NEJ! Om jag ska följa med så ska jag minsann vara på min vakt! Och med det fast bestämt gick jag upp till vår altan, borstade av sanden från mina fötter och öppnade sedan skjutdörrarna. Du klarar det Stella…

 

---

 

   Alarmklockans ihåliga ringning väckte mig nästa morgon, trött suckade jag och tryckte på "off" knappen. Jag drog bort mitt mysiga täcke och skyndade mig in i det varma badrummet. Jag granskade mitt trötta ansikte och gäspade, jag tog tag i min borste och borstade först genom mitt långa hår innan jag satte upp det i en knut på huvudet. Jag skvätte vatten i ansiktet för att piggna till och gick sedan ut ur badrummet och in i min garderob. Jag tog på mig ett par baggy jeans och en t-shirt med tryck på. 
   Jag gick sedan långsamt nerför trappan och bort till tomma köket, mamma och pappa måste ha börjat tidigt. Jag bredde min macka och tog med mig den så jag slapp springa till bussen. Jag hängde axelbandet till min väska på axeln och gick lugnt bort mot hållplatsen efter att ha låst dörren. Jag åt klart min macka lagom för att bussen skulle köra in vid trottoaren. Dörrarna svingade upp och Wendy hälsade lika glatt som vanligt och jag hälsade tillbaka. 
   Jag tittade upp och såg Paige som vinkade till mig, jag vinkade tillbaka och glömde att hålla koll på marken. Jag snavade över ett ben som var klätt i tights och höga klackar, skratt bröt ut och jag kände hur det brände på kinderna. 
   "nej, men oj. Förlåt mig Stella eller ska jag säga klumpen, jag såg dig inte. Det var som om du var totalt osynlig" sa Britney och mer skratt ekade. Jag kom långsamt upp på fötterna och borstade bort smutsen från kläderna. Paige kom argt gående mot mig i gången. 
   "Britney, titta på mitt totalt osynliga finger!" fräste Paige och visade sin näve, Britneys haka föll ner och hon såg argt på Paige. Små fnissande hördes men Britney tystnade det med en blick.

 

"Britney, look at my totally invisible finger!"

 

   Paige krokade sin arm med min och drog med mig bak till platsen hon hade suttit på. ”tack” viskade jag till henne och hon vände sig mot mig.

   ”du borde inte låta dem behandla dig så!” sa hon irriterat.

   Jag suckade. ”ja, det vet väl jag också men jag orkar inte alltid fräsa tillbaka”

 

*

 

Lördag, Justins Perspektiv.

   Jag satt i bilen för att åka till Melodys konsert som skulle hållas i LA idag, vi körde upp på gatan och möttes av flocken som bestod av flera tusen tjejer. De skrek när de såg bilen och jag dukade fort så att det inte skulle se att det var jag. Bilen körde till baksidan och med hjälp av Kenny så kom vi in obemärkt. Vi gick genom liknande korridorer som alltid fanns i konserthusen, vita långa korridorer. Skratt ekade och vi rundade hörnet och såg en öppen dörr.

   ”du borde kanske gå in först” sa Scooter och jag tittade frågande på honom men han puffade mig bara framåt i korridoren. Mer skratt kom inifrån rummet och jag gick mot dörren, jag kom in och möttes av Melody som låg i en soffa och hennes kompis som hette Paige på golvet.

   De båda höll sig om magen och skrattade så mycket att det blev ljudlöst. Roat stod jag och tittade på hur de försökte andas igen men skrattade bara ännu mer när de fick ögonkontakt igen. Melody lyckades andas in och pekade sedan på Paige och sprakade upp med benet samtidigt som hon klappade händerna hårt en gång och bröt ännu en gång ut i skratt.

   ”okej, tjejer andas. Vad är så roligt?” frågade jag.

 

 

Stellas Perspektiv. 

   Bilden på killen fick oss att skratta så det värkte i magen, Paige gled ner på golvet från soffan vi hade suttit i. ”det var det… fulaste…” försökte jag pressa fram mellan skratten men skrattade bara ännu mer.

   ”oh… my… god” fick Paige fram och skrattade igen. Jag vände ansiktet bort från henne och in mot soffryggen för att lugna ner mig, jag vände mig senare om och fann Paige fortfarande i skrattsvalor. Hon fick det roliga ansiktsuttrycket hon alltid fick när hon skrattade för mycket, fort pekade jag på henne innan jag slängde upp ena benet i luften, klappade hårt ihop mina händer och skrattade igen.

 

"oh... my... god..."

 

   ”okej, tjejer andas. Vad är så roligt?” frågade en röst och jag slutade tvärt att skratta. Skrattet ersattas av ett skrik och mitt huvud flög upp mot dörren. Där i dörröppningen stod Justin Bieber med ett flin på läpparna.

   ”SLUTA ATT SKRÄMMAS HELA FREAKIN’ TIDEN!” skrek jag till honom och han skrattade.

   ”jag har skrämt dig en gång” sa han och visade sitt pekfinger för att demonstrera hur många gånger. Jag kastade tidningen på honom och han hann precis fånga den innan den föll till golvet.

   ”där har du anledningen” sa jag och han tittade ner på sidan och jag bet mig i läppen för att inte skratta. Jag väntade förväntansfullt på att han skulle börja skratta men inget skratt lämnade Justins läppar, inte ens ett fniss eller dragning i mungipan. 

   ”men kom igen!” sa Paige från golvet. ”inte ens lite kul?” frågade hon. Han flinade, jag reste mig från soffan och gick fram och tog tidningen från honom.

   ”din humor är uppenbarligen inte på samma nivå som vår Bieber” sa jag. ”det betyder i stort sett att den suger” la jag sedan till och Paige skrattade.

  

Can't Be Tamed by Miley Cyrus

 

   Jag hade bytt om till mina scenkläder som bestod utav en magtröja som det stod ”Cheap Trick” på, ett par korta läder shorts tillsammans med två eller tre nit skärp, i ena örat hade jag ett långt örhänge, flera ringar runt fingrarna och armband runt handlederna. Mitt bruna hår hade jag bara låtit falla över ryggen och jag drog fingrarna genom det, jag böjde mig ner och klev i mina kängor.

   När jag stod på scen tog jag alltid fram ”my bad side”, blev tuffare, klädde mig helt annorlunda och bara släppte loss. Det var väldigt skönt ibland, att bara få vara någon annan för en stund. Jag öppnade dörren till mitt omklädningsrum och möttes utav Justin och några ur hans crew, han hade kommit hit för att se mig på scen. Jag klev ut i korridoren och de tittade upp från vad de höll på med, jag såg hur Justins spärrade upp ögonen och hans haka föll. Men han fick snabbt kontroll över sitt ansikte och jag flinade.

 

 

Justins Perspektiv. 

   Vi stod ute i korridoren och väntade på att Melody skulle bli klar. Dörren öppnades och jag tittade tillsammans med Scooter, Alfredo och Ryan upp från mobilen som Alfredo hade visats oss en video från. Synen jag möttes av fick mig att spärra upp ögonen och jag kände hur hakan föll. Melody hade fått på sig sina scenkläder och det flashade mycket naken hud, bland annat hela hennes mage och ben.

   Hon var otroligt… sexig. Hon såg jättesexig ut om jag ska vara ärlig. Wow… Jag rycktes till verkligenheten och stängde fort munnen och vände bort blicken, jag hörde en fnissning och sneglade upp på Melody men såg att det var Paige bakom henne som hade fnissat. Jag sneglade då på killarna bredvid mig men såg att Scooter och Ryan såg professionellt på henne medan Alfredo flinade som en dåre. Well… great!

 

 

   Jag stod på sidan och såg på Melody som sjöng och dansade med sina bakgrundsdansare, hon var fantastiskt. Hon kunde nå de högre tonerna och hennes utstrålning fick fansen att skrika huvudena av sig. Hon höll nu på att sjunga på någon låt som hette ”Can’t Be Tamed”, de manliga bakgrundsdansarna närmade sig henne och de dansade tätt runt henne i en lite grupp en stund innan hon bröt sig fri och klämde i för refrängen. Showen tog slut och vi gick backstage igen och mötte en trött Melody men som fortfarande hade ett stort leende på läpparna.

   ”nå… vad tycks?” frågade hon och höjde ena ögonbrynet åt mig.

   ”wow… just wow” sa jag och hon flinade nöjt.

 

---

 

tada, kapitel 3!! :DDDD har haft jättesvårt att skriva för inspiration ligger just nu nere på... 0! -.- vad tycks?? fortsätt med de fina kommentarerna! ♥