”27 833 379” löd siffran men det var bara för stunden, numret ökade gradvis var 5:e minut.

”wow” sa jag och han skrattade. 

”soon about to catch up with Lady Gaga, only one and a half millions or so and then I’ll have beaten her” sa han och nu var det min tur att skratta.

”only one and a half millions” imiterade jag och himlade med ögonen.

 

---

 

”jag kommer sakna er så mycket” böla jag och la armarna om Melinda och Cornelias nackar och drog in dem in en hård kram.

”jag vill krama dig också men med en hel nacke” fick Cornelia fram, fort släppte jag taget och hon smekte sin nacke. ”tack” sa hon innan hon log mjukt mot mig.

”vi kommer sakna dig med” sa hon och omfamnade mig, jag snörvlade och kramade sedan Melinda som stod bredvid. 

”here you go” hörde jag Justin säga bakom oss, Cornelia flämtade till och jag vände mig frågande runt för att se att Justin gett henne något som gjorde henne både stum men uppspelt på samma gång. Hon försökte få fram några ord men misslyckades helt, Justin skrattade och omfamnade henne i en kram. Jag skrattade åt synen och torkade mina tårar.

”Gate 27 är öppen för resenärer mot Atlanta, jag upprepar Gate 27 är öppen för resenärer mot Atlanta en kvinnas röst ekade över Arlanda och jag såg sorgset på Melinda och Cornelia. ”vi ses snart igen ska du se” tröstade Melinda och de kramades en sista gång. ”ta hand om er” sa jag och flätade sedan samman mina fingrar med Justin och tillsammans gick vi bort mot gaten, jag vände mig om en sista gång och vinkade till dem innan kvinnan gav oss den där godkännande nicken och leendet som betydde att vi fick stiga ombord.

 

  

*

 

”Moshe and Kenny, is going to meet us in Atlanta” informerade Justin när vi flugit i någon timme, jag vände huvudet mot honom och nickade. 

”are there going to be a lot of fans?” frågade jag. ”I don’t know” svarade han. 

”they always manage to find me even if I haven’t said a word of where I’m going and also does the... paparazzis” fortsatte han och suckade tungt. 

”then I guess I’m going to experience my first Bieber Fever attack” svarade jag och han skrattade. 

”I guess so” han böjde sig sedan fram och kysste min kind. ”it’s going to be okay tho” 

Jag log mot honom. ”I trust you” 

 

*

 

Lyckligtvis låg gaten vi kom ut ur låg mer undangömd än de andra på flygplatsen, resan till Atlanta hade varit... annorlunda. Jag hade aldrig förväntat mig att fans skulle komma fram i flygplanet för att fråga efter en autograf eller ett foto. En tjej hade till och med velat tagit kort med mig. ”oh, you’re Olivia right?” hade hon utbrast när hon fått syn på mig.

Jag hade nickat till svar, lite förskräckt över vad hon kunde tänkas göra. 

”oh my god, can I take I picture with you too?” jag hade då krånglat mig ut och ställt mig i gången och Justin hade sedan varit hjälpsam och knäppt kortet.

”I really wished I could play soccer like you, you are really gorgeous. And for the record I think you two are a adorable couple” hade hon sagt och sedan lämnat oss innan jag hann tacka henne. Jag hade stirrat chockat efter henne. 

”well, you better get used to that” hade Justin sagt och skrattat åt min minn. ”what?” 

”some will love you to death as much some will... I know it sounds harsch but, hate you.

There’re always going to be haters, trust me I know” hade han förklarat. 

Ute på flygplatsen kunde jag höra höga tjejskrik och förvånades över hur högt det lät med tanke på att vi var en bit ifrån. Justin såg sig omkring innan han glatt höjde handen och vinkade, två män som var lika till kroppsbyggnaden kom fram till oss.

Den ena mannen hade vitt, nästan grått hår och ett svagt leende låg på hans läppar medan den andra mannen var mörk och flintskallig men ett stort leende som visade hans vita tänder, spred sig över hans ansikte.

”Kenny and Moshe - Olivia, Olivia - Kenny and Moshe” presenterade Justin oss. 

Den mörka mannen vid namn Kenny skakade min hand och så gjorde även Moshe. 

”hello” hälsade jag. ”so how are we going to do this?” frågade jag sedan.

”oh, it won’t be that hard we’re staying in the airport but the thing is that we need to move across the whole airport to get to the gate to Canada” berättade Kenny.

Jag nickade. ”and there’s already a lot of fans here” la Moshe till. 

”it’s going to be okay, when does the plane leave?” frågade Justin.

”in two hours” svarade Kenny och jag suckade, varför så lång väntetid?

Okej Justins fans är galna, det är ingen snack om saken. 

Det var min slutsats efter att vi lyckats komma bort till gate 49 mot Kanada. De hade skrikit så högt att jag trodde mina öron skulle falla av och att jag aldrig skulle få höra ett ljud till i mitt liv, slitit i våra kläder, knuffats för att försöka komma förbi vakterna som dykt upp och hjälpt till. Justin hade ändå lyckats signera några mobiltelefoner, cd-fodral, affischer. Genom de öronbedövande skriken kunde jag även höra annat som ”Justin, I love you!” mycket ”jag älskar dig”.

Men sedan en del skrik tillägnat till mig, en del snälla, en del... inte så snälla.

Aldrig hade jag trott att en del fans var så överbeskyddande gentemot honom, att de verkligen kunde skrika dödshot till mig. Men jag försökte att lägga dövörat till och klänga mig fast vid Justins hand för att inte slitas från gruppen och sedan bli massmördad av små 13-åriga tjejer. Jag hade ingen aning om att tjejer i den åldern kunde vara så grova i munnen, men jag antog att jag träffades av sanningen idag likt en hård örfil över kinden.

”geez, I don’t understand how you can handle that everywhere you go” sa jag och skakade misstroget på huvudet, Justin skrattade.

”I know they might seem violent because of the pushing and screaming but they would never hurt me or any in my team for real. They are all just really dedicated” svarade han.

”no shit” svarade jag och han log roat. 

 

*

 

”Olivia!” ropade Chloé högt när vi kom ut genom gaten i Stratford, i Kanada hade vi ännu en gång behövt byta plan som skulle ta oss till Stratfords flygplats och jag var mer än överlycklig när vi äntligen landade för sista gången. 

”hey girl” jag släppte Justin hand och sprang in i hennes famn. 

 

"Olivia!"

 

”good to see you, how was it in Sweden?” frågade hon. 

”it was great, I got to see my old clase and see Sweden again but I can’t say I didn’t miss Canada” svarade jag och hon log stort. 

”what have you been up to while I was gone?” frågade jag henne sedan och vi krokade armarna, ur ögonvrån såg jag hur Justin tillsammans med Chaz, Ryan och Nolan pratade livligt. ”ehm... not much. Hanging out with the guys and...” berättade hon men tystnade sedan och rodnade häftigt. Jag såg frågande på henne.

”Chloé, what did you do?” frågade jag och kände nyfikenheten fylla mig. 

”we can talk about it when we get home” mumlade hon fort och jag funderade på om jag skulle tjata på henne för att få fram svaret men lät det sedan vara. 

Plötsligt omfamnades jag av ett par starka armar och jag andades in den välbekanta doften av min bror, Victor. ”tjena tjejen” hälsade han och jag kramade tillbaka. 

”hur var Sverige?” frågade han sedan ivrigt. 

”jätteroligt, jag visade Justin nästan hela Gamla Stan, Svartågatan, vi var på Flaten med min gamla klass och så visade jag honom Globen också där han ska ha konsert i April” svarade jag och jag stort. Han log ner mot mig. 

”träffade du några gamla grannar?” frågade han roat. 

Jag skrattade. ”nej, men var på en middag hemma hos Melinda och där träffade vi familjen Häggvik och Jonsson. Det var trevligt tills Marcus dök upp” Victor stelnade till och såg med mörka ögon på mig.

”vad hände?” frågade han medan vi gick mot utgången. 

”vet du hur han presenterade sig inför Justin? Hello, I’m Marcus Olivias ex-boyfriend. Jag menar, kom igen vem presenterar sig så!” sa jag och slog ut med armarna. 

”vi tjafsade lite och det slutade med att jag gick in och tog över disken istället” fortsatte jag och han höjde sedan på ögonbrynet som att fråga om det var allt.

Jag suckade. ”han försökte kyssa mig” sa jag fort och han spände genast hårt käkarna samt nävarna. ”men jag hann ge honom en örfil innan han hann göra något” la jag fort till och Victor såg stolt på mig. 

”that’s my sis” sa han och jag skrattade. Ute på parkeringen stod mamma tillsammans med Stan lutad mot bilen, när hon såg mig gick hon med snabba steg mot mig.

”åh, gumman vad jag har saknat dig” sa hon och spände armarna hårdare runt mig.

”jag har saknat dig också” svarade jag och log in i hennes hår. 

”hur var det i Sverige?” frågade hon sedan nyfiket. Jag gav henne ett kort ”bra” och inte en hel utläggning som jag hade gjort för Victor. Hon log mjukt och tog sedan min väska ifrån mig och gick mot bilen igen, jag vände mig om för att leta reda på Justin och säga hejdå.

Dock visade det sig att han stod precis bakom mig vilket resulterade i att jag krockade rakt in i honom när jag snurrade runt, han skrattade. 

”looking for someone?” frågade han och jag himlade med ögonen.

”no, nobody” retades jag och han höjde på ögonbrynen. ”oh, really?” 

”yes, really” svarade jag innan jag sträckte mig upp för att kyssa hans läppar. 

”I call you, okay?” frågade jag och han nickade innan han kysste mig igen. 

 

*

 

Jag flämtade högt. ”oh my god, so how was he!?” skrek jag högt och Chloé flög genast upp för att täcka min mun medan hennes kinder blossade upp i en röd ton. 

”keep it down will you, I don’t want your whole family to know” utbrast hon och jag skrattade, hon himlade med ögonen och slog sig ner på min stol igen. 

”it was great, the night was the defintion of perfect” svarade hon sedan jag tjöt roat.

”so did you get any action in Sweden?” frågade hon sedan busigt och jag gissade att hon sa det på skämt men när jag flackade med blicken och kände hur kinderna hettade var det hennes tur att flämta.

”Olivia Frid, you two totally did it in that hotel room!” nu var det min tur att se att hon höll låg ton. 

”yeah and just like you said, I had a night of perfection” berättade jag och hon skrattade. 

 

"Olivia Frid, you two totally did it in that hotel room!"

 

---

 

 

inte speciellt spännande kapitel... alls. 

hahahahhaha, men även Chloé verkar ha fått sin man i säng... hahahahahahahahah! xD

vad tyckte NI? kommentera! kanske kan få upp ett till kapitel idag... kanske t.o.m. två. 

men det beror lite på er oxå, kommentarer får mig motiverad till att skriva för er! =)

tack till er, LOVE TO YOU! ♥