”I just needed to see you one more time before you left” förklarade jag efter vi släppt taget om varandra, han log ner mot min och strök bort håret från mitt ansikte innan han kupade händerna om mina kinder. Han böjde sig ner och kysste mina läppar. 

"I love you" sa jag med tårarna rinnande längst kinderna när han vände sig om för att gå bort till sin mamma och Kenny igen, han vände sig om och log. "I love you too, never doubt that" 

20:e augusti. De sista tre veckorna passerade likt ingenting och innan jag visste ordet av det slog jag upp ögonen på grund av mitt alarms tjutande och suckade högt över att det vad dags att återvända till skolbänken. Jag och Chloé tillsammans med tjejerna från laget eller tillsammans med Chaz och Ryan hade spenderat de veckorna med att ligga på stranden, skejta, ha filmkväll, spela fotboll. Men alldeles för snart kom dagen då allt detta skulle tog slut, jag drog bort täcket från min kropp och reste mig från sängen. Fort gick jag in på badrummet och borstade genom mitt hår, skvätte vatten i ansiktet och såg trött på mig själv genom spegeln. 

Jag gick tillbaks in i sovrummet för att sedan öppna garderobsdörrarna och fort dra till mig ett par jeans och ett linne, mobilen vibrerade till på nattduksbordet och nyfiket gick jag fram för att se vem det var. 

From Justin <3:

”have a great first day at school. ;)<3 love you” 

Jag fnös till, ”have a great...” helvete heller att jag skulle ha det bra när tortyren skulle köra igång igen men log sedan åt hans ändå söta sms. 

To Justin <3:

”yeah, I will try... If I don’t text you tonight you should be worried. Love you too. <3” 

From Justin <3:

”LOL, it’s going to be fine. Promise <3”

Jag log och låste mobilen för att sedan trycka ner den i jeansfickan, jag kastade en sista blick mot spegeln och fann mig själv presentabel. Jag såg ännu en gång på klockan och såg att den precis slog halv nio, vi skulle träffas i skolan prick nio. 

Klockan är halv sex på morgonen hos Justin, tänkte jag automatiskt. Varför i hela friden är han uppe så tidigt på morgonen? Jag skakade oförstående på huvudet och trippade sedan nerför trappan och intill köket. Där satt mamma som vanlig och sörplade på sitt kaffe och läste morgontidningen, stämningen mellan oss var fortfarande otroligt stel efter att hon hade lyckats få mig att sätta mig ner och prata. 

Jag hade till en början lyssnat på hennes ynkliga ord i ett försök att få mig att förstå och be om ursäkt, med det hela hade fått mig rasande. Jag hade totalt vänt på steken och skrikit åt henne, vält ur mig allt jag kände och med tårarna rinnande längst kinderna hade jag lämnat köket. Hon hade suttit kvar med en uppgiven uppsyn. 

En liten del av mig kände sig oerhört skamsen över mitt beteende men en större del av mig kände sig arg, besviken och... lämnad. Det hade känt som om mamma bara gled längre och längre bort från mig, ju fler steg hon gick mot Stan ju längre bort gick hon ifrån mig. Detta var vad som gjorde mig mest ledsen, att hon valde honom över mig.

I tystnad gjorde jag iordning två mackor och svepte i mig ett glas juice innan jag tog dubbelmackan i handen och lämnade köket igen. Jag knöt på mig mina converse och drog på mig jeansjackan innan jag gick ut genom ytterdörren, jag grep tag i min skateboard och sparkade bort från huset. Under de tre veckorna hade jag även lyckats ta mitt körkort, eftersom jag hade övningkört mycket hemma i Sverige så med lite mer träning här i Kanada satt provet som en smäck, så gjorde även teorin. Men det betydde inte att jag plötsligt tog bilen vart jag än skulle, jag föredrog fortfarande skateboarden eller enbart gå. Tankspritt rullade jag fram på gatan och tuggade ointresserat på min smörgås, det nya skolåret skulle bli intressant. Jag menar det är fortfarande mitt sista år innan jag ska övergå till collage, det är ju något ändå. 

Jag rullade in på skolgården och den välbekanta byggnaden fick mig att sucka, jag klev på ena enden av brädan och grep tag i den som kom svingades uppåt. Jag tog upp telefonen och skickade iväg ett snabbt sms till Chloé om att jag var framme. 

From Chloé =):

”okay, I’m on my way. Be there in one minute” fick jag tillbaka. 

Och mycket riktigt körde hon in på skolparkeringen någon minut senare, med sitt alltid lika glada leende och pigga ögon studsade hon fram till mig. Vi omfamnades i en kram innan vi tillsammans gick in i skolan, jag gick fram till mitt skåp och la in brädan samt jackan innan jag följde efter Chloé till hennes. 

”welcome to hell” mumlade jag åt henne när vi närmade oss klassrummet och hon fnissade. Inne i klassrummet hade enbart halva klassen hunnit ta sig hit och vi tog genast en varsin plats lågt bak i klassrummet.

Emma kom kvittrande fram till oss och jag lyckades kväva en suck, som jag sagt förut skulle Emma varit en otroligt trevlig tjej om hon inte vore så himla klängig. Hon är nästan värre än en blod igel. 

”hi girls! Had a great summer?” frågade hon med ögon som skrek av upprymdhet.

Jag log vänligt. ”yeah, it was good until I wake up this morning and realized it was over” svarade jag och bemöttes av ett hysteriskt fnitter, Chloé såg en aning chockad på Emma som skrattade åt det jag sagt innan hon nickade. 

”I know exactly what you mean” sa hon sedan och jag nickade tveksamt. 

”she has become so weird” mumlade jag till Chloé när Emma äntligen lämnade oss för att återgå till sin bänk två rader framför oss.

”I don’t know what has gotten into her, she was never like this before. She has always been that quiet, nice girl” svarade hon och jag skakade på huvudet och såg hur Chaz och Ryan kom in genom klassrumsdörren. De hälsade på sina vänner innan de sicksackade genom bänkarna och slog sig ner framför oss, Ryan sträckte sig fram samtidigt som Chloé och de hälsade på varandra med tungan istället för med ord. Genast vände jag blicken mot Chaz för att saknaden efter Justin bara blev värre av synen bredvid mig och log mot honom.

”hi Chaz” sa jag och han gäspade till svar. 

”yeah, good morning” svarade han och jag skrattade. 

”tired?” frågade jag roat.

”no shit, I couldn’t sleep last night. I got like 3 hours of sleep” svarade han och gäspade igen. 

”well, Justin says good luck on our first day anyway” sa jag sedan på tala om ingenting, Chaz såg genast upp på mig.

”what's he doing up!? Isn’t it like six in the morning over there?” utbrast han och jag skrattade återigen. 

”I don’t know, he’s stupid?” retades jag och han skrockade glatt innan han fnös.

”tell me something I don’t know, how is he doing by the way? Haven’t really talked to him lately” frågade han sedan och Ryan stack genast in sin näsa i samtalet då även han var nyfiken på svaret. 

”he’s great, little tired I think. He’s doing the final touches on the record now and boy is he proud over his work” svarade jag och de log roat innan de gav varandra en blick som klart och tydligt förmedlade, ”det-är-vår-Justin-det”. 

Mr. Matthew skred in i klassrummet med sin portfölj i högsta hugg och glasögonen på nästippen, han ställde portföljen på golvet innan han såg ut över klassrummet. 

”welcome back students to another year at Stratford High...” började han sitt välkomsttal. 

*

Första veckan i skolan var både slapp och kort, lärarna lät oss ta det lugnt nu i början innan pluggandet verkligen körde igång. Ännu en gång möttes jag utav en måndag morgon som jag behövde släpa mig uppför, jag tog mig ner till skolan där jag mötte upp Chloé. Nu såg hon inte det minsta lika pigg ut som hon gjort för en vecka sedan, hon hade gått över till att trött sucka över vad dagen gick ut på. Vi knuffade upp dörrarna intill skolan och började ta oss bort till mitt skåp där jag skulle byta ut jackan och brädan mot matteböckerna. Korridoren kryllade av elever som precis som vi nyligen kommit till skolan, hälsade på sina vänner och hämtade material från skåpen. 

”fake ass bitch!” förvånat vände jag mig om, var det där till mig?

OJ! vad hände där på slutet!? O.O vem tror ni det är?

vad tycks?? kommentera! =) dem betyder allt, verkligen! ♥ puss&kram. 

PS. bara för att förtydliga, det är 3 h i tid mellan Stratford o LA. LA ligger då 3 h efter... hahahha, om ni inte fattade alltså. =P