”god, you feel so good” Justin tryckte sina läppar mot mina, jag besvarade kyssen medan jag grep tag i en handfull lakan och klämde åt. 

”Justin...” flämtade jag och tryckte mig mot honom. ”faster!” 

Han uppfyllde genast min önskan och jag stönade högt. ”Olivia...” 

Det drog ihop sig inom mig och jag visste att jag skulle komma vilken sekund om helst. 

”Justin!”

14:e Mars.

Jag andades in den varma luften och log härligt, vi hade nu landat i Spanien och vi äntligen fått tillfälle att gå av den trånga bussen. 

”okay, see you later then?” jag vände mig om och log mot Justin som var klädd i mjukisbyxor och t-shirt, redo för genrep inne i arenan.

”yes, you will” svarade jag med ett leende innan jag snabbt kysste honom, han gick med ett leende ifrån mig och in genom den stora, grå dörren tillsammans med Moshe. 

”Alfredo!” ropade jag högt, snart uppenbarade sig han i dörren intill bussen.

”yeah?” frågade han nyfiket. 

”what do you say about explore Spain a little bit with me?” frågade jag och gav honom ett hoppfullt leende, han besvarade det genast med ett eget.

”I’m in” svarade han och gick de få trappstegen ner innan han landade på marken.

Vinden grep tag i min klänning och dansade med mitt hår, jag log och gick tillsammans med Alfredo längst vägen där det kryllade med spanjorer och olika stånd som sålde alla möjliga saker. Solen låg på och jag kände att jag skulle få sota för att jag inte smörjde in mig ikväll. Alfredo hade sin mobilkamera i högst hugg bredvid mig och fotade allt som han tyckte var värt att fota, ibland riktade han kameran mot mig och jag spelade med och log eller posade. Tillslut kurrade magen på oss båda och vi bestämde att det var dags att äta lunch. Vi fann ett bra ställe och satte oss på uteserveringen, jag såg lyckligt ut över staden. Jag hade inte åkt mycket utomlands under min barndom, vi hade varken haft överdrivet mycket pengar eller tid att spendera på någon resa. 

”here you go” sa en kvinnan med spansk brytning, hon hade sitt svarta hår uppsatt i en bulle på huvudet och ett varmt leende över läpparna. 

”thank you” svarade jag och log stort mot henne innan jag såg hungrigt ner på min tallrik.

”god this taste good” utbrast jag när jag tagit min första tugga utav maten, jag hade beställt en rätt som innehöll pasta, tomatsås och grönsaker. 

De hade lagt det i en vacker, djup skål. Alfredo nickade instämmande på andra sidan bordet, väl klara betalade vi notan innan vi strövade ner mot stranden. 

Där nere låg de fåtal turistfamiljer och solade eller badade i vattnet, jag såg längtansfullt på vattnet som spolade in över stranden. 

”you know you could always swim with your clothes on” påpekade Alfredo som måste sett min blick, jag skrattade. 

”that I could, but I would get all sandy” sa jag och drog beklagande på munnen. 

Alfredo skrattade och vi fortsatte längst gatan, vi hamnade återigen bland marknaden där försäljarna skrek efter ens uppmärksamhet. 

”ey, beautiful senorita!” jag vände på huvudet och såg en kille, ungefär i min ålder kanske något år äldre. Hans blick vilade på mig och ett slugt leende låg över hans läppar.

Jag såg frågande på honom. ”where you from?” frågade han på knagglig engelska. 

”Sweden” svarade jag automatiskt, han log större och lutade sig mot disken framför honom.

”yeah, beautiful swedish girl” smickrade han, jag kände hur jag rodnade men kände även obehag sprid sig inom mig. 

”senorita, got a boyfriend?” frågade han och jag såg med stora ögon på honom.

”yes, I do” svarade jag i hopp om att han skulle låta mig vara.

”oh, where he is?” jag suckade trött. ”he is not here?” 

Jag såg på Alfredo som stod några meter bort från mig och granskade ett par flätade dockor. 

”he is there” sa jag och pekade mot Alfredo, leendet slocknade något hos killen.

”to bad, you and I could have married” svarade han, mina ögon vidgades genast vid hans ord.

”yeah, to bad. Goodbye” sa jag sedan stressat och gick mot Alfredo, jag grep tag i hans hand och drog med honom därifrån.

”goodbye, beautiful senorita!” hörde jag killen ropa efter mig. 

”what’s going on? Why are you holding my hand?” frågade Alfredo förvirrat.

”freaky spanish boy wanted to marry me but I said I already had a boyfriend and pointed at you. I thought he would lay off but of course not” svarade jag. 

Alfredo skrattade. ”yeah, must be your blond hair and blue eyes that fascinated him” 

Jag himlade med ögonen. ”yeah, but if that happens again you will have to be my fake boyfriend” sa jag och såg menande på honom, han skrattade men nickade försäkrande. 

*

Solen låg lågt på himlen när vi kom tillbaka till parkeringen där bussen stod parkerad.

Jag skrattade åt Alfredos skämt som log nöjt, genast kände jag hur huden spändes i mitt ansikte då jag lyckats bränna mig. Men jag var inte överraskad. 

Med en trött suck tryckte jag på knappen som öppnade dörren och gick småskrattandes uppför trappan med Alfredo efter mig. Väl uppe stelnade vi förvånat till när Scooter, Kenny, Moshe och Justin satt med allvarliga minner i bussens allrum. Min blick landade på Justins kalla och hårda blick, jag rynkade frågande på pannan. 

”where have you two been?” frågade Justin tillslut, hans ord dröp av irritation och en aning ilska. 

”looking around” svarade jag oskyldigt, fortfarande väldigt förvirrad över hans attityd. 

”have you been having a good time?” frågade han och ett ironiskt leende spred sig över hans läppar.

Okej, vad är det som händer? Vad är det med honom? 

”ye-” började jag svara men Justin avbröt mig. 

”no, wait you don’t have to answer that cause I can see the answer for myself” han vände sedan datorn framför sig mot oss. Det var en tidningsartikel och rubriken lödde. 

”Looks like Justin have been dumped and replaced” 

Jag stirrade på skärmen och såg sedan en bild på mig och Alfredo, vi var på marknaden strax efter jag stressat sagt hejdå till den där killen och gripit tag i honom. Vi gick hand i hand och skrattade glatt med varandra, jag såg upp från skärmen och på Justins ansikte som lös av ilska och besvikelse men även smärta. 

Jag skulle precis öppna munnen för att förklara när Justin hann före. 

”how could you do that to me?” frågade han kallt och smärtan tog över hans ögon.

”I-” började jag försvara mig men återigen avbröt han mig. 

”I thought I meant something to you! Or have this all just been a lie!?” nu nästan skrek han. 

”no, if you just-” 

”oh, I don’t want to hear it. And you! I thought you were one of my best friends!” han riktade nu sin ilska mot Alfredo som fortfarande stod chockad över artikeln. 

”Justin...” började jag men han öppnade munnen för att prata igen, då fick jag nog.

”no, you listen to me now!” sa jag högt. ”let me explain before you go head over heels with your accusations. We were at the market down town, looking around, just having fun. But then out of nowhere this spanish dude started talking to be, giving me compliments on my looks. Asking if I got a boyfriend, you weren’t there and I figured he needed proof to back off. And there was Alfredo, perfect for the moment. So I mean it was pretending to be Alfredo’s girlfriend or be kidnapped by some crazy spanish guy how wanted to marry me” förklarade jag och tystnaden spred sig efteråt. Justin såg med stora, förvånade ögon på mig. 

”I would never cheat on you and especially not with Alfredo. He is your best friend.” la jag sedan till, Justin verkade ha fått in vad jag sagt i sin, för tillfället, lilla hjärna. Han reste sig sedan från soffan han suttit på innan han gick fram till mig, han grep tag om mitt ansikte mellan sina händer innan han kysste mig. 

”I’m sorry” mumlade han och lutade sin panna mot min.

”it’s okay, just don’t draw conclusions before you know the whole story. You of all people should know that” sa jag och såg menande på honom, han skrattade generat. 

”I’m glad you didn’t got kidnapped by a love sick spanish guy” sa han sedan och jag skrattade. 

”yeah” svarade jag. ”spanish boys ain’t really my thing, I like kind of stupid, really sexy canadian boys” han log roat. 

”hey! I’m not stupid” protesterade han, jag höjde på ena ögonbrynet och såg menande på honom.

”really?” frågade jag. ”you just-” började jag men han avbröt mig.

”oh, shut up” mumlade han innan han tryckte sina läppar mot mina, jag skrattade innan jag besvarade kyssen. 

*

17:e Mars.

Skriken från fansen gjorde ont i mina öron och det sa en hel del då vi fortfarande var långt från ingången till flygplatsen. Vi hade flugit till LA för att spendera några dagar där innan det bar av till Frankrike, Paris, kärlekens stad. 

”you ready?” frågade Justin och klämde min hand, jag log osäkert upp mot honom.

”as ready as I ever will be” svarade jag och gick tillsammans med honom mot skriken. 

Mobilen vibrerade till i min hand och jag såg fort ner på den. 

Från Okänd:

”have you missed me? Well, you will see me sooner that you’ll realise.

I bet you are dying to know who I am. xo -A”

Jag stirrade på min mobilskärm och kände hur en vild panik spred sig inom mig. 

Med stor fasa närmade vi oss fansen tillsammans med ett dussin säkerhetsvakter, paniken härjade inom mig och jag var säker på att jag snart skulle svimma. 

Plötsligt kom en tryckvåg av fans mot oss och jag slets från Justins hand. 

Olivia stelnade till bredvid mig men jag gissade att det var på grund av storleken på massan av fans som kryllade vid ingången till flygplatsen, jag försökte smekta lugnande med tummen över hennes hand med det verkade inte fungera. 

En hop av säkerhetsvakter bildade en ring runt oss för att hjälpa oss ta oss till bilen, allt verkade gå bra tills fansen tryckte på och vi mosades. Paniken spred sig i min kropp på grund av utrymmet som plötsligt blivit så litet men sedan hände något som skrämde mig ännu mer. Olivias hand slets ur min, hela situation stavades officiellt K-A-O-S. Tre män omringade mig och tryckte sig vilt genom havet av människor och innan jag hann uppfatta något annat satt jag i bilen. 

”no, no!” stressat försökte jag ta mig till bildörren igen.

”what’s wrong?” Scooter rynkade frågande på pannan.

”Olivia, she just... she... just slipped through my fingers. She is still out there” 

Scooter meddelade genast säkerhetsvakterna som suckade frustrerat innan han drog upp sin pistol ur hylsan och sköt flertal gånger upp i luften. Fansen men även paparazzoerna spred sig i vild panik och sprang åt alla håll för att komma bort från pistolen som de trodde hotade dem. På några få minuter var platsen tom, jag gick fort ut ur bilen i tron om att Olivia skulle sitta på marken, skräckslagen eller dylikt men det var helt tomt.

Ingen skymt utav ett blont huvud, hon var borta. 

”Olivia!?” ropade jag högt men fick inget svar, jag tog mig panikslaget om huvudet och vände mig mot bilen. ”where is she?”

AHHHHHHHHHH! nu händer det grejer! 

först höll de nästan på att BREAK UP o sedan inte.. sedan fick hon ett sms från A 

o sedan SIMSALABIM borta! VAD TYCKS?? VEM TROR NI DET ÄR??

JAG VILL VERKLIGEN VETA VAD NI TYCKER! TAAAACK TILL ALLA KOMMENTAR PÅ FÖRRA 

KAPITLET! BETYDER ALLT, KOMMENTERA SOM ÄNGLAR O DET FINNS EN CHANS

ATT DET KOMMER ETT TILL IKVÄLL. ÄR PÅ SKRIV HUMÖR. PUSS&KRAM. ♥