”Tråkigt ändå hur det slutade för er men jag är också glad att det inte fungerade, för nu är du min. Önskade dock att jag också hade ett ex så det inte bara är jag som behöver gå omkring med irritation mot en person jag inte ens känner” påpekade jag och han skrattade till. 

   ”Du jag måste stå ut med dina miljoner beundrare, det räcker så. Speciellt när 90% av dem är bara killar” hans armar lades runt mina axlar innan jag la huvudet på hans bröst. Ett smått leende spred sig över mina läppar. Kanske vi kan klara oss med ett ex med i bilden i alla fall.

”Det kommer gå galant, jag lovar dig” Justin ord verkade inte vilja sakta ner mitt skenande hjärta eller flämtande andetag medan vi närmade oss artisternas korridor där vår första musik lektion skulle hållas. Helgen och tre skoldagar nu passerat och terminen tagit sin början och till skillnad från förra terminen så valde dem nu att mjukt starta igång terminen och inte slå oss i ansiktet med läxor första dagen som förra. Något jag var otroligt tacksam över.  

   Jag hade ingen aning om vad den här lektionen skulle ge mig eller vad den skulle gå ut på men en sak var säker. Jag var nervös, otroligt nervös. Om jag inte hade haft Justin vid min sida så hade jag nog inte gått alls. Men har stod jag nu, utanför klassrummet med fuktiga handflator och ett hamrande hjärta. 

   ”Hey, varför är du så nervös?” frågade Justin och kupade mitt ansikte i hans händer så jag skulle se upp på honom. Jag bet mig i underläppen medan jag såg på honom. Varför var jag nervös? 

   ”Tänk... tänk om de tycker jag är dålig eller-” 

   ”Ingen. Absolut ingen kommer tycka att du är dålig, det är sak som är säkert” avbröt Justin och såg intensivt in i mina ögon. Jag drog in ett djupt andetag i mina lungor innan jag nickade. Du klarar det här Ariel. Lita på Justin, han vet vad han pratar om. Han har gjort det här hela sitt liv mer eller mindre. Musik är en del av honom. Jag la mina händer ovanpå hans och han nickade glatt tillbaka mot mig. Han tog sedan min ena hand i sin och drog in mig genom klassrumsdörren. 

   Vi tog en varsin plats längre ner i klassrummet och väntade på att Mr. Dawson skulle träda in genom dörren och börja lektionen. Jag lät blicken vandra över de andra eleverna, de flesta kände jag igen men en del ansikten var nya, sedan stannade den på ett brunhårigt bakhuvud, Selena Gomez. Under dessa tre dagar hade mitt ogillande för henne vänt till avsky. På ett eller annat sätt ville hon alltid ha ett ord med Justin, speciellt när jag var i närheten men Justin lyckades alltid komma på en bra ursäkt eller dylikt. Jag vet inte vad hon ville men vad den än var så hade jag en obehaglig känsla över det hela. 

   ”Var hälsade kära musikgenier till en ny termin i ett - om jag får säga det själv - mindre helvete än vad de simpla människor få stå ut med i er ålder” min blick for genast fram för att se Mr. Dawson på en... skateboard, rullandes hela vägen från dörren till väggen mittemot där han tillslut stannade. Jag såg förvånat på honom där han stod med ett förväntansfullt leende. Justin skrattade till bredvid mig. 

   ”Han är den bästa läraren på hela skolan” viskade Justin till mig, jag gav honom en snabb blick innan jag såg på Mr. Dawson igen. 

   ”Så vi har några nya elever den här terminen. Elever som tror att ni kan bemästra sången också” han fnös till som om det vore det löjligaste han hört men hade en retsamt glimt i ögat. ”får vi allt se” mumlade han sedan medan han plockade upp en lista. Därefter ropade han upp alla elever och fick ett ‘här’ från alla de närvarande, han såg nyfiket ut över klassrummet när han hade sagt mitt namn och endast såg på mig ett ögonblick innan han fortsatte. Blicken gjorde mig återigen otroligt nervös, tvekade han på mig? Skrattade han inombords över att jag satt i klassrummet? Bland alla dessa musikgenier som han kallat dem? 

   Plötsligt kände jag en hand som kramade min under bordet, jag hoppade smått till och vände på huvudet för att bemöttas av Justin lugnande leende. Jag nickade kort till honom som svar att det var okej, jag var okej. Jag mådde fint. 

   ”Så för att vi ska få ett hum om hur de nya talangerna ser ut eller snarare låter så vill jag att ni alla förbereder en låt under de nästa 30 minuterna och framför den” tystnad spred sig i salen och jag kände hur min mage plötsligt låg på golvet bredvid mig. Vad!? ”okej, grymt. Bra. Chop, chop!” han klappade i händerna och alla började genast sätta igång medan jag satt förstelnad i min stol. 

   ”Ariel? Ari?” jag ryckte till när ett par händer klappade framför mitt ansikte och jag vände skrämt blicken mot Justin. ”vilken låt ska du göra?” frågade han och jag stirrade lika stumt som innan tillbaka på honom. ”okej, okej. Ingen mening att drabbas av panik, jag hjälper dig. Vad sägs om den där vi skrev tillsammans, jag kan spela gitarren så behöver du inte vara där uppe ensam heller” 

   Jag och Justin hade spenderat en eftermiddag hemma hos mig, han hade haft en gitarr i famnen och nonchalant spelat några ackord medan jag nynnat på en okänd melodi. Tillslut hade vi börjat funderat över ord som skulle kunna skapa en låt. På kvällen hade vi en färdig låt och hade aldrig känt mig bättre. Att få spendera en hel eftermiddag med honom och bara hålla på med musik, hitta på verser och refränger. 

   Jag nickade mot Justin som log. ”bra, se inget att oroa sig över” jag log försiktigt mot honom. 

”Varsågod Ariel, scenen är din” Mr. Dawson slog ut med händer och jag log snett där jag satt på den höga pallen med Justin vid min sida på en likadan pall och en gitarr i famnen. Jag såg på honom och han nickade uppmuntrande innan han såg ner på strängarna innan de spelade. Jag svalde och slöt ögonen medan jag drog in ett andetag innan jag öppnade ögonen och munnen. 

Melodies by Madison Beer

   ”Ooh, woah, oooh, yeah, yeah

I hear melodies in my head, find little notes in my bed

I’ve got songs tangled up i my hair, I see piano keys everywhere

My heart is a beating drum, repeating my favorite song

I hear Beethoven number nine, all the time

   And it’s kind of like do re mi

About as easy as ABC, beautiful lika a symphony

I’m talking about you and me here

I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I was a little of key then you melodie me, and I’m better than ever

I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I had the beat a bit wrong, but I got a new song now

   So I put my headphones on, plug into you, plug into you

Boy you’re my favorite song

Plug into you, plug into you, woah, oh, woah

   You’re so wrong that it makes you right

Keep me wide awake at night, I can’t sleep now I know you’re around

I lie listen and singing every sound, I love it when I hear your voice

Oh baby, I don’t really think we got a choice

Mozart is in the air and I’m right here

  And it’s kind of like do re mi

About as easy as ABC, beautiful lika a symphony

I’m talking about you and me here

I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I was a little of key then you melodie me, and I’m better than ever

I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I had the beat a bit wrong, but I got a new song now

   So I put my headphones on, plug into you, plug into you

Boy you’re my favorite song

Plug into you, plug into you, woah, oh, woah

   I wake up in the middle of the night

I can’t stop all the melodies that I hear, melodies baby

I hear melodies all the time, and I’m about to go crazy

I keep singing about you,‘cause see baby you’re my melody

And I, I hear melodies in my head

   I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I was a little of key then you melodie me, and I’m better than ever

I hear melodies in my heart, hear melodies in my head

I had the beat a bit wrong, but I got a new song now

   So I put my headphones on, plug into you, plug into you

Boy you’re my favorite song

Plug into you, plug into you, woah, oh, woah

   I put my headphones on, plug into you, plug into you

Boy you’re my favorite song

Plug into you, plug into you, woah, oh, woah”

   Mitt bröst föll något flämtande upp och ner efter jag tagit den sista tonen och jag blev sittande ett ögonblick med stängda ögon och händerna hårt knäppta i min famn. Jag klarade det. Sedan ekade applåder i klassrummet och jag öppnade ögonen, generat såg jag runt på de andra eleverna som såg häpnadsväckande på mig. Jag sneglade på Justin som klappade lika hårt och högt som de andra med ett stolt leende på läpparna. Försiktigt såg jag sedan på Mr. Dawson som hade ett leende som om han visste hela tiden hur stark min röst var. Jag gled nerför pallen medan jag log tacksamt mot klassen. Jag klarade det. 

***

Jag skrattade så mycket att det faktiskt krampade i magen och jag fick flämta efter luft, jag slog handen ett flertal gånger på bordet medan jag sköt mig längre från bordsskivan för att kunna böja mig över mina knän. Oh my, jag klarar inte det här. Få ett stop på det. Tårarna steg i mina ögon och innan jag visste ordet av det rann de längst mina kinder. 

   Justin som satt mittemot mig skrattade nästan lika mycket fast inte lika vilt, han hade istället sin knytnäve framför munnen och ögonen hopknipna medan han hade armen om magen. 

   ”K-Kommer du... ihåg?” skrattade jag och såg på Justin som nickade på huvudet. 

   ”Men herregud! Vad är det som är så fasansfullt roligt?” utbrast Avan plötsligt, säkert trött på vårt skrattande. Jag skakade endast på huvudet åt honom, han skulle inte förstå. Det var för internt för att någon annan än jag och Justin skulle förstå vad de roliga var. 

   Min mage värkte av skratt men jag kände mig ändå fullkomligt glad och lycklig, jag hade mina vänner och min pojkvän runt mig. Musik lektionerna hade visat sig vara de bästa och jag hade snart samma uppfattning som Justin om Mr. Dawson, han var den bästa. Men min bubbla av glädje sprack när Selena plötsligt dök upp bakom ryggen på Justin, hon log ursäktande innan hon knackade på hans axel. Justin hoppade skrämt till innan han svängde runt. 

   Låga ord utbyttes mellan dem innan Justin stönade lågt och vände sig om igen, till min förvåning lyfte han sedan på sig och tog upp sin bricka. Han log brett mot mig och jag såg frågande på honom men han skakade nästan omärkbart på huvudet. Selena log glatt vid hans sida. 

   ”Vi ses senare” sa Justin till mig och böjde sig över bordet där han placerade en snabb puss på min hjässa. Därefter gick han iväg med Selena bredvid sig bort mot disken innan de lämnade matsalen. Min blick låg på matsalsdörrarna som svängde fram och tillbaka tills Avan gled in på platsen Justin suttit på. Jag hade Victoria vid min sida och Tyler sittandes bredvid Avan samt Elisabeth bredvid Victoria. Alla hade de sett Justin försvinna bort med... henne. 

   ”Vad är det som pågår?” frågade Victoria. 

   ”Jag vet inte” svarade jag. ”hon har försökt prata med honom hela veckan” jag ryckte på axlarna och låtsades spela oberörd men inombords hoppade jag av frågor och oro. Vad kan hon vilja säga till honom så hemskt gärna?

okej... så det hela kommer nu att ta skott, det här var mer en mjuk start in i terminen. hon har sin första musik lektion där hon fick visa för de andra vad hon går för. vad tyckte ni om lektionen?  

o sedan vad tror ni Selena vill i slutet? vad är det hon vill prata med Justin om? VAD TYCKS? BRA/DÅLIGT? KOMMENTERA, KOMMENTERA, KOMMENTERA! ♥ PUSS&KRAM. 

min fråga: vad har ni för telefoner? 

mitt svar: jag har en iPhone 5 o kommer aldrig kunna gå till någon annan eller något annat märke känner jag. hahahhhaha, it won't work! XP kram.