2 Worlds 1 Reality - Kapitel 2

 
PREVIOUS:   "hej hjärtat, vart är ni?" frågade han. 
   "vi är inne på badrummet, har precis bytt om" svarade jag och granskade mig själv i spegeln. Jag började packa ihop väskorna och drog igen dragkedjan. 
   "okej, bra. Jag åker upp på till våning 3 där artisten redan är. Så kom upp så fort ni kan"
   "kan du inte bara säga vem det är så jag kan förbereda mig mentalt?" utbrast jag med en barnslig röst och pappa skrattade.
   "tyvärr gumman, du får veta det snart på egen hand" sa han och la på, jag tittade irriterat på telefonen innan jag vände mig mot Paige som också var redo att gå. Jag log och gick ut ur badrummet.

 


 

   Hissen plingade till och jag puffade till håret lite innan jag gick tillsammans med Paige bort mot dörren som kvinnan vid disken hade gett oss instruktioner om. Jag andades djupt in när vi stod utanför dörren och slängde en blick på Paige, hon log lugnande och jag andades ut. Jag gav henne ett leende innan jag tryckte ner handtaget och öppnade dörren. 
   "ja, min dotter kommer alldeles strax. Du vet tjejer och deras smink" hörde jag pappa yttra sig när vi klev in i rummet. Jag fnös ljudligt åt hans kommentar och allas blickar vändes mot oss.

   ”perfektion tar tid” sa jag allvarligt innan jag flinade och pappa log mjukt mot mig. Jag tittade runt på de andra i rummet och såg en stor mörk man, en annan man med brunt skägg och brunt kort hår bredvid honom stod en kvinnan med mellanlångt brunt hår med ett vänligt leende på läpparna. Någon meter från dem stod två andra killar, den ena hade ljusbrun hy och mössa på huvudet och den andra killen hade brunt fixat hår och hade en busig glimt i ögat.

   ”hej, Melody” hälsade jag när jag hade granskat alla i rummet.

   ”Scooter” sa mannen med skägget och räckte fram handen mot mig, jag skakade den. ”manager” la han till när han släppte min hand och log.

   ”till…?” frågade jag vänligt, mannen vid namn Scooter skulle precis öppna munnen för att svara när en röst viskade i mitt öra. ”mig”

   Jag skrek till och slängde mig mot Paige, som precis hann ta emot mig innan vi small in i väggen med ett brak, ett stön av smärta slapp ur Paige mun. Jag tittade på en ung kille som stod böjd framåt och skrattade, killen med ljusbrun hy gick fram och gav honom en high five men Scooter gav honom en missnöjd blick och hans leende bleknade. Jag släppte Paige och gav henne en ursäktande leende, killen slutade skratta och sträckte på sig.

   ”ledsen, kunde inte motstå tillfället” sa han sedan till mig. Då såg jag vem den unga killen var, det var Justin Bieber med den kända rösten och håret. Killen med de hasselnötsbruna ögon och det mjuka leendet som gjorde unga tjejer som galna, hysteriska och helt vilda.

   ”nej, men är det inte Justin Bieber… the prankster” sa jag och han log roat.

   ”japp, i egen hög person och du måste vara Melody Gold” sa han och sträckte fram handen, jag tog tveksamt tag i den och skakade den. Jag såg in i hans bruna ögon och kom på mig själv med att stirra, Scooter harklade sig och jag släppte fort taget om hans hand.

   ”om Justin vill vara allvarlig i fem sekunder så kanske mötet kunde börja nu” sa han och vi nickade.

 

 

Justins Perspektiv.

   Jag hörde hur dörren till rummet vi befann hos i öppnades samtidigt som Daniel Gold sa ”ja, min dotter kommer alldeles strax. Du vet tjejer och deras smink” jag småskrattade. Jo, det var jävlar vad det gnälldes som de skulle gå ut utan smink eller hade inte fixat sitt hår. En fnysning hördes och jag tittade nyfiket upp, jag vände på huvudet åt höger och såg att en tjej i min ålder hade stigit in i rummet. Bakom henne kom en annan tjej in och stannade bakom den första.

   ”perfektion tar tid” sa tjejen med det bruna långa håret, hon flinade mot Daniel och tittade sig sedan runt på de i mitt crew som var samlade i rummet.

   ”hej, Melody” sa hon sedan och jag granskade henne från topp till tå. Såg på hennes långa ben, på hennes bruna hår som föll ner över tröjan som var helt öppen där bak, på hennes läppar som rörde sig när hon pratade och till sist på hennes blåa ögon.

   ”hej, Scooter” hälsade Scooter och räckte fram handen mot henne, hon tog glatt tag i den och skakade den. ”manager” la Scooter sedan till för att förklara sig och Melody nickade förstående.

   ”till…?” frågade hon sedan nyfiket och jag smög försiktigt upp bredvid henne för att sedan viska i hennes öra innan Scooter hann ge ett svar.

   ”mig” viskade jag och hade inte förväntat mig hennes reaktion. Hon skrek till och bokstavligen slängde sig på sin kompis, skulle jag gissa. Hon kom med sådan kraft att de tappade balansen och åkte in i väggen med en smäll. Jag skrattade så jag vek mig framåt för att inte falla till golvet, Alfredo kom fram och gav mig en high five som jag villigt besvarade. När jag kände att jag kunde kontrollera mig igen sträckte jag på mig och tittade upp på Melody som nu stod på egna ben och med händerna i sidorna.

 

Tumblr_lsd3gkkssj1qfr4exo1_500_large

"me"

 

   ”nej, men är det inte Justin Bieber… the prankster” sa hon och såg ironiskt på mig och jag flinade glatt tillbaka mot henne.

   ”japp, i egen hög person och du måste vara Melody Gold” sa jag och sträckte fram handen mot henne, hon sträckte en aning tveksamt fram sin egen men skakade tills slut min. Jag log mot henne och hon tittade tillbaka in i mina ögon, Scooter harklade sig och hon släppte fort min hand.

   ”om Justin vill vara allvarlig i fem sekunder så kanske mötet kan börja” sa Scooter och tittade menande på mig och jag skrattade till men nickade.

 

 

   ”men vi får ses igen om en vecka så ni får tänka genom allt detta” sa Scooter och skakade handen med Melodys manager Maggie. Hon nickade och log snett, Melody kastade en blick på mig innan de gick ut genom dörren och försvann bort. Jag vände mig mot Scooter och log frågande.

   ”så…?” frågade jag.

   ”hon har verkligen en fantastisk röst, låten skulle verkligen bli underbar med henne” sa Scooter och gned sitt skägg.

   ”vi borde se henne på scen också…” sa jag och Scooter nickade instämmande.

   ”utstrålningen på scenen är viktig, men jag tycker hon verkade trevlig och snäll annars” sa han.

 

 

Stellas Perspektiv.

   Vi gick ut genom dörren och ner till lobbyn, jag gick tillbaka in i badrummet för att ”bli” Stella igen. ”så vad tycker du, Stella?” frågade Maggie när bilen börjat rulla och jag funderade en stund.

   ”jag gillar verkligen låten” sa jag och Maggie nickade. ”och jag tror att Justin och jag kommer låta bra tillsammans” fortsatte jag sedan.

   ”ja, det tror jag också” sa Paige bredvid mig och jag log mot henne.

   ”dessutom, har jag ju aldrig gjort en duett förut. Vore roligt att testa” sa jag.

   ”ja, jag tycker i alla fall att du ska satsa. Justins team verkar också som pålitliga och trevlig människor” sa pappa och jag log roat mot honom. Klart han tyckte om dem, han tyckte ju om alla. Bilen stannade och jag tittade upp på vårt hus, jag klev ur bilen efter att ha gett Maggie och Paige en hejdå kram.

   ”jag tar en promenad på stranden, jag kommer snart” sa jag till pappa som nickade innan han gick in i huset. Jag tog av mig mina converse och gick barfota ut på sanden, jag såg solen som gick ner samtidigt som jag tänkte över detta.

   Skulle jag ta chansen? Scooter pratade även om en turné och det skulle menas att vi alla skulle vara med varandra dygnet runt. Hur skulle det lösa sig med hela Stella/Melody bytena? Skulle jag bli påkommen?

   Jag såg på vattnet som lugnt slog upp på stranden och gjorde fina bågar i sanden. Hur skulle det bli med Dimitri? Turnéer brukar sträcka ut sig över väldigt många månader. Vad skulle han säga? Vad skulle jag komma med för förklaring? Skulle han köpa den? Eller skulle han vilja gå skilda vägar?

   Sedan slog en annan tanke mig. Justin som också var känd för att vara charmig, charmerade varenda tjej han mötte. Tänk om han försökte det på mig också… tänk om jag faller för det och förstör allt jag har med Dimitri. Sen kommer jag få mitt hjärta krossat från två håll, från Dimitri som inte kommer vilja se på mig igen och från Justin som bara låtsades gilla mig men sedan bara lämnar när han är nöjd.

   NEJ! Om jag ska följa med så ska jag minsann vara på min vakt! Och med det fast bestämt gick jag upp till vår altan, borstade av sanden från mina fötter och öppnade sedan skjutdörrarna. Du klarar det Stella…

 


 

så kapitel 2 as I promised! :) hoppas ni gillade det... ehm... ja... VAD TYCKTE NI? BRA/DÅLIGT? KOMMENTERA! :)

Skriven av: Felicia

Äntligen ett till!

Skitbra, den kommer vara azzuuumm! :)

See ya 2 morroww! <3

2012-02-21 @ 21:46:21
URL: http://storiesbyyme.blogg.se/
Skriven av: Anonym

Jätte bra !!!!

2012-02-21 @ 21:51:38
Skriven av: Felizia

Superbra!:D

2012-02-21 @ 22:07:16
URL: http://onlyfellie.blogg.se/
Skriven av: Johanna

GRYYYYYMT!!!

Den kommer bli grym :D

2012-02-21 @ 22:42:06
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Skriven av: Hanna

jag ser fram emot att läsa den här historien, it's starting good ;)

2012-02-24 @ 17:13:21

Ditt Namn:

Kom ihåg mig?

Din E-postadress: (Publiseras Ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback