Fredag, 14:e Juni. 

Veckan efter samtalet med Tara skred fram likt ingenting och innan jag visste ordet av det hade de sista uppgifterna lämnats in, betygen var satta och vi satt alla samlade i aulan för att lyssna på rektorn som höll sitt ‘hejdå-tills-vi-ses-igen’ tal. Avan vid min högra sida satt och gäspade med jämna mellanrum medan jag hörde hur han mumlade en aningens opassande saker om rektorn. Justin på min andra sida satt med armbågen på armstödet och huvudet lutat i handen medan han sov, jag skakade roat på huvudet åt honom. Men samtidigt kunde jag förstå honom, sent igår kväll kom han hem från vart han än hade varit och jag antog att han inte fått många timmars sömn. 

   ”... se nu till att njuta av ert lov och kom tillbaka fullständigt utvilade och friska!” efter det bröt vi alla ut i applåder vilket fick Justin att ryckas ur sin sömn, jag skrattade åt hans förvirrade minn medan jag klappade händerna. Rad efter rad, person efter person lämnade sedan aulan för att sig till respektive rum och sina tillhörigheter. 

   ”Vi ses nere i receptionen om en halvtimme, okej?” frågade Justin, jag vred på huvudet och nickade mot honom med ett leende. Han klev av på sin våning och försvann bort medan jag åkte upp med Victoria och fler upp till tredje våningen. 

   ”Kan fortfarande inte fatta att du inte åker med oss till New York” sa Victoria. ”kommer kännas jättekonstigt” jag log roat mot henne. 

   ”Ni får ju komma dit, eller hur?” jag såg menande på henne. ”inte kan jag spendera en månad utan lite tjejsnack, hallå! Justin må vara fantastisk på alla sätt och vis, men han är ingen tjej” Victoria fnittrade och hissen plingade till. 

   ”Våga inte åka innan vi sagt hejdå” sa hon och pekade på mig. Jag viftade med handen. 

   ”Skulle aldrig hända” försäkrade jag och vi skildes åt för att ta oss till våra respektive rum. Jag låste upp mitt rum för sista gången under vårterminen och klev in, min väska var redan packad. Den enda jag behövde lägga ner var små saker så som dator, tandborste etc. Jag suckade och såg mig omkring i rummet, drygt ett halvår hade jag nu spenderat här och det hade börjat kännas som mitt andra hem. Jag skulle saknade det här rummet, gången mellan mitt och Justins rum, matsalen, korridorerna, själva principen att alltid ha sina vänner precis bredvid. 

   Jag drog upp handtaget till min rullväska, de andra hade redan packats ner i bilen på parkeringen -och rullade ut den genom dörren. Jag stängde och låste innan jag tog mig bort till hissen igen, receptionen var fylld av människor då de tog adjö av sina vänner och lämnade in sin rumsnyckel som man var tvingad till att göra. Säkerhetsfråga skulle jag gissa. Jag bemötte Linda med ett brett leende och räckte henne nyckeln som hon tog emot och gick bort med. 

   Därefter fortsatte jag med att söka med blicken efter någon välbekant. 

   ”Letar du efter någon?” jag hoppade skrämt till och snurrade genast runt för att se Justins flinande ansikte. Jag tog mig för bröstet och andades häftigt in och ut. 

   ”Hey!” utbrast jag. ”det där var inte alls kul” han endast flinade åt mig. 

   ”Tja... jag håller inte med” jag himlade med ögonen åt honom. ”är du redo?” jag nickade. 

   ”Måste bara säga hejdå till Avan och Victoria innan vi åker” berättade jag och han nickade. 

   ”Oh... något jag kan ha glömt att nämna är att jag bor inte själv i mitt hus” jag stannade upp och rynkade frågande på pannan. ”inneboende” fortsatte han sedan och jag armarna i kors över bröstet medan jag såg på honom. ”amen, vad bra då! Vi ses vid bilen” med det sagt vände han sig om och försvann in bland alla människor. Jag suckade och skakade på huvudet. Killar. Tänkte han inte på att den lilla detaljen kunde vara viktig? 

Bilen rullade fram längst LA’s gator och jag som alla gånger studerade palmerna och de gångtrafikanterna som lugnt spatserade runt. LA var så otroligt olikt från New York, i New York var gatorna alltid fyllda av människor och vägarna av de ikoniska gula taxibilarna. Medan New York hade en ständig fart som man kunde känna i kroppen hade LA ett lugn som var lika påtagligt. 

   De inneboende som Justins pratat om måste varit Alfredo, Lil Za och hans livvakt då de var de som satt med oss i bilen. Bilen svängde runt ett hörn och fram till en stor port, chauffören knappade in en kod som fick dörrarna att svänga upp och bilen började rulla igen. Nu med nyfikna ögon såg jag ut genom rutan i ett försök att gissa mig till vilket hus som var Justins. Dock hade jag ingen tur för än vi svängde in på en uppfart, på min sida stod det en rad - vad jag antog - garage och jag öppnade min dörr för att kliva ur. Mitt huvud svängde runt så häftigt att jag fasade för att få nackspärr medan jag inspekterade hans uppfart. 

   De andra gick vant mot ytterdörren medan jag stod kvar och såg på de ljusa plattorna på marken, de ljusbruna portdörrarna intill garagen och den vackra blomkreationen vid dörren.  

   ”Kommer du?” hörde jag Justin fråga, jag såg genast upp och log mot honom. Jag tog de få stegen som var kvar mellan oss innan jag såg hur han öppnade dörren och vi klev in i hallen. Min haka föll vad som kändes ner till golvet vid synen jag hade framför mig. Huset öppnades sig enda upp till nocken och det enda jag kunde göra vara att stirra. Insidan var inrett i ljusa, mjuka färger och matchade bra med det mörka träet. Man bemöttes med en plantering där det stod ett par palmer. Herregud, han hade till och med palmer inomhus. Som hade en kort trappa på var sida där man kom ner till ett - vad jag antar - fungerade som ett umgängesrum. 

   Min blick följde trappan som stod i ena hörnet av det gigantiska rummet som ledde upp till våning två, jag snurrade runt för att följa balkongen med ögonen där jag såg ett flertal dörrar leda en vidare in i huset. Fascinerat gick jag nerför ena trappan och stegade mot mitten av rummet medan jag lät blicken skena över taket där ett flertal spottar satt tillsammans med långa lampor. 

   ”Justin, ditt hem...” jag tappade orden och blev stående. Jag skrattade till. ”wow” han flinade och gick fram till mig. 

   ”Tack så mycket” sa han. ”åt det hållet ligger de flesta rummen, båda på nedre och övre våning” fortsatte han och pekade åt höger, jag följde hans finger och såg två dörröppningar samt ett piano. ”sedan har vi köket och liknande åt det hållet” han fortsatte att peka åt vänster och jag såg en annan dörröppningen som ledde en vidare. 

   ”Ditt hus är galet” sa jag och han skrattade till.

”Och tillsist köket” avslutade Justin sin lilla runt vandring med. Jag tog även in detta rum med stora ögon, golvet var täckt av svart och vita plattor. Skåp i lika mörkt trä och en stenskiva i svart. ”oh hej, babe!” utbrast Justin plötsligt innan han böjde sig ner, jag hörde ett jamande innan Justin sträckte på sig och i famnen hade han en orange katt. Jag log. 

   ”Det här är Tuts” presenterade Justin katten som och kom fram till mig. Katten jamade igen medan den gosade in sig i Justins hand som kliade den bakom örat. 

   ”Vad söt” mumlade jag. 

   ”Vill du hålla henne?” frågade han sedan och jag började genast skaka på huvudet men i nästa sekund hade jag famnen full av päls och klor. Både jag och Tuts krånglade runt tills hon tillslut låg på rygg med alla ben upp i luften. Jag kände den mjuka pälsen mot fingertopparna samt mina armar och log ner mot henne. Tuts var en sådan katt som hade en aningens tillplattat ansikte men var fortfarande lika söt som vilken annan katt. 

   ”Hon tycker om dig” mumlade plötsligt Justin i mitt öra innan han försvann ut ur köket och lämnade mig ensam. Jag följde honom med blicken innan jag med ett leende såg ner på Tuts i min famn som slutit ögonen. 

***

Solen sken högt på himlen och inte ett moln såg man så långt ögat nådde. Jag stod med armarna i kors medan jag såg ut över grönskan Justin hade på sin baksida. Poolen speglade solstrålarna och kastade kristaller på ytan, en rad solstolar stod uppradade vid kanten och gräset grönskade häftigt. Iklädd endast en bikini i det varma vädret gick jag fram till poolkanten innan jag satte mig ner för att stoppa ner benen i vattnet. 

   Två dagar hade jag nu spenderat i det här otroliga huset tillsammans med killarna och det fanns nu inte längre en tvekan kvar på att jag definitivt behövde ett besök från Victoria och Avan under min vistelse här. Men trots killarna - vid tillfällen - vilda beteende har de här två dagarna också varit en av de lugnaste jag har haft. Det börjar nästan krypa i kroppen på mig när jag tänker på hur lugnt det har varit, det får mig endast att fasa för att snart bryter helvetet ut och mina lugna dagar är över. 

   Ett avlägset ljud hördes plötsligt på himlen och jag såg upp mot skyn medan jag kisade med ögonen, jag suckade när jag fick syn på vad det var. Och här kommer helvetet som på beställning.

sååååå... ännu en gång inte mycket som hända förutom att Ariel fick se Justins hus och träffa Tuts. men vad tror ni det är som händer i slutet? 

som ni kanske ser också så har jag gjort en jul design för bloggen. =) vad tycks? har suttit med den hela dagen eftersom jag tänkte att det var första advent i dag + första december o designen behövde ha något nytt. 

vad tycks? bra/dåligt? KOMMENTERA, KOMMENTERA, KOMMENTERA! ♥ PUSS&KRAM. 

min fråga: vad skulle ni vilja se hända i framtiden? (i novellen alltså XP) i nästa kapitel eller ännu längre spelar ingen roll. =)