”vad?” frågade jag oskyldigt och slog ut med armarna.

”Har du haft roligt?” frågade Sunshine med ett busigt leende och jag rodnade häftigt.

   ”Jag vet inte vad du pratar om” svarade jag och de skrattade högt åt mig.

   ”Vem är han då?” frågade hon sedan nyfiket.

   ”Han heter Justin och jag fick idag reda på att han är en världskänd musiker” svarade jag och de såg lika förvånade ut som jag fortfarande kände mig. ”jag vet, otroligt va?”

   ”Fint fiskat” sa Faith och jag såg ironiskt på honom.

   ”Jag började gilla honom redan innan jag visste något om hans kändisskap” svarade jag fort men tystnade sedan häpet. Hade jag precis sagt det där? Att jag gillade honom? Som mer än en vän eller vad menade jag? Fundersamt satte jag mig på en stol och såg ut genom ett köksfönster, jag hörde hur de andra mumlade lågt med varandra innan de försvann ur köket. En bild av mig och Justin som busade glatt med varandra, berättade hemligheter och hade ett varsitt BFF halsband dök upp i mitt huvud. Jag log drömmande och växlade sedan till en annan scen.

   Jag och Justin gick hand i hand och såg kärleksfullt på varandra. Våra läppar möttes i en hungrig och passionerad kyss, en varm och trånande känsla växa inom mig efter det förhållande jag dagdrömt upp. Var det här det jag ville? Ville jag ha ett förhållande med Justin? Känslorna som varit så främmande sedan jag mötte Justin, är de alla ett tecken på att jag hade börjat få känslor för honom? Starkare känslor än för en vän?

♦

”Deztiny!?” Justin röst trängde genom min dagdröm och jag ryckte häftigt till. Jag grep hårt tag i stången bredvid mig för att inte ramla ner från taket, jag hade nyligen upptäckt att detta var det perfekta platsen att tänka på. Vinden som lekte med håret, solens varma strålar som värmde ansiktet och den goda doften av natur. Nu satt jag invirat i mitt täcke och myste för mig och väntade just på att Justin skulle komma förbi, hela morgonen och kvällen innan hade jag tänkt på honom. På mina känslor för honom och sedan fyllts av oron för vad han kände. Ingenting, antagligen.

   ”Jag är här uppe!” ropade jag tillbaka. En förvånad Justin stack ut huvudet genom fönstret och vände ansikte upp mot mig.

   ”Men vad gör du där uppe?” frågade han förvirrat.

   ”Tänker” svarade jag. ”kom” jag pekade med stålstegen för att visa vad han kunde klättra upp på.

Han klättrade försiktigt upp och kom upp på det lilla utrymmet som var platt och var nog för att sitta på, vinden grep även tag i hans hår och jag såg hur det knottrade sig på hans hals. Fort öppnade jag täcket med ena armen och bjöd in honom i värmen, han satte sig ner och han grep tag i änden av täcket och slöt det om sig så vi trycktes mot varandra. Jag log och såg på solen som smått börjat sin vandring neråt igen. ”vad har du gjort idag?” frågade jag nyfiket då han kommit mycket senare än jag hade förväntat mig.

   ”Jag hade en oväntad intervju, ledsen. Hade tänkte ringa dig eller smsa men kom sedan på att jag inte hade ditt nummer” sa han skuldmedvetet.

   ”Det gör inget!” utbrast jag fort och log mot honom. ”du kan få det sedan, förresten” la jag till och han flinade.

   ”Vad har du gjort då hela dagen?” frågade han och knuffade lätt till mig.

   ”Väntat på dig” sa jag och log busigt. ”nej, men jag har suttit här uppe ett tag och… tja, inte mycket” svarade jag istället för att berätta att jag egentligen hade, i några timmar, övat mig i olika eld kreationer. Häftiga formationer hade jag skapat som Sterling fascinerat hade granskat.

    ”Jag måste få se dig live någon gång” sa jag sedan och vände huvudet mot Justin, med ett leende på läpparna såg han på mig och våra ansikten kom plötsligt närmre än jag förväntat.

   ”Självklart!” svarade han. ”jag har en konsert i Toronto om några veckor, då kan du komma” jag log ett strålande leende mot honom. ”jag tar det som ett ja” sa han och skrattade.

Jag fnissade lågt med honom innan jag tystnade och såg på solen igen.

”MAT!” sa jag högt när vi kom in igen, då det blivit för kallt även med täcket.

Justin skrattade innan hans mage gjorde ett instämmande läte, vi skrattade roat innan vi tog oss ner genom luckan. Tillslut kom vi in i köket, återigen var alla i min familj samlade och de avbröt sitt samtal så fort vi gjorde entré.

   ”Oj, låt oss inte störa men vi är hungrig” sa jag och log. Summer skrattade.

   ”Så bra då, vi tänkte precis beställa pizza” sa hon, ur ögonvrån såg jag hur alla som inte Justin kunde se rynkade ihop pannan av avsmak.

   ”Ja!” utbrast Crystal för att det skulle verka normalt. Alla barn älskar pizza… Summer gick bort till telefonen efter att hon frågat vad alla ville ha och en pinsam tystnad spred sig i köket, med ett leende gick jag fram till Crystal som stod närmast.

   ”Justin, det här är Crystal. Min lillasyster” sa jag och Crystal sken upp i ett stort leende, Justin hälsade och jag gick vidare. ”det här är Faith” sa jag och boxade till Faiths stora arm. ”han är adopterad, men jag älskar honom i alla fall” sa jag och log mot honom.

   ”Passa dig” väste han och jag skrattade nonchalant. ”precis som Faith är Sunshine och Harmony också adopterade” fortsatte jag och ställde mig mellan dem medan jag la armarna om deras axlar. ”som du kanske ser är de tvåäggstvillingar och om du inte gjorde det… så vet du det nu” sa jag och han skrattade innan han hälsade på dem.

   ”Det här är Thunder, Sunshines pojkvän. Bor här dygnet runt, i stort sett” Justin skakade Thunders hand och jag gick bort till Blue som hade en bok i handen.

   ”Det här är min bror, Blue som är lika tråkig som alltid och läser” svarade jag och log mot honom.

   ”Dig såg jag på racingbanan” sa Justin och nickade med huvudet innan han skakade Blues hand som log mot honom.

   ”Pappa Sterling och mamma Summer” sa jag sedan och pekade lite slarvigt på dem och Justin skrattade lågt åt mig.

short, I KNOW! men jag ska ha liten tjejkväll with my friendas. ;) så hoppas det här mättar er för en dag eller så.. hahhahaha, KLADDKAKA! okej... men i alla fall tillbaka till ämnet, hur tror ni middagen går?

vad tycks? kommentera! ♥