”what are you trying to do? you want me to fuck you right here and now?” frågade Justin plågat. ”and for gods sake sit still” fortsatte han då jag skrattat och återigen rört på mig i hans knä.

”maybe” svarade jag och log sedan busigt mot honom.

”nej, men titta vem vi har här!” utbrast Katarina högt och jag såg genast bort från Justins plågade ansiktsuttryck för att se vem hon välkomnade. Jag flämtade till när jag såg ansiktet som tillhörde kroppen, nej...

Vad gjorde han här!? När jag såg att hans familj var här men inte han hade jag skrattat mig lycklig, inombords. Men aldrig trodde jag att han skulle dyka upp senare på kvällen, den tanken hade aldrig slagit mig. Jag såg hur han log och hälsade på alla tills våra blickar möttes och leendet rann av hans ansikte. 

”babe, what’s wrong?” Justin petade på mig och det fick mig att genast vände bort blicken från Marcus och se på honom istället. 

”nothing” svarade jag och försökte ignorera Marcus brännheta blickar. 

Ur ögonvrån såg jag hur han gick med målmedvetna steg fram mot mig och Justin, med ett leende la jag armarna runt Justins nacke men han såg bara oroligt på mig.

”du är tillbaka i Sverige ser jag” jag spände hårt käkarna medan jag irriterat vände blicken mot honom. Han hade inte förändrats ett dugg sedan jag sett honom senaste, hans bruna lugg stod upp likt Justins, hans bruna, nästan svarta ögon hade fortfarande den där glimten som gjorde att man ville veta mer och fick en att göra allt dem vädjade en till att göra och jag såg att han hade alla sina vältränade muskler kvar. 

My, my, hade jag sett dem där musklerna som han inte alls skämdes för att visa. 

”och du har kvar ögonen ser jag” hånade jag och klistrade på ett leende.

Han ignorerade och vände sig mot Justin istället. ”vem är detta då?” frågade han. 

”Marcus, Olivias ex-boyfriend” hälsade han och sträckte fram handen mot honom.

"Marcus, Olivias ex-boyfriend"

”what the fuck!? Vem hälsar så?” utbrast jag innan Justin hann så mycket som sträcka fram handen för att hälsa. 

”yeah, Justin. This is Marcus, the biggest mistake of my life” la jag till och log sedan överseende mot Marcus. ”that’s sounds better” 

”kan inte påstå att du var mitt bästa heller” sa han och såg kyligt på mig. 

Ilskan kokade inom mig och häftigt reste jag mig ur Justins knä för att sedan storma in i huset, jag fick bita ihop hårt för att inte skrika rakt ut i frustration. Jag gick in i köket där Katarina stod och diskade. 

”men Kattis då” utbrast jag, hon vände sig med ett leende mot mig. 

”hej, Olivia” hälsade hon. ”nej, nu tar du och släpper disken och går ut och umgås med dina gäster, låt mig sköta det” protesterade jag och gick fram till vasken som var full av disk och vatten. 

”åh, jag vet in-” började hon. ”nej! Inga men, gå” beordrade jag och hon skrattade.

”tack Olivia” sa hon innan hon lämnade köket, med en suck stoppade jag mer händerna i vattnet och hittade en tallrik. Jag grep tag i diskborsten och skrapade bort de gamla matresterna innan jag sköljde den under vattenstrålen. Hur länge jag stod och diskade vet jag inte, men det jag visste var att min plötsliga humörsväng hade lagt sig och jag stod istället och nynnade medan jag diskade det sista. Ett par armar lade sig runt min midja innan fjäderlätta kyssar smekte min hals. ”Justin” fnissade jag när det kittlades. 

Han fortsatte upp till min käke och jag rynkade pannan när hans händer vandrade ner till min rumpa, det är inte likt honom. 

Häftigt snurrade jag runt så löddret stänkte, framför mig stod inte Justin utan Marcus och ett triumferande leende pryde hans ansikte. Jag flämtade till. 

”jag vet att du gillar hur jag kysser din hals och jag slår vad om att du saknar mig, Justin där ute är bara en tröst” sa han och skulle precis sträcka sig fram för att kyssa mig. Men jag reagerade lika fort som blixten och svingade en hård örfil över hans kind.

”dina kyssar äcklar mig och jag hade faktiskt glömt din existens tills du visade ditt nylle här ikväll. Och om du så mycket som rör Justin eller förolämpar honom så får du med mig att göra” hotade jag innan jag slängde diskborsten i vattnet och stormade sedan ut ur köket. 

Marcus skratt ekade bakom mig. ”vad tänker du göra? Stöna mig till döds, för det vet jag att du är bra på” jag stelnade till mitt i steg, he did not just say that!

Min vistelse här i Sverige hade varit oförglömlig, alla jag träffat på hade varit hur trevliga som helst och staden som vi befann oss i, Stockholm, var en riktig skönhet. 

”okay, I just have to ask. Don’t you ever get tired of it all?” frågade mannen som hette Henrik, han hade presenterat sig som Melindas pappa. Jag log mot honom.

”of course, sometimes I wished I could just go back to be a normal teenage boy but I’m living my dream, I’m able to reach out with my music, help different kind of charities” 

Han nickade. ”yeah, I’ve heard quite a lot about you over the years” svarade han innan han nickade bort mot sina döttrar, jag log roat. 

”my fans are great” sa jag. ”if the paparazzis would disappear, my life would be perfect” 

Han nickade förstående och öppnade munnen för att säga något när ett argt rop hördes inifrån huset, förvånad såg jag upp och andra sekunden kom killen Marcus ut stapplande genom altandörren. Snart följd av en arg Olivia, hon hade samma blöd i ögonen som när hon kröp ut ur busken för att banka skiten ur tjejen som knuffat henne. 

”I can’t believe I ever dated you!” röt hon innan hon knuffade honom hårt i bröstet. 

Marcus svarade något på svenska innan han la till. ”it was priceless”

Detta fick Olivia att tåras upp och ett sårat uttryck blandat med raseri fyllde hennes ögon.

Genast grep hon tag i det närmaste hon kunde komma åt för att kasta på honom, till vår lycka var det bara en kudde men jag var snabbt uppe på fötterna för att förhindra henne för att kasta någon som verkligen kunde skada honom. 

”Olivia, Olivia” jag grep tag om hennes ena handled och fick fort tag om andra när hon tänkte göra motstånd. ”look at me” sa jag och hon verkade lugna ner sig så fort hon såg in i mina ögon, hon andades ut och hennes muskler slappnade av.

”let’s go home” sa hon och utan som så mycket som en blick på någon annan, grep hon tag i min handled istället och drog med mig in i huset. Melinda, Cornelia och kvinnan vid namn Katarina och en annan kvinna var oss hak i häl. 

”Lilo, jag är så ledsen jag trodde inte han skulle komma” jag slet till mig min jeans jacka och krängde på mig den. 

”jag vet, det är inte ditt fel. Men jag vill inte vara kvar, vi hörs imorgon okej?” sa jag fort och kramade om Cornelia och Melinda och vinkade glatt till Katarina och Magdalenas oroade ansikten.

”okay, will you now tell me what just happened?” vi hade nästan hunnit bort till tunnelbanan när Justin bröt tystnaden. Jag suckade men insåg mycket väl att jag skulle behöva ge honom en förklaring för händelsen i huset. 

”okay, just wait” sa jag och lät kvinnan stämpla remsan. ”as you know, Marcus and I was a couple back in Sweden. We were one of those couples that started early and everybody thought would last forever” började jag och himlade med ögonen. Vi satte oss på en utav stenbänkarna för att vänta på tåget mot Åkeshov. 

”I started to get a little worried what would become of us when I moved to Canada but he took well care about that himself” fortsatte jag och vi klev på tuben. 

”about a week before we moved I walked home to him so we could talk about it but instead  it ended in yelling and a lot of throwing his dearest things in the wall”

”he was cheating” sa han fort utan att jag behövde säga orden och han kramade tröstande min hand. 

”yes, butnot only with one girl but two girls” fortsatte jag och det stack i bröstet av minnet.

”he was doing two girls at the same time” utbrast han förfärat och jag nickade.

”like I said, he’s the biggest mistake of my life” jag ryckte nonchalant på axlarna. 

”I’m sorry, he don’t and didn’t deserve you. Not even I deserve you” det fick mig att haja till.

”don’t you ever think that, if there’s somebody how doesn’t deserve the other one. Then that one is me” utbrast jag och han log mjukt mot mig.  

”you’re wrong” mumlade han innan han kysste mig. 

Jag suckade frustrerat men skrattade. ”and you're impossible” han log roat mot mina läppar. Vi klev skrattandes av tunnelbanan när den stannade i Gamla Stan och fick sedan gå den relativt korta biten bort till hotellet. Hotellet såg majestätiskt ut från håll då det lös upp av olika lampor och sken i mörkret.

"you're impossible"

Från håll hörde jag hur klubbarna spelade hög musik och lyssnade för en sekund, jag fnittrade till när minnena från kvällen spelades upp i huvudet.

Eftersom låten som pumpades genom högtalarna var ”Tonight I’m Fucking You”. 

Jag såg upp på Justin som gick med armen om mina axlar och jag med min arm runt hans midja, med ett leende sträckte jag på mig och återupprepade min mening för honom innan jag nafsade på hans örnsnibb. Reaktionen jag hade fått första gången var roande men nu lös hans ögon av endast hunger och lust, vi gick genom lobbyn som nu låg tyst och enbart en kvinna med sitt hår stramt uppsatt på huvudet satt bakom disken. Hissen plingade till och vi klev in, så fort hissdörrarna stängdes framför oss tryckte Justin upp mig mot väggen och jag fnittrade roat.

”you really need to stop doing that if you don’t want me to lose control” sa han ansträngt, jag ignorerade hans varning och lät istället mitt finger smeka över hans läppar.

”maybe I want you to” sa jag och det hann inte gå många sekunder för än hans läppar var trycka mot mina. 

ojoj! ACTION, slagsmål o lite make out in the elevator!!! 

vad tror ni det leder till?? kommer dem göra det eller ännu en gång avstå?? ;)

KOMMENTERA! vet att ni kan o jag har skrivit halva kapitel 36. ♥

puss o kram på er. LOVE YOU!