”Det där kändes bra” fick jag fram och ett leende spred sig över hans läppar.

   ”Det kändes riktigt bra” instämde han innan han lutade sig fram för att kyssa mig igen.

Justins Perspektiv.

En gäll ringsignal ekade genom luften och fick oss båda att rycka till, jag flinade roat mot Penny vars kinder var röda likt tomater. Jag fiskade upp telefonen ur fickan och såg att det var Ryan innan jag förde den till örat.

   ”What’s up, bro?” hälsade jag glatt. 

   ”Har en sådan jävla huvudvärk” beklagade han sig genast. ”men vart är du? Kom hit” han la sedan till ett stön och jag kunde se framför mig hur han masserade sina tinningar i ett försök att lätta huvudvärken. 

   ”Okej, vi kommer. Vet du vart Chaz och Spence är? Tog de sig hem eller?” frågade jag och såg genast hur paniken spred sig över Pennys ansikte. 

   ”Ja, de är här dem med” mumlade han fram och jag log snett. Vi sa hejdå innan jag la på och lät telefonen glida ner i fickan igen. 

   ”Dem är alla hemma hos Ryan så vi går dit” lugnade jag Penny med som fort andades ut. 

   ”Att jag inte tänkte på henne tidigare” mumlade hon och svor säkert mentalt åt sig själv.

   ”Jag tror du hade nog att tänka på när du vaknade” påpekade jag och såg menande på henne vilket fick henne att skrattade instämmande. Jag kunde inte hjälpa det, jag tog genast tag om hennes ansikte vid ljudet utav hennes skratt som jag förälskat mig i så och kysste henne. Hon slutade genast skratta och besvarade istället mina läppar. Det hade aldrig känt så bra, så rätt att kyssa någon som det gjorde att kyssa Penny. Känna hennes mjuka, fylliga läppar pressas mot mina. Ha henne så nära. ”kom” sa jag sedan och grep tag i hennes hand och drog med henne mot Ryans hem. Hon fnittrade och flätade samman våra fingrar innan hon kramade till. 

   ”Justin?” jag vred direkt huvudet mot henne när hon sa mitt namn och såg nyfiket på henne. Vi hade gått under tystnad under en längre tid och var snart framme hos Ryan. 

   ”Ja?” hon bet sig osäkert i underläppen och slog ner blicken i marken. 

   ”Jo, jag... jag undrade bara...” började hon men kom sedan av sig. 

   ”Du undrade?” frågade jag mjukt och hennes ögon flög fort upp för att möta mina. Hon log snett.

   ”Jag ville bara veta..” började hon om att säga innan hon tog ett djupt andetag. ”...vad det betydde”  avslutade hon sedan och det klickade genast i huvudet på mig. Ett leende spred sig över mina läppar med tanke på vart jag hoppades detta samtal skulle leda och sluta. Jag såg forskande på henne. 

   ”Penny, vill du bli min flickvän?” ett stort leende lös upp i hennes ansikte. ”eller snarare, är du beredd för allt som tillkommer om du blir min flickvän?” hon fnittrade. 

   ”Jag får dig eller hur?” kontrade hon och höjde menande på ena ögonbrynet, jag flinade medan jag la armen runt hennes midja och tryckte henne mot mig. Jag nickade sedan ner mot henne. ”då spelar resten ingen roll” 

”Vad hände igår? Ni bara försvann” vi satt nu i Ryans vardagsrum och myste. Tvn var på och det var något matprogram som ingen egentligen gav någon uppmärksamhet. Ryan log nerbäddad bland kuddar och filtar i den ena fåtöljen, han hade helt klart varit den som blivit mest full igår kväll och fick nu pina för det. Spence, jag och Penny satt placerade i soffan, Pennys och min hand fortfarande sammanflätade dock under filtens beskydd. Chaz halvlåg i den andra fåtöljen och såg på tvn men verkade inte särskilt intresserad utan vände istället blicken mot oss.

   ”Penny sa att hon var trött efter tolvslaget så jag tog med henne hem. Eftersom hon sa att hon inte ville gå hem” svarade jag Spencer som skrattade till. 

   ”Ja, du fick i dig lite igår va?” retade hon Penny med innan hon lekfullt knuffade till henne med axeln. Penny skrattade och himlade med ögonen. 

   ”Jaja, bara för att vodka och vatten ser likadant ut” svarade hon och jag skrattade roat. 

”Ryan, mat!” Chaz brölade högt från köket vilket fick Ryan att hoppa högt i fåtöljen, han kved till som en liten bebis. 

   ”Vad?” fick han förvirrat fram och sträckte så gott han kunde på sig. 

   ”Chaz jag-är-alltid-hungrig Somers är i köket och kommer slå sönder det snart om du inte hjälper honom att hitta maten” svarade jag och Penny skrattade bredvid mig. Spence hade nu somnat mot soffhandtaget när vi slutat prata och satt på en film istället. Alla hade somnat förutom jag och Penny som satt och myste, Chaz hade sedan vaknat med ett ryck och gått raka vägen in i köket. 

   Ryan muttrade något innan han irriterat suckade och knuffade bort alla kuddar så kan kunde ställa sig upp. Jag såg roat efter min bästa vän som gick in i köket för att ta hand om min andra bästa vän, de var två roliga figurer dem två. Jag såg ner på Penny som gäspade till innan hon borrade in sitt ansikte mot min överarm. Jag skrattade till och hon kikade upp på mig, hon kastade sedan en blick bak mot den sovande Spencer och en mot köket innan hon la händerna om min nacke och drog ner mig mot henne. '

   Jag hann flina innan hon tryckte sina läppar mot mina, jag la fort händerna hennes kind och nacke innan jag besvarade kyssen. Hennes fingrar smekte uppför min hals innan de flätade in sig i mitt hår vid nacken. Mina händer sökte sig ner över hennes rygg och fann hennes nakna rygg, hon lutade sig snabbt tillbaka innan hon tippade huvudet åt andra hållet och kysste mig igen. 

   ”Hörni, vi tänkte be-” vi lutade oss genast ifrån varandra innan vi förvånat vände blickarna mot dörröppningen där både Ryan och Chaz stod med chockade ansiktsuttryck. Hur länge vi stod - i vårt fall satt - och stirrade på varandra visste jag inte, men en evighet kändes det som. 

   ”Men det var väl på tiden!” utbrast Ryan tillslut och bröt tystnaden, Penny skrattade bredvid mig. Men min blick låg endast på Chaz för att kunna läsa av hans känslor, men han gav inget alls.

Vi fortsatte resten utav eftermiddag precis som inget utav det hänt, Ryan hade dock frågat Spence under maten om hon vetat något. Hon hade nonchalant svarat ett ja och sedan behövt förklara - eftersom alla såg chockat på henne. ”men herregud, det såg jag så fort dem klev innanför dörren. Dem lös ju som två solar och såg på varandra som bara galet förälskade personer gör” hade hon sagt. Förundrat hade jag skakat på huvudet, var det verkligen så uppenbart? 

   ”Vi hörs” jag nickade ner mot Penny innan hon sträckte på sig och kysste snabbt mina läppar. Jag log mot henne innan hon och Spencer försvann bort längst vägen, så fort dörren stängdes spred sig tystnaden. Jag såg försiktigt upp på Chaz som stod med armarna i kors och ögonbrynen höjda.

   ”Okej, till mitt försvar var det faktiskt hon som bekände sina känslor först. Men hon gjorde det medan hon var full igår kväll så jag sa inget förrän jag gav henne ett svar. Jag tycker verkligen om henne, okej? Hon förstår, dömer inte och hon är äkta. Hon sa igår att hon tvekat länge på sina känslor för hon ville att dem skulle vara riktiga, inte falska. Hon ville inte vara ännu en Selena, att hon bara tänkte på det innan hon tog steg fick mig att enbart falla ännu mer. Sedan så hände det bara” predikade jag för att få bort Chaz anklagande minn, jag såg hur han mjuknade upp ju längre jag kom och när jag var klar andades han trött ut och släppte sina armar till hans sidor. 

   Han såg upp på mig och jag såg tillbaka på honom, i väntan på ett svar. 

   ”Jag vill inte att hon ska bli sårad, hör du det?” jag nickade fort. ”jag vet att du inte kan göra något åt det som dina fans skickar men du kan göra något åt hur du behandlar henne. Jag vill inte att hon hamnar i listan över krossade hjärtan, okej?” 

   ”Jag skulle aldrig köra över henne det på det viset, Penny förtjänar allt och mer” 

usch, kapitlet ä lika random som namnet på det. näääh, tyckte inte om alls hur detta kapitel kom ut. jag vet inte vad det är men... I just don't like it. men vad tyckte ni?? 

LÄMNA EN KOMMENTAR! ♥ puss&kram.