”does it?” frågade jag nyfiket då detta var nytt. Mycket hade jag hört om vad folk tyckt att vårt språk låter som men aldrig detta.  ”yeah” svarade han med ett leende och jag såg in i hans ögon då flammorna från elden reflekterade sig i hans, faktiskt, vackra ögon.

”they are so cute” hörde jag någon mumla och jag slet blicken från hans ögon för att se Chloé stirra på oss, precis som alla andra också gjorde vilket fick rodnaden att sprida sig på mina kinder. Jag kände Justins hand under filten och snart flätade han samman sina fingrar med mina och jag log lite i smyg medan jag såg in i elden framför oss. 

Tiden hade flugit fram och bara en och en halv vecka återstod av lägret, vi hade ännu en gång gett oss ut på en lång springtur men denna gång tvingades jag och Justin att ligga i täten för att vi inte skulle stöta på ännu en ler pöl. Inte det roligaste direkt…

”so!” ropade McClain för att få allas uppmärksamhet.

"so!"

”today we thought we could do something different then jogging or practicing with the ball” jag såg förväntansfullt på dem, vad kan de ha planerat? ”we are going to paddle canoes”

Tystnad följde innan glatt småprat bröt ut. ”this should be fun” Chloé satt och hoppade på sin stol av glädje, jag skakade roat på huvudet. Hon är bra galen, hon!

Iklädd bikini, en t-shirt och ett par shorts gick vi ner till bryggan där ungefär häften av gruppen stod, på stranden låg kanoterna på en lång rad tillsammans med flertal västar och paddlar.

”okay, you are going to be two and two in each canoe” informerade McClain och vi alla började genast para ihop oss. ”BUT!” röt han över allt pladder och det blev återigen tyst.

”we have already done the couples, you are pared boy and girl” klagomål kastades genast mot honom.

”I DON’T WANT TO HEAR IT!” röt han innan han började ropa upp namn, Chloé hade parats ihop tillsammans med Chaz och jag ryckte fort upp huvudet när mitt efternamn sades.

Jag lyssnades spänt efter vem som jag skulle dela kanot med. ”and... Bieber!” No way…

”how do you even pronounce your last name?” jag snurrade runt och såg Justin stående med en paddel i ena handen.

”Frid” sa jag klart och tydligt, Justin skrattade och jag stönade. Det här skulle bli en lång dag.

”we are so going to fall over” mumlade jag och gick sedan förbi honom för att ta mig till stranden.

”who did you get?” frågade Chloé då hon ställt sig bredvid mig vid kanoterna.

”Justin” svarade jag och himlade med ögonen, Chloé skrattade.

”looks like you’re meant to be” svarade hon och såg menande på mig innan hon gick iväg och gav mig ingen chans att svara.

"paddle canoes"

*

Precis som jag förutspått låg jag och Justin och flöt i vattnet efter bara en halvtimme ute på sjön, vi hade börjat tjafsa om något otroligt meningslöst men ändå behövde vi göra det. Vilket slutade med att vi båda tappade balansen och föll ner i vattnet, även kanoten lyckades hamna upp och ner.

”it’s freezing cold!” klagade jag högt och simmade fram till kanoten och försökte förgäves vända på den. ”JUSTIN!” röt jag och jag hörde hur han skrattade innan han kom fram till mig.

Med gemensamma krafter lyckades vi välta tillbaka eländet och Justin hivade upp sig innan han sträckte sig ner och hjälpte mig upp. Andfått låg jag på kanotens botten och flåsade innan jag satte mig upp, en kylig vind tog tag om ett par hårslingor och jag rös häftigt. Fort slog jag armarna runt kroppen och huttrade. ”it’s supossed to be fucking July” muttrade jag.  

”agree” hörde jag Justin kommentera och jag kastade en blick mot honom, han satt i liknande ställning som jag gjorde och jag kunde se att hans läppar började få en aning blå ton.

 ”your lips are turning blue” mumlade jag till honom.

”will you warm them for me?” frågade han och blinkade med ena ögat mot mig.

”really?!” frågade jag och han skrattade roat. ”I’m just kidding with you” sa han och såg ut över vattnet, inte en ända kanot hade vi i sikte. Vart var alla andra?

”we better get back or else I will freeze to death” fick jag fram mellan mina hackande tänder, Justin nickade instämmande och tog tag i en paddel.

Jag hoppade snabbt ur kanoten när vi körde in på grund vi stranden och McClain tillsammans med Fredrik var fort framme hos oss. ”what happened?” frågade dem.

”we sorta… overturned and fell in the water” svarade jag och huttrade återigen när vinden tog tag i mig.

”what? How is that even possible? Canoes are hard to roll around?” frågade Fredrik.

”well, when it comes to me and Justin anything is possible” svarade jag och Justin skrattade bredvid mig.

”okay, whatever. Now, get up to the shower and get warm again so you two doesn’t get a cold” vi försvann fort iväg uppför backen och upp mot huset, innan jag hann hindra mig själv hade jag slagit armarna om Justin från sidan och jag kände hur han kramade minst lika hårt tillbaka.

Jag slöt ögonen och lät honom leda vägen, jag hörde hur en dörr slogs upp och snart träffade en varm stråle min hud. Jag andades lättat ut och njöt under det varma vattnet, min hud brann häftigt då den kom till liv igen och jag bet hårt ihop käkarna för att inte stöna.

Jag släppte mitt hårda grepp om Justin och tog försiktigt ett litet steg tillbaka, med ett snett leende såg jag upp på honom men bländades av vattendropparna som skvättes mot mitt ansikte.

”you never get bored with you around, am I right?” frågade Justin efter en stunds tystnad.

Jag skrattade. ”I guess not” svarade jag och jag kunde se framför mig hur han flinade.

Dörren till duschrummet öppnades och snart stod Chaz, Ryan och Chloé utanför vårt bås, alla hade de identiska chockade ansiktsuttryck. ”have you two ever managed to do something normal?” frågade Chaz tillslut.

”normal doesn’t exist on my map” svarade jag och de skrattade hjärtligt.

*

Nästa morgon kom och jag vaknade upp helt täppt i näsan, halsen kändes som ett rivjärn och inom mig kokade jag över. Jag stönade klagande och sparkade av mig täcket.

Svetten rann längst mina tinningar och mina andetag rosslade otäckt. ”Olivia?” hörde jag Chloés röst fråga oroligt innan hennes ansikte dök upp vid min sängkant. ”oh my god” utbrast hon när jag vände mitt huvud mot henne och måste liknat en döende, jag kände mig som en döende men var långt därifrån. Det är sällan jag blir sjuk men när jag väl är det så är det precis som alla sjukdomar som mitt immunförsvar tidigare knuffat bort attackerar samtidigt och jag får allt på en och samma gång.

”yeah, Justin is the same” plötsligt stod McClain bredvid min säng tillsammans med Chloé och de båda såg oroligt ner på mig. ”let’s move them into the same room so they don’t infect anybody else”

Några sekunder senare bar någon upp mig från sängen tillsammans med mitt täcke, friska luften träffade mitt varma ansikte och jag tog ett rosslande andetag.

Jag kände hur personen gick framåt då jag lät gungade fram och tillbaka tills jag kom in i värmen igen.

”her too?” hörde jag någon fråga och jag kände igen Ryans röst. ”yes”

Min kropp mötte lena lakan, en mjuk madrass och jag log tacksamt.

 ”tack så mycket” mumlade jag.

”what did she say?” hörde jag någon fråga och jag förstod att jag måste ha pratat på svenska.

”thank… you” mumlade jag innan jag sjönk in i drömmarnas land igen.  

ojski pojski! ska de bli riktigt sjuka nu oxå, hur tror ni detta slutar??

tycker ni att jag går för fort fram eller för långsamt?? kom med synpunkter då jag

börjar bli lite osäker. vad tycks!? KOMMENTERA! ♥

puss o kram på er!