Just An Ordinary Girl - Kapitel 56
”men Justin vi måste skynda oss, de stänger snart” sa Scooter stressat.
”ja, jag kommer. Kenny kan du ta Daphne” sa jag och lyfte över henne i hans famn, sedan vände jag mig mot de ivriga tjejerna. ”okej, vem har en penna?” frågade jag, flera pennor sträcktes fram mot mig och jag grep fort tag i en. Jag skrev autografer åt dem och sedan sprang jag in genom dörren till gaten och andades ut.
”wow, inte alltid lätt eller hur?” frågade flygvärdinnan som hade stängt dörren, jag log trött mot henne.
”nej, inte alltid” svarade jag vänligt, vi gick tillsammans bort genom den lilla gången och in i flygplatsen. När jag kom till min plats, kastade jag mig nästa ner i stolen.
Daphnes Perspektiv.
Det slutade snurra i huvudet och Kenny satte ner mig i min stol på flygplanet.
"tack Kenny" mumlade jag.
"det var så lite så" svarade han och log stort innan han satte sig i sätet bakom min. Justin kom gående genom gången och slängde sig ner i stolen bredvid mig innan han andades ut.
"är du okej?" frågade han sedan med en orolig blick på mig.
"jag mår fint" svarade jag. "lite snurrig bara" han nickade förstående.
Vi var uppe i luften och jag började bli smått rastlös, jag såg på Justin som låg och sov sött i sitt säte, jag suckade. Jag böjde mig fram och tittade i nät fickan i stolen framför mig. Där satt det en massa tidningar, jag drog ut en och la den i knät. Det var ett exemplar av OK! Magazine, jag letade upp datumet och såg att det hade getts ut idag.
Någon måste ha glömt den, tänkte jag och slog upp första sidan. Det var innehåll sidan som jag inte brukar läsa så jag bläddrade vidare istället. Jag vände sida och träffades av rubriken "Vad är Daphne McCartney för något, flickvän eller en tröstare?" Och sedan hade sidorna fyllts med bilder på mig, på Justin, på Justin och mig.
Det var bilder från när jag hade varit hemma hos honom för första gången, under stod det. "har fått träffa både mamma och pappa..." och gick sedan över till en annan bild på mig och Justin i snön i Stratford. "men också mormor och morfar. Firade även nyår hos familjen Mallette"
Jag suckade och gick vidare på sidan, nu kom det några gamla bilder från när vi hade varit i Kalifornien vid min födelsedag men också bilden på mig och Justin när vi sov i lobbyn. Under detta kom det en lång text om hur de spekulerade runt kring vårt förhållande, om vi var tillsammans eller inte eller om jag bara var någon som tröstade Justin efter Selena, om jag hade klarat "föräldrar - testet", om vad fansen hade sagt om detta, om hur söta vi var tillsammans och om det skulle bli ännu en tragedi för Biebers kärleksfront.
För att sedan återgå till nuläget tillsammans med bilder på oss när vi hade varit på stranden i México. Vi låg ner i sanden och kysstes, stod vid vattnet med vatten upp till anklarna och när vi satt ner, jag lutad mot Justins axel. Var dem där ens!? ekade det i mitt huvud. Under stod det "nu är hon även med på Justins turné, har setts mysa på stranden i México - nattetid"
På nästa sida stod det ett stort "MEN..." som rubrik, sedan hade sidan fyllts med bilder på endast mig när jag hade varit på sjukhuset, när jag hade gått från skolan efter misshandeln och när vi spelade in videon efter hela Derek situationen. På alla bilder hade jag då ett stort fult blåmärke någonstans i mitt ansikte.
"att dejta (eller?) kändisen Justin Bieber verkar inte alltid vara en dans på rosor. Daphne McCartney har setts många gånger med stora blåmärken i ansiktet. Vem kan ha slagit henne? Fansen? Familjen?" när jag läste familjen knölade jag upprört ihop tidningen och läste inte resten, utan jag slängde den åt sidan.
Hur vågar dem!? Justin hoppade skrämt till i sätet bredvid mig och jag såg förvånat på honom tills jag såg att tidningen hade träffat honom. Jag fnissade och Justin tittade undrande på mig.
"ledsen babe" sa jag och tog tag i tidningsbollen, Justin satte sig upp i sätet och gnuggade sig i ögonen.
"vad är det?" frågade han hest.
"läste bara en artikel om oss" sa jag och viftade med tidningen framför oss, han tog tag i tidningsbollen och vecklade upp den igen. "visste du att de tror att min familj slår mig!?" utbrast jag argt. Justin kom till rätt sida och började läsa texterna och hans blick svepte över bilderna. Sedan skakade han på huvudet och knölade ihop tidningen igen. "och var de ens på stranden i México?" frågade jag.
"babe, de är överallt" svarade han och jag suckade. Sedan började jag fort prata om hur paparazzoerna förstör folks liv och om hur de alla borde dö.
"jag förstår inte hur-" sa jag en bit in i min predikan när Justin grep tag i om mitt ansikte och tryckte sina läppar mot mina. Jag tystnade och kysste honom tillbaka, han läppar masserade mina en stund tills han släppte mig. Dock stannade med ansiktet några centimeter från mitt, han såg till att vi hade ögonkontakt innan han började prata.
"de finns överallt, de ingår i kändisskapet och det finns inget att göra åt dem. Det är bara att strunt i allt de gör, säger och skriver" sa han långsamt och jag andades ut.
"okej, jag ska låta det vara" sa jag lugnt och han log nöjt mot mig, sedan gav han mig en snabb kyss innan han lutade sig tillbaka i stolen igen.
"planet landar nu i New York om några minuter så det är dags för alla att spänna fast era säkerhetsbälten. Jag tackar er för en trevlig resa och önskar er en fortsätt trevlig resa" sa en manlig röst i högtalaren, jag spände fast mig och såg ivrigt ut genom det lilla flygplansfönstret. Planet gick inför landning och jag lutade mig tillbaka.
Vi kom av planet och gick genom gången som ledde över till flygplatsen. Vi hämtade vårt bagage och fortsatte sedan mot utgången, vi rundade ett hörn och den stora lokalen öppnade sig, genast spärrade jag upp ögonen vid synen framför mig.
mellankapitel. :)
Vad tycks? Kommentera. ♥
Hata mellankapitel! Jag vill ha ett låååångt!!
Men bra ändå ;P
Hallå, du måste ju skriva nu, inte nästa år, NU!!!!
Du kan ju inte sluta så där, du måste skriva nu.
Men skit bra Linn :D
MER MER :D