Jag vände mig mot telefonen igen och plockade upp luren, slog fort numret hem och satte luren vid örat. Signal efter signal gick fram och precis när mammas röst hördes i telefonen kom killen och tjejen ut genom en dörr, jag kände hur mina ögon spärrades upp och min haka föll vid synen av tjejen.

 

"Justin? ... hallå? ... vem är det!?" mammas rop fick mig att tillslut slita blicken från den vackraste tjejen jag någonsin sett. Hon hade intensivt blå ögon - de blåaste ögonen jag sett i mitt liv - korp svart, glansigt hår som böljade ner över hennes rygg och ett leende som visade en rad perfekt vita tänder men mammas frågor fick min blick att fort riktas ner i diskens trä bänk istället. 

   "Ja. Hej, ja det är jag" svarade jag fort i telefonen, jag sneglade återigen försiktigt mot henne där hon fortfarande stod och pratade och skrattade med den stora killen som brottats med tidigare. Vem var hon? 

   "Vart är du?" frågade mamma oroligt i telefonen. "ni skulle varit tillbaka för flera timmar sedan"

   "Ja, jag vet. Vi fick punka och ingen hade någon telefon, men vi har hittat hjälp och kommer hem snart" sa jag lugnande till henne och kunde inte slita blicken från tjejen. Ju längre jag tittade på henne ju mer ville jag gå fram till henne, prata med henne, lära känna henne. 

   ”Okej” svarade hon tvekande och jag visste att hon fortfarande var orolig för vår skull. Jag himlade smått med ögonen åt min överbeskyddande moder. 

   ”Mamma, vi klarar oss. Jag lovar, vi kommer hem så snart däcket är fixat” försäkrade jag henne.

   ”Okej” upprepade hon. ”vi ses snart då” jag nickade för mig själv.

   ”Det gör vi” sa jag och skrattade lågt innan jag la luren tillbaka på telefonen. Jag fortsatte sedan med att vända mig om för att se Chaz med ett leende på läpparna. 

   ”Var Pattie oroad?” frågade han roat bakom mig, jag sken upp i ett snett leende innan jag nickade.

   ”Klart hon var” svarade jag, mannen med mustaschen kom in i garaget igen.

   ”Vi har hämtat den nu, det blir jättelätt att fixa däcket” informerade han och gick sedan iväg för ett nytt däck.

 

 

Deztinys Perspektiv.

”Vi har hämtat den nu, det blir jättelätt att fixa däcket” sa Sterling medan han gick in genom garagedörren, jag rynkade förbryllat pannan och undrade vem i hela friden han pratade med. Jag vred på huvudet och märkte först nu att det stod tre främmande killar i garaget.

   De tre killarna såg ut att vara alla i ungefär samma ålder som jag själv. Ena killen stod lutad mot väggen med armarna korslagda över sitt bröst, blont hår pryde hans huvud och hans gråa ögon såg runt i verkstaden med en smula nyfikenhet. En brunhårig kille stod någon meter från honom med händerna nedkörda i hans jeans fickor och hade sin blick riktad mot Thunder som höll på med en utav bilarna.

   Till sist såg jag på den tredje killen som stod lutad mot disken, jag kunde inte se vad han hade för hårfärg eller hår över huvud taget då han hade en mörkblå beanie på huvudet - något som passade honom mycket bra. Hans hasselnötsbruna ögon följde Sterling medan han gick bort till ett annat rum. Min blick verkade ha fastnat på den tredje killen då jag inte kunna slita den från honom, det var något med honom som gjorde mig nyfiken.

   Nästan som om det var något bekant med honom, men då jag var absolut 100% säker att jag aldrig i hela mitt liv hade sett honom förut förundrades jag över känslan som fyllde min mage. Diskret gick jag runt Faith så jag fick en bättre synvinkel på honom, han hade på sig ett par svarta jeans tillsammans med en grå tröja och ett halsband hängde runt hans hals samt en visselpipa. Men jag misstänkte att visselpipan inte var för användning utan mer prydnadsvis. Hans läppar var utsträckta i ett litet leende och hans ögonfransar bildade små skuggor på hans kinder då han vände blicken till golvet i en sekund innan han såg upp igen. Den här gången mötte hans ögon mina och jag såg med stora, uppspärrade ögon tillbaka.

   Något främmande fyllde min mage, det var behagligt och varmt, något lyckligt. Jag vände för ett ögonblick bort blicken från honom och känslan försvann lika fort, snabbt såg jag på killen igen och känslan återvände. Förbryllat rynkade jag pannan återigen. Vad är det här? Jag har aldrig känt så här förut… vad var det för något?

   Mina tankar avbröts utav Sterlings återkomst. ”sådär ja, här är ett nytt däck!” sa han glatt och de två andra killarna följde honom ut ur garaget, den tredje blev stående fortfarande med blicken på mig, oförmögen att röra på sig. Killen med det mörkbruna hår kom tillbaka och knuffade lätt till honom, det fick honom att rycka till och med en sista förvirrad blick mot mig följde han honom ut.

   ”Deztiny?” frågade Sunshine med en bekymrad ton över mina stora ögon och märkliga beteende, men jag ignorerade hennes fråga och följde tyst efter dem. För att sedan gömde mig vid dörren för att kunna snegla ut på dem där de stod för att byta ut det antagligen trasiga däcket.

 

 

Justins Perspektiv.

Tjejen stod endast några meter ifrån mig och hade sina stora, blå ögon riktade mot mig. Förvånat såg jag tillbaka på henne och jag kände hur jag blev knäsvag under hennes intensiva blick. Hon är för vacker! Jag kände hur jag bara ville skrika det till henne med höll det inom mig, nöjde mig med att bara titta på henne. Chaz puffade från ingenstans till mig och fick mig snabbt ur balans.

   ”Han har ett nytt däck” sa han bara, jag nickade och gav tjejen som fortfarande hade sina ögon på mig en sista blick innan jag gick efter Chaz ut. Vi kom fram till bilen där mannen redan hade börjat byta däcket, jag lutade mig mot sidan av bilen och tänkte.

   ”Sådär!” utbrast mannen och fick mig att hoppa till.

   ”Tack så mycket, sir” tackade jag fort och gick runt för att skaka hans hand. Glatt tog han tag i min hand och skakade den.

   ”Ingen orsak” utbrast han sedan.

   ”Vad kostade det här?” frågade jag sedan men han skakade fort på huvudet och viftade avfärdande med händerna.

   ”Det är gratis, du behöver inte ge mig något” insisterade han och jag försökte lirka en stund innan jag gav upp.

   ”Okej, men tack så mycket igen” sa jag innan jag gick bort till förardörren och gled smidigt in. Jag vred om nyckeln och kände mig iakttagen, jag lät blicken svepa och såg återigen tjejen stå i dörröppningen av garaget. Jag såg tillbaka på henne innan jag backade ut för att köra iväg.