram till bilen. Jag startade den och gasade iväg längst gatan, jag svängde runt hörnet och såg en hög av jeans och hår. Hon låg på trottoaren och hennes ansikte vändes åt mitt håll när jag körde förbi. Fort tvärnitade jag, det var ju Daphne. Jag klev fort ur bilen och gick fram till henne.

”Daphne?” viskade jag.

---

Okej, kanske lite mycket drama på en gång kanske. men jag fick lust. :)

Vad tycks? :) Kommentera. :)

Jag lyfte försiktigt på Justins arm som låg runt min midja och klev tyst ur sängen för att inte väcka honom. Men lätta steg gick jag ut ur rummet och fortsatt in i köket, jag gick in genom dörren och flämtade till innan jag tog mig om bröstet. Vid bordet satt Tess med en tekopp framför sig, hon fnissade till när hon såg min reaktion.

”skräms inte” viskade jag och skrattade till. Jag gick fram till vattenkokaren och kände att det fortfarande fanns vatten kvar, jag tog fram en kopp, la i en tepåse och hällde sedan vatten i koppen. Sedan tog jag med mig koppen till bordet och lät den vara, tillslut såg jag upp på Tess och granskade henne.

”så hur är det med dig?” frågade jag henne. ”hur har det gått?” Tess log svagt.

”bra, tror jag. Vi pratade och jag tror vi kan klara det, vi ska försöka hålla mer kontakt och sen se om det fortfarande inte finns någon… gnista” sa hon. Jag log glatt mot henne.

”vad glad jag blir att ni kan lösa det ” sa jag. Hon log mot mig innan en busig glimt flammade till i hennes ögon.

”så… vad hände på bryggan och imorse?” frågade hon och höjde på ena ögonbrynet. Jag skrattade till, innan jag tystnade och såg ner på min kopp. Det hade mörknat och jag tog bort tepåsen.

”vad hände!?” frågade hon otåligt efter en stund.

”han sa att han älskade mig” sa jag och såg upp i hennes ögon. Hon spärrade chockat upp ögonen innan hon samlade sig.

”vad!? Är det sant!?” frågade hon överraskat. Jag nickade och log lite.

”åh! Vad gulligt!” utbrast hon sedan, min blick rycktes fort upp till hennes ansikte som strålade av lycka. Jag skrattade. ”men vad svarade du!?” frågade hon tvärt och fick en allvarlig minn.

”att jag älskade honom såklart” svarade jag. Ett ”iiihh” ljud kom från Tess mun, jag skrattade igen åt hennes fåniga lycka.

Jag älskar honom verkligen, han var som ett… ett… under. Okej, det kanske inte var rätt ord men han liksom… han gjorde mig så himla glad. Och jag är glad att jag kan vara precis den jag är med honom, han gillar mig ändå. Jag log åt hur fin pojkvän jag hade. Den bästa.

”och… imorse!?” frågade hon och log busigt igen. Då skrattade jag så jag fick ont i magen.

”vi skulle faktiskt göra pannkakor från början” sa jag och Tess skrattade. Sedan berättade jag om vårt lilla mat krig, när jag sedan började berätta om hur jag hade förklarat för Justin om ägg och hår, satte hon nästan teet i halsen. Hon hostade till innan hon skrattade som en galning. Jag log åt Tess som skrattade så tårarna rann nerför hennes kinder.

”fortsätt” pressade hon fram mellan skratten, roat fortsatte jag berätta och avslutade när hon själv kom in i bilden. Hon torkade sina tårar och jag lutade mig back mot ryggstödet och såg ut i rymden.

Undra vad jag skulle känna om Justin gjorde slut med mig? Om jag helt plötsligt inte skulle räcka till? Skulle jag bli ett sådant där freak som helt plötsligt inte kan leva utan sin kille? Oh my God… Men han får inte… nej, det skulle han inte… men tänk om!

Paniken började bildas i mitt bröst av ingen anledning, varför kom jag och tänka på det här helt plötsligt? Han hade ju inte visat några som helst tecken på att lämna mig!

Jag satte mig upp i stolen och mumlade ett "snart tillbaka" till Tess innan jag rusade in till den sovande Justin. Jag slängde mig på sängen bredvid honom och ruskade honom, förvirrat öppnade han ögonen och såg upp på mig.

”vad är det?” mumlade han förvirrat.

”kommer du lämna mig!?” frågade jag allvarligt.

”vad?” frågade han dumt.

”kommer du lämna mig?” upprepade jag. Han satte sig upp och gnuggade sig i ögonen innan han sågfrågande på mig.

”vad?” frågade han igen. Jag satte mig ner på rumpan. ”kommer du lämna mig?” upprepade jag långsamt.

Han stirrad konstigt på mig. ”nej! Varför i hela friden skulle jag göra det? Du är det bästa som har hänt mig” svarade han och skrattade frustrerat. ”ska du!?” frågade han sedan dödsallvarligt. Glatt slängde jag mig på honom.

”nej, såklart inte. Jag vet inte ens varför tanken slog mig men det gjorde den” mumlade jag mot hans hals.

”lämna mig aldrig” mumlade han.

”aldrig” svarade jag.

”pinky swear?” frågade han, jag skrattade och krockade ihop mitt lillfinger med hans lillfinger.

”pinky swear” jag kysste honom innan jag klev ur sängen igen.

”vart ska du?” frågade han sorgset.

”jag sitter i köket och pratar med Tess” sa jag och började gå mot dörren.

”kom snart tillbaka” sa han innan jag gick bort mot köket, jag log mot honom.

”vad hände?” frågade Tess mär jag kom tillbaka in i köket.

”jag behövde bara försäkra mig om att Justin inte tänkte lämna mig” sa jag samtidigt som jag satte mig ner på stolen.

”är du galen? Hur kom du att tänka på det!?” frågade hon. ”nej aldrig! Du skulle se hur han tittar på dig, som om du är hans allt” fortsatte hon, jag log galet stort ner mot min tekopp.

”och han betyder allt för mig” svarade jag och tittade upp på henne, hon log vänligt tillbaka mot mig. I en timme till minst, satt vi kvar och pratade, tills mitt te hann svalna och mina ögonlock blev tunga. När jag gäspade stort fjärde gången i rad och Tess snabbt blev mitt eko ställde jag mig upp.

”nej! Nu tror jag att jag snart somnar sittandes. Dags för sängen” sa jag och hällde ut det kalla teet och ställde koppen bredvid hoven. Tess gjorde likadant och vi gav varandra en kram innan vi gick in genom olika dörrar. På sängen låg Justin på sidan och sov lugnt, jag gick fram till sängen och kröp ner under täcket. En arm slöt sig runt min midja och Justin drog mig intill sig.

”du är tillbaka” mumlade han intill mitt öra. Jag log och nickade som snabbt följdes efter av en gäspning. Jag smackade lite med tungan innan jag la handen över Justins och somnade.

 

*

 

Jag vaknade på morgonen utav att det var ljust i rummet, jag låg på sidan med min arm över Justins bröst, våra ansikten låg några centimeter från varandras. Jag log svagt och rullade runt till ryggen och tittade upp i taket, idag var det söndag och vi skulle åka hem igen. Wow, vart hade dagarna tagit vägen? Varför gick helgerna alltid i hundraåttio och veckodagarna i trettio km/h?Jag suckade. Tillbaka till skolan, tillbaka till avundsjukan, hatet… Jag önskade att det bara kunde lämna mig ifred, jag orkade inte med deras elaka blickar och kommentarer. Det var nog som det var på Twitter, jag hade slutat mer och mer att använda mitt konto, orkade inte läsa vad som stod.

Jag fick ändå reda vad världen tyckte genom att läsa tidningen, senaste gången jag hade sett mig själv var för någon dag sedan och det var ett foto på mig när jag pratade med Justin i dörröppningen. De hade sina spekulationer runt vad som hände.

Undra när det kommer komma ut? När det kommer bli ”officiellt”? Kommer det vara vi som bekräftar det eller kommer de dra en egen slutsats? Hur kommer det kännas när Justin gång på gång förnekar vårat förhållande? Det kanske smärtar, men tänk bara på hur värre och värre dödshoten skulle bli om alla Beliebers fick sanningen… Jag rös till av tanken. Nej, jag gillade att vi var lite anonyma eller vad man skulle kalla det.

”vad tänker du på?” frågade Justin bredvid mig, jag vände huvudet mot honom.

”allt och inget” svarade jag. Han log svagt.

”det svaret känner jag igen” mumlade han. Jag skrattade till.

 

 

”hejdå, fina landställe” sa jag och låste ytterdörren. Jag suckade lite när vi började gå vägen tillbaka mot verkligheten. Justin tog min hand och vi gick längst bak i vår lilla grupp.

”är du nöjd?” frågade jag honom.

”extremt” svarade han. ”fick ju vara med dig hela helgen” fortsatte han och såg in i mina ögon, jag tittade tillbaka och log.

”det glädjer mig” sa jag och kramade hans arm. På bussen tog jag fram min iPod och tryckte in båda lurarna i öronen och satte på radion, Adeles "Set Fire To The Rain" slutade precis och en lugn låt började spelas. Jag kände inte igen den först tills artisten började sjunga.

 

Det var ju Justin, jag kände dock inte igen låten. Var den ny? Jag pickade honom på axeln och han vände direkt huvudet mot mig, jag gav honom ena hörluren och han satte den i örat. Han lyssnade i några sekunder innan han skrattade till.

”vilken är den här?” frågade jag.

”det är "All I Want Is You" från mitt nya album "Under the Mistletoe"" svarade han, jag såg förvånat tillbaka mot honom.

”har du gjort ett jul album?” frågade jag förvånat. Han nickade glatt. Jag tystande och lyssnade på Justins ljuva stämma, när den var slut log jag stort mot honom.

”den var ju superfin” sa jag.

”all I want is you this christmas” sjöng han lågt och citerade från sin låt med en menande blick på mig, jag tittade tillbaka på honom och log generat.

”du kan inte önska dig något du redan har” sa jag lågt och lutade mig närmre.

”då är min lista tom” mumlade han innan han tryckte sina läppar mot mina.

---

nu är det hem de ska igen! vad händer nu!? :P

Vad tycks? Titta ni kunde ju få ihop 7 kommentarer! Glad jag blir, men sluta inte kommentera! <3 älskar er som kommenterar. :)

 

Previous:  ”gör du?” viskade hon bredvid mig, jag vände huvudet för att kunna se ner på henne och insåg att hon hade nog trots allt inte sovit. Jag blickade in hennes ögon.

”ja, det gör jag. Jag älskar dig Daphne McCartney” svarade jag, dock plötsligt nervös. Tänk om hon inte känner samma sak. 

Hon såg tillbaka in i mina ögon men sedan log hon ett vackert leende.

”och jag älskar dig Justin Bieber” sa hon, en värme spred sig i min kropp efter att ha hört henne uttala dem orden om mig. Jag böjde mig ner och kysste henne, hon besvarade kyssen.

 

---

 

En sval bris fick mig att vakna och jag såg mig förvirrat omkring. Jag låg på en brygga och under mig forsade vattnet, jag vände mig om och stötte ihop med Daphnes kropp. Jag log och strök bort en hårslinga från hennes ansikte, jag kysste henne lätt på kinden och satte mig upp.

Ännu en sval bris träffade mig och jag huttrade till, fort la jag mig ner igen och drog upp täcket till hakan och kröp intill Daphne. Hon var ovanligt varm för att ha sovit här ute i kylan, fort slog jag armen om henne och tryckte mig närmre. Hon jämrade sig och vred sig mot mig.

”god morgon” viskade hon hest, log mot mig och blundade igen.

”god morgon” svarade jag mjukt. Hon tryckte sig närmre och utbrast; ”vad varm du är!” och slängde sina armar om mig. Jag skrattade till. Våra ansikten låg några centimeter från varandra och jag granskade hennes blundande ansikte, utan förvarning slog hon upp sina ögon och hennes bruna ögon lyste mot mig.

”fina ögon” mumlade hon och fortsatte se in i mina ögon.

”du har finare” mumlade jag tillbaka, en svag rodnad spred sig på hennes kinder. Jag log och la min hand på hennes kind, hon blundade och la sin egen hand på min. Hon vred sitt ansikte och kysste min handflata innan hon flätade ihop våra fingrar och såg på mig.

”jag älskar dig” mumlade jag innan jag flyttade mig fram den sista biten på kudden och kysste henne. Min mage kurrade högt.

”om jag inte missförstod det där ljudet så är du precis lika hungrig som jag är” sa hon och jag skrattade.  Jag reste mig fort upp, Daphne skrattade till och reste sig. Hon huttrade till och vi började små jogga upp till huset.

”jag älskar julen och allt mysigt runt vintern men jag hatar kylan” sa hon när vi kom innanför dörren, värmen slog emot oss och jag suckade lättat.

”okej, frukost!” sa Daphne och gick in i köket. Jag gick roat efter henne in i köket. ”jag tycker vi kan göra pannkakor” sa hon och öppnade ett skåp.

”låter som en bra idé” sa jag instämmande. Daphne tog ner en tjock bok från en hylla och släppte ner den på bordet, en hög smäll ekade i köket. Hon öppnade den bakifrån och slog i registret efter pannkakor, vi tog sedan fram vetemjöl, ägg, mjölk och resten av ingredienserna.

Daphne tog fram en stod bunke och jag tog av mig min tjockare tröja och så gjorde även Daphne efter ett tag, under hade hon en tunn t-shirt. Vi började måtta fram vetemjölet, jag log busigt och sprätte lite på henne.

”Justin!” utbrast hon och jag fnissade, hon kastade lite mjöl tillbaka på mig. När vi skulle hälla ner sockret så kastade jag lite socker på henne.

”Justin!” tjöt hon igen och skrattade. ”slut” hon kastade tillbaka socker.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Han var busig, huh? Ville leka med Daphne, huh? Jag skrattade busigt inom mig när jag tog fram äggen. Han vände huvudet mot boken och jag tog chansen, fort knäckte jag ägget över hans huvud. Han ryckte till och såg uppåt mot sitt huvud.

”du vet att ägg är bra för håret, va? Så varför inte göra dina Beliebers lite extra glada genom att göra ditt hår extra fluffigt och glansigt?” pladdrade jag på och märkte inte att Justin tog tag i ett eget ägg och innan jag hann reagera knäckte han det över mitt huvud. Tvärt slutade jag prata och såg chockat på honom, jag kände hur ägget rann ner vid mina öronen och nacken.

”ja, som du sa så är ju ägg bra för håret” sa han flinandes och slängde äggskalen i hoven.

”jo, tack” sa jag och blängde på honom, han skrattade till. Fort tog jag tag i påsen med socker och började kasta på honom, han drog fort upp händerna för att skydda sig mot sockret. Han tog tag i mjölpåsen och kastade mjöl tillbaka mot mig, skrattandes och en aning skrikandes gick jag fram mot honom och hällde hela sockerpåsen över honom samtidigt som jag försökte skydda mig mot mjölet.

Då gjorde han samma sak, hällde hela mjölpåsen över mitt huvud. Bådas påsar var slut och vi stod och såg på varandra. Justin med socker i hela håret och ansiktet, på axlarna låg som ett tunt täcke, jag såg säkert inte bättre ut med mjöl i hela håret, ansiktet och ja, överallt.

Jag tog fort tag i mjölkpaket och började hälla på honom, snabbt började han vrida strålen över mig och det resulterade i att jag fick ungefär halva mjölken över mig själv. Jag kände hur en smet blandades på mitt huvud utav mjölken och mjölet. Vi brakade i golvet efter att ha halkat på troligtvis äggsmet och hamnade i en skrattande hög.

”euh!” utbrast jag. Justin skrattade hjärtligt.

”tycker du inte om mjölsmet i håret?” frågade han. Jag skrattade och tryckte mitt ansikte mot hans axel. Socker fastade på mina läppar och jag slickade av det.

”mhm” mumlade jag, Justin fnissade till. Jag såg upp på hans ansikte och slickade honom över kinden där det hade satt fast sig en massa socker.

”mhm, socker” mumlade jag igen och satte mig gränsle över hans höfter. Jag såg busigt ner på honom och böjde mig sedan ner och kysste hans sockriga läppar.

”vad fan har ni gjort?” frågade någon från dörröppningen, fort satte jag mig upp och vände huvudet mot dörröppningen där Tess, Ryan och Chaz stod. Deras blickar trevade runt i köket, jag följde själv deras blickar runt i köket för att beskåda vårt verk. Mjöl och socker låg över hela golvet och på vissa ställen hade de bildats smet tillsammans med antingen ägg eller mjölk.

”ehm… vi skulle göra pannkakor” svarade jag oskyldigt.

”det gick ju bra, ser vi” sa Ryan och flinade. Justin skrattade under mig.

 

 

Jag gick in i sovrummet efter att ha duschat bort all smet och skurat i köket, jag var precis på väg fram till badrumsdörren när den öppnades och Justin kom ut. Han var nyduschad och hade ett par mjukisbyxor på sig, inget annat. Jag stirrade på hans mage och tappade handduken som jag hade i min hand på golvet.

Men skärp dig Daphne! Har du aldrig sett en mage förut eller?

Hungrigt bet jag mig i läppen och såg upp på hans ansikte, hans egen blick var fäst vid mina läppar. Snabbt tryckte jag upp honom mot väggen och kysste honom ivrigt, han kysste mig tillbaka och började sedan sakta gå framåt. Vi stötte ihop med sängkanten och jag föll baklänges ner i sängen med honom över mig. Jag fnissade till.

”hey sexy” mumlade jag innan jag tryckte mina läppar mot hans igen. Hans händer smet in under mitt linne och trevade upp längst min mage, mina händer lekte med hans hår. Vi rullade runt så jag hamnade över honom, jag flyttade mina händer från hans hår och placerade dem på hans kinder istället.

Han satte sig försiktigt upp så jag inte skulle ramla av honom innan han själv satte sina händer på mina kinder. Jag slet min mun från hans för att andas en stund och lutade min panna mot hans.

”jag älskar dig” mumlade jag och strök med mitt finger över hans läppar, han log under mina fingrar.

”jag älskar dig också” svarade han. En pirrig känsla spred sig i min mage varje gång han sa det, det var som om jag inte kunde fatta att han verkligen älskade mig. Mig!? Daphne McCartney. En helt vanlig tjej. Varför jag?

Men jag var fortfarande glad att jag satt här i hans famn och lutade pannan mot hans.

 

 

Senare på dagen satte vi oss i tv rummet och spelade kort, Ryan hade ett riktigt pokerface och inget kunde få honom att visa att han hade vunnit eller misslyckas. Jag och andra sidan fnissade som en galning, Justin skrattade varje gång jag avslöjade mig. Till slut slog jag till honom på armen.

”det är inte kul längre!” sa jag och försökte verka irriterad, vilket resulterade bara i att han skrattade ännu mer.

”du är för söt” sa han och pussade mig på kinden, jag log generat mot mina kort och Chaz la muttrande ett kort på bordet. Han var en sådan dålig förlorare, Tess satt och log glatt åt alla. Jag log vänligt tillbaka mot henne. Jag måste prata med henne sen. Se till att allt är okej. Ikväll.

 

 

”oh my God! Ser ni regnet eller!?” skrek jag från fönstret. Alla rusade genast dit och utanför vräkte regnet ner.

”God” mumlade Tess bredvid mig. Jag stod kvar och snart lämnade resten fönstret för att återgå till det de hållit på med innan. Jag stod och tittade fundersamt på regnet, skulle jag? Jo, det skulle jag.

Med bestämda steg gick jag bort till ytterdörren och klev rakt ut i regnet, jag dansade ut på gräsmattan och inom några sekunder var mitt rosa linne och mina mjukisbyxor genomblöta. Jag ställde mig mitt på gräsmattan och vände huvudet upp mot himlen och blundade medan vattendropparna landade på mitt ansikte.

”Daphne!? Vad gör du!?” ropade Justin från ytterdörren. Jag vände huvudet mot dörren och skrattade.

”dansar” ropade jag tillbaka och gjorde en piruett på gräset. ”kom!” ropade jag. Mitt långa, bruna hår låg som strippor runt mitt huvud och det klistrade fast på mitt ansikte när jag snurrade runt. Ett par armar slöt sig runt min midja och jag öppnade mina ögon, bakom mig stod Justin. Hans vita t-shirt klistrade sig mot hans bröstkorg och mage.

Jag lade mina armar om hans nacke och kysste honom lätt på munnen, han log ner mot min och kysste mig igen. Min tunga slickade bort vattnet från hans underläpp innan våra tungor möttes. Vi stod i regnet och kysstes, det kändes som ett äkta amerikanskt slut på en romantisk film, där de får varandra till slut. The End.

Jag log lite mot hans läppar, jag flätade ihop våra händer och lyfte dem över våra huvuden.

---

hahh, foooooodfight ! :P

Vad tycks? Jag skulle bli jätteglad om kommentartalet kunde vara högre än 5 :)

men det är ju upp till ER, så kommentera ! :) Puss. <3

(hoppas att det inte var stavfel :/)

ser att statistiken inte har gått ner till noll även fast jag har sagt att det inte kommer upp något förens typ... idag. :)

and i love you for that! :D

men i alla fall, jag håller på att skriver det sista på kapitel 40 nu. så håll utskik. :)

Kramisar Linn

nästa kapitel...

jag vet inte riktigt när det kommer, har ganska mycket i skolan den här veckan. -.-

sucks! men, men. det kanske kommer upp ett idag, får se om jag blir klar med SO uppgiften.

men annars kommer den troligtvis upp nu till helgen. :( jag vet, dåligt! men skolarbete går först, right? :/

 

 

kramisar Linn

 

Previous: ”nu äter vi” sa hon och satte sig på platsen närmast spisen, Justin gick fort fram och drog ut en stol och pekade menande att jag skulle sätta mig i den.

”tack Justin” sa jag och satte mig. Han log tillbaka mot mig och satte sig i stolen bredvid mig, när han sedan hade satt sig ner igen blev han genast tröttare. Han började sakta äta och jag kunde se hur hans ögonlock skulle vilket sekund stängas och hans ansikte skulle landa i tallriken med pasta.

Jag fnissade tyst till och sneglade på Pattie som såg roat på sin son. Jag tog upp mitt glas med vatten och tittade frågande på henne, hon skrockade svagt tillbaka. Jag tog det som ett ja och kastade ut vattnet från glaset på Justin. Han satte sig genast piggt upp och såg sig förvirrat omkring. Han såg först på sin skrattande mamma och sedan på mig som log stort med glaset i handen.

”jorden anropar Justin” kommenterade jag sedan.

 

---

 

Jag stod i dörröppningen och Justin stod lutad mot dörrlisten.

”så imorgon gäller det” sa han och log. Jag log stort tillbaka, imorgon var det fredag och vi skulle åka till mitt landställe på eftermiddagen efter skolan.

”imorgon gäller det” kontrade jag glatt. ”men du, det var en sak jag ville fråga om” fortsatte jag och rynkade pannan en aning. Han såg bekymrat på mig.

”vad är det?” frågade han en aning otåligt.

”jo… jag undrar bara om du har pratat med Chaz någonting?” frågade jag. Han skrattade till och jag märkte att det inte var det han förväntade sig att höra.

”ehm… jo, det är klart jag har” svarade han.

”men jag menar mer om han har varit speciellt ledsen över något?” frågade jag.

”jag förstår inte riktigt vart du vill komma” sa han osäkert.

”idag när jag och Tess var och fikade, så pratade vi om Chaz och att hon var orolig” sa jag och ville inte gå i på mer detaljer, Justin hade inte riktigt med det att göra. Det enda jag ville få reda på var om Chaz hade fått samma känslor som hon och sedan delat med sig till honom.

”jo, han pratade något om att han undrade vart deras förhållande var på väg” sa han och jag log svagt mot honom.

”okej, men vi ses imorgon” sa jag och lutade mig mot honom och kysste honom snabbt innan jag gick hemåt, jag vinkade mot honom och han vinkade tillbaka innan han stängde dörren och jag gick vidare längst gatan.

 

*

 

Vi klev på bussen och Justin drog ännu en gång ner den röda kepsskärmen över ansiktet som också skymdes bakom ett par svarta solglasögon. Vi gick längst gången och satte oss längst back i bussen. Han fick sätta sig längst in och Ryan fick sätta sig i de två sätena framför oss, Tess och Chaz hade satt sig en bit från oss för att de skulle kunna prata ostört.

Eller så ostört de kunde eftersom bussen långsamt fylldes på med människor, Justin hasade ner lite i sätet bredvid mig och vid det här laget hade han nästan satt kepsen på ansiktet. Snabbt tog jag bort den och kysste honom innan jag satte tillbaka den på hans ansikte, jag hörde ett svagt skratt bakom kepsen och log. Bussen startades och ett högt brummande hördes, bussen körde iväg.

 

 

”Justin” sa jag och skakade honom lite, han tog fort bort kepsen.

”DET ÄR INTE JAG!” sa han högt. Jag skrattade.

”jo, du är Justin och jag är Daphne” sa jag och skrattade igen, han log ironiskt mot mig. ”men vi är snart framme” sa jag sedan. Han nickade och såg ut genom fönstret.

”vart är vi?” frågade han.

”i närheten av Tampa” han nickade. Från bussen var det någon kilometer att gå till fots. Vi gick längst vägen och man kunde se vattnet mellan trädstammarna, i kanterna av sjön hade vattnet börjat frysa lite men i mitten forsade det fortfarande vatten. Justin tog tag i min hand och flätade samman våra fingrar, jag log varmt mot honom. När jag såg en skymt av huset, skuttade jag glatt till och pep lite. Justin skrattade och såg roat ner på mig.

”jag har alltid älskat det här stället, vi spenderar alltid varje sommar här. Alla i familjen” sa jag till honom och började gå lite fortare. Huset uppenbarade sig och jag log stort. Det var ett vanligt våningshus, kanske lite för stort för att det skulle kunna kallas sommarstuga men det var så vi gillade det.

Huset låg på ett berg precis vid vattnet, så till huset fanns det även en bod och en brygga som vi brukade använda flitigt på somrarna. Verandan från huset stod rakt ut i luften och hölls uppe utav trä pelare och vette ut mot sjön.

Jag såg bakom mig och såg Ryan gå bakom oss med en öppen mun stirrandes mot huset, några meter bakom honom gick Tess och Chaz. De såg ut att fortfarande prata om deras så kallad "förhållande problem", förvisso gick de hand i hand. Men det behövde inte betyda något.

  

 

Jag ställde ner väskan i hallen och log stort åt de välbekanta rummen, vårt gulliga lilla kök, det mysiga tv rummet och de sköna dubbelsängarna. Jag gick in i det rummet som jag alltid brukade sova i och la mig över hela sängen och sög in den goda doften av landet. Jag reste på mig och ställde mig vid fönstret och såg ut på sjön som glittrade i solen. Justin kom och kramade mig bakifrån, vi stod där en stund och tittade ut över sjön.

”okej, turturduvor. Jag är hungrig” vi vände oss mot dörröppningen och där stod Chaz med händerna i sidorna. Jag skrattade.

”är du hungrig Chaz?” frågade jag och höjde på ögonbrynen. ”du som aldrig brukar vara hungrig, har det hänt något? Är du sjuk?” frågade jag bekymrat och Justin skrattade bredvid mig.

”ha ha, du är en riktig komiker Daphne” sa han och gick, jag skrattade efter honom.

”kom, vi ser till att göra mat innan han äter upp ett bord eller något” sa jag och tog Justins hand och drog med honom ut ur rummet.

”okej” sa jag och öppnade kylskåpet som var full av mat. Mamma och pappa hade åkt hit igår för att fylla på med mat och dricka. ”vad vill ni ha då?” frågade jag.

”nej, vänta. Jag bestämmer” sa jag sedan snabbt för att det inte skulle bli tjafs. Jag tvekade lite innan jag tog det vanligaste och det enklaste. Pasta och köttbullar. Jag öppnade skåpsluckan till där jag visste pastan brukade stå, jag grepp tag i påsen och la den på diskbänken. Sedan öppnade jag dörren till frysen och öppnade varje låda för att leta efter köttbullesförpackningen, när jag hittade den la jag paket bredvid pastan och stängde frysen igen.

”pasta och köttbullar” sa jag och vände mig mot dem. Kvar stod Tess och Chaz.

”vart tog grabbarna vägen?” frågade jag.

”de skulle lägga in väskorna i rummen man ska sova i” svarade Tess och log, jag log undrande tillbaka mot henne. Hon nickade bara som svar. Jag vände mig mot diskbänken igen och tog upp en kastrull och en stekpanna, jag satte på spisen och ställde stekpannan på plattan. Kastrullen fyllde jag med vatten och ställde den på en annan platta och hällde i salt, sedan lät jag den vara tills det började koka.

Jag sprutade flytande smör i stekpannan och väntade på att den skulle bli varm. Efter ett tag tog jag vatten och skvätte på pannan, det fräste till och jag hällde i köttbullar. Tess hade tagit över kastrullen och öppnade nu locket och såg att vattnet kokade, hon mätte upp rätt mått för hur mycket pasta vi skulle ha, men la sedan till lite.

”vi har ju Chaz här” sa hon och jag skrattade.

”hur gick det förresten?” frågade jag.

”jo” sa hon. ”vi har inte gjort slut i alla fall” sa hon och log glatt. Jag kramade henne med ena armen, hon skrattade till. Köttbullarna fräste till i pannan och spagettin kokade i kastrullen.

 

 

Jag gick in i badrummet och bytte om från mina jeans till mjukisbyxor och drog på mig en collegetröja. Jag såg mig i spegeln och satte upp mitt hår i en knut, jag borstade tänderna och kom på när jag var klar att jag egentligen inte hade behövt borsta tänderna än, jag skrattade lite åt mig själv och spottade ut tandkrämen in handfatet. Jag ställde tandborsten i koppen och blickade ut genom det lilla fönstret, ute hade det blivit mörkt och stjärnklart.

Jag vill sova ute, sa jag till mig själv. Jag låste upp dörren och gick in i rummet, där slängde jag ner jeansen i väskan och vände mig sen för att gå ut igen. Men hoppade förskräckt till när jag såg Justin stå lutad mot garderobsdörren i mjukis byxor och en ”YMCMB” tröja.

”Jeez! Skräms inte” utbrast jag anklagande. Han skrattade innan han kom fram och omfamnade mig.

”du” sa jag till honom. ”vill du sova på bryggan med mig?” frågade jag. Han såg frågande på mig.

”blir inte det riktigt kallt?” frågade han. Jag skrattade.

”vi får ju såklart ha med oss massa täcken” sa jag, då log han stort.

”jag är på” jag log stort tillbaka mot honom och drog bort täcket från sängen och mosade ihop det till en boll.

 

 

Vi hade lagt en madrass på bryggan och bart ner tre eller fyra täcken och några kuddar, jag log mot våran lilla hög och la mig sedan fort under täckena. Varmt var det inte ute. Jag gosade ner mitt huvud i en kudde och jag kände att täcket lyftes bredvid mig och Justin la sig bredvid mig. Jag såg upp på honom och log, han tittade in i mina ögon och log tillbaka.

Han la sitt huvud på en kudde och jag la mig på hans axel, hans armar slöt sig om mig och vi låg där medan vi såg upp på den stjärnbetäckta himlen. Vi låg där under himlen och pratade om allt som kom till oss, jag blev sedan pösig och blundade.

 

 

Justins Perspektiv.

Daphne blev tröttare och tröttare och till slut somnade hon, jag granskade hennes sovande ansikte och log.

”jag älskar dig” viskade jag och såg upp i himlen. Jag hade tänkt på det under en tid om det faktiskt var så jag kände men inte för än nu när jag sagt dem insåg jag hur rätt jag tänkte. Jag älskade tjejen som låg i mina armar, jag ville aldrig släppa henne. Jag kunde inte tänka mig att hon någonsin skulle bli någon annan än min. 

”gör du?” viskade hon bredvid mig, jag vände huvudet för att kunna se ner på henne och insåg att hon hade nog trots allt inte sovit. Jag blickade in hennes ögon.

”ja, det gör jag. Jag älskar dig Daphne McCartney” svarade jag, dock plötsligt nervös. Tänk om hon inte känner samma sak. 

Hon såg tillbaka in i mina ögon men sedan log hon ett vackert leende.

”och jag älskar dig Justin Bieber” sa hon, en värme spred sig i min kropp efter att ha hört henne uttala dem orden om mig. Jag böjde mig ner och kysste henne, hon besvarade kyssen.

 

aww, där kom det. Jag älskar dig <3

“men skulle inte du ha intervju?” frågade jag Justin.

“jag har haft det, högst upp” sa han och pekade upp i taket. Jag nickade. “men nu ska jag sitta vid ett bord i bara gud vet hur länge och skriva autografer på lappar till mina fans” fortsatte han och log stort.

“jaha, lycka till då. Vi ska gå och fika nu så ha så kul” sa jag och gav honom ett leende innan vi gick ut samma väg som vi kom in. Vi trängde oss förbi alla tjejer och gick bort mot Waynes Coffee. Vi beställde och satte oss i en varsin soffa vid ett bord, först började vi klaga över skolan innan vi kom in på mer personliga saker.

“så hur går det för dig och Chaz? Känns som det har handlat för mycket om mig på senaste tiden” sa jag och log ursäktande mot henne. “och Justin” la jag sedan till och hon skrattade innan hon såg ner i sin kopp och tystnade. Jag tittade oroligt på henne och sträckte mig över bordet och tog tag i hennes hand. Hon vände genast upp blicken mot mig och en tår rann nerför hennes ena kind.

“vad är det?” frågade jag bekymrat.

“jag vet inte” sa hon och snyftade till och torkade bort tåren med baksidan av handen. “det känns som om vi har glidit isär” sa hon och tårarna föll nerför hennes kinder. “jag vill inte att det ska vara över, jag gillar honom verkligen” 

“gumman” sa jag och satte mig bredvid henne i hennes soffa och kramade henne. “det ordnar sig ska du se. Ni får väl prata och reda ut allt nu när vi syns i helgen” sa jag tröstande. Hon nickade mot min axel och drog ett djupt andetag och lutade sig back mot ryggstödet. Hon log tacksamt mot mig.

“tack” sa hon och jag log tillbaka mot henne. Tjejskaran som väntade på att Justin skulle komma skrek hysteriskt och började hoppa på ställena.

”och nu kommer Justin” sa jag och Tess skrattade till och tittade bort mot skaran.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag gick genom korridoren med två vakter framför mig och Kenny bakom mig, Scooter stannade kvar i rummet för att göra pappersarbete eller något annat tråkigt.

Ena vakten öppnade den stora grå dörren och vi klev ut och fler vakter slöt upp bredvid oss för att gå med mig fram till bordet. När tjejerna som hade samlats i gallerian såg att jag kom ut började de närmaste skrika, vilket gjorde att alla andra reagera och det hela slutade med att alla skrek hysteriskt.

Jag log mot alla och vinkade lite, vi kom fram till bordet och jag satte mig ner och tog tag i pennan. Jag suckade lite över att jag troligen skulle få kramp i handen när dagen var slut. De bildade någon slags kö och jag började skriva. Jag gav den första lappen till en gråtfärdig tjej, jag log mot henne för att försöka uppmuntra henne.

Men det resulterade i att hennes ögon svämmade över och hon brast ut i gråt, jag skakade roat på huvudet. Jag förstod verkligen inte varför de grät, de borde vara glada och le vackert istället. Kön fortsatte och jag gav fler lappar till gråtande tjejer, en del tjejer förvånade mig med att inte gråta utan log bara stort mot mig istället, då log jag glatt tillbaka mot dem.

“oh my God, det är varmt här inne” sa jag och fläktade mig lite i ansiktet och satte kepsen back och fram. Fanns det absolut inga fläktar eller ventilation här inne? Jag kände ett svagt illamående sprida sig i magen på mig, jag hade inte ätit på flera timmar och värmen gjorde det inte enklare.

“okej, jag behöver en paus. Jag kommer att kräkas annars” sa jag till Kenny och reste på mig och gick fort bak till korridoren, där satte jag mig på golvet och lutade huvudet back mot väggen. In genom den stora dörren kom Kenny in och tittade oroligt på mig.

“behöver du något?” frågade han bekymrat.

“nej, jag klarar mig. Men det blev för varmt” sa jag och blundade.

“ska vi avbryta, du ser inte helt okej ut?” hörde jag honom fråga.

“nej, nej!” sa jag snabbt och slog upp ögonen. “jag kan ju inte svika dem sista” sa jag och reste mig fort upp, vilket ledde till att det flimrade till framför ögonen på mig och jag vinglade till. Kenny tog tag i min arm och såg frågande på mig.

“jag är okej, jag lovar” sa jag försäkrande och log mot honom. Han suckade och öppnade den gråa dörren igen. Jag satte mig återigen i stolen och skrev. Det var över, min hand värkte och mitt huvud kändes jätte tungt.

“tröööött!!” sa jag utdraget och Kenny skrattade. Vi gick till rummet som Scooter satt i och han höll på att plocka ihop det sista. Efter gick vi ut till bilen som väntade på att få köra oss hem. Paparazzoerna fotade som galningar och jag satte på mig mina solglasögon, jag satte mig i bilen och vi åkte iväg. Jag hasade ner i bilsätet lite och inom några sekunder hade jag somnat till den gungade rörelsen av bilens åkande.

 

 

“Justin” sa någon och skakade mig. Jag slog upp ögonen och tittade upp på Kenny. “vi är framme” sa han och jag sträckte på mig innan jag klev ur sätet och ut ur bilen, jag försökte ruska av mig den trötta dvalan och började gå mot mitt hus. Jag öppnade dörren och lät den stå öppen för Kenny och Scooter.

“hallå mamma!” ropade jag in i huset men fick inget svar. Nähä, så var inte hon hemma.

Jag klev ur mina skor, drog av mig jackan och hängde upp den på kroken. Sedan gick jag med släpande steg upp till mitt rum och kollapsade på sängen. Jag blev liggandes men kunde inte riktigt somna om. Min mobil vibrerade och jag stönade svagt och drog upp den ur min ficka, utan att titta på skärmen klickade jag på svarade och satte telefonen mot örat.

“hallå” sa jag och kom på mig själv med att låta jävligt grinig.

“oj, vem har haft en tråkig dag?” frågade Daphne och jag skrattade till.

“jag är verkligen supertrött och kan inte sova” sa jag och rullade runt så jag låg på rygg.

“stackars dig då. Ska jag komma och läsa en godnattsaga för dig?” frågade hon och gjorde till sin röst så hon lät som en dagisfröken som pratade med en bebis, jag skrattade till.

“ja, det skulle nog kunna funka” sa jag allvarligt och hon skrattade.

“okej, men då kommer jag om fem då” sa hon och la på. Jag såg förvånat på skärmen och skrattade till, sedan la jag telefonen bredvid mig och blundade igen. Jag dryftade bort i mina egna tankar och märkte inte själv att jag somnade.

 

 

Daphnes perspektiv:

Jag gick bort mot Justins hus, men jag hade inga tankar på att läsa någon godnattsaga för honom. Nej, jag hade andra saker jag i mitt huvud. Andra saker jag ville fråga honom om. Jag kom in på rätt gata, jag gick bort till hans nummer och gick fram till ytterdörren. Jag plingade på och Kenny kom och öppnade dörren, jag log glatt mot honom. Jag gillade Kenny, han var så snäll och liknade en gullig teddybjörn.

“han är uppe på sitt rum” sa han och flinade. Jag tog av mig skorna och hängde upp min jacka, sedan gick jag bort till trappen och gick upp till hans rum. Jag öppnade dörren och fann honom liggandes på rygg över stort sett hela sängen, han sov så sött. Jag skrattade till och gick fram till sängen, jag la mig ner bredvid honom och kysste honom lätt. Han vaknade till och kisade mot mig, när han såg att det var jag la han sin arm runt min midja och drog mig närmre så vi låg som två skedar. Han gosade ner sitt huvud vid min halsbörjan och suckade lyckligt. Jag smekte med fingrarna över hans handrygg och log.

 

 

Någon ruskade mig och jag slog upp ögonen, jag såg mig förvirrat omkring. Vart var jag? Jag såg upp på Pattie som log varmt mot mig, då slog det mig. Jag var hos Justin och jag måste ha somnat bredvid honom i sängen.

”middagen är klar” sa hon. ”så du kan väcka Justin och komma ner sen. Jag har pratat med din mamma och det är okej att du äter här” fortsatte hon och jag log tillbaka mot henne. Hon gick ut ur rummet och nerför trappan. Jag vred mig om i Justins grepp om mig och vände mig mot honom, jag smekte honom över kinden.

”Justin” mumlade jag mjukt. Han jämrade sig lite och jag lutade mig fram och kysste honom försiktigt. Han mumlade något och slog sakta upp ögonen.

”det är mat” sa jag till honom. Han suckade och la sig på rygg och sträckte på sig, jag satte mig upp och sträckte på ryggen. Sedan tittade jag på Justin i sängen igen, han blundade och såg ut att ha somnat om.

”Justin!” sa jag igen och han satte sig käpprätt upp. Jag skrattade till och han såg förvirrat på mig.

”det är mat” upprepade jag. Den här gången klev han ur sängen och gäspade. Jag fnissade till och gick fram och tog tag i hans hand innan jag drog med honom till dörren. Med tunga steg gick han efter mig ner, det doftade gott utav maten. Vi kom in i köket och möttes av att Pattie som dukat fram tre rykande tallrikar med pasta, min mage kurrade lägligt och ett skratt kom från spisen. Jag vände mig med ett leende mot Pattie.

”nu äter vi” sa hon och satte sig på platsen närmast spisen, Justin gick fort fram och drog ut en stol och pekade menande att jag skulle sätta mig i den.

”tack Justin” sa jag och satte mig. Han log tillbaka mot mig och satte sig i stolen bredvid mig, när han sedan hade satt sig ner igen blev han genast tröttare. Han började sakta äta och jag kunde se hur hans ögonlock skulle vilket sekund stängas och hans ansikte skulle landa i tallriken med pasta.

Jag fnissade tyst till och sneglade på Pattie som såg roat på sin son. Jag tog upp mitt glas med vatten och tittade frågande på henne, hon skrockade svagt tillbaka. Jag tog det som ett ja och kastade ut vattnet från glaset på Justin. Han satte sig genast piggt upp och såg sig förvirrat omkring. Han såg först på sin skrattande mamma och sedan på mig som log stort med glaset i handen.

”jorden anropar Justin” kommenterade jag sedan.

---

och där kom kapitlet. :) vet inte när nästa kommer upp, imorgon kanske.... aja, hålla utskik iaf <3

 

 

Previous:  ”nä, ska nog besöka din garderob igen” sa jag samtidigt som jag reste mig från honom och ställde mig bredvid sängen för att gå. Justins arm grepp fort tag runt min midja och drog ner mig i sängen igen.

”skulle inte tro det” sa han. Jag log och han tryckte sina läppar mot mina. Han rullade runt så han hamnade överst och tryckte ner mig i madrassen, våra tungor hittade varandras och Justins hand smet innanför min tröja.

Jag låste fast mina armar runt hans nacke och rös till när hans fingrar smekte min mage, jag lossade på mitt grepp om hans nacke och började dra upp hans tröja. Han förstod vad jag vill göra och satte sig upp lite och drog av sig sin tröja. Jag hann få en skymt av hans sexiga mage innan han tryckte sina läppar mot mina igen.

Hans händer drog upp min tröja lite och plötsligt öppnades dörren intill hans rum.

 

---

 

hahh ! caught twice ! ;P nästa kapitel kan komma upp i dag, fast det är tveksamt. men annars kommer jag hinner lägga ut det i morgon. ska och se BREAKING DAWN PART 1 imorgon, sooooo excited !! :D men jag kanske hinner lägga in ett innan annars kommer det på lördag.

Vad tycks? 5 kommentarer för nästa guys ! <3

 

 

---

 

Nästa skoldag gick bättre, delvis för att jag visste att jag skulle få träffa Justin efter skolan och delvis för att jag hade tre lektioner med Tess.

”hej, stumpan” hälsade Tess glatt när hon såg mig komma gående.

”hej!” sa jag och kramade henne.

*host* ”slampa” *host* sa någon som gick förbi, jag suckade. Tess stirrade chockat efter personen som hade sagt så till mig.

”är det… men… va!?” frågade hon tillslut.

”jag sa ju att de var jobbiga, alla är såhär! Men till ingen anledning, de vet ju inget. Det finns ju inget att var avundsjuk på!” sa jag och slog ut med armarna. Tess enbart skakade på huvudet. Vi gick in i klassrummet och satte oss på våra vanliga platser längst back i rummet.

Det kändes skönt att ha ryggen fri för en gångs skull, lektion gick i snigeltakt och jag satt och såg hur tid visarna släpade sig framåt, jag suckade och försökte koncentrera mig på uppgiften. Efter vad jag trodde var tio minuter som dock visade sig vara tre minuter hade jag hunnit göra hela pappret, jag stönade frustrerat till.

”herregud! tiden går långsamt” sa jag halvhögt. Tess fnissade till bredvid mig.

”längtar du till en viss mister som väntar på dig i hans svarta bil?” frågade hon och sneglade busigt på mig. Jag fnissade till.

”kan du slå dig i backen på att jag gör” svarade jag, hon skrattade till igen och återgick till sitt skrivande. Jag blickade mot klockan igen och såg att det var fem minuter kvar tills vi slutade.

 

 

Klockan ringde och jag hoppade genast upp ur min stol, Tess såg roat på mig.

”jag antar att vi ses imorgon” sa hon. Jag log mot henne.

”glöm inte att vi ska till stan imorgon” påminde jag henne om.

”det är väl mer du som ska komma ihåg! Du kommer säkert dissa mig för Mr. J” påpekade hon.

”aldrig! Han ska dessutom på intervju imorgon” sa jag och gav henne en kram. ”hejdå” sa jag innan jag gick bort mot mitt skåp, hon vinkade och gick bort mot sitt eget skåp. När jag kom fram till mitt stod tre tjejer där med förväntansfulla ansikten, jag suckade och gick fram till mitt skåp.

”hej Daphne!” hälsade ena tjejen ivrigt. Jag såg på henne.

”hej, tjej jag aldrig har talat med förut” svarade jag. Hon ignorerade min lilla förolämpning.

”du-” började hon men jag avbröt henne snabbt.

”nej, jag kommer inte svara” sa jag och stängde mitt skåp innan jag öppnade dörren och såg runt på parkeringen men fann ingen bil. Jag tog upp min telefon.

 

Från Justin:

”står en bit bort på gatan <3” Jag log.

 

”vem var det ifrån?” jag vände mig om och såg att det var de tre tjejerna som hade stått vid mitt skåp.

”har inte du med att göra” sa jag och började gå bort på gatan, jag hörde hur de följde efter. Jag började gå snabbare och jag hörde att de hängde med. När jag såg Justins bil började jag springa, tjejerna var fort efter mig, jag ryckte upp dörren och slängde mig in.

”kör!” sa jag fort till Justin bakom ratten, han växlade fort och stampade på gasen, bilen sköt iväg och jag suckade lättat.

”oh my God” andades jag och drog på mig säkerhetsbältet.

”vad var det där om?” frågade han förvirrat.

”asså… alla har varit efter mig enda sen jag kom tillbaka! Frågat frågor, kommenterat” sa jag frustrerat. ”och sen blir de sura när jag inte vill svara och vänder sig då emot mig!” fortsatte jag. Justin skrattade till.

”det är inte roligt!” utbrast jag, han slutade skrattade och försökte få kontroll över sitt ansikte vilket inte slutade bra eftersom det gjorde att han endast skrattade ännu mer. Tillslut kunde jag inte heller hålla mig utan skrattade med honom.

”jaha, hur har det annars varit då?” frågade han sedan och jag fick tänka efter.

”lika tråkigt som vanligt” svarade jag och suckade. ”vart är vi på väg?” frågade jag sedan när jag insåg att jag inte kände igen mig.

”tänkte att du kanske ville se vart jag bor” sa han och log. Jag log stort och nickade. Han körde en bit till innan han svängde upp på en lång stenbelagd uppfart. Huset var stort och maffigt, stora fönster, tjusiga balkongliknande räcken vid de övre fönstrena. 

Justin stannade bilen, klev snabbt ur och försvann innan han dök upp vid min dörr. Han öppnade den och räckte ut handen mot mig. Jag tog tag i den och klev ur, han stängde bildörren efter mig och flätade sedan ihop våra fingrar och gick upp mot huset.

”wow” sa jag bara. Han skrattade till innan han gick fram till ytterdörren som till största delen bestod av glas.

”hallå!?” ropade han in i huset men det kom inget svar. ”jaha, ser ut som om vi är ensamma” sa han och log mot mig, jag log tillbaka mot honom. Vi tog av oss ytterkläderna och han visade mig runt, han tog in mig i deras kök och i mitten stod en köksö, till höger stod ett stort bord, skåp och hyllor pryde den vänstra väggen.

”Jesus” mumlade jag. Han drog mig vidare till fler rum och jag blev hela tiden chockad över hur fint de hade det. Sedan kom vi fram till en annan dörr, han öppnade den och vi klev in i ett sovrum.

”mitt” sa han sedan och stannade i dörröppningen, jag släppte hans hand och gick runt i rummet.

”oh my God” sa jag. Rummet var ljust och öppet, en säng stod mot den vänstra väggen med stora kuddar. Han hade inte överdrivet mycket saker i sitt rum men jag antog att han inte spenderade överdrivet mycket tid här heller. 

”min mamma som har inrett det” la han till.

”jätte fint” sa jag.

”kom jag ska visa dig en annan sak” sa han sedan och gick fram till mig och tog tag i min hand innan han drog med mig till ännu en dörr. Han öppnade den och jag flämtade till, han hade öppnat dörren till en jätte stor walk in closet. Jag såg storögt på den stora garderoben.

”okej, nu är jag officiellt avundsjuk” sa jag och han skrattade till. ”asså jag skulle kunna bo här inne”

”i en garderob? ” frågade han skeptiskt.

”ja, skulle jag kunna se dig varje dag när du kom för att byta om” sa jag och log busigt mot honom.

”jaha jah, då förstår jag. Men då lämnar jag dig med din dyrbara garderob” sa han och gick. Jag log och gick ett varv runt meda jag drog mina händer genom kläderna. Jag stod en stund och såg ut genom fönstret som var från golvet till taket, fönstret ledde ut mot skogen. Sedan gick jag ut till Justins rum och fann honom liggandes i sängen med telefonen i högst hugg. Jag gick fram till sängen och la mig på honom, han skrattade till under mig.

”en och åttio bredd säng och du väljer ändå att lägga dig på mig” sa han, jag la mitt huvud på hans axel.

”du är mycket varmare och mysigare” svarade jag enkelt. Han skrattade till igen innan han blev still och fortsatte knappa på sin telefon, jag kände att mina ögonlock blev tunga. Det var värst vad trött jag skulle vara hela tiden. Mina ögonlock rycktes upp igen när Justin skrattade under mig.

”vad? Vad?” frågade jag nyfiket, han skrattade igen.

”Twitter” svarade han.

”vad har de skrivit?”

”Bieber Is Our Sex Panther” trendar” sa han. Jag vände fort blicken mot mobilskärmen och där stod det med stora bokstäver. BIEBER IS OUR SEX PANTHER.

”mina Beliebers är bra roliga” sa han sedan.

”vad vet dem!?” utbrast jag sedan och vände blicken mot honom.

”vill du veta?” frågade han och log busigt. Min blick gled ner till hans läppar.

”kanske” mumlade jag samtidigt som jag lutade mig närmre hans läppar, när det var några millimeter kvar ryckte jag fort bort huvudet.

”nä, ska nog besöka din garderob igen” sa jag samtidigt som jag reste mig från honom och ställde mig bredvid sängen för att gå. Justins arm grepp fort tag runt min midja och drog ner mig i sängen igen.

”skulle inte tro det” sa han. Jag log och han tryckte sina läppar mot mina. Han rullade runt så han hamnade överst och tryckte ner mig i madrassen, våra tungor hittade varandras och Justins hand smet innanför min tröja.

Jag låste fast mina armar runt hans nacke och rös till när hans fingrar smekte min mage, jag lossade på mitt grepp om hans nacke och började dra upp hans tröja. Han förstod vad jag vill göra och satte sig upp lite och drog av sig sin tröja. Jag hann få en skymt av hans sexiga mage innan han tryckte sina läppar mot mina igen.

Hans händer drog upp min tröja lite och plötsligt öppnades dörren intill hans rum.

---

hahh! jaha, bieber is a sex panther, huh? :P

roliga beliebers ! :D

 

”Justin?” frågade jag och sänkte försiktigt armen. Han hade slängt upp händerna för att skydda sitt ansikte mot slaget.

”herregud! Dålig dag?” frågade han och sänkte armarna.

”Justin!” nästan skrek jag glatt och slängde mig om hans hals.

Han kramade mig tillbaka. ”hej”

”men vad gör du där!?” frågade jag efter en stund.

”saknade dig” svarade han enkelt, jag skrattade till och kysste honom. Vi kysstes och han tryckte upp mig mot skåpen bakom min rygg och pressade sig ännu närmre. Skolklockan ringde och fick oss att hoppa till och slitas isär, skolklockan menades slut på lektion, vilket betydde en massa elever snart skulle strömma ut i korridoren.

”du måste gå! Innan någon ser dig!” sa jag och puffade honom mot dörren.

”vi ses på onsdag, okej?” frågade han och såg allvarligt på mig, jag nickade snabbt. Han gav mig en snabb kyss innan han drog upp luvan och gick ut genom dörren och bort till sin bil.

Jag vände mig mot mitt skåp, grepp fort tag i min iPod och låste. Sedan gick jag fort bort till det tomma klassrummet, tog tag i mina böcker och gick tillbaka till skåpet för att byta.

 

*

 

Jag klev innanför dörren till dans studion och allas blickar vändes genast mot mig. Visslingar och applåder bröt plötsligt ut och jag skrattade till. Jag gick sedan fram till klungan och Rebecca kom fram och gav mig en kram.

”vi har saknat dig!” sa hon och log.

”jag har saknat er med”

”hur var det då?” frågade hon sedan nyfiket.

”det var skitkul, alla var jätte snälla och hur duktiga som helst” sa jag och log stort mot dem alla.

”hörde att det var Jamaica som var koreografen” sa John som stod någon meter från oss.

Jag nickade ivrigt. ”hon var grym” sa jag.

”cooolt” svarade han och drog ut på o:et.

”okej, allesammans!” ropade Katie och alla vände sig mot henne. ”nej, men titta. Roligt att ha dig tillbaka, Daphne” sa hon när hon fick syn mig och jag log stort mot henne. 

”vi har börjat med en ny koreografi som vi ska framföra på våran uppvisning nästa år” sa hon. ”men vi har inte kommit jättelångt så du kommer säkert ikapp fort” jag nickade allvarligt.

 

 

”okej, en gång till! Fem, sex, sju, ått!” ropade Katie och musiken startades igen. Jag hade nu kommit in i rörelserna och försökte nu istället lägga krut på styrkan och inlevelsen. Stycket tog slut och alla andades häftigt.

”jättebra jobbat idag! Vi ses imorgon på baletten” sa hon och alla gick till sina kläder och väskor. Jag tog snabbt upp min vattenflaska och klunkade.

”tufft, men kul” flämtade Rebecca som stod bredvid mig, jag nickade instämmande.

”har ni börjat med något på baletten också?” frågade jag.

”ja, en liten bit. Det ska vara någon kärlekshistoria, vi börjar uppvisningen med att göra historien med baletten, sen går den över till hip hopen. Jag tror det kommer bli jättecoolt” sa hon medan hon nickade på huvudet.

”har ni bestämt vem som ska ha ”huvudrollen”?” frågade jag sedan. Varje uppvisning handlade dansen om två personer, som spelade "huvudrollerna".

”nej men jag skulle inte bli förvånad om det blir du, du skulle passa perfekt” sa hon.

”tack” mumlade jag generat.

 

 

”jag är hemma!” ropade jag från hallen.

”vi är i vardagsrummet” fick jag som svar, jag drog av mig jackan och gick in i vardagsrummet. Där satt Loll på golvet och ritade medan mamma och pappa satt och såg på något program på tvn.

Jag gick fram till soffan de satt i och la mig ner med mitt huvud i pappas knä, han strök mig över håret och det kittlade skönt i hårbotten. Mina ögonlock blev tunga och innan jag visste ordet av det somnade jag i pappas knä.

 

*

 

Alarmklockan skrek att det var dags att vakna, jag satte mig trött upp och insåg att jag låg i min säng. Jag hade inget minne utav att jag hade gått upp hit, jag såg ner på mig själv och såg att jag fortfarande hade på mig mina danskläder. Han måste ha burit upp mig när jag somnade i hans knä. Jag gick in i badrummet, gjorde min vanliga morgonrutin och gick sedan ut till garderoben. Jag drog på mig ett par tunna tights med små prickar på tillsammans med en blommig klänning som jag satte en vit stickad tröja över. På fötterna drog jag på mig ett par vit strumpor med en spetsvolang på som skulle se fint ut tillsammans med mina bruna Jeffrey Campell skor. Håret flätade jag i en sidfläta och drog mascara på ögonfransarna. 

Jag gick sedan ner och åt frukost innan jag snabbt borstade tänderna innan jag krängde på mig ytterkläderna och gick fort bort till Tess som väntade på mig.

”du vet att det är november, va?” frågade jag henne.

”jaa… vadd… d-d-dåå… rååå?” frågade hon och hennes tänder hackade ännu mer.

”du kanske ska börja använda en tjockare jacka” sa jag och hon gav mig en ilsken blick.

"du har ju tunna strumpbyxor på dig!" utbrast hon och pekade på mina ben. 

"men jag har inte en skinnjacka på mig" påpekade jag återigen. ”men okej, okej, frys du” sa jag. Hon suckade och vi började gå mot skolan, när skolan kom inom synhåll stönade jag högt.

”så farligt kunde det inte ha varit” jag gav henne en skeptisk blick.

”du var inte där! Det är det enda jag har att säga, du var inte där!” sa jag ilsket.

”lugn, lugn” sa hon och höll upp händerna i en avväpnad skest. Jag suckade, gav upp och började gå mot skolan igen. 

 

 

Under dagen kom det ungefär hälften så många tjejer som det hade gjort dagen innan, som om de hoppades att jag skulle besvara deras frågor idag. Jag försökte ignorera dem och började istället snabbt gå bort mot mitt klassrum, någon gick in i min axel så mina böcker, papper, block snart pryde golvet runt om mig.

Jag suckade och satte mig på huk innan jag började snabbt samla ihop mina saker. När jag sträckte mig efter den sista boken tog någon annan tag i den, jag såg upp för att möta Jens mörka blick. Jag log mot honom och ställde mig upp. Han räckte fram boken till mig och jag tog emot den. ”tack Jens” sa jag till honom.

”du vet att jag alltid finns här, eller hur?” frågade han och såg menande på mig.

”tack Jens” upprepade jag och log vänligt mot honom. Vi började tillsammans gå bort mot mitt klassrum.

”hoppas Beliebers sliter dig i stycken” sa en tjej som gick förbi oss, hennes kompis skrattade och gav henne en high five.

”wow, de börjar tidigt” kommenterade Jens. Jag suckade och nickade. Undra hur länge det här skulle hålla på, hur lång tid det skulle ta innan man får någon slags immun mot kommentarerna, så man slapp ta åt sig. Jag blickade rakt framför mig och ignorerade tårarna som började bilda sig i ögonen på mig, jag bet ihop.

Kom igen, Daphne! Du är starkare än så här, det viktiga är att du vet att Justin gillar dig!

Jens strök mig tröstande på armen, jag log tacksamt tillbaka mot honom. Jag gick in i klassrummet och satte mig på min plats. Håll ut! messade en röst i mitt huvud.

 

 

Skoldagen gick långsammare än vanligt, vilket inte gjorde det hela enklare. När det väl ringde ut för dagen, sprang jag nästan bort till mitt skåp. Jag slängde in mina böcker och drog till mig min jacka och väska innan jag gick ut genom dörren och hem. På vägen hem funderade jag hur länge tjejerna skulle orka, hur länge deras avundsjuka eller vad man skulle kalla det hålla i sig. Vad behövde de för att bara lämna mig ifred? Bevis? Svar?

Om de skulle fortsätta såhär för alltid kommer det bli rätt så jobbiga veckor framöver, det hade redan nåt mig till midjan och det hade bara gått två dagarna i skolan. Som tur var så var det bara en och en halv månad kvar till jullov. Jag log lyckligt, jul. Jag älskade julen.

Jag gick fram till min ytterdörr, låste upp och gick in i den varma hallen.

 

 

”okej, allihopa! Nu ska vi ta och bestämma vilka två som den lilla kärlekshistorien ska handla om” sa Katie och höll upp en hatt som alla hade lagt små lappar i som man hade fått skriva vilka man tyckte skulle få rollerna. Jag hade röstat på Margret och Jamie, de båda var jätte duktiga och skulle passa bra. Katie läste upp tjej lapparna, mitt namn stod på de flesta av lapparna som hon läste upp.

”jaha, det var ju ganska självklart att Daphne vann” sa Katie och jag rodnade.

”tack så mycket” sa jag och skrek av glädje inombords. Jamie som jag hade röstat på vann killens roll, han log stort mot mig. Jag log tillbaka mot honom.

 

 

Jag drog jackan tätare omkring mig när en kall vind blåste genom det tunna tyget i mina tights. Jag kände att huden på benen knottrade sig, men jag försökte hålla humöret uppe så jag svängde lite med armarna så snörena på mina balettskor svingade fint luften.

Jag betraktade snörena lite och märkte att jag gick lite långsammare, en gren knakade till i trädet bredvid mig och jag ryckte kraftigt till. Jag stelnade sedan till och lyssnade efter fler ljud, jag såg bakom mig för att se om det var någon som följde efter mig.

Men det var ingen där och inga fler ljud kom, jag ryckte på axlarna och fortsatte gå hemåt. Jag kom in på min gata och såg att det var tänt i alla husen, det såg så hemtrevligt ut när man kom gående. Jag log och gick bort mot mitt hus.

---

okej, det här kapitelt blev ett så kallat mellan kapitel, ointressant och tråkigt typ.. :P

nej, men nästa kapitel hoppas jag blir bättre.

 

 

Previous: ”lämna mig inte” mumlade han mot mina läppar, inombords log jag stort. Det var skönt att veta att han inte tänkte lämna mig för sina fans.

”aldrig” svarade jag. Han kysste mig igen.

”okej, jag har lånat dig tillräckligt länge nu” sa jag när vi hade avslutat kyssen och jag drog mig ur Justins famn. ”de vill nog ha tillbaka dig nu” fortsatte jag.

Han skrattade till innan han såg osäkert på mig. Jag la mina händer på hans kinder och såg in i hans ögon.

”jag är okej” sa jag och kysste honom lätt innan jag öppnade dörren och gick bort mot hissen.

 

---

 

 

 

Previous:  ”mm” svarade han frånvarande. Jag suckade, gick fram till sängen och ställde mig bredvid honom. Jag rynkade pannan men kom sedan jag på hur jag skulle få hans uppmärksamhet. Jag tog tag i hans hand och satte den över mitt ena bröst. Justin vände genast sin blick från datorn när han kände huden och bh tyget under sina fingrar. Jag log ner mot honom och släppte hans hand.

”okej, då vet jag hur jag ska få din uppmärksamhet” sa jag och han skrattade till. ”vart är handdukarna?” frågade jag sedan och han pekade på ett skåp. Jag gick fram till skåpet och tog ut en handduk innan jag vände min blick mot honom igen och såg att han fortfarande tittade på mig.

”så nu vill du titta och lyssna va?” frågade jag och blickade ner på min nästan bara överkropp. Han skrattade till men fortsatte ha sin blick fastsvetsad vid mig.

 

---

 

När jag doftade gott igen och hade fått på mig rena kläder som bestod av nya underkläder och en utav Justins stora t-shirtar - som luktade gott från honom - hängde upp min handduk och packade ner mina kläder i min väska. Innan jag gick tillbaks in i Justins rum och fann honom liggandes sovande i sängen, jag suckade och skrattade till. Jag gick bort till sängen och började krya över den mot honom.

”Justin” sa jag och fnissade till, han vred lite på sig. Jag satte mig gränsle över hans höfter och petade honom försiktigt i magen.

”Justin” upprepade jag. Det ryckte till lite i hans mungipor och jag förstod att han egentligen var vaken. Jag kysste honom på halsen och jag kände hur hans hud knottrade sig och jag kvävde ett fniss. Jag fortsatte kyssa honom över bröstet, magen och när jag kom ner till hans byxlinje, slapp ett litet stön ut ur hans mun. Jag fnissade lågt till.

”du kan inte lura mig Bieber” sa jag och gick upp till hans ansikte igen. Han hade nu slagit upp ögonen och jag såg roat in i hans ögon innan jag kysste honom. Han gjorde en snabb rörelse så jag studsade ner i madrassen med honom över mig, hans tyngd tryckte ner mig djupare i madrassen.

Han kysste mig ivrigt och jag lekte med mina händer i hans hår, mina händer smekte hans rygg och gick sedan runt till hans mage. Hans ena hand hade letat sig under min tröja och han smekte mig fort över min mage innan hans hand trevade upp till min bh och hans hand slöt sig runt mitt ena bröst.

Våra kyssar blev ivrigare och mer passionerade och jag kände att jag blev mer och mer upphetsad. Jag var nog inte den enda för efter ett tag kände jag något som tryckte mot insidan av mitt lår, jag slutade kyssa honom.

 

 

 

”är det där vad jag tror det är?” frågade jag. Justin la sitt huvud mellan mitt huvud och min axel. Jag skrattade till.

”kan du klandra mig?” mumlade han innan han lyfte på huvudet och såg ner på mig. Jag såg att hans kinder hade tagit en aning röd ton när jag såg att han rodnade kunde jag inte hålla mig utan skrattade.

”jag… antar… inte… det” pressade jag fram mellan skratten. Jag kysste honom igen, han besvarade kyssen och snart var vi i full gång igen. Han kysste mig nerför halsen och jag rös till när jag återigen kände något som pressades mot insidan av mitt lår. Jag vet att det är omoget av mig men jag fnissade till.

”ah! Vad gör du med mig!?” frågade Justin. Jag skrattade till.

”har ärligt ingen aning” sa jag och fnissade till innan kysste honom på halsen.

 

*

 

Jag vaknade utav att det var hemskt varmt i rummet och jag suckade trött. Jag hatade att sova i sådana varma rum, jag satte mig halvt upp och drog av mig den stora t-shirten. Justin låg tätt bakom mig med sin ena arm runt min midja, han var så söt när han sov. Jag slängde t-shirten på golvet och la mitt huvud på kudden igen och somnade om.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag vaknade nästa morgon och kände mig lycklig, kunde ju bero på att jag höll världens vackraste tjej i mina armar. Jag såg ner på henne och såg till min förvåning att hon enart låg i sina underkläder, jag rynkade pannan. Hon hade väl haft en t-shirt på sig igår? Jag såg ner på henne igen, hon vred lite på sig och suckade i sömnen. Jag log ner mot henne och kysste henne lätt på kinden innan jag reste mig ur sängen och gick in i badrummet.

När jag kom ut igen i bara kalsonger efter att ha tagit en snabb dusch, fixat håret och borstat tänderna låg hon över hela sängen och hon hade sparkat av sig täcket. Jag skrattade till medan jag stod och betraktade henne. Hennes snygga och vältränade ben, hennes platta mage, hennes fylliga bröst och log åt att hon var min och ingen annans. Dörren flög plötsligt upp och där stod Chaz med Ryan bakom sig.

”yo Jus-” började Chaz men tystnade när hans blick fastnade på sängen. Jag ryckte fort till när jag såg deras stirrande blickar på Daphne i sängen, snabbt gick jag fram och kastade täckte över hennes kropp.

”ey! Killar, vad ville ni då?” frågade jag sedan och gick fram till byrån innan jag drog fram ett par mjukisbyxor och drog snabbt på mig dem.

”frukost!” skrek Chaz och jag skrattade till.

”vi kommer” svarade jag.

”ska bara avsluta det ni gjorde inatt huh?” frågade Chaz och såg menande på min bara överkropp och de skrattade. Fort gick jag fram till dörren och smällde igen den i deras ansikten. ”men skynda dig, vi har inte hela dagen på oss att vänta på er!” ropade Chaz från andra sidan dörren.

”vad händer?” muttrade någon bakom mig, jag vände mig om och såg att Daphne hade rest sig upp på armbågarna och såg sig trött omkring.

”Chaz och Ryan händer” sa jag och gick fram till henne. Hon la sig ner på kudden igen och log upp mot mig, snabbt la hon sina armar runt min nacke och drog ner mig i sängen. Jag landade mjukt ovan på henne och hon log stort mot mig.

”nej, men hej” sa hon.

”hej sexy” mumlade jag innan jag tryckte mina läppar mot hennes. Vi låg ett tag i sängen, hårt tryckta mot varandra och kysstes het.

”Ryan och Chaz väntar” sa jag när jag fick tillfälle för att andas.

”nej” mumlade hon och tryckte sina läppar mot mina igen och jag glömde bort Chaz och Ryan som stod och väntade på oss. Återigen flög dörren upp och intrampande kom Chaz i ilsken takt.

”NU FÖR I HELVETE LÄGGER NI AV MED GULLANDET SÅ VI KAN ÄTA!” röt han och vi såg förvånat upp på honom innan vi skrattade. Jag rullade av Daphne och reste mig ur sängen, Ryan stod lutad mot dörrlisten med ett stort leende på läpparna. Daphne tog bara tag i kanten av täcket och drog den över huvudet.

”nej, tro inte att du kommer undan!” sa Chaz och såg på täckhögen.

”jo, jag vill inte” hörde jag henne svara.

”då ger du mig inge val” mumlade Chaz och suckade innan han stack in armarna under täcket och lyfte upp högen. Daphne skrek till.

”vad gör du!?” skrek hon.

”jag är hungrig och du är ett hinder” svarade Chaz lugnt och började gå mot hallen med Daphne i famnen, invirad i täcke och allt.

”men jag har inga kläder på mig!?” skrek hon, snabbt slet jag på mig en tröja och följde efter Chaz, tätt bakom mig kom Ryan.

”vi vet” svarade Chaz och öppnade dörren till korridoren.

”vad!?” skrek hon gällt och stirrade förskräckt på honom medan jag och Ryan skrattade. Hon kastade en irriterad blick mot oss.

”ja, du låg och blottade dig när vi oskyldigt kom in och sa att vi skulle äta frukost” svarade Chaz fortfarande lika lugnt. Daphne begravde generat sitt ansikte i sina händer.

”oh my God” mumlade hon. Hissen plingade till och han gick in, efter klev jag och Ryan in. Daphne hade fortfarande sitt huvud i sina händer innan hon såg upp och såg att vi stod i hissen.

”men du kan inte mena allvar! Ska du verkligen ta ner mig så här!?” frågade hon panikslaget.

”se det som ett roligt hejdå till matsalen” svarade Chaz. Hissen plingade till och vi steg ur och började gå bort mot matsalen, jag såg att där satt i stort sett alla. Hela mitt crew, nästan alla dansare, Jamaica. Jag skrattade till.

”åh! Jag hatar dig Chaz” kved Daphne och drog upp täcket så det skymde hennes ansikte.

”det gör du inte alls det!” sa Chaz övertygande och fortsatte gå.

 

---

 

oh! love action. :P  hahh, blev inte lika långt som vanligt men ville ge er ett kapitel.

Vad tycks? :D 5 kommentarer för nästa. Tack till er som kommenterar, jag gillar när ni inte är anonyma ! :) kramisar.

Hej allihopa. Jag ville bara gratulera Justin, för hans två awards igår på MTV EMAs.

Proud Belieber. (men han borde ha vunnit Biggest Fan Awardet också! Damn Lady Gaga ;P)

 

 

 

 

 

Grattis Justin ! :D

 

 

 

 

Previous:  ”det jag vet är att efter kyssarna så kommer jag nog inte kunna se dig som bara en vän igen” viskade hon. Hon lutade sig närmre mitt ansikte. ”eller vad säger du?” viskade hon.

Jag såg endast ner på hennes läppar. ”är du redo?” frågade jag innan jag vände blicken upp till hennes medan min blick flackade mellan hennes båda ögon. Hon svarade genom att trycka sina läppar mot mina i en mjuk kyss, jag log lyckligt inombords och kysste henne hårdare. Dörren slog upp och vi vände fort våra huvuden mot dörren och möttes av Nialls förvånade ansikte.

”ehm… oj då. Det var inte meningen att störa. Jag kommer tillbaka senare” ursäktade han sig fort och gick ut genom dörren igen. Daphne skrattade till och såg sedan på mig med ett roat leende. Jag kysste henne fort igen, hon slutade skratta och tryckte sig istället närmre mig.

 

---

 

Veckan flöt på snabbt och innan vi visste ordet av det stod vi i studion, redo för infilmning. Jag kände hur jag tappade hakan och stirrade chockat på den stora scenen med den stora gröna duken bakom, från taket hängde en massa ljusrör. ”wow” andades jag.

”aha” instämde Niall bredvid mig.

”kan inte fatta att vi ska vara med i en musikvideo!” utbrast jag glatt. Han såg ner på mig innan han höjde ena ögonbrynet.

”det är inte så att vi har övat inför det här i typ 6 veckor!” påpekade han och jag skrattade till innan jag viftade till med handen framför honom.

”jaja men nu gick det upp för mig vad vi egentligen ska göra” han skrattade och skakade på huvudet.

”oh my God! Jag har alltid velat sitta i en sådan här stol” sa jag och såg på den klassika Hollywood stolen som det oftast stod skådespelarens namn på baksidan. Jag gick fram och satte mig försiktigt i stolen. Niall skrattade åt mig och jag granskade mig i spegeln innan jag la upp mina fötter på bordet.

”ah, nu lever man livet” sa jag och skrattade till. In i rummet kom Justin och log roat åt hur jag satt.

”där är du!” utbrast han glatt.

”Justin!” kvittrade jag glatt och slängde mig på honom. Han skrattade till och kramade mig tillbaka.

”jaha, ska det bli roligt?” frågade han sedan.

”iiih!” tjöt jag endast och han skrattade.

”Justin? Justin!?” ropade någon och kom in genom dörren. ”har ni sett…?” frågade Chaz men avbröt sig när han såg oss, Ryan kom gånede bakom honom. Han stannade till i dörröppningen och flinade sedan. Jag sneglade på oss genom spegeln och såg att min tröja hade åkt upp så jag visade hela magen. Jag släppte genast Justin och drog fort ner tröjan.

”vad?” frågade Justin irriterat. Chaz skrattade till.

”de vill ha dig i ditt eget omklädningsrum för ombyte och smink” svarade Ryan lugnt. Justin andades ut och jag smekte honom roat över kinden.

”du är ju för söt” sa jag och satte mig i stolen igen. Han log mot mig innan han gav mig en puss på kinden och försvann ut tillsammans med Ryan och Chaz. Niall kom tillbaka in igen och satte sig i sin egen stol, efter sig kom en tjej med en stång kläder och en väska i handen. Hon räckte fram ett svart linne, ett par gråa jeans och en vit väst till mig. Jag såg ner på kläderna med avsmak, var inte precis det jag brukade bära.

Jag tog på mig kläderna och satte mig i stolen igen. En annan tjej kom fram med en massa smink, jag blev förvånad över hur mycket smink man behövde när det inte ens skulle synas. Väl klar tog det inte långt tid för än jag vart rastlös och därmed busig. Jag gick ut ur vårt omklädningsrum och gick för att se mig omkring, tog en vända och rundade sedan ett hörn och gick rakt in i någon. Jag vacklade till och såg upp på personen för att snabbt be om ursäkt men orden fastnade i halsen när jag såg vem jag råkade gå in i.

”åh, för-” började killen men jag skrek honom rakt upp i ansiktet innan jag började backa medan jag skrek och skrek.

”Daphne…” försökte Derek. Jag började backa fortare och kom ut i studion där Justin höll på att spela in. Dock avbröt de sig när jag kom skrikandes ut i rummet, med Derek gåendes efter mig.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag hade ställts på scenen och Dave hade sagt till mig vilken del vi skulle filma. Musiken började spela och jag började röra på mig medan jag mimade till låten. Dock avbröt jag mig och låten slutade spela när ett skrik som aldrig tog slut hördes från en utav korridorerna, skriket kom närmre och närmre. Sedan såg jag Daphne komma ut ur en korridor, gående baklänges skrikandes åt något som var i korridoren. Efter henne kom sedan en kille och jag förstod genast att det måste vara killen hon skrek åt. Jag såg närmre på killen och flämtade argt till innan jag gick av scenen och gick fram till Derek. Jag knuffade honom hårt i bröstet så han ramlade och brakade i golvet.

”hur fan vågar du visa ditt fula tryne i närheten av henne!?” skrek jag åt honom, han tog snabbt upp sina händer för att skydda sitt ansikte. ”var inte min höger klar nog!?” fortsatte jag rasande och började gå fram mot honom, men någon slängde sina armar runt mig och släpade ut mig ur rummet. Personen tog in mig i ett rum och släppte taget, jag blängde irriterat på Scooter som stod och blockerade dörren.

”okej, vad är det som händer?” frågade han argt.

”hur kan ni släppa in honom!?” skrek jag till.

”vem?” frågade han med rynkade panna.

”Derek!” röt jag. 

”va-” började han men sedan gick det upp för honom vad jag menade och han tystnade.

”vart är Daphne!?” frågade jag sedan hysteriskt, in genom dörren kom plötsligt Ryan och Chaz flåsande.

”vi hittade henne, men hon vägrar röra på sig eller bli rörd” sa Chaz förskräckt. Jag trängde mig förbli dem och de följde efter mig för att visa vägen. Vi rundade ett hörn och där stod Usher med några fler, några meter från Daphne som hade tryckt in sig i ett hörn.

”Daphne det är ingen fara. Vi kommer inte skada dig” sa Usher lugnade till henne men hon verkade inte se ut att lyssna.

”Daphne” prövade jag, hennes blick rycktes fort till mig när hon hörde min röst.

”Justin?” snyftade hon fram.

”ja” svarade jag och gick fram till henne, fort omfamnade jag henne och hon grät mot min axel.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag hade varken märkt att Justin hade sprungit av scenen eller knuffat till Derek. Det ända jag såg var honom. Tänk om han var här för att avsluta det han inte hunnit göra, tänk om han skulle lägga sina händer på mig igen. Paniken enbart växte inom mig medan jag fortsatte backa bakåt tills jag backade rakt in i ett hörn. Plötsligt kom två killar gåendes från det hållet jag kommit från. De höjde sina händer i en avväpnad gest när de såg mig.

”Daphne” sa den ena killen och gick fram mot mig.

”nej!” skrek jag och han stelnade till, killen bakom sa något till den andra och han nickade instämande innan de sprang iväg. Snart kom de andra människor som försökte få kontakt med mig men jag hörde inte ett ord av vad de sa. Enbart minnena från den kvällen spelades upp om och om igen i mitt huvud, tills en speciell röst bröt genom.

”Daphne” sa den, jag vände fort blicken mot Justin som stod någon meter från mig.

”Justin?” snyftade jag fram.

”ja” svarade han och gick fram till mig, fort omslöt han mig i sin famn och jag grät lättat mot hans axel.

 

*

 

”okej, action!” skrek en kille i en megafon. Musiken startades och mitt hjärta började puppa fortare. Justin gjorde en rörelse sedan var det min tur med armarna, någon tjöt till och jag fick kämpa hårt för att inte skratta. Vår del fortsatte och jag skrattade till när jag såg Justins förkrossade ansiktsuttryck när jag sprang iväg.

”och bryt!” skrek killen i megafonen. Jag gick sakta tillbaka till Justin.

”vet du vad?” frågade Justin när jag stod någon meter ifrån honom.

”vad?” frågade jag och skrattade till.

”du borde stanna här med mig istället för att springa iväg” sa han och pekade på platsen bredvid sig. Jag skrattade till igen.

”tänk om jag inte vill det då?” frågade jag och höjde på ena ögonbrynet. Han såg sorgset på mig och jag gick långsamt fram mot honom.

”du är för söt” sa jag och gick så nära att våra läppar var några millimeter från varandra men istället för att kyssa hans läppar som jag egentligen ville, vände jag mig bara om och gick iväg.

”aaah! Justin! Lämnad!” skrek Chaz och jag hörde skratt bakom mig. Jag flinade och gick in i omklädningsrummet där satt Niall och tuggade på något. När han såg mig log han och svalde.

”så hur gick det?” frågade han.

”mm, bra” svarade jag och satte mig i min stol. ”när ska du in?” frågade jag honom.

”om typ en kvart” jag nickade.

 

 

Dagen flöt på med fler inspelningar, medan Usher spelade in sina delar stod jag och Justin hand i hand och såg på. En scen var till och med Ryan med i, han hade satt på sig en tröja som det stod ”follow me on Twitter, itsryanbutler” på. Han drog ut tröjan så man såg vad det stod medan Justin tog tag i ett annat hörn av tröja, de hoppade runt lite på scenen framför kameran.

Jag och Chaz skrattade så vi kiknade innan Ryan och Justin gick flinande av scenen. Ett tag under dagen försvann Justin men kom sedan tillbaka på en cykel som han inte släppte taget om under resten av dagen. Han cyklade runt på den och ett tag började han jaga mig, tills jag ställde mig på en stol och han inte kunde jaga mig längre. Så han gav sig på sin mamma istället.

”Justin, sluta. Justin” försökte hon men han ignorerade henne och fortsatte följa efter henne. Jag skrattade och skakade på huvudet.

 

 

"då är vi klara allesammans!” skrek killen i megafonen och alla applåderade glatt. ”bra jobbat!” fortsatte han. Jag gick trött bort mot omklädningsrummet innan jag bytte om till mina egna kläder.

I bilen lutade jag mig mot Justins axel och inom kort somnade jag. Jag vaknade senare och då låg jag i en säng, jag såg mig omkring för att lokalisera mig och insåg att jag låg i Justins rum. Jag hade mer och mer sovit hos honom istället för mitt eget rum, jag trodde inte Kayla eller Jennie brydde sig speciellt mycket. Eftersom de fick nu en varsin säng.

Ut ur badrummet kom Justin i bara mjukisbyxor, han såg inte att jag hade vaknat så jag låg lugnt kvar i sängen medan jag på honom. Han gick fram till sin väska och tog upp sin mobil, han knappade på den innan han slängde en snabb blick på mig. När han såg att jag var vaken såg han på mig och log stort. Han gick fram till sängen och la sig bredvid mig, han doftade gott av tvål och schampo. Jag ställde mig fort upp och han såh frågande på mig.

”jag luktar inge gott” förklarade jag snabbt och han skrattade till. Jag gick bort till badrummet medan jag tog av mig mitt linne och såg mig sedan runt efter en handduk men fann ingen. Jag öppnade skåpen men även där var det tomt. Jag suckade och gick ut till Justin för att be om en handduk, han satt fortfarande i sängen men nu hade han datorn i knät.

”Justin vart ligger handdukarna?” frågade jag.

”mm” svarade han frånvarande. Jag suckade, gick fram till sängen och ställde mig bredvid honom. Jag rynkade pannan men kom sedan jag på hur jag skulle få hans uppmärksamhet. Jag tog tag i hans hand och satte den över mitt ena bröst. Justin vände genast sin blick från datorn när han kände huden och bh tyget under sina fingrar. Jag log ner mot honom och släppte hans hand.

”okej, då vet jag hur jag ska få din uppmärksamhet” sa jag och han skrattade till. ”vart är handdukarna?” frågade jag sedan och han pekade på ett skåp. Jag gick fram till skåpet och tog ut en handduk innan jag vände min blick mot honom igen och såg att han fortfarande tittade på mig.

”så nu vill du titta och lyssna va?” frågade jag och blickade ner på min nästan bara överkropp. Han skrattade till men fortsatte ha sin blick fastsvetsad vid mig.

 

---

 

jaha, nu var videon inspelad! :) förlåt om det är stavfel men jag sitter och tittar på MTV EMA ! :D

Okej, jag behöver bara påpeka mina fel i texten. Eller texterna. Jag ska verkligen börja läsa genom texterna innan jag lägger ut dem, läste precis genom kapitel 30. Och det är ju fan pinsamt :P Sorry, guys. Ska bli bättre. :D Kramisar linn.

Daphnes Perspektiv. 

Jag hade satt på mig mina bruna Jeffrey Campbells innan jag sträckte på mig och såg att jag nu var i jämn höjd med Justin. Då jag alltid behöva se upp för att se in i hans ögon, men inte denna gång. Jag log stort mot honom.

”du får inte ha högre klackar i alla fall” påpekade han och såg sedan ner på mina skor. ”annars blir det ju pinsamt” fortsatte han och jag skrattade.

”du har alltid varit en kort liten man” sa Caitlin och klappade honom på axeln.

”ha ha” sa han ironiskt och Caitlin skrattade. Vi åkte ner till matsalen där vi tog frukost utav den stora buffen, vi satte oss vid ett bord och de började smått samtala om vad som hade hänt sedan de setts senast. Jag kände mig lite något utanför vilket gjorde att jag dryftade bort i mina egna tankar. Jag började fundera över Justin.

Vart stod vi? Allt gick ju himla fort. Har vi ett förhållande eller vad är det här? Jag sov i hans säng och vaknade några decimeter från hans ansikte... och hans lilla busvissling i morse. Vad var allt det? Kanske bara jag som är trög…? Eller?

En hand viftades framför mitt ansikte vilket fick mig att häftigt rycka till innan jag vände huvudet mot Justin som log roat 

”vad?” frågade jag förvirrat.

”är du klar?” frågade han vänligt och skrattade låg. Jag såg ner på min tallrik och såg att jag hade ätit kanske halva av vad jag tagit åt mig men jag kände fort att jag inte kunde äta mer.

”ja” svarade jag och ställde mig upp, de följde mitt exempel innan vi gick bort till disken. Jag gick lite bakom dem och lät de prata om gamla tider.

Undra vad Justin trodde? Han kanske tyckte vi hade ett förhållande eller att det bara var en engångs grej typ? Eller kanske inte engångs grej… utan… jag vet inte. Men hans samtal med Pattie då? De pratade om jag var redo? Han lät ju hoppfull och pratade som om vi vore ett "vi". Right?

Dock menade han om jag var redo för alla fans och paparazzis... eller bara redo för konsekvenserna av kyssen för vår vänskap, men han hade ju kysst mig igen i badrummet. Han kanske trodde att han kunde använda mig som någon kyss docka! Okej, Daphne du har väl ändå högre tankar om honom. Amen, jag vet inte. Han kysste ju Stephanie eller om det var hon… ah! Hur som helst... det hände! Det var väl huvudsaken. Okej Daphne varför så arg!? Ni var ju inte ens ett par!

Jag sneglade upp på Justin och han mötte min blick innan han log stort. Jag log svagt tillbaka mot honom.

Åh, jag önskade verkligen att vad vi nu hade var på riktigt, asså ett förhållande. Han var ju verkligen det jag sökte efter, att han nu har ett tungt bagage vid namn JUSTIN BIEBER THE POPSTAR var ju en negativ sak. Men man offrade väl sådant för dem man älskade… eller? Okej, vänta lite nu… älskar? Vi kan ju ta en sak i taget Daphne! Det kanske inte finns något att älska!

Jag suckade och följde efter dem in i hissen. Justin tog tag i min hand och kramade den lätt medan han pratade med sina vänner. Jag såg ner på våra händer och log.

Det här tycker jag om i alla fall, tänkte jag och log ännu större. Jag såg upp på hiss mätaren som visade vilken våning vi var på, den rusade i en häftigt fart upp till vårt plan innan hissen plingade till och dörrarna gled isär.

 

 

”men ses vi imorgon?” frågade jag osäkert.

”på dagen så har jag någon intervju men på kvällen självklart” jag log brett mot honom. Jag klev i mina stövlar igen innan jag började tveka på hur jag skulle säga hejdå. Vad ska jag göra!? skrek det i huvudet på mig men Justin skötte det fint genom att böja sig fram och hastigt pressa sina läppar mot mina. Jag log mot honom och gick ut i korridoren och bort till hissen.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag såg efter Daphne som gick längst korridoren innan hon försvann bakom hörnet. Jag stängde sedan dörren och vände mig om för att gå tillbaka in till tv rummet där Caitlin och Christian brottas.

”nej! Det är jag som ska ha kontrollen!” skrek Christian och grep tag i kontrollen innan han ryckte den ur sin systers hand. Han satte sig triumferande tillbaka i soffan medan Caitlin rätade sig med rufsigt hår och blängde irriterat på sin bror. Jag skrattade och satte mig i fåtöljen.

”så… vad är grejen mellan dig och Daphne?” frågade Christian nyfiket innan han log brett och vickade på ögonbrynen. Jag skrattade till.

”ehm… ” svarade jag och förvånades sedan över att jag absolut inte hade något svar på hans fråga.

Var vi ett par? Eller var det bara i mitt huvud som vi var det? Vad trodde Daphne vi var? Inget? Allt? God, det här hade jag inte ens tänkt på. Allt hade bara hänt. Allt var bara pang, bom, bam! Hon kanske inte trodde något om oss, bara att det var en engångsföretelse! Jag kände en lätt panik sprida sig i bröstet på mig. Jag reste mig fort ur fåtöljen och Caitlin och Christian såg undrande på mig.

”ehm… jag kommer snart” mumlade jag frånvarande innan jag gick ut i hallen och drog på mig mina skor.

”okej, vi stannar här då” hörde jag dem svara. Jag såg otåligt på hur hissen tog sig till min våning innan jag åkte ner till Daphnes våning och gick bort till dörr 15. Jag knackade på och hörde ett högt brak innan någon skrattade högt. Skrattet kom närmre och dörren öppnades, på knä stod Daphne framför mig medan hon skrattade.

”hej” sa jag och fnissade till.

”hej” sa hon medan hon försökte få kontroll på sig själv.

”vad hände?” frågade jag roat.

”jag tyckte jag hörde något och lyssnade om ljudet kom här inifrån och sedan när du knackade lät det som ett pistolskott så jag ramlade av stolen” svarade hon och skrattade till. Innan hon kom på sig själv med att stå på knäna så hon ställde sig snabbt upp och log mot mig.

”kom in” sa hon sedan och öppnade dörren mer och gick tillbaka in i rummet. Jag följde efter henne och stängde dörren. Jag såg mig runt i rummet, sängarna var obäddade och deras bord var belamrat med saker; smink, papper och jag tyckte jag skymtade en bh.

”så ville du något särskilt?” frågade Daphne från sängen, jag ryckte fort bort min blick från bordet och såg på henne.

”ehm… ja, det var en sak…” sa jag och tystnade. ”ehm… jo, det är så här…” att det skulle vara så svårt att säga det här! Du har ramlat på scen inför tusentals människor men du kan inte bara fråga den här enkla frågan! ”ehm…” försökte jag igen och kliade mig i nacken. Daphne reste på sig innan hon stannade en meter från mig.

”jag tror jag vet vad det rör sig om” sa hon och jag vände genast upp blicken mot henne.

”det handlar om oss eller hur?” frågade hon sedan och jag såg in i hennes bruna ögon innan jag suckade lätt.

”ja” mumlade jag lågt.

”vad är vi då?” frågade hon tyst. Tillsammans! hade jag lust att skrika men tvekade. Hon kanske inte ville. Jag såg återigen in i hennes ögon och försökte hitta svaret hos henne. Hon såg lugnt tillbaka in i mina. Det kändes som om vi stod så i evigheter innan Daphne bröt tystnaden.

”jag vet i alla fall vad jag vill” sa hon och tog ett litet steg mot mig.

”och vad är det?” frågade jag tyst. Hon tog det sista steg mot mig så vi stod några centimeter från varandra.

”det jag vet är att efter kyssarna så kommer jag nog inte kunna se dig som bara en vän igen” viskade hon. Hon lutade sig närmre mitt ansikte. ”eller vad säger du?” viskade hon.

Jag såg endast ner på hennes läppar. ”är du redo?” frågade jag innan jag vände blicken upp till hennes medan min blick flackade mellan hennes båda ögon. Hon svarade genom att trycka sina läppar mot mina i en mjuk kyss, jag log lyckligt inombords och kysste henne hårdare. Dörren slog upp och vi vände fort våra huvuden mot dörren och möttes av Nialls förvånade ansikte.

”ehm… oj då. Det var inte meningen att störa. Jag kommer tillbaka senare” ursäktade han sig fort och gick ut genom dörren igen. Daphne skrattade till och såg sedan på mig med ett roat leende. Jag kysste henne fort igen, hon slutade skratta och tryckte sig istället närmre mig.

 

---

 

okej, det här blev som man kallar det, ett mellankapitel. men hoppas att ni tycker om det i alla fall.

nästa kapitel kommer ut senast imorgon kväll eller eftersom min klocka är 00:12 så blir det väl ikväll. :P

men det skrivs på det i alla fall. :)

 

 

 

kramisar Linn

 

Previous:  ”din lilla…” mumlade han innan han snabbt var framme hos mig och satt ännu en gång över min mage. Jag tjöt och skrattade under honom medan jag försökte undanhålla nutella burken för honom. Tillslut fick han tag i den och snart var även mitt ansikte kladdigt utav nutella. Jag skrattade roat och såg upp på Justin som log nöjt. Plötsligt slog dörren upp till hans rum och där stod Scooter med ett häfte i handen, hans blick gick mellan mig och Justin. Sedan skrattade han och ropade på någon, Usher kom upp bakom honom och skrattade han med.

”som sagt, hur kommer det sig att jag alltid hittar er med klet i ansiktet eller att någon sitter på den andra? Fast detta måste vara något nytt rekord för nu både sitter ni och har klet i ansiktet” sa Scooter och jag skrattade. 

”vi kommer tillbaka senare, okej?” sa Scooter och stängde dörren. Justin klev av min mage och reste på sig, jag andades ut innan jag földe hans exempel och reste mig från golvet. Jag llämnade kvar burken på golvet innan jag såg på Justin som log busigt mot mig. Han såg sedan på burken och innan jag hann ta den, ryckte han till sig burken. Jag såg vädjande på honom.

”ställ ner burken Justin. Var nu en duktig pojke, vi är både kladdiga. Du har redan fått din hämnd” sa jag medan jag backade mot dörren.

”jag är fortfarande inte nöjd” svarade han med barnslig röst och skrattade till.

Jag backade in i dörren och letade febrilt efter handtaget samtidigt som Justin tog ett steg mot mig hittade jag handtaget och ryckte upp dörren. Jag sprang ut i hotellrummet med Justin efter mig.

”nej, Justin!” skrek jag när vi sprang förbi tv rummet. Där satt Justins team och jag hörde skratt när vi sprang förbi.

”hur ny kära kan man vara?” hörde jag någon fråga.

Jag sprang in genom en dörr, där inne var det ett sovrum med en stor dubbelsäng och en bänk vid slutet av sängen. Jag såg en till dörr tvärs över rummet och sprang fort fram till den, där inne var det ett badrum. I mitten stod ett sten badkar och mittemot var det ett handfat. Bredvid handfatet fanns det en dörr.

Jag sprang fort runt badkaret och vände mig flåsande mot Justin som sakta gick in i badrummet med en busig blick. Jag tog snabbt tag i slangen och riktade munstycket mot honom.

”jag varnar dig Bieber” sa jag. Han log mot mig och började gå runt badkaret. Jag sträckte ner handen mot spaken som satte igång vattnet.

Han gjorde ett utfall mot mig samtidigt som jag skruvade på vattnet, vattnet sprutade över honom och han drog upp händerna för ansiktet. Jag skrattade och kände helt plötsligt något kletigt i ansiktet, Justin smetade ut mer choklad i mitt ansikte innan han tog tag i slangen och började spruta på mig.

”nej!” skrattade jag och tryckte mig sedan mot honom så han sprutade lika mycket på sig själv som på mig.

Han slutade spruta och jag såg upp på honom. Hela han var dygn sur och jag anade att jag inte var mycket torrare. Jag skrattade till. Han såg roat ner på mig innan han böjde sig ner och kysste mina läppar.

”mm, choklad” mumlade han efter ett tag, jag skrattade till igen och kysste honom hårdare. Blöta gick vi med choklad i ansiktet ut till dem andra igen. När de fick syn på oss skrattade de hjärtligt.

”ni är bra roliga” sa Ryan och log mot oss.

Justin log tillbaka mot dem innan han tog min hand och drog med mig bort till hans rum. Han drog med mig in i hans badrum och jag skrattade när jag såg hur vi såg ut. Min rosa tröja satt klistrad på min hud och det droppade från den mönstrade kjolen jag hade på mig. 

Justin gick fram till handfatet och sköljde sitt ansikte innan han tog tag i en handduk och torkade sig.

”oh God” mumlade jag och drog ut tröjan så den inte låg klistrat mot min hud. Justin såg ner mina kläder och log roat mot mig. Han gick sedan ut till sitt rum innan han kom tillbaka med en stor t-shirt, han slängde den till mig.

”tack” mumlade jag och han log mot mig innan han gick ut igen. Jag gick fram och tvättade bort chokladen från ansiktet innan jag drog av mig min blöta kjol och tröja. 

Jag drog sedan på mig t-shirten och kände att den luktade Justin. Jag såg på mig själv i spegeln och insåg att jag inte kunde göra något åt mitt hår, jag suckade och vek ihop mina kläder.

Jag öppnade dörren och såg ut i rummet, på sängen låg Justin i mjukis byxor och en tröja. I knät på honom låg en dator, han knappade på den och märkte inte att jag kom in. Jag kröp ner under täcket och la mitt huvud på en utav kuddarna innan jag huttrade till.

”kom” sa Justin, jag blickade upp på honom och såg att han hade sin arm utsträckt mot mig. Jag kröp fort bort till honom och la mitt huvud på hans bröst, han la sin arm runt mina axlar.

”gud, vad varm du är” sa jag och tryckte mig närmre honom. 

"jag är super het” skämtade han och jag skrattade till.

”ha ha” sa jag sarkastiskt och han skrattade. Nu kände jag hur socker kickarna började ge efter och mina ögonlock blev tunga. Innan jag visste ordet av det sov jag.

 

 

Justins Perspektiv. 

Jag såg ner på den vackra tjejen i min famn och såg att hon sov sött. Jag log för mig själv.

Jag var så himla glad över hur allt hade löst sig, Stephanie var borta och jag hade Daphne istället. Stephanie hade varit rasande på mig när jag kom tillbaka från stranden.

Hon hade skrikit att jag fan inte kunde tala till henne på det sättet och att jag skulle vara lycklig som hade henne.

Men jag hade bara lugnt svarat henne att vår så kallade "vänskap" var här och med nu över. Hon hade enbart stirrat chockat på mig.

Vaddå, så du kan gå och vara med slampan iställe, hade hon sedan sagt med en överlägsen röst. Jag hade bara ignorerat henne och gått vidare in i hotellet.

Jag såg ner på Daphne igen innan jag strök henne över kinden och tog en bild med min mobil och la ut den på Twitter.

 

”@DaphneM sleep tight ;P”

 

Jag klickade på tweet och stängde sedan av datorn och la ner den på golvet. Jag drog sedan av mig min t-shirt innan jag kröp ner under täcket och Daphne la sin arm runt min midja i sömnen och jag log lyckligt.

Jag låg en stund och tänkte innan jag kände att mina ögonlock stängdes och jag somnade.

 

 

 

Jag slog upp ögonen och kände mig pigg, vilket det var ett tag sedan jag känt mig.

Daphnes ansikte låg någon decimeter från mitt eget, hennes ögon var fortfarande slutna och hon sov lugnt.

Vi båda låg på mage med ansiktena vända mot varandra, jag log lite och smekte henne försiktigt över kinden. Hon vred lite på sig och slog sedan upp ögonen och hennes bruna vackra ögon såg in i mina.

Hon log mot mig och la sitt ansikte ännu närmre så våra näsor nästan nuddades. Dörren slog upp och i dörröppningen stod Christian. Hans leende ansikte gick från glatt till chockat till busigt.

”oh… jag menade inte att störa” sa han sedan och smällde igen dörren igen. Daphne skrattade.

”och vem var det?”

”Christian Beadles” svarade jag och skrattade till. Min galne vän. Hon nickade innan hon pussade mig fort på munnen och reste sig från sängen. Hon sträckte sedan på sig så t-shirten åkte upp och flashade hennes svarta trosor. Jag busvisslade och hon kastade mig en blick innan hon roat gick in i badrummet.

Jag låg kvar ett ögonblick i sängen innan jag reste på mig och gick fram till min garderob. Jag drog fram ett par jeans, en blå lila t-shirt och en mörkblå cardigan.

Daphne kom ut ur badrummet klädd i sina kläder från gårdagen, jag log stort mot henne och tog tag i min klädhög och gick in i badrummet.

Jag klädde snabbt på mig och gick sedan tillbaka ut till Daphne, när jag kom ut så hade hon även satt upp sitt rufsiga hår i en bulle på huvudet och ett par stora solglasögon satt på hennes nästipp. Dem hade jag inte sett igår, tänkte jag men ryckte sedan på axlarna. Det var ju inte så att jag la så stor vikt vid någon annat än choklad och hämnd. Jag gick fram och omfamnade henne bakifrån.

”god morgon” sa hon och jag skrattade till.

”god morgon”

 

 

Vi gick ut i köket där vi hörde röster och jag tog tag i Daphnes hand, hon kramade den tillbaka. Vi kom in genom dörröppningen och där satt Christian och Caitlin medan de gnabbades över något.

”nej, så är det inte alls Christian. När ska du få in det i din lilla hjärna!?” frågade Caitlin sin lillebror. Jag skrattade till och de vände sig mot oss.

”ni har inte förändrats alls” sa jag och gick fram för att omfamna Caitlin, jag hade saknat mina vänner från Atlanta. 

”hej, Justin” sa Caitlin glatt. Jag gick sedan fram och jag och Christian gjorde vårthandslag.

”och vem är den här vackra damen då?” frågade Christian sedan och vände sig mot Daphne som stod och pilade med sin kjol. Hon såg upp och mötte min blick.

”det här är Daphne” sa jag och gick fram till henne. Hon skakade hand med dem båda och de log glatt tillbaka mot henne.

”Daphne, det här är Caitlin och Christian” sa jag och pekade på dem. ”mina vänner från Atlanta”

”oh” sa hon och såg en extra gång på Caitlin, jag tog tag i hennes hand och kramade den lätt. Både Christian och Caitlin tittade på våra händer innan de log mot oss.

”jaha, vem är hungrig?” frågade jag och som en väckarklocka kurrade Christians mage. Alla skrattade. Vi gick ut i hallen och tog på oss skorna, jag drog på mig ett par sneakers medan Daphne satte på sig några högklackade skor. När hon sedan rätade på sig var hon nästan lika lång som mig, hon behövde i alla fall inte se upp för att se in i mina ögon. Hon log mot mig.

 

---

 

okej, ingen spänning ingen drama. kapitlet blev inte superbra heller.

har skrivit bättre, men jag ville ge er ett kapitel.

 

 

Kapitel 29 håller på att skrivas i detta nu! :) för er som undrade... :P men glöm inte bort och skriva vad i tyckte om kapitel 28 som ligger under!

 

kramisar Linn

 

 

---

 

Justins Perspektiv.

Daphne började rabbla en massa saker som stämde klockrent, Stephanie var inte viktig men hon framstod som viktig. Jag hade inte pratat med henne sedan Niall hade börjat dansa för videon, jag vet att det är helt fel av mig men jag visste inte vad jag skulle säga till henne. Att jag var kär i henne…

Hon avslutade sin predikan och jag tänkte precis säga att det var helt fel av mig och förklara för henne vad jag egentligen kände men hon började prata lika fort igen.

”jag kom till dig för att jag tänkte säga något” sa hon och tvekade sedan innan hon fortsatte. ”jag tror… jag tror jag har gått och förälskat mig i dig” sa hon och jag stirrade chockat på henne, hon såg nervöst tillbaka mot mig medan jag såg osäkerheten bildas i hennes ögon.

”okej, det här var fel av mig. Jag märker helt klart att du inte har samma känslor för mig” sa hon sedan snabbt innan hon tvärt vände och började snabbt gå ifrån mig.

Vänta, hade hon just sagt det jag trodde hon hade sagt!? Sa hon precis att hon var kär i mig? Som jag var i henne!? MEN JA JUSTIN?! VARFÖR STÅR DU BARA HÄR!? Jag vände mig genast om men såg ingen Daphne kvar på stranden, fort började jag gå tillbaka mot hotellet.

 

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag hade precis lagt ut alla korten på bordet, blottat mig inför det okända. Erkänt vad jag egentligen kände för honom för att enbart bemöttas utav hans stora ögon som såg på mig som om jag vore från en annan planet. Fort började osäkerheten byggas upp inom mig.

”okej, det här var fel av mig. Jag märker helt klart att du inte har samma känslor för mig” sa jag snabbt innan jag gick förbi honom och bort mot hotellet igen. Återigen kände jag hur tårarna var på väg igen, jag ökade på stegen och skymtade hotellet där jag möttes av en arg Stephanie.

”vart fan är Justin?” frågade hon argt. Jag sket i henne utan gick endast förbi och in i genom dörren, hastigt gick jag bort mot hissen och tryckte otåligt på ”hit” knappen. Jag började trampa lite med fötterna och stönade över hissens långsamhet.

Tillslut plingade den till och jag suckade lättat, dörrarna öppnade sig och jag tog ett kliv in. Plötsligt kände jag hur någon tog tag om mina armar och snurrade runt mig, sekunden efter var jag upptryckt mot ena hissväggen. Två händer placerades på en varsin sida av mitt huvud innan jag hann se en glimt av Justin innan han tryckte sina läppar mot mina. Jag stod förvånad och kunde inte ta in vad det var som hände, jag rycktes dock snart till verkligenheten och besvarade kyssen. Justin flätade in sina fingrar i mitt hår medan han pressade sig närmre min kropp vilket i sin tur fick mig att pressas hårdare upp mot hissväggen. Jag slängde armen runt hans nacke och drog in ett djupt andetag. Hans mjuka läppar kändes som paradiset pressade mot mina, känslan var något jag aldrig känt förr. 

Jag lät mina händer vandra ner till hans kinder och hissen plingade till, Justin drog bort sitt ansikte från mitt med ett svagt smack innan han tog ett halvt steg bort från mig. Dock lät han fortfarande händerna vara kvar på en varsin sida utav mitt ansikte medan han såg in i mina ögon. Min blick flackade mellan hans ögon då han stod så nära.

Jag vet inte om det steg in någon i hissen eller inte men jag kunde inte bry mig mindre. Hissen fortsatte sedan upp och när den plingade till en andra gång drog Justin med mig ut ur hissen och jag stapplade frånvarat efter honom. Innan jag märkte att vi kommit upp till hans våning och vi var på väg bort till hans svit, utanför hans dörr tryckte han återigen upp mig mot väggen innan han kysste mig ivrigt. Jag kysste honom lika passionerat tillbaka och log mot hans läppar.

”var de svar nog?” frågade han sedan mot mina läppar.

Jag skrattade till. ”perfekt” mumlade jag. Dörren öppnades plötsligt intill Justins svit och han drog sig fort undan. Jag lutade mig mer nonchalant mot väggen som om inget hade hänt och ut kom Pattie, hon stannade till när hon fick syn på oss och såg fram och tillbaka mellan oss.

”åh, där är ni? Vad var det som hände?”

”ehm… vi pratade på stranden” svarade Justin och log sedan mot sin mamma.

”jaha” sa Pattie. ”du tog i alla fall med dig rätt tjej tillbaka” fortsatte hon sedan och log stort mot mig. Jag skrattade och vi följde efter henne in i sviten, Justin tog tag i min hand och kramade den lätt. Jag var precis på väg att ta av mig skorna, när jag kom på att jag inte hade några skor. Jag skrattade till och såg på mina sandaler som låg bredvid mig.

”är det okej om jag duschar av mina fötter?” frågade jag och sneglade upp på dem. Justin skrattade.

”det är klart” svarade Pattie. Justin drog med mig till hans badrum och jag kavlade upp mina jeans innan jag ställde mig i duschen. Jag satte på vattnet och lät det spola över mina fötter, vattnet färgades fort brunt av sanden. Jag tog tag i tvålen och tvålade in mina fötter innan jag spolade av dem igen och tog sedan tag i en handduk och torkade mina fötter. När jag var klar hängde jag upp handduken och gick ut i Justins rum, det var alltid så skönt att duscha fötterna.

Jag såg mig om efter Justin men fann honom inte i sitt rum, så jag satte mig försiktigt ner på hans säng och drog upp min telefon ur fickan innan jag snabbt slog Tess nummer. Tre signaler gick fram innan hon svarade.

”så hur var kyssen!?” utbrast hon glatt. Jag låtsades brista ut i gråt.  ”åh, gosh! Vad hände?”

”när jag kom till hans rum stod han och kysste Stephanie! Han hatar mig!” grät jag. Det blev tyst i luren och jag kunde hörde hur hon talade med någon i bakgrunden.

”VAD?” hörde jag någon skrika innan det prasslade i telefonen och Chaz började prata. ”han gjorde vad? Nej, det skulle han inte och jag vet att han inte hatar dig!” nu kunde jag inte hålla mig längre utan började istället skratta.

”Daphne!” skrek Tess argt. Jag fortsatte enbart att skratta. ”säg sanningen nu!”

”okej, det stämmer faktiskt att han kysste henne eller jag vet inte riktigt vad som hände, men i alla fall och nej, han hatar mig inte” erkände jag och skrattade till.

”så kysstes ni då!?” Jag skrattade till igen. ”åh, ni såååå gjorde det!” sa Tess glatt. Vi avslutade samtalet och jag skuttade glatt ut ur Justins rum och hörde röster från köket.

”är hon redo för allt då?” hörde jag Pattie fråga.

”vi har inte riktigt pratat om det än men jag hoppas det. Jag vill inte förlora henne” svarade Justin.

”ja, jag kommer i alla fall stötta er genom hela processen, fullt ut. Du ska veta att jag gillar Daphne jätte mycket. Hon är väldigt rar, omtänksam och jordnära” jag log för mig själv och gick sedan in i köket som om jag inte hade hört något.

”tack, nu är det rena” sa jag och vickade lite med tårna. Justin skrattade och stäckte ut armarna efter mig, jag gick fram till honom och satte mig i hans knä. 

 

*

 

”vi ses imorgon” sa jag när jag stod i dörröppningen till Justins dörr.

”det gör vi” sa han innan han böjde sig ner och kysste mig. Jag log mot hans läppar. När jag senare klev innanför dörren intill mitt eget hotellrum slängde sig någon på mig så jag brakade in i dörren. Kayla tjöt till bredvid mitt öra.

”är det sant!?” ropade hon.

”vad, vad är sant?” frågade jag förvirrat.

”att du och Justin hade en het makeout session i hissen!?” tjöt hon och såg menande på mig. Jag rodnade och blickade ner i golvet, bakom Kayla skrattade Jennie.

”åh! Det stämmer, så vad hände?” Jag harklade mig och berättade från början till slut vad som hänt under eftermiddagen, när jag kom till delen där Stephanie och Justin kysstes flämtade Kayla häftigt till.

”satmara” mumlade hon, jag log mot henne innan jag fortsatte. Kayla satt och studsade ivrigt på stället och sken som en sol när jag var klar, Jennie log glatt mot mig.

”åh, vad gulligt. Jag tror jag dör!” utbrast Kayla och jag skrattade.

 

*

 

Jag kom in i salen nästa morgon och ställde ner min väska på det vanliga stället. Jag var extra glad idag, det var så många bra anledningar att vara glad. Jag skulle bland annat träffa Justin, okej jag börjar låta som någon töntig tjej som bara lever för en kille, och sedan så kommer jag att få dansa hela dagen. Dessutom var det fredag idag, det skulle bli skönt med helg och vila. Jag log stort.

”varför är du så glad då?” frågade någon. Jag vände mig mot rösten för att se Niall som smålog. Jag sprang fram och gav honom en kram.

Han skrattade. ”så jag antar att det gick bra igår?” frågade han när jag hade släppt honom. Jag nickade ivrigt och  bet mig i läppen för att inte skrika högt. Han skrattade igen.

Bakom honom kom Justin in genom dörren, när han såg mig sken han upp i ett leende och jag gick fram till honom. Han granskade mig från topp till tå och jag sneglade ner på mina mjukisbyxor. Idag hade jag skippat linne och bara kört på sportbehå. Han nickade gillande. Jag kom fram till honom och gav honom en kram.

”hej” viskade jag i hans öra.

”hej, sexy” svarade han och jag skrattade till innan jag släppte honom.

”okej, hör upp!” ropade Jamaica så det ekade i salen och vi alla vände våra blickar mot henne. ”nästa vecka är det den sista veckan för övning sen är det dags för filmning” alla applåderade och tjöt glatt.

Jag log. ”bra, då kör vi igång”

 

 

Hela dagen fick man öva på sina delar och jag övade lite på snurren jag skulle göra i min spotlight sekund, mot slutet av dagen gjorde vi delen där alla skulle vara med. Jag tyckte personligen att det var det roligaste partiet. Jag stod placerad snett bakom Justin. Dagen tog slut och alla gick trötta bort till sina väskor, jag gick bort till min väska och tog upp en liten handduk. Jag torkade bort svetten från mitt ansikte och på bröstet.

Innan jag la ner handduken igen och tog upp min vattenflaska och drack girigt. Jag kände mig iakttagen så jag sänkte flaskan och såg mig runt i rummet. Min blick stannade vid Stephanie, hon stirrade argt på mig medan hon kramade sönder flaskan i sin hand, jag såg chockat tillbaka mot henne.

Den här bruden kan inte vara riktig! tänkte jag medan jag fortsatte stirra på henne, ett par armar slöt sig runt min midja och min blick rycktes bort från henne. Jag såg upp på Justin som log mot mig, jag log svagt tillbaka mot honom. Innan jag sedan sneglade bort mot Stephanie men hon var borta.

 

*

 

”har ni någon choklad, jag tror jag kommer dö av söt sug snart” sa jag till personalen i köket. De log mot mig och en kvinna gick in i köket. Jag lutade mig mot disken och väntade på att hon skulle komma tillbaka, vi hade kommit tillbaka och jag var nyduschad och kände ett enormt chokladsug, så jag hade åkte ner till köket för att se om de hade någon. Kvinnan kom tillbaka och ställde ner en burk nutella framför mig innan hon la en sked bredvid. Jag såg chockat på henne men hon enbart hon log stort mot mig.

”varsågod” sa hon sedan.

”ehm… tack” svarade jag roat och log mot henne. Jag skruvade av locket och tog tag i skeden och tog en stor sked innan jag förde den till munnen.

Jag stönade. ”gud, vad gott” mumlade jag sedan. Jag gick bort från matsalen och strosade runt lite med min nutella bruk, när jag hade ätit halva kände jag socker kickarna rusa genom min kropp. Flummig åkte jag upp till Justins våning, jag hade ett busigt leende på läpparna när jag knackade på dörren till hans rum. Pattie öppnade och log mot mig.

”hej” hälsade hon glatt.

”hej!” hälsade jag ännu gladare. Hon såg roat på mig innan hon vände blicken mot burken i min hand.

”lite mycket socker i kroppen?” frågade hon sedan och la armarna i kors över bröstet.

”kanske” mumlade jag busigt. ”men är Justin inne?” frågade jag sedan med ett stort leende.

”han är på sitt rum” sa hon och jag följde efter henne in i rummet. Jag gick sedan vidare in till Justins rum, på sängen låg han sovandes. Jag skrattade busigt och gick fram till sängen. Jag doppade ena fingret i nutellan och drog sedan ett stäck över hans kind, han mumlade lite men vaknade inte. Jag började skratta som en tok åt mig själv. Innan jag doppade fler fingrar i burken och smetade ut det över hela Justins ansikte, jag segna ner i golvet utav skratt och Justin satte sig yrvaket upp i sängen med choklad i hela ansiktet.

”vad i…” mumlade han yrvaket innan han såg på mig som låg på golvet och vred sig i skratt. Sedan stäckte han upp en hand mot sitt ansikte och kände på vad han hade i ansiktet, han drog bort handen och såg ner på det innan han luktade på det. Han stoppade sedan fingret i munnen innan han vände blicken mot mig igen som nu låg stilla på golvet och log busigt mot honom.

”din lilla…” mumlade han innan han snabbt var framme hos mig och satt ännu en gång över min mage. Jag tjöt och skrattade under honom medan jag försökte undanhålla nutella burken för honom. Tillslut fick han tag i den och snart var även mitt ansikte kladdigt utav nutella. Jag skrattade roat och såg upp på Justin som log nöjt. Plötsligt slog dörren upp till hans rum och där stod Scooter med ett häfte i handen, hans blick gick mellan mig och Justin. Sedan skrattade han och ropade på någon, Usher kom upp bakom honom och skrattade han med.

”som sagt, hur kommer det sig att jag alltid hittar er med klet i ansiktet eller att någon sitter på den andra? Fast detta måste vara något nytt rekord för nu både sitter ni och har klet i ansiktet” sa Scooter och jag skrattade. 

 

---

 

äntligen, right? hoppas ni inte tycker att det hände för tidigt.

men nu äntligen finns det ett ''Dustin'' hahha... mitt fina kändisnamn för dem :P

 

 

 

---

 

Jag hade börjat spendera en hel del tid med Stephanie på sistone och mindre tid med Daphne. Varför visste jag inte, jag gillade inte ens att umgås med Stephanie. Det enda hon brydde sig om var sig själv och pengar. Och hos mig fann hon pengar, det var därför hon var med mig.

Egentligen gillade jag inte ens sådana personer som Stephanie, det var just sådana som hon som var anledningen till varför jag är försiktig med vilka jag umgicks med. Men just nu orkar jag inte lägga energi på att fixa det. Jag skulle mycket hellre vara med Daphne…

Men Daphne hade spenderat hela sin tid med Niall, jag visste fortfarande inte vart deras relation till varandra låg. Men jag gissade på att de var mer än bara vänner. Jag suckade och drog upp täcket över mitt huvud. Varför kunde jag inte bara prata med henne och reda ut hela den här soppan som gjorde mig otroligt deprimerad. Varför kunde jag inte bara säga till henne hur det låg till? Jag suckade och drog av mig täcket igen. Böjd över mig stod Stephanie, jag skrek genast till i förvåning.

”vad gör du här?” frågade jag irriterat när hon hade skrattat klart.

”jag släppte in henne” sa en röst från dörröppningen. Jag såg bakom Stephanie för att se mamma stå lutad mot dörrlisten. Hon såg på mig med ena ögonbrynet höjt, jag fattade att hon inte gillade sällskapet jag hade börjat umgås med, som sagt så gjorde inte jag det heller.

Jag klev upp ur sängen och sträckte på mig, någon busvisslade och jag vände mig mot Stephanie som såg gillande på mig. Snabbt drog jag på mig en tröja, jag brukade gilla att flasha mina magmuskler men inte för henne. För henne blev hela situationen endast obekväm. Jag strosade in i badrummet, borstade tänderna och fixade till mitt hår. Jag granskade mitt ansikte och skymtade ringar under ögonen, jag suckade och gick ut i rummet igen.

Jag gick bort till min garderob där jag drog fram ett par mörka jeans och en grå collagetröja där det stod "Doing Real Stuff Sucks" på med smala, svarta bokstäver. Jag tog sedan med mig kläderna in i badrummet igen och låste dörren. Jag klädde på mig och återvände till rummet, Stephanie hade nu lagt sig på min säng och knappade på sin telefon.

Ah! Kunde hon inte bara gå? Jag suckade.

”gud, vad du suckar och stönar nu för tiden” sa hon från sängen.

Ja, det beror ju på att du förpestar min tillvaro! hade jag lust att skrika till henne. Men herre gud, vad är det med dig, Justin? frågade jag mig själv. Jag skakade på huvudet.

 

 

Daphnes Perspektiv.

”vad ska jag göra!?” utbrast jag till Niall desperat som satt mittemot mig på en parkbänk.

”du får väl berätta hur du känner” svarade han lugnt och såg menande på mig. Jag suckade frustrerat. 

”men det kommer bli jätte pinsamt. Jag menar det är ju självklart att han och Stephanie är ett par, jag menar som de har spenderat tid på sistone. Han har knappt sagt ett ord till mig” sa jag och såg ner på mina händer som nervöst höll den andra handen hårt. Niall la ett finger under min haka och tvingade mig att se på honom.

”eftersom jag också är en kille så kan jag från mitt perspektiv se att Justin inte är speciellt förtjust i den där tjejen. Efter vad jag har hört om honom så tar han hand om sina tjejer på ett bra sätt. Jag kan dessutom inte se någon kärlek i någon utav deras ögon. I Stephanies ser jag bara dollar tecken” sa han och skrattade till. Jag suckade och la mitt huvud på hans axel. Det kändes bra att ha min barndomskamrat med mig igen.

”du kanske har rätt” mumlade jag.

”jag vet att jag har rätt” sa han och skrattade till. Jag såg ut över dammen som vid och såg på svansarna som simmade runt i vattnet följd utav sina små svanbarn. Jag suckade och sträckte på mig.

”jag måste prata med Tess. Hon kanske… vet något” vi strosade runt i parken i någon timme medan pratade gamla minnen och skrattade hysteriskt.

 

*

 

Jag var tillbaka i hotellet och satt på min säng med min telefon i handen, fort slog jag Tess nummer.

”hej gummsingen. Hur är det?” frågade hon. När jag hörde Tess välbekanta röst brast jag ut i gråt, jag visste inte riktigt varför men det bara hände.

”vad har hänt?” utbrast hon förfärat.

”inget speciellt. Blev bara väldigt glad av att höra din röst” svarade jag med tjock röst. 

”åh, jag saknar dig också!” tårarna fortsatte rinna nerför mina kinder. ”du är säker på att det inte är något annat?” frågade hon sedan tvekande.

”ehm… jag vet inte vad jag ska göra” mumlade jag. 

”göra vaddå Daphne? Vad?” frågade hon när jag förblev tyst i luren.

”om du har märkt det så har jag gått och blivit kär i Justin” sa jag och hon skrattade.

”jo tack gumman, det har jag märkt utan att du har behövt säga något. Men vad är problemet då?”

”jo, han har börjat spendera jätte mycket tid med bimbon Stephanie och jag tror att det finns en möjlighet att de blivit tillsammans och jag vet inte hur jag ska berätta för honom… han kanske inte känner likadant. Eller det är klart han inte gör, han har ju Stephanie!” tjöt jag och tårarna sprutade igen.

”tror du verkligen att Justin skulle välja någon så ytlig som Stephanie? Och jag har minsann sett hur han har tittat på dig när han trodde att ingen annan såg” lugnade hon mig med att säga.

”verkligen?” pep jag fram. 

”verkligen, så inbilla dig inget. Till och med Chaz kan instämma. Eller hur Chaz!” sa hon.

”vänta, är Chaz hos dig?” frågade jag förvånat.

”ja, han är och hälsar på, men vänta...” hon förklarade kortfattat för honom om situationen. ”men det är klart han inte gillar Stephanie. Justin har ju gillat dig enda sen han såg dig på hans konsert” utbrast Chaz med ett tonfall som tyckte att jag var korkad.

”verkligen?” pep jag återigen.

”ja Daphne! Verkligen!” sa Tess och skrattade till. 

”jag tycker att du ska gå och prata med honom, för jag vet att han inte har haft sina bästa dagar de senaste dagarna. Han lät ganska nere när jag pratade med honom igår” sa Chaz i bakgrunden.

”tycker ni?”

”ja! Lägg på nu och ring tillbaka sen och säg att ni har kysst varandra” jag skrattade till. 

”okej, vi hörs sen”jag la på och gick in i badrummet där jag torkade bort tårarna. Jag återvände sedan in till rummet och gick fram till dörren, öppnade och låste den efter mig. Jag tog sedan hissen upp till hans våning och jag kände att mitt hjärta började puppa fortare. Jag gick nervöst bort till hans dörr innan jag löst knackade på. Men ingen öppnade, jag provade knacka lite hårdare. Den här gången kom det någon och öppnade, Pattie stack ut sitt huvud genom dörren och sken upp när hon såg mig.

”Daphne! Det var länge sen” sa hon glatt. Jag log stort mot henne.

”hej Pattie!” sa jag glatt tillbaka. ”är Justin inne?”

”japp, han är på sitt rum” sa hon och öppnade dörren så jag kunde kliva in. Jag klev ur mina sandaler och gick sedan bort till hans rum, hans dörr stod på glänt så jag tryckte lätt upp den och möttes av Justin och Stephanie, de hade båda läpparna trycka mot varandras. Jag flämtade till och tårarna rann snabbt nerför mina kinder igen. Justin tryckte fort bort Stephanie och såg på mig.

”Daphne” sa han och tog ett steg mot mig men jag sprang. Jag sprang ut i hallen igen och drog upp dörren, jag sket i skorna och sprang bara bort till hissen. Bakom mig hörde jag hur någon ropa mitt namn, men jag ignorerade och slängde mig in i hissen. Den plingade till, genast sprang jag ut ur hissen och ut på gatan.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod vänd mot fönstret medan jag såg hur bilarna körde fort förbi nere på gatan. Jag stod ett tag och betraktade trafiken med ett litet intresse. Det var bättre än Stephanie i alla fall, tänkte jag.

”Justin?” frågade hon och jag vände mig uttråkat mot henne. Jag tog ett halvt steg back när jag först nu märkte hur nära hon stod. Hon log upp mot mig.

”vad?” frågade jag henne.

”du vet att jag tycker mycket om dig va?” jag nickade bara svagt. ”bra” sa hon och innan jag hann reagera tryckte hon sina läppar mot mina. Ur ögonvrån såg jag hur dörren svängde upp och sedan hörde jag en flämtning. Jag tryckte fort bort Stephanie från mig och såg mot dörröppningen. Till min förskräckning stod Daphne med tårarna rinnande nerför hennes kinder och hakan hängades.

”Daphne” sa jag och tog ett steg mot henne men hon endast vände sig om och sprang. Fort började jag gå efter henne. En hand slöt sig om min handled och jag vände mig om mot Stephanie.

”varför ska du springa efter henne? Vad betyder hon?” frågade hon med en överlägsen röst.

”rör mig inte” väste jag fram och stirrade på hennes hand. Hon släppte skrämt min handled och jag sprang ut i hallen, jag såg att Daphne hade glömt sina sandaler.

”Justin, vad är det som händer?” frågade mamma mig bekymrat.

”har inte tid att förklara nu” sa jag snabbt och sprang bort till hissen. Jag klickade otåligt på ”hit” knappen och hissen plingade till. Väl nere såg jag mig om efter Daphne men såg henne ingenstans, jag sprang fram till kvinnan bakom disken.

”hej, såg du en tjej springa förbi här alldeles nyss?” frågade jag henne stressat.

”ja, det sprang en tjej förbi här i rasande fart, hon sprang ut genom entrén och vek sedan till höger” svarade hon.

”tack, tack!” sa jag till henne och sprang sedan ut genom dörren och bort mot stranden. Jag kom fram till stranden och såg mig febrilt efter Daphne. Jag såg sedan en tjej som gick fort fram och tillbaka på en fläck medan hon torkade sig ofta i ansiktet. Jag gick sakta bort mot henne.

”Daphne?” 

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag vände mig mot rösten men visste redan att det var Justin. Han såg sorgset på mig där vi stod två meter från varandra och enbart såg på varandra.

”varför gråter du?” frågade han tillslut. Jag torkade irriterat bort mina tårar och kände hur irritationen växa i bröstet på mig.

”för att jag är arg, ledsen och besviken. Jag trodde inte du skulle sjunka så lågt som till Stephanie Justin! Om du inte har märkt det så är hon den mest ytliga personen på denna plats, denna JORD! Jag fattar inte varför hon är så himla viktig helt plötsligt. Vad hände med oss, våran vänskap? Du blev helt konstig efter att Niall kom hit och har inte pratat med mig sen dess” utbrast jag och slängde upp med armarna i luften medan jag stirrade bort mot honom. Han öppnade munnen för att säga något men jag hann fort före honom.

”jag kom till dig för jag tänkte säga något” sa jag och jag tvekade lite innan jag svalde.

 

---

 

oh, vad tror ni händer nu? ;P

 

 

PREVIOUS: ”okej, som ni kanske förstod så har Derek sparkats efter vad som hände i helgen” meddelade Jamaica och kastade mig sedan en beklagande blick. Jag riktade fort ner ögonen mot golvet och svalde. ”och såklart måste ju han ersättas så vi har tagit in en ny kille” fortsatte hon och vände sig mot dörren som öppnades. 

 

 

---

 

 

”Niall?” skrek jag högt när Justin kom in genom dörren följd av en kille i samma ålder. Niall såg genast upp på mig innan han sken upp i ett stort leende.

”Daphne?” jag sprang fram till honom och slängde mig i hans famn. Han kramade mig hårt tillbaka.

”åh, vad jag har saknat dig. Det var typ evigheter sedan sist!” utbrast jag glatt.

”har saknat dig med ärtan” sa han och jag skrattade när han använde mitt gamla smeknamn. Jag släppte honom och tog ett steg tillbaka.

”wow, du har äntligen vuxit till dig” han skrattade.

”jajamensan!” sa han glatt och jag kramade honom igen. ”men vad har hänt med din kind!?” frågade han förskräckt.

”lång historia” sa jag och viftade nonchalant med handen. "låt mig bara säga såhär, utan denna skulle du inte ha det här jobbet" hon rynkade förvirrat pannan men skakade sedan på huvudet. 

”men hur mår din mamma? Jag hörde att din pappa gick bort för något år sedan” sa jag och såg sorgset på honom.

”hon mår bättre. Ja, vi hade det väldigt svårt ett tag men hur kommer det sig att du är här?” frågade han sedan.

”känner snubben som sjunger, fast det är en nyfunnen vänskap. Har inte känt honom speciellt länge. Du då?” frågade jag honom.

”via mammas nya kille” sa han och jag log stort mot honom. Någon harklade sig och jag la först då märke till att alla stod och stirrade på oss, jag såg generat ner i golvet.

”eh… hej allesammans. Mitt namn är Niall om ni missade det” sa han och alla skrattade lågt. Jag log glatt mot honom.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag klev in i rummet med den nya killen efter mig.

”Niall?” skrek Daphne från ringen av människor. ”Daphne?” frågade killen förvirrat innan hon sprang rakt in i hans famn och de kramades hårt. Vänta, what!? Kände de varandra!? Vem var den här killen? Kanske hennes kille? Kalla kårar gick nerför min rygg. Okej, Justin. Dra inga förhastade slutsatser nu. Men hon verkade ju så glad över att se honom.

De stod och pratade innan han undrade vad hon gjorde här. Hon svarade nonchalant att hon kände snubben som sjöng. Snubben!? SNUBBEN!? Jag kände irritationen bränna i mitt bröst, hon gav mig inte ens en blick när hon pratade om mig, om ”snubben som sjöng”. Jag gick bort till stereon där jag släppte ner min väska på golvet. Jag såg på mig själv genom spegeln och såg att mina ögon strålade ut förargelse.

Sluta överreagera Justin! sa jag till mig själv och skakade på huvudet.

 

*

 

Dagen flöt på av svett och vattendrickande. När det väl var slut för dagen gick jag bort till min väska och drog snabbt till mig den innan jag marscherade ut ur rummet. Jag gick bort till rummet där jag brukade möta mitt crew. Jag klev in genom dörren och fann Scooter och Usher sittandes medan de diskuterade något. Jag släppte hårt ner väskan på golvet.

”oj, hej surpuppa” skämtade Usher men jag såg endast irriterat på honom, han flakade snopet med blicken. Jag suckade och satte mig bredvid honom i soffan innan jag hasade ner på jag mer låg än satt.

Sluta sura Justin! Och var inte så oartig, de vet ju inte ens vad som hänt! Jag suckade igen och slöt ögonen.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Justin hade bettet sig jätte konstigt hela dagen och han hade inte tagit ögonkontakt med mig någon gång, som han annars ofta brukade göra. Istället såg han bort mot Stephanie.

Aaaah! skrek det inom mig. Tänk om de verkligen är ett par? Jag kände hur något brast inom mig. Red ut det här en gång för alla nu, Daphne! Har du känslor för Justin? Jag såg mig omkring efter honom men han var borta.

Ja, han hade alla dem egenskaper som jag letade efter i en kille. Snäll, rolig och bryr sig om andra och inte bara sig själv och att Justin nu var snygg var ju bara ett plus i kanten. Men han gillar mig säkert inte, alla busen och hand hållandet har säkert bara varit vänskapligt.

Jag suckade och gick som i en dvala, jag märkte inte ens att vi hade kommit in i vårt hotellrum. Jag vaknade till liv och gick snabbt in i badrummet där jag hoppade in i duschen, jag lät det varma vattnet spola över mitt huvud och mina muskler slappande av. Han kanske bara vaknade på fel sida, för han var ju ganska off igår också. Han kanske inte fick så mycket sömn. Jag klev ur duschen och virrade en handduk runt min kropp och gick ut i rummet där hade Kayla satt på musik.

 

 

 

”det är ju Justin” svarade hon som om det vore självklart, jag såg snopet på henne.

”vad heter den?”

”How To Love” svarade hon och jag stod kvar i mitten av rummet medan jag lyssnade på när Justins röst fyllde rummet. Den var riktigt bra kom jag fram till. Jag gick fram till byrån och drog fram ett par svarta byxor och ett grått linne. Jag satte på mig kläderna innan jag borstade genom mitt hår, jag vände mig om och såg att det hade vuxit sig ganska långt. Det hade vuxit till ungefär mitten av midjan, jag log nöjt mot mig själv genom spegeln. Har alltid velat ha långt hår. Jag la ifrån mig borsten och rufsade i håret för att det skulle torka lite.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod i badrummet medan jag betraktade mig själv i spegeln, jag fixade återigen mitt hår och flippade med det. Jag såg på mig själv och tvingade upp ett leende, jag såg så trött ut annars. Jag hade inte fått särskilt mycket sömn sedan Niall anslutit sig till gänget. Jag vet inte varför, men jag kunde inte få min hjärna att varva ner och sluta tänka på Daphne och honom. Jag hade sett dem överallt och hon hade alltid ett sådant stort leende på läpparna.

Avundsjukan högg till i mig igen. Jag granskade de svarta jeansen, den rosa skjortan tillsammans med den svarta västen över och flugan som hängde löst runt min nacke. Jag suckade ljudlöst innan jag gick ut till de andra.

”kom så drar vi då” sa jag och log. Mamma, Scooter och Kenny reste på sig och vi åkte tillsammans ner till lobbyn där vi tog bakvägen ut till bilen. Jag fiskade upp min mobil och skrev ett snabbt meddelande på Twitter till mina fans.

 

”Off to Teen Choice awards, thanks for the nominations! Love U!”

 

 

Jag skickade iväg det och la ner telefonen i fickan igen. Jag gillade att gå på awards, det var roligt att träffa andra kändisar och såklart vinna awards. Bilen stannade och kamerorna blixtrade för fullt när jag öppnade bildörren.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag, Kayla och Jennie satt framför den lilla tvn som vi hade på vårt rum medan vi såg på Teen Choice Awards som vi visste Justin delta i. Vi hade till och med satt oss extra tidigt för att titta på när de intervjuades på den röda mattan, fast i det här fallet verkade mattan blå.

Vi såg Justin komma gående och kamerorna smattrade mer än någonsin, han ställde sig på mattan och satte händerna i fickorna innan han vände och vred huvudet efter vad fotograferna ropade. Han stod en stund medan han förflyttade längst mattan. Sedan gick han vidare och fler kändisar ställde sig framför kamerorna. Just nu fokuserades det på E! intervjuer och kvinnan som var intervjuaren såg Justin och vinkade sig fort till honom. Han hälsade på henne och hon log stort mot honom.

”okej, jag vet att du just nu håller på att spela in din video för 'Somebody To Love'” sa kvinnan.

”ja, det stämmer. Det är riktigt kul” svarade Justin och log mot henne.

”ja och snart släpper du även ett jul album”

”det stämmer också” intervjun fortsatte i ungefär samma stil innan den riktade in sig till på min förvåning, på mig.

”okej så du vet att du inte kommer undan. Vem är Daphne McCartney?” frågade kvinnan och kastade sedan ett roat och nyfiket leende mot kameran.

”hon är en utav dansarna i videon och vi är bra vänner” svarade Justin med ett stillsamt leende. 

”vänner? Det förklarar inte lobby bilderna” påpekade reportern och såg menande på honom. 

”ja, dem. Det är en lång historia” han skrattade till. 

”men Daphnes stora blåmärke har ju blåst upp stora rubriker i skvallertidningarna. Vad är det som har hände?” hon riktade micken mot hans mun igen men en rynkad panna.

”ehm… det är lite svårt att gå in på men… ” svarade han och stannade av. Jag stirrade på skärmen och för ett ögonblick såg Justin in i kameran och våra blickar möttes. Även fast miljoner andra säkert mötte hans blick så kändes det ändå som om han såg just på mig.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod och pratade med en kvinna från E! och hon frågade en massa frågor om Daphne. Varför skulle de alltid lägga sig i?! När frågan om Daphnes blåmärke kom upp visste jag inte vad jag skulle säga, vad skulle jag säga? Ja, inte sanningen i alla fall. Jag såg in i kameran och undrade om Daphne satt och såg på det här i just denna stund.

”även det är en lång historia” svarade jag henne sedan och hon nickade.

 

 

Jag hade hittat min plats, jag satt bredvid Jaden. Vilket jag var glad över, hade inte sett honom på jätte länge. Bakom mig satt Usher och framför satt Taylor Swift. Jag hälsade glatt på dem alla och showen började, jag gled som vanligt bort i mina tankar. Selena uppträdde på scenen och jag applåderade glatt åt henne.

När hon sedan bytt om kom hon och satte sig bredvid Taylor, jag hälsade på henne och vi gav varandra en kram. Vi hade för ett tag sen gått skilda vägar men stannat som vänner, vilket jag var glad för. Hon var en himla snäll person och hon var en jättebra vän.

Jag blev uppropad som vinnare av ett award eller snarare fem i ett, jag ställde mig upp och gjorde mitt handslag med Usher och Jaden innan jag tog mig upp på scenen. En tjej räckte fram en surfing bräda till mig och jag ställde mig vid micken. Jag blickade ut över de tusentals människorna som satt i lokalen och gjorde mitt lilla tacktal. Jag tackade mina fans extra många gånger eftersom det var deras förtjänst att jag fick alla priser. Jag gick sedan med de andra backstage där jag fick lämna mitt pris som sedan skulle skickades till mig innan jag var tillåten att återvända till min plats igen. Jag satte mig ner i min stol och log stort mot Jaden som skrattade.

”stolt över dig, kompis” sa han och jag log mot honom.

”tack” svarade jag.

 

---

 

blev inte superlångt men... hoppas ni gillar det i alla fall.