Kapitel 53 - Olivia Alma Frid, What Is This?
”is it turning you on, Bieber?” viskade hon i mitt öra när hon återigen rullat höfterna och jag knep ihop ögonen men lyckades ändå inte hålla inne stönet.
”you have no idea” mumlade jag fram vilket fick ännu ett bedårande fniss att lämna hennes läppar. Jag klämde åt med fingrar på hennes sidor och öppnade ögonen igen.
Hon var endast några centimetrar från mitt ansikte, hon bet sig löst i underläppen medan hennes ögon vandrade från mina och ner till mina läppar. Upp och ner.
Har du någonsin känt att det här är slutet? Att det finns ingenting som kan göra dit liv värre? Att det har nått sin gräns? Ja eller nej, det var i alla fall så jag kände när jag tog adjö utav Justin imorse.
”I love you, always remember that” mumlade Justin mot min pannan, jag nickade.
”as much as I love you” svarade jag honom.
Jag lät armarna falla till sidorna för att sedan se honom gå bort mot sin gate, mobilen vibrerade till i fickan och tog nyfiket upp den. I tron med att det var Chloé som höll på att gå i taket utav oro.
Från Okänd:
”sweet little Lilo saying goodbye to her beloved. Now say hello to your new love.. me.
I’m gonna treat you the best, you’re going to be like my personal little baby doll.”
Jag stirrade på meddelandet och kände hur ilskan växte inom mig.
Från Okänd:
”oh, I know what you’re feeling. Anger, rage. But just one thing before you decide to disobey me, this picture can spread like wild fire in now time.
So think before you act. xo - A”
Jag stirrade på bilden som personen skickat och jag kunde inte tro det jag såg.
Bilden innehöll mig och Jake igår, tillsammans i korridoren, precis när jag råkat kyssa honom. Jag lät blicken vandra upp och såg Justin vinka, genast klistrade jag på ett leende och vinkade tillbaka innan jag skyndade mig ut ur flygplatsen.
Från Okänd:
”didn’t think so. Good girl. We don’t want to hurt little innocent Justin, now would we? Always remember ”A” stands for anonymous not amateur.”
Denna ”A” försökte officiellt att förstöra mitt liv, nu var det ingen tvekan om saken.
Jag satte nyckeln i motorn och vred om, den brummade till och jag svängde ut från parkeringen och körde mot staden igen. Jag stannade utanför skolan och ringde fort till Chloés mobil, flera signaler gick fram innan hon tillslut svarade.
”hello?” viskade hon.
”hi, I need you to come out to the parking lot now” sa jag fort och lät blicken vandra över området för att försäkra mig om att inte stod någon och tittade på mig.
”what? Why?” frågade hon förvirrat.
”just please can you come!” utbrast jag desperat, något i min röst måste ha övertygat henne för att hon lovade sedan att hon skulle vara ute om några minuter.
Och mycket riktigt kom hon ut genom skolans ingång och såg sig frågande runt innan hon fann mig och skyndade sig mot mig.
”what is it?” frågade hon genast oroligt så fort hon satt sig i bilen.
”I need to tell you something” sa jag innan jag körde ifrån skolan och lät ämnet hänga i luften, jag kände hur Chloé blev otålig vid min sida men jag ville hemskt gärna komma hem innan jag yttrade ett enda ord. Jag hade bestämt mig för att berätta för henne, detta hade nu blivit för mycket för endast mig att bära på. Jag behövde någon att prata med och både mamma, Justin och Victor var uteslutna.
”can you please tell me what’s going on?” vädjade Chloé när vi kommit upp på mitt rum och jag fortfarande var i tystnad, jag skickade henne en blick och fingrade nervöst på min tröja medan jag gick fram och tillbaka över mitt golv.
”well, I don’t really know how to start and you’re probably going to think I’m crazy” sa jag.
Hon ryckte på axlarna. ”it doesn’t matter, just te-”
”I’ve a stalker that’s really obsessed with me that sees and knows everything I do twentyfour seven” rabblade jag fort och avbröt henne mitt i meningen.
”and now it’s starting to really freak me out”
Jag vände mig mot Chloé som satt tyst med munnen formad som ett o, det tog flera minuter innan hon tog till orda.
”so what are you saying? That there’s someone following you?” frågade hon.
”I don’t know, I’ve never seen the person. I just get these texts from some ”unknown” person” svarade jag och slog ut med armarna innan jag tog fram telefonen och gav den till henne. Hon öppnade det senaste meddelandet och rynkade genast på pannan innan hon flämtade högt över något annat.
”Olivia Alma Frid, what is this?” utbrast hon och vände mobilskärmen mot mig, bilden på mig och Jake täckte hela skärmen.
”yeah, I know that looks bad but it was a total accident. I had, as you know, a really bad day and Jake said I could use his text as an example for my history. I got real happy and hugged him, I was going for a kiss on the cheek but he turned his head and...” gnällde jag och pekade på skärmen.
”oh my god” sa hon bara och skakade på huvudet igen och fortsatte läsa meddelandena.
”what the heck does he or she mean by ”you’re going to be like my personal baby doll”?” återigen gnällde jag till medan jag skakade på huvudet.
”I don’t know, but it doesn’t sound good. But if I’m not a ”nice girl” that picture will spread and I don’t want to hurt Justin. That picture will cause big drama in the gossip world”
”but then you need to go to the police with this” Chloé viftade menande med mobilen.
”and say what? I get texts from some random person that actually haven’t done any harm to me because it kind of scares me.” sa jag och såg på henne, hon öppnade och stängde munnen åtagliga gånger för att finna ett svar men stängde sedan munnen.
”I need to take care of this myself, I need to find this person and tell he or she to fuck off” sa jag bestämt och stannade.
”we” sa Chloé från sängen, jag såg frågande på henne. ”we?” frågade jag henne.
”yes, we are going to take care of this, we are going to tell this person to fuck off” svarade hon. ”I’m not going to let you go through this alone”
Genast spred sig ett tacksamt leende över mina läppar och jag gick fram till henne i sängen.
”thank you” sa jag och la armarna om henne.
”no problem, you’re my best friend and I don’t let my best friends do this kind of things by themselves” sa hon och såg sedan menande på mig, trots situationen skrattade jag.
”once again, thank you” upprepade jag och hennes armar spändes runt mig innan de släppte taget igen. Mobilen vibrerade i Chloés hand och hon gav den genast till mig.
Från Okänd:
”your friend got your back, how cute. But hurray for me, now I got to dolls to play with”
Chloé skyndade sig genast fram till balkongen och hennes huvud vändes från sida till sida medan och hennes blick vandra över skogen. Kalla kårar gick längst min ryggrad, personen var inte ens i huset men ändå visste den vad som pågick.
”okay, now I’m officially freaked out” sa Chloé och kom tillbaka till sängen.
*
”so how was school?” jag sneglade på Chloé som stelnade till på sin stol med hennes gaffel hängande i luften en bit från hennes mun. Mamma såg nyfiket på oss på andra sidan bordet.
”ehm... it was good mum” svarade jag.
”you didn’t get into to much trouble because you came late?” frågade hon sedan.
Jag skakade fort på huvudet. ”I told the teacher I had been to the dentist”
Mamma nickade på huvudet, märkbart nöjd över situationen.
*
Jag nynnade svagt med till ”Reflection” från filmen Mulan som var med på min Disney lista på Spotify, Disney musik är ett utav min favorit genre. Ger en nostalgi helt enkelt.
Jag kröp ner i sängen och suckade trött, jag drog till mig datorn och tittade genom de sidorna som jag alltid gjorde innan jag stängde av datorn. Den hade precis slocknat när mobilen bredvid mig vibrerade, för ett ögonblick fasade jag över att det var stalkern igen men bestämde mig tillslut för att se vem det var. Till min lättnad var det endast Justin.
Från Justin <3:
”I may not be with you, but my heart is. <3”
Jag log mot skärmen, kärleken till honom sprudlade samtidigt som sorgen även slog över mig när faktumet att han inte befann sig i Stratford slog mig.
Idag var det den 23:e september och han skulle inte få ett uppehåll för än den 1:a december. Återigen suckade jag och släckte lampan.
Till Justin <3:
”and I will keep it safe, I love you. <3”
Jag slöt ögonen och kröp ihop i fosterställning i sängen, tårar vällde upp i mina ögon och ensamheten kvävde mig likt en hand runt min strupe. Jag lät en ensam tår lämna mitt öga innan jag snörvlade till och slöt ögonen.
ojoj! things just got worse.. vad tror ni denna person kommer göra? eller snarare vad kommer den
få dem att göra? VAD TYCKS?? KOMMENTERA! JAG VET ATT NI KAN.
DEM BETYDER SÅ MKT FÖR MIG! MOTIVERAR O INSPIRERAR! <33333
Vet inte vad den kmr göra eller få dom att göra, men jag vet vad jag kmr göra, BAAAM BOOOM, person dead. Jävla creep som creepar runt sådär!
Grymt bra!
jättebra! :D
usch vad läskigt med den där personen ;o
snällaa gör det inte för likt pretty little liars! Annars var det jättebra! :)
Awesome kapitel!
Jätte bra som vanligt!