Penelopes Perspektiv.

Matsalen kryllade av elever och situationen jag befann mig i nu var faktiskt något jag tyckte mindre om när det gällde att börja om i en ny skola. Vart man skulle sitta på lunchrasten. Jag fångade killen jag stött på imorse - Chaz - blick som satt i andra sidan lokalen. Han satt tillsammans med killarna som ropat på honom i korridoren, han log snett och vinkade sedan att det var okej för mig att sätta mig vid hans bord. Jag log tacksamt och började kryssa mellan borden och bort mot deras. Försiktigt satte jag ner brickan bredvid honom och tog plats på bänken.

   ”Så hur har lektionerna varit?” frågade han vänligt och blev sittande med gaffeln i luften, killarna hade nu tystnat runt bordet och vände uppmärksamheten mot oss. Jag skrattade. 

   ”Stora ögon, låga mummel, tråkiga lärare” svarade jag och nu var det Chaz tur att skratta.

   ”Det här är Ryan, Nolan och Mitch” presenterade han sedan killarna. ”det här är Penelope... åh nej, vänta! Penny menar jag” jag såg tacksamt på honom innan jag vände blicken mot killarna. Jag log mot alla i tur och ordning och de log glatt tillbaka. 

   ”Ditt efternamn är möjligtvis inte Minaj?” frågade killen vid namn Nolan.

   ”Nej, Hawkins. Varför?” frågade jag vänligt, han skakade genast på huvudet och de andra två flinade roat. Jag såg ner på min bricka och kände hur det kurrade i magen vid synen av maten, jag grep tag i gaffeln och började äta av maten. Jag kände Ryan, Nolan och Mitch skeptiska blickar. ”vad?” frågade jag oskyldigt.

   ”Hur kan du äta det där?” frågade Ryan äcklat.

   Jag såg frågande och en aning förvirrat på honom. ”vad menar du? Det är ju mat” svarade jag.

   ”Se, det är vad jag säger också!” utbrast Chaz bredvid mig, jag log roat mot honom och fortsatte äta av maten. Jag kastade en blick mot killarna igen som nu satt med stora, oförstående ögon, de pendlade mellan mig och Chaz.

   ”Men gud vad ni stirrar! Har jag något i ansiktet eller?” utbrast Chaz tillslut, jag såg på honom och sökte i hans ansikte för något som inte skulle vara där men skakade på huvudet. 

   ”Läskigt” mumlade Nolan fram, Ryan och Mitch nickade instämmande. Jag såg frågande på dem men valde sedan att ignorera det, jag var för hungrig för att bry mig.

***

”Så ska du ha skjuts hem eller?” Chaz slöt upp bredvid mig i korridoren, skoldagen var slut för dagen och jag hade fått på mig alla ytterkläder och var på väg mot utgången.

   ”Nej tack” svarade jag. ”Bubble väntar, men tack ändå” 

   ”Vem är Bubble?” frågade han, vi kom ut genom dörrarna och jag sökte genast med blicken över skolområdet. Tillslut fann jag den vita, lilla hårbollen, jag log stort och pekade.

   ”Det där är Bubble” la jag till, Chaz kisade med ögonen innan dem blev till dubbel storlek. Jag visslade och drog till mig Bubbles uppmärksamhet, när han fick syn på mig fick han genast fart på benen och var snart framme hos mig. Jag satte mig ner på huk och hälsade på honom. "hej, killen” jag borrade ner mina händer i hans fluffiga päls innan jag bar upp honom för att han skulle kunna hälsa på Chaz. 

   ”Hej Bubble” hälsade Chaz och Bubble skällde glatt till svar innan han lät Chaz klappa honom på huvudet.

   ”Vi ses imorgon” sa jag glatt till Chaz när jag släppt ner Bubble på marken igen, jag gav honom en snabb kram innan jag skyndade efter Bubble. 

”Jag är hemma!” Bubble trippade in i huset medan jag tog av mig skorna, hängde upp kappan och la upp baskern på hatthyllan. 

   ”Hej, hur var skolan?” mamma uppenbarade sig i dörröppningen, nu klädd i jeans och tröja. Hennes hår var uppsatt med en klämma och hon hade en rykande kopp kaffe i handen. Hon hade ett tunt leende på läpparna men hennes ögon avslöjade hur trött hon egentligen kände sig. 

   ”Bra, jag träffade en riktigt schysst kille vid namn Chaz” svarade jag, mamma drog på munnen som för att säga ”där-ser-man”. Jag gick förbi henne för att gå upp till mitt rum när hon stoppade mig.

   ”Dem ringde från förskolan idag och berättade att du fått platsen. Du kommer jobba några timmar efter skolan, tre dagar i veckan” jag sken upp i ett stort leende och studsade uppför trappan. Jag skuttade in i Jesses rum, han satt i sin säng och läste en serietidning. Han såg dock upp när jag oväntat kom instormande.

   ”Gissa vad?” frågade jag upprymt. 

   ”Du har fått platsen på förskolan” svarade han lugnt och såg roat på mig, genast såg jag ledsamt på honom över att han redan visste den goda nyheten. Han skrattade.

   ”Ja, det har jag!” utbrast jag i alla fall och studsade glatt på stället likt Merida i Disney filmen 'Modig'. ”det kommer bli jätte roligt, kommer få ta hand om söta, små barn och leka i sandlådan” han skakade på huvudet åt mig. Ja, jag tycker om barnsliga saker som dessa medan alla andra bara skakar på huvudet åt mig. 

   ”Åh, skaka inte på huvudet åt mig. Du vet hur mycket jag tycker om små barn” 

   ”Ja och varför det? Dem skriker och bajsar, vad är det för roligt med det?” frågade han och slog ut med armarna, jag såg sarkastiskt på honom.

   ”Du vet mycket väl att det är inte allt dem gör” han himlade med ögonen och återgick till sin tidning. ”så vad har du gjort idag då?” frågade jag honom sedan. 

   ”Inte mycket, läst” svarade han men slet inte blicken från tidningen. Jag nickade.

   ”Då ska jag låta dig läsa ifred så ska jag gå och måla” sa jag och reste mig från hans sängkant.

   ”Får jag följa med?” frågade han, han såg upp på mig med ett hoppfullt uttryck. Han hade för länge sedan sagt att se mig måla var ännu utav dem roligaste sakerna han visste, tydligen hur jag rynkade pannan på pannan när det inte blir som jag tänkt mig eller efterliknar ansiktsuttrycken som jag gör på mina figurer roar honom.

   ”Det är väl klart” svarade jag honom, han reste sig från sängen och jag kunde fortfarande inte förstår hur lång han blivit på bara några år. Han hade vuxit om mig med flera centimetrar. ”sluta väx!” utbrast jag och hörde hur han skrattade bakom mig.

inte det roligaste kapitlet kanske... men detta är ju bara början! :) hahahahahha, hittade den där GIF:en på Merida o tyckte den såg HILARIOUS ut! xD

VAD TYCKS?? KOMMENTERA, JAG VILL VETA VAD NI TYCKER! :DDDD PUSS&KRAM.