PREVIOUS:   ”... Jesse kommer vara saknad utav oss alla, han var en kämpe ut i det sista. Tills han fick gå sin egen väg...” prästen stod med sin Bibel i famnen och pratade inför församlingen, men hans röst lät avlägsen. Allt verkade avlägset. Detta hände inte. Det var bara min fantasi. Tills Jesses kista svagt ryckte till innan den började sänkas ner i marken, jag gav ifrån mig något slags kvävt gnäll och borrade in ansiktet i Justins bröst för att slippa se på det. Jag kände för att kräkas upp allt jag hade i magen, vilket inte var mycket men motstod att skämma ut mig själv och förstöra Jesses begravning. 

  ”Penny, så ja. Det kommer bli bra” mumlade Justin vid mitt öra medan hans hand smekte mig upp och ner över ryggen. Hur kunde han vara så säker? Och framför allt... när?

Torsdag, 1:a Augusti. 

Sakta drog jag fingrarna genom mitt hår, det var mjukt och varmt efter jag blåst det med fönen. Jag såg ner på topparna mellan mina fingertoppar, det blev faktiskt riktigt bra. 

   Jag vände blicken mot spegeln igen, mitt hår var nu mörklila hår som gradvis blev ljusare och ljusare tills topparna var alldeles blonda, jag log nöjt. Det kändes bra att något välbekant återvände till min vardag, jag behövde något som var välbekant. Med en glad suck hängde jag upp handduken på dörren innan jag gick bort till garderoben och satte handen på höften i en fundersam gest. 

   Vad ska man ha på sig? Tillslut stod jag färdigklädd i ett par slitna svarta jeans shorts tillsammans med en grå svart t-shirt som jag satt en vit korsett över. Bubbles tassar ekade mot golvet innan han kom inspringandes i rummet , jag log och sjönk ner på knä framför honom. 

   ”Hej killen!” jag rann mina fingrar genom hans päls och han följde mina händer i ett försök att slicka mina fingrar. Jag skrattade lågt innan jag reste på mig. 

En kvart senare hade jag packat min väska och var klar för avfärd, jag hade endast tagit ett steg utanför dörren och sedan återvänt in då jag insåg att det var på tok för varmt ute för att inte åka till stranden. Så med ryggsäcken packade utav matsäck, bikinin under kläderna och Bubble i koppel låste jag ytterdörren och klev ut i solen. 

   Stacey hade lyckats få ett jobb på en klädesbutik inne i centrumet, så för tillfället la hon all energi i det jobbet för att hon skulle få behålla det. Likadant var det med pappa. Men för mig gjorde det inget, efter hur jag behandlade dem förr förtjänade de distraktionen som jobben kom med. 

   ”Kan du sitta still i korgen nu?” frågade jag och såg menande Bubble som jag satt i korgen på min cykel och sedan knutit fast kopplet i styret. Han gnällde till och försökte slicka mina fingrar. Jag log och rullade ut cykeln på gatan, jag hummade svagt på min egen melodi medan jag cyklade längst gatan och bort mot stranden. Jag kisade även fast jag hade mina runda solglasögon på nästippen. 

   Stranden var folktom än så länge då klockan fortfarande var någorlunda tidigt på morgonen, jag satte ner stödet för cykeln innan jag fort fick ur Bubble ur korgen innan jag släppte ner honom i sanden. Genast trippade han nosande runt på stranden, jag låste och gick sedan efter hårbollen som nu nått vattnet. Jag drog fram min handduk innan jag satte mig ner på den, ställde ryggsäcken bredvid mig innan jag plockade fram min iPod plus hörlurar. Mobilen bredvid mig vibrerade till och jag tog nyfiket upp den.

   Från Justin:

   ”Hej baby, vad gör du? <3 Puss” 

   Jag log brett, Justin var på tillbaka i Stratford under en kort period efter att ha spenderat några veckor i LA, i full träning med sin nya turné. Efter det jag hört och han visat genom foton eller Skype verkade det som en grym show. 

   Till Justin: 

  ”Jag sitter på stranden, kom hit! Jag har saknat dig och behöver en kram. Puss <3” 

   Från Justin: 

   ”Vi ses om en stund, jag har saknat dig också och står gärna till tjänst. ;) Älskar dig” 

   Jag skickade honom ett enkelt svar innan jag vände blicken mot vattnet igen. Det var någorlunda vindstilla men ändå lyckades några hårslingor lyfta och vifta runt, jag reste på mig och drog av mig mina kläder innan jag vek ihop dem och la ner dem i ryggsäcken. Med tårna nedgrävda i sanden stod jag sedan precis där vattnet möter stranden, solen sken högt och stranden lös härligt blå. 

   Plötsligt slöt sig ett par armar runt min midja och jag hoppade högt utav överraskning, ett lågt pip slapp ur min mun och fick personen bakom mig att skratta. Ett leende spred sig då jag genast visste vem skrattet tillhörde. 

   ”Hej” mumlade Justin roat i mitt öra. ”du ser som vanligt alldeles för bra ut för mitt eget bästa” jag skrattade åt honom och vred mig i hans famn. Jag sneglade hastigt ner på mig själv, jag hade på mig den vita frans överdelen tillsammans med ett par roligt mönstrade bikinitrosor. 

   ”Oj då, det var ju inte bra. Hur ska vi lösa det då?” frågade jag och la huvudet försiktigt på sned medan jag såg upp i hans - enligt mig - alldeles för vackra ögon. 

   ”Jag kan nog komma på några olika förslag” sa han och log busigt. ”men vad sägs som att inte bli arresterade på grund av störning gentemot andra människor på stranden och du istället ger mig en kyss?” jag fnittrade lågt åt honom innan jag sträckte på kroppen så mina läppar smekte över hans. 

    ”Jag hade lätt kört på arrestering men om du bara vill ha en kyss, lugnt med mig” mumlade jag innan jag pressade läpparna mot hans. Jag slängde en arm runt hans nacke och tiltade mitt huvud försiktigt åt sidan samtidigt som jag kände hur hans händer lades på mina höfter. Jag nafsade i hans underläpp och fick ett svagt stön tillbaka utav honom, jag flinade och lutade mig tillbaka. 

   ”När vi kommer hem baby” försäkrade jag honom och klappade försiktigt på hans bröst, hans ögon smalnade och jag skrattade. ”gjorde jag du frustrerad?” frågade jag med bebisröst medan jag klappade honom på kinden, han plutade bedårande med underläppen och jag fnittrade. 

Vattnet sköljde över mina fötter och en svag bris fick fransarna på min överdel att flyga i vinden. Killarna tillsammans med några fler hade anslutit sig till gruppen, jag tror till och med det skulle komma ännu mer. En grillning var i alla fall planerad. 

   Jag såg ner på mina tår innan jag vände upp den mot himlen, jag önskar att du kunde vara här Jesse. Att du kunde vara här och känna solen på ditt ansikte, vinden i håret och sanden mellan tårarna. Jag saknar dig, men jag är glad igen. Jag log och kisade mot solen, jag snurrade runt i sanden och började ta mig upp till handdukarna. Justin såg upp från där han satt och log, jag besvarade hans leende och kände mig alldeles pirrig i kroppen vid enbart synen utav honom. Han gjorde mig så otroligt glad att det ibland var helt galet. 

   Jag vred sedan på huvudet och såg fler personer kommandes från parkeringen, det jag fick syn på gjorde så jag ville både skrika och skratta åt. Gah... Fuck my life.

okej, så jag vet att jag typ, kinda, sorta skrev att det skulle komma upp igår men jag o min kompis gick ut o åkte moppe halv 10 igårkväll o sedan när vi kom hem somnade vi typ. heheheheheeh, JAPP jag ä trött på fredagar! 

ni har ingen aning... men här det i alla fall. dock är det bara Part 1 eftersom detta är det enda jag lyckats skriva o jag ska ha en liten filmkväll med la familia nu så jag ska lägga ifrån mig datorn. 

hoppas ni tyckte om det, det är ett litet "må-bra" kapitel. vem tror ni hon ser?? =) KOMMENTERA! DE BETYDER ALLT! PUSS&KRAM. ♥