”Absolut, om du går med på att jag berättar för Tara att det kommer ge mig mer PR om jag ses vistas hemma hos dig?” kontrade jag och såg hur hans ögon hårdnade för ett ögonblick. ”jag vill absolut inte utnyttja dig på det sättet men Tara vill” Justin nickade förstående. 

   ”Säg vad du än behöver säga, det viktiga är att du får stanna” jag nickade innan jag snabbt drog honom intill mig och kysste honom mjukt.

Nervositeten frätte i min magen likt aldrig förr, mitt hjärta skenade i bröstet medan jag nafsade i underläppen till den punkten att jag fasade över att jag skulle bita håll i den. Min tumme fortsatte att sväva över den gröna knappen på min telefon medan jag velade fram och tillbaka om jag vågade. Frustrerat drog jag en hand genom håret innan jag bestämde mig, jag gick inför knappen men stannade precis innan jag rörde den. Tänk om hon blir arg? 

   ”Ari, ring bara” sa Justin från sängen, jag kastade honom en mordisk blick och han himlade med ögonen. ”när du kommer med ditt alldeles fantastiska och en aningens egoistiska förslag så kommer hon glömma allt om att du kanske störde henne i någon viktigt” 

   ”Tror du det?” frågade jag och han reste på sig innan han kom fram till mig och kupade mitt ansikte i hans händer så jag såg in i hans ögon. 

   ”Ja, det här är din mamma ändå. Det är meningen att du ska kunna ringa din mamma när du vill” svarade han. Jag log tunt tillbaka.

   ”Jag är inte så säker på det är en självklarhet i den här situationen” mumlade jag. ”mitt och Taras förhållande är minst sagt... speciell och väldigt... professionellt” 

   ”Oavsett hur ert förhållande ser ut, Ari. Så är hon alltid din mamma, okej?” jag såg in hans bruna ögon, de hasselnötsbruna irisarna som kunde - skrämmande nog - se rakt in i min själ. Jag nickade sedan och han log innan han böjde sig ner och kysste mig. Genast besvarade jag kyssen och la min lediga arm runt hans nacke. Hans läppar var mjuka som alltid och pressade alldeles perfekt mycket med tryck mot mina för att göra mig svag i knäna. 

   ”Om du fortsätter med det där kommer jag aldrig ringa henne, hur mycket dina ord än övertalade mig” mumlade jag mot hans läppar innan jag höjde mig på tårna för att pressa dem mot hans igen. Han skrattade lågt mot mina läppar till svars. 

   ”Som du vill” sa han och släppte sitt grepp om mig och tog ett steg tillbaka. Jag plutade med underläppen åt honom och han skrattade lågt igen. ”ring och du kan få hur många kyssar du vill” jag log mot honom och han gav mig en menande blick innan han la sig i sängen igen. 

   ”Jag kommer att hålla dig till det” påpekade jag och låste upp min telefon som nu var svart. 

   ”Hoppades att du skulle säga det” hörde jag hann mumla och jag flinade innan jag kände nervositeten bubbla upp igen men nu var beslutsamheten där och tog över. Jag klickade på den gröna knappen innan jag höjde luren till örat. Signal efter signal gick fram och jag bet mig oroligt i nageln, precis när jag var på väg att ge upp bröts signalerna och Taras röst ljöd genom telefonen. 

   ”Detta måtte vara bra” sa hon, jag öppnade munnen för att svara henne men det var som att orden fastnade i halsen och jag förblev stum. ”Ariel!?” skrek hon vilket fick mig att hoppa till och skaka på huvudet. 

   ”Förlåt” sa jag fort. ”jo, jag... Jag ringer för att... Jag ville prata med dig om-” 

   ”Ariel, kom till saken! Jag har inte all tid i världen att vänta på att ditt meningslösa babbel ska få en poäng!” röt hon in i telefonen och jag nickade för mig själv. 

   ”Självklart, jag är ledsen” fortsatte jag. ”sommarlovet, det är det jag vill prata med dig om. Jag har ett förslag och ville framlägga det inför dig” det var tyst i luren en lång stund och jag fasade under ett ögonblick att hon lagt på innan hon tog till orda igen. 

   ”Jag lyssnar” jag nickade för mig själv medan jag svalde och vankade av och an framför fåtöljerna vid fönstret. 

   ”Du vet hur min plan angående Justin gick, han är en PR magnet, kändis världens älskling, med honom i mitt liv tar publiciteten aldrig slut” berättade jag och hörde hur Justin fnös från sängen, jag viftade häftigt med handen för att tysta honom. ”men världen har inte sett oss tillsammans mycket på grund av att vi befunnit oss på den här ön, men Justin kom med förslaget att om jag ville så kunde jag bo hos honom under obestämd tid under lovet. Han vet såklart inget om mina baktankar men... så vad säger du?” återigen bredde tystnaden ut sig och jag bet mig nervöst i läppen innan jag kastade Justin en blick. Han såg frågande på mig. 

   ”Som du vill” sa hon tillslut. ”men du är tillbaka i New York den 5:e juli” jag nickade genast på huvudet tills jag insåg att hon inte kunde se mig. 

   ”Självklart” svarade jag och i nästa sekund tutade det i luren. Hon hade lagt på. Utan ett endaste hejdå. Jag sänkte min hand och såg ner på den mörka telefonen. 

   ”Vad sa hon?” frågade Justin och avbröt tystnaden. 

   ”Det gick bra, det enda är att jag måste åka hem den 5:e juli” mumlade jag tillbaka utan att ta blicken från skärmen. Känslorna gnagde nästan hål i magen på mig. 

   ”Men det är ju jättebra” utbrast han genast. ”eller?” frågade han sedan vid min icke existerande reaktion. 

   ”Jo, det är bra. Jag bara...” svarade jag och såg upp på honom innan jag gick fram till sängkanten och satte mig med ena benet under mig. Justin satte sig upp mot sänggaveln innan jag kände hur han la sitt finger under min haka och lyfte den. 

   ”Du bara?” frågade han och uppmanade mig att fortsätta. Jag endast såg på honom ett ögonblick. 

   ”Är det konstigt att jag aldrig hört henne säga att hon älskar mig? Eller fått en godnatt puss? Eller hållit hennes hand? Eller...” jag ryckte på axlarna och Justin såg forskande på mig. ”ibland så undrar jag bara om hon, du vet... älskar mig” 

   ”Ariel, alla visar sin kärlek på olika vis. En del med handlingar medan andra visar det med ord. Oavsett hur Tara visar det så är jag hundra procent säker på att hon älskar dig, du är hennes dotter. Jag kan inte tänka mig någon dotter som kan ha gjort en mamma mer stolt än du. Jag menar titta bara på vad du har åstadkommit, Ari. Du är världens mest kända modell, det finns inte en själ som aldrig har hört namnet Ariel Madison. Du är allt vad Tara någonsin kunnat tänka sig om inte bättre” mina ögon var vid det här laget fyllda av tårar över hans fina ord. 

   ”Du är den... bästa pojkvännen man kan ha, du vet det va?” fick jag fram mellan tårarna. ”jag kunde inte ha önskat mig en bättre” fortsatte jag medan jag klättrade närmre honom tills jag satt med ett knä om vardera sida av hans höfter. Mina händer sökte sig upp till hans ansikte där jag kupade det, han mötte min blick och jag kände hans varma handflator på min rygg. Han log sitt alldeles perfekta och charmerande leende som fick mig att smälta innan hans hand fann min nacke och förde ner mig till hans läppar.

som jag sa... inte speciellt långt o är mer utav ett mellankapitel. vet att de senaste kapitlena inte varit de mest spännande men... jag hoppas ni tycker om de i alla fall! o spänning kommer, ha tålamod. det kan inte vara spänning hela tiden dock. 

vad tyckte ni? vad tyckte ni om telefonsamtalet? o Jariel? ;) KOMMENTERA, KOMMENTERA, KOMMENTERA! ♥ PUSS&KRAM. ps. hoppas det inte finns stavfel eller annat, tittar på film. xP ds. 

min fråga: Favorit blomma? 

mitt svar: Jag har två, rosor och solrosor. Rosor mest på grund av dess olika betydelser, så som att röd står för kärlek, gul för vänskap osv. Tycker det är så himla vackert att blommans olika färger presenterar olika saker. och sedan solrosorna för att de är simpla men otroligt fina, längden, bladen.