T-shirten satt som igår morse klistrad mot min hud och jag kände hur det hettade under mitt hår i nacken. Frustrerat reste jag mig från sängen och tittade ut genom fönstret, vi stod i ännu en inhägnad på en parkering som gjorde så att fans eller paparazzis inte kunde attackera bussen.

Den starka solen bländade mina ögon så jag fick kisa tills mina ögon vande sig vid ljuset, himlen var klarblå och om jag skulle gissa värmen så skulle jag säga… 39 grader kanske. Jag gick fram till min iPhone och gick in på väder appen, genast laddade den vädret lokalt och jag fick upp vädret för veckan. Precis som jag trodde så var det runt 40 grader varmt ute.

BADA, skrek det i huvudet på mig och jag kastade en blick på den sovande Justin i sängen. Jag la ner mobilen på bordet igen och gick fram till sängkanten och kröp upp. Jag kröp fram till honom och ställde mig på alla fyra över honom.

”Justin” sa jag och fick något mummel tillbaka. ”Juuuuuustin” upprepade jag och drog ut på hans namn, han slog upp ögonen och ryckte till lite över att jag var närmre än han trodde.

”hey babe” sa han sedan med sin raspiga morgonröst och log mot mig.

"hey. Du, det är skitvarmt ute och jag har lust att bada. Tror du det finns tid för det?" frågade jag.

"det finns det absolut tid för... det påminner mig. Vill du gå på Billboard Award med mig?" frågade han och jag såg chockat ner på honom.

"På röda mattan? På ett award? Med dig?" frågade jag och han nickade glatt efter varje fråga.

"jag har fått tre nomineringar" sa han. (okej, en liten förklaring mitt i texten. Jag vet att Billboard Awardet inte ägde rum i Spanien utan i Las Vegas. Men vi kan ju låtsas att det var i Spanien. Okej, bra. Awesome! Keep readin'!)

"vad roligt!" sa jag och han log stort. "men vad ska jag ha på mig!?" frågade jag sedan bestört och han skrattade smått.

"prata med Ryan om det, han kan säkert ordna något" sa Justin och jag log lättat. Sedan reste jag mig från sängen och gick ut ur rummet med Justin efter mig. Ute i köket satt Pattie och Kenny med deras frukost tallrikar framför sig, de båda hade en varsin tidningen på höger sida om sig.

"godmorgon gubben, Daphne" sa Pattie och tittade upp på oss.

"godmorgon" svarade vi och gjorde fort frukost innan vi slog oss ner tillsammans med Kenny och Pattie vid matbordet.

"så vad är planerna för idag?" frågade Pattie efter en stund.

"vi tänkte åka till stranden" svarade Justin. "sola, bada, ta det lugnt"

"men glöm inte Kenny" sa Pattie och såg menande på Justin.

"klart vi inte gör" svarade han och gav Kenny en blick och ett leende. När vi hade ätit upp vår frukost gick jag först för att hitta Ryan innan vi gav oss av.

"hej Ryan" hälsade jag och log mot honom. "jag har ett problem"

"hej på dig också Daphne" sa han och log stort mot mig. "vad är problemet?" frågade han sedan.

"jo, som du kanske redan visste-" började jag.

"så har du inget att ha på dig till Billboard" avslutade han och log mot mig, jag såg chockat på honom innan jag log.

"precis!" skrattade jag generat.

"redan fixat, Daphne" sa han och pekade mot garderoben.

"åh, tack så mycket Ryan" sa jag och sken mot honom. 

"vill du se den?" frågade han och höjde på ena ögonbrynet.

"nej, jag litar på dig och dessutom ska vi åka nu" sa jag och var redan på väg mot dörren.

"okej, vi ses senare" sa han ock återgick till det han höll på med innan jag kom.

"det gör vi" sa jag innan dörren stängdes. Ute på parkeringen mötte jag Justin, som hade satt på sig vita badbyxor med olika färgstänk tillsammans med en turkos grön t-shirt, stora solglasögon täckte hans ögon. Han flätade samman våra fingrar och tillsammans gick vi bort till bilen som Kenny redan satt i. Han öppnade dörren och svepte med armen.

"damerna först" sa han och log mot mig. Jag smekte honom fort över kinden med fingertopparna och gav honom ett litet leende innan jag gled in i bilen och satte mig. Justin satte sig bredvid mig och stängde dörren, Kenny i framsätet såg till att vi hade säkerhetsbältena på innan han startade bilen och körde iväg.

Vi kom till en strand och hittade en mer avskild plats att sitta på, jag kunde se paparazzoerna lura i buskarna men bestämde mig för att inte bry mig. Jag ställde ner väskan i sanden och såg ut över det turkosa vattnet och kände vinden som alltid blåste när man stod vid öppna vatten. Jag log och ett par armar slöt sig om min midja, Justin la sitt huvud på min axel och kramade mig. Jag log och vred lite på huvudet så jag kunde se honom och kysste lätt hans läppar innan jag tog mig ur hans grepp.

Jag vände mig mot honom och log.

"jag vet inte hur det är med dig men jag tänker i alla fall bada" sa jag och knäppte upp knappen i mina shorts. Han log och drog av sig t-shirten samtidigt som jag drog av mig shortsen och la dem på min väska. Jag smygtittade på hans bara överkropp och hade egentligen lust att slänga mig på honom, kyssa hans läppar och smeka hans mage men lät bli.

Justins Perspektiv.

Hon drog av sig linnet och på sig hade hon en persiko färgad bikini - precis som hennes klänning på min fest - som gjorde att hennes hud såg brun och fräsch ut. Hon släppte lös sitt hår och skakade lite på huvudet så det föll över hennes axlar och rygg. Gah, hon är för snygg för mitt eget bästa! 

Hon vände sig sedan om för att gå mot vattnet och min blick gled över hennes kropp. Hennes ben såg lång ut och hennes rumpa såg väldigt klämvänlig ut, jag log roat åt mina egna tankar innan jag gick ikapp henne. Jag fattade tag i hennes hand och hon log stort mot mig, vi nådde fram till vattnet och hon fnissade till.

"vad?" frågade jag nyfiket.

"jag bara älskar havet" svarade hon enkelt och såg på mig med tindrande ögon. Jag skrattade till och log mot henne.

Vi spenderade hela dagen på stranden, badade oräkneliga gånger men samt så låg vi på handdukarna och myste i solen. Några gånger hade fans kommit fram för att be om kort och autografer men de försökte hålla sig på avstånd både för att visa respekt och för vi hade Kenny som låg några meter från oss.

Paparazzoerna hade fortfarande inte gett sig av och man hade hört hur kamerorna hade blixtrat extra mycket när jag hade lagt armarna runt Daphnes midja efter att vi hade badat och kysst hennes läppar. Men jag försökte att inte störa mig på det.

”vad tänker du på?” frågade någon, jag vände huvudet och såg att Daphne låg och tittade på mig.

”dig” svarade jag och hon skrattade lite, jag flinade mot henne och la mig med överkroppen på henne.

”jag älskar dig” sa jag.

”som jag älskar dig” kontrade hon och jag kunde kände hur hennes fingertoppar trevande över min rygg. Hon hävde sig upp på armbågarna så hennes ansikte kom närmre mitt, hon stannade där och lät mig luta mig den sista biten. Jag la min hand runt hennes nacke och tryckte hennes läppar hårdare mot mina.

”ursäkta turturduvor” sa Kenny och jag såg irriterat upp på honom.

”vad?” frågade jag.

”vi måste åka, dags att göra sig iordning” svarade han och jag nickade. Vi packade ihop våra saker och Daphne tog på sig sina short och linne, jag drog på mig min t-shirt och grep sedan tag i hennes hand. Tillsammans gick vi efter Kenny upp mot parkeringen igen. När vi nådde asfalten tyckte paparazzoerna att det var okej att gå närmre, fort bildade det sig en ring av män runt oss.

Blixtarna haglade och Kenny fick så gott han kunde knuffa bort dem så vi kom till bilen, jag öppnade dörren åt Daphne och slank smidigt in efter henne. Ljuset blev direkt svagare och jag såg uttryckslöst ner i knät när paparazzoerna rundade bilen och fotade in genom rutan. Daphne suckade och sa mellan tänderna ”skaffa ett liv”, jag skrattade till och hon såg upp på mig.

Hon log svagt mot mig och Kenny kom in genom förardörren, på den lilla stunden som han öppnade dörren, klev in och stängde hörde jag miljontals frågor.

”Justin, är du glad över nomineringarna?” ”hur går det i ert förhållande?” ”hur länge tror du Dustin kommer hålla?” ”ska Daphne med till Billboard?”

Sedan klipptes männens röster av och Kenny fick tuta flera gånger för att de skulle flytta på sig och vi rullade hem, tillbaka mot bussarna.

Daphnes Perspektiv.

Vi kom tillbaka till bussarna och jag lämnade min väska i vår buss för att sedan ta en snabb dusch för att få bort all saltvatten och sand från kroppen. När jag var klar och klädd i slappa kläder gick jag över till en annan buss för att träffa Ryan.

”hej Ryan” sa jag glatt när jag kom in i hans buss.

”halloj Daphne” sa han lika glatt. ”redo?” frågade han.

”japp” svarade jag samtidigt som han tog tag i en svart påse som man brukar ha finkläder i för att skydda dem mot regn eller annan smuts. Jag såg förväntansfullt på påsen när Ryan drog ner dragkedjan och jag fick en skymt av en massa vitt tyg. Han drog ut klänningen som hängde på en galge och jag stirrade på klänningen.

”gillar du den inte?” frågade Ryan osäkert.

”skojar du eller? Klart jag gör! Har aldrig sett något finare!” utbrast jag och log stort mot honom, jag kunde se hur han slappnade av och log.

”vad bra” sa han. ”Vanessa kommer och hjälper dig med håret och sminket, hon ska vara här vilken minut som helst” fortsatte Ryan och jag nickade med blicken fortfarande fäst på klänningen. I min ficka vibrerade min mobil till, jag tog upp den och såg att jag hade fått ett sms. Jag öppnade det och det var inte för än efter att jag hade läst meddelandet som jag såg att det var dolt nummer.

Från Okänd: 

”inom några timmar kommer du gråta floder i vad du tycker är en evighet. Allt kommer att slitas ifrån dig” 

Kalla kårar gick nerför min rygg. Vem var det här!? Hur hade han/hon mitt nummer? Vad ville han/hon mitt liv? Jag rycktes ur mina tankar när det knackade på dörren och samma blonda tjej som klippt Justins hår kom in med en svart väska i handen och hårklämmor i håret.

”hej, Daphne eller hur?” sa hon och sträckte fram sin hand. "vi har träffats en gång förut" 

”det är mitt namn det och ja, just det” svarade jag glatt och skakade hennes hand. Jag blev satt i en stol och Vanessa började fort lyfta upp mitt hår för att granska vad hon hade att göra med.

”ganska ny klippt eller?” frågade hon och såg menande på en topp som hon hade mellan fingrarna.

”ja, ganska. Två eller tre veckor sen kanske” svarade jag.

”okej” sa hon och släppte ner toppen. ”jag tänkte att vi skulle låta din lugg vara, delvis för att du är jättevacker med den nere och delvis för att det ska skymma ditt bandage något” sa hon och log, jag log tillbaka.

”men med resten utav håret tänkte jag fläta ganska rufsigt och löst” fortsatte hon och jag litade fullständigt på henne så jag nickade bara.

En timme senare hade hon gjort den finaste frisyren jag någonsin har haft, min lugg hade hon plattat och man kunde nu bara skymta det vita bandaget och flätan hängde ledigt nerför min hals och över bröstet. Den såg extremt skör ut men satt som sten. 

I mitt ansikte hade hon sminkat mina ögon med mascara som gjort mina ögonfransar långa och smala, på ögonlocken hade hon skyggat mina ögon som hon hade påpekat passade jättebra till lugg. På läpparna hade hon lagt ett lager ljusrosa läppglans som passade bra till rougen på mina kinder. Jag log imponerat och nöjt mot mig själv i spegeln. Bakom mig kom Ryan in och tog sig om hjärtat.

”vad vacker du är! Alla killar kommer att döda Justin för att få dig” smickrade han och jag kände hur jag rodnade djupt över det han hade sagt.

”ehm… tack så mycket Ryan” sa jag sedan och log mot honom, han log vänligt mot mig och hjälpte mig sedan upp ur stolen.

”och nu klänningen” sa han roat, jag nickade och följde efter honom ut genom det lilla rummet.

”tack så jätte mycket Vanessa” sa jag sedan i dörröppningen och vände mig mot henne. Hon såg upp på mig och log.

”ingen orsak sötnos” svarade hon. Jag fick gå in i ett litet rum, för att ta på mig klänningen ifred. Jag klev varsamt in i klänningen och drog upp den över höfterna, bh:n fick jag strunta i eftersom klänningen hade öppen rygg och urringning. 

Klänningen var helt vit och som sagt hade den öppen rygg som gick ner till ungefär halva ryggen. Bysten var pryd utav spets bitar och två rader pärlor, i midjan var ett guldigt band virat runt innan de gick upp över ryggen och fungerade som axelband då de anslöts till bystens spetsar. Klänningen räckte mig enda ner till fötterna och klänningskjolen böljade ner i mjuka tygor. Det var en sommardröm. 

På golvet bredvid mig låg de svarta stilett klackarna, jag tog tag i den ena och trädde på den på min fot och gjorde sedan samma sak med den andra skon. Jag såg ner på mig själv för att se att allt satt på plats innan jag gick ut för att möta Ryan och Vanessa, jag öppnade försiktigt dörren och klev ut i rummet. Någon drog in mer luft och jag såg upp på dem, de båda tittade storögt på mig.

”du är jättevacker” sa Vanessa tillslut och jag gick fram till spegeln som satt på dörren. Jag såg storögt på klänningen som nu satt på min kropp, den såg åt att vara gjord efter min kropp, sydd efter min kropp. Jag log och svängde runt för att se den fina ryggen som jag gillade mest med klänningen.

”Justin kommer få sig en chock i alla fall” sa Ryan bakom mig, jag tittade upp på honom och skrattade.

”vi kan ju hoppas att han inte dör” sa jag roat och Ryan nickade skrattandes. 

"en sista grej bara" skyndade sig Vanessa att säga innan hon smet in i ett rum men kom sedan tillbaka med en enkel krans med små vita blommor som hon sedan satte på mitt huvudet. Jag snurrade runt och kransen fick mig att se ännu somrigare ut. 

"ha så kul nu" sa hon vänligt. Jag log brett mot henne. 

Justins Perspektiv.

Jag hade fått på mig de svarta byxorna, den vita skjortan tillsammans med den svarta slipsen och över det hade jag fått en guldglittrig kavaj. Håret hade jag fixat med min vanliga lugg och jag log nöjt mot mig själv i spegeln.

”Justin är du klar?” frågade mamma som hade dykt upp i dörröppningen. ”vad stilig du är” tillade hon sedan.

”tack mamma” sa jag och log mot henne.

”jag hörde att Daphne är klar hos Ryan nu och vi måste dessutom åka nu för att vara där i tid” sa hon sedan, jag nickade och följde efter henne ut. Vi gick nerför den lilla trappen ner till marken och ut på parkeringen.

En svart bil stod och väntade på oss, där i satt säkert Scooter och Kenny redan. Mamma gick bort mot bilen medan jag gick bort mot bussen som Daphne var i, jag var någon meter ifrån när dörren öppnades. Först kom Vanessa ut, sedan Ryan som log nöjt.

”titta, swag man! Vem kan ha valt den tro?” utbrast han och såg menande på kavajen, jag log mot honom.

”hm… du?” sa jag och låtsades fundera och Ryan log roat. Sedan fångades min blick utav något vitt som kom nerför trappen, jag vände blicken mot det och kände hur mina ögon blev större. Daphne kom nerför trappen i en vit klänning med guldband i midjan, håret var fint uppsatt i en fläta, hennes lugg var plattad och en blomkrans låg runt hennes huvud. Hennes ansiktet hade skyggade ögon och ljusrosa läppar. Jag kunde inte slita blicken från den vackra flickan som kom gående mot mig.

”wow” andades jag ut, Ryan nickade instämmande med mig. Daphne log generat utav alla stirrande ögon.

”du är som en dröm” sa jag när hon kom nära nog. ”den vackraste drömmen”

”tack Justin” sa hon med glittrande ögon.

Vi kom fram till awardet och jag höll ett fast tag om Daphnes midja, först nu lade jag märke till den nakna huden mot mina fingertoppar. Jag sneglade bak på hennes rygg och såg att man i stort sett såg halva hennes rygg. Man kunde nästan inte tro att det var första gången Daphne gick på röda mattan, hon log strålande och hälsade artigt på andra artister. Jag tog några bilder själv eftersom fotograferna skrek efter det, men drog sedan till mig Daphne.

När hela showen var över hade jag vunnit alla priser som jag hade varit nominerad i. Top New Artist, Digital Artist och den som jag blev mest chockad och glad över - Fan Favorite. När jag hade tagit emot priset hade jag haft väldigt svårt att få till ett tacktal och sa väl att jag tackade mina fans i var och varannan mening. Men det var ju tack vare dem som jag var där jag var idag, det var tack vare dem som jag var den jag är idag och jag är evigt tacksam mot dem. My lovely Beliebers…

Jag hade också fått äran att presentera vem som var Female Artist of The Year som hade vunnits av den vackra Rihanna. Nu var vi på väg hem i bilen, Daphne satt trött med huvudet på min axel. Jag smekte med min tumme över hennes handrygg som jag hade i ett fast grepp i min egen hand och log nöjt. Bilen stannade och vi klev ur, en ringsignal hördes och Daphne släppte min hand för att ta upp sin mobil ur den lilla väskan. Hon fiskade upp den och satte den glatt mot örat.

Hon tänkte precis säga något men tystnade och jag kunde se hur hon bleknade innan hon skrek.

lååååångt kapitel, blev på runt 3000 ord. Hoppas det gillas! :D Men vad tror ni händer nu? Varför skrek Daphne? Vad tror ni har hänt?

Vad tycks? Kommentera! :D