”come in” sa hon fort och klev åt sidan, jag log tacksamt innan jag klev ur skorna och skyndade mig upp på övervåningen och bort mot Chloés sovrumsdörr. Låg musik hördes inifrån rummet och jag klev rakt in utan att knacka, Chloé satt på sängen med läxböcker och papper sprida runt sig, hon skulle precis skrika på personen som kommit in utan att knacka med stannade upp när hon såg mig. 

”what happened?” utbrast hon förfärat och såg på tårarna som fortfarande rann.

”he just broke up with me” kved jag fram.

 

---

 

"it's going to be okay. He doesn't deserve you" jag strök med handen över Olivias hjässa som låg i mitt knä och men hon endast fortsatte gråta. Hon snyftade häftigt till och knöt näven runt en handfull lakan. Jag vet inte hur länge jag satt och försökte trösta henne, försökte på få henne att må bättre tills hon plötsligt somnade, utmattad efter allt gråt.

 

 

 

Försiktigt tog jag mig ur sängen och ryckte till mig min väska innan jag gick mot dörren. Jag satte mig i bilen och körde mot Ryan, i tron om att han hade sina vänner på besök. 

"hi Chloé, he is on his room" jag log tacksamt mot Ryans mamma och klev ur skorna innan jag gick med snabba steg upp på övervåning och bort mot Ryans rum. Utan att bry mig om att knacka stormade jag in i rummet och fann Ryan tillsammans med Chaz och Justin. Justin såg precis lika förstörd ut som Olivia gjort men det var inte något jag reflekterade över då. 

"how could you do that to her!?" skrek jag åt honom, Ryan reste sig genast från stolen han suttit på och gick fram mot mig. ”Chloé-” började han. 

”no!” sa jag högt och höll upp pekfingret framför honom. ”do you know how much she has been through? Do you know how much she has kept to herself to not ruin someone else’s life, to not let it spread to the press because that might affect you” jag riktade nu blicken mot Justin som såg upp på mig med sina ledsna, bruna ögon.

”and then you have the nerv to just break up with her and first then speak the news about how you had just played her all along, how low are you!? At first she though you were just some stuck-up celebrity that cared only about how much money you earned and all the girls you could get by just saying your name. But you changed that but to me it seems like she was right from the start” väste jag. 

 

 

”you completely broke her heart, I had to sit with her for an hour, an hour, and hear her cry until she finally fell asleep. How could you be so brutal to her? She thought you really loved her!” det sista skrek jag åt honom. Rummet blev tyst för ett ögonblick. 

”why did you say that?” frågade Chaz förvirrat och såg på Justin som såg ut att vara på gränsen att bryta ihop helt totalt. ”we all know you’re no player, you’ve always been respectful towards girls” 

”because this is all my fault!” utbrast han plötsligt och reste på sig, vi alla såg oförstående på honom. ”I don’t want to see her get hurt like that again, I would never break up with her or hurt her that bad if I didn’t thought it was for her best. If us not being together means that she is safe than that’s what I will have to pay” jag kunde knappt tro mina öron, jag svalde och såg på Justin när han drog händerna genom håret och suckade förtvivlat. 

”what? What are you talking about?” frågade jag, fortfarande förvirrad över vad Justin menade.

”I would never play a girl, what low life prick would do that? I love Olivia, always have, always will” svarade han och hans figur sjönk ihop när han slutat prata. 

”but what are you talking about?” frågade jag och slog ut med armarna. 

”I got a text from an unknown person and it was a video. A video of Olivias kidnapping, they were talking about me and the person envied Olivia because she could get whatever she wanted because of me” svarade han med låg röst och jag såg hur han knöt nävarna. 

Jag stirrade på honom. ”did you see any faces?” frågade jag hysteriskt. 

Han skakade på huvudet. ”the face and body had been blurred and the voice sounded more like a robot than a person” svarade han uppgivet. Jag svor inombords. 

”so you just said all those things to make her let go?” frågade Ryan, jag såg menande på honom för att förmedla hur trög jag tyckte han var för ögonblicket. Han slog oskyldigt ut med armarna och höjde på ögonbrynen som för att säga, vad!?

”yes, of course” svarade Justin ändå och vände blicken mot mig, jag andades djupt in och lät armarna falla till mina sidor. 

”so what are we going to do?” frågade jag efter en stund. 

”we need to find this person and turn him och her into the police so I can say how sorry I am to Olivia, because it’s important that she stays away from me as long as this maniac is on free foot” svarade Justin, jag nickade instämmande. 

”so you can’t tell her anything about this conversation we just had” Justin såg menande på mig.

Det tog emot att behöva ljuga för henne om något så som viktigt att Justin enbart ljög för henne när han sa dem orden som totalt krossade hennes hjärta. Men samtidigt var det ännu viktigare att hon höll sig borta från honom om det var Justin som var grunden bakom allt hat, jag ville inte att hon skulle besöka sjukhuset igen som ett vandrande blåmärke. 

Jag nickade mot honom och han slappande genast av. ”I won’t tell her anything” försäkrade jag.

 ”so do we got a single person on our ”suspects” list?” frågade Justin sedan och såg på oss alla.

Jag öppnade munnen men stängde den lika snabbt, jag hade ingen som helst aning om vem som skulle kunna ligga bakom detta. Vem som skulle älska Justin så pass mycket att den var redo att döda Olivia för att få honom. 

”okay, we can say that we exclude all the guys” sa Ryan och jag nickade.

”or who knows? Maybe there’s a really love sick dude that wants to be with you” sa Chaz och såg på Justin som stod still med stora ögon. 

”but on second though your female fans are thousand times more crazy then the guys” lugnade jag Justin med som genast nickade instämmande. 

”and there’s probably someone from Stratford” sa Justin sedan. ”if it isn’t someone how moved here or something to be able to stalk her” jag suckade frustrerat, det kunde vara vem som helst! 

 

*

 

”I need to get home now, Olivia is going to wonder where I am if she wakes up and I’m not there” jag reste mig från Ryans säng kant och grep tag i min väska. Jag kan inte påstå att vi kommit speciellt långt i våra grubblerier och vi hade inte ens omringat några få personer som skulle kunna vara skyldiga till detta. 

”keep her safe for me, will you?” frågade Justin, jag nickade mot honom.

”I’m sorry for what I said to you, I was just really angry because she’s my best friend” Justin viftade genast med handen.

”forget about it, I would probably do the same if I were you” jag log mot honom, Ryan reste sig från sin stol och följde mig ner till hallen.

 

 

”I thought for a second you would beat the shit out of him” skrattade han efter att jag fått på mig mina skor. Jag skrattade med honom.

”well, I wasn’t far away...” sa jag och la sedan händerna över hans kinder och drog hans ansikte intill mitt. Jag kysste honom hejdå innan jag gasade hemåt, väl upp på rummet såg jag till min lättnad att Olivia fortfarande sov lugnt i min säng. 

”we’ll find this person that made your life to a living hell” viskade jag och strök med handen över hennes hår. ”I promise you that” 

 

---

 

japp, precis som några utav er trodde gjorde Justin det enbart för att

han tror att det hela beror på honom. hm.. hur tror ni detta kommer gå??

gör Chloé rätt i att inte berätta för Olivia?? vad tycks?? 

KOMMENTERA! kanske hinner skriva mer ikväll, novellen börjar närma sig sitt slut.

okej... det kanske är 10 kapitel kvar eller nått men fortfarande. :P

puss&kram på er. ♥