Christmas Eve by Justin Bieber

”jag behöver prata med dig också” sa Hannah och såg ner på golvet, jag nickade och svalde igen.

   ”vi kan väl sätta oss” sa jag och hon nickade, vi satte oss på sängkanten och det blev en pinsam och tryckande tystnad. Jag harklade mig och Hannahs blick for fort till mig. ”jag måste berätta något för dig…” började jag men kom av mig.

   ”ja?” frågade hon försiktigt efter en stund.

   ”ehm…” sa jag och tittade upp på henne. ”jo… det här är ganska svårt att säga. Ehm… jag-”

   ”jag gillar dig!” utbrast Hannah och jag tystnade mitt i meningen. Jag såg förvånat på henne med munnen öppen.

   ”va?” frågade jag dumt och jag såg att hon började bli osäker och obekväm.

   ”ja, jag gillar dig jätte mycket, Justin. På ett sätt som jag aldrig har känt för… för en kille förut” sa hon och tittade ner på hennes händer. Vänta! Hade hon precis sagt att hon gillade mig!? ”det är därför jag inte har pratat med dig på de senaste dagarna, det har gjort ont i mig att veta att du inte besvarade mina känslor. Fast samtidigt var jag inte förvånad, du hade ju Snövit. Så jag blev väldigt förvånad när du bestämde dig för att lämna henne” försatte hon att babbla på om men jag lyssnade inte speciellt noga.

   Hon gillade mig! Lika mycket som jag gillade henne! Jag satte min hand över hennes mun för att få henne att sluta prata, hon mumlade något bakom min hand men tystnade tillslut. Noga tittade jag in i hennes ögon och log mot henne.

   ”jag gillar dig med. Mycket mer än vad du anar” sa jag och hennes ögon vidgades och jag kunde känna hur hon log under min hand. Jag tog bort handen och sänkte den sakta.

   ”på riktigt?” frågade hon med en ynklig röst.

   Jag nickade och log. ”jag skulle inte ljuga om något sådant” hennes ögon tittade blygt in i mina och jag kunde inte annat än att le, en svag rodnad spred sig på hennes kinder. Min blick förflyttade sig ner till hennes röda, fylliga läppar.

   Jag nafsade på min underläpp och såg upp på hennes ögon igen som granskade min underläpp. Jag lyfte sakta handen igen och drog med fingret över hennes rodnad sedan placerade jag handen runt hennes nacke och smekte försiktigt med min tumme på hennes käke.

   ”får jag kyssa dig?” frågade jag mjukt och en aning tyst. Jag hade min blick fokuserad på hennes underbara läppar men kunde känna hur hon nickade svagt i mitt grepp. Jag lutade mig långsamt fram mot hennes ansikte och jag hörde hur hon andades lite fortare ju närmre jag kom. Jag vände fort upp blicken till hennes ögon igen och såg lugnt in i dem, jag var nu någon millimeter ifrån och jag slöt ögonen.

Hannahs Perspektiv.

   Justins ansikte kom närmre och närmre, han hade frågat om han hade fått kyssa mig och jag hade inga som helst erfarenheter runt kyssar. Men han hade. Med sin hand som han hade placerat runt min nacke så drog han mig något fram mot sig själv.

   Han var nu bara någon millimeter från mina läppar och jag slöt ögonen för att det kändes rätt att göra. En sekund senare kände jag hur Justins läppar trycktes mot mina, hans andra hand lades på andra sidan om min nacke. Min första kyss och allt kändes underbart, fantastiskt, otroligt, ljuvligt, allt som jag antog att en kyss skulle kännas som. Jag la min egen hand om hans kind och kysste honom tillbaka.

   Efter en stund lutade jag mig tillbaka och hettan på mina kinder kom tillbaka med full kraft. Justins tummar smekte över mina kinder och ett generat skratt slapp ur min mun.

   ”vad är vi nu?” frågade jag försiktigt. Vi satt nu i sängen och Justin hade sina armar runt mig.

   ”jag vet inte, vad vill du? Eller snarare vad är du redo för?” frågade han. Jag tittade ner på Justins fingrar som jag lekte med.

   ”jag tror inte du är som de andra, jag litar på dig Justin” svarade jag bara. Jag visste att han log åt det jag hade sagt och jag smekte över hans handrygg, han hade väldigt stora och sol brunbrända händer.

   ”då är du min flickvän” viskade han i mitt öra och jag log stort. Jag hade aldrig haft någon pojkvän, inte ens en sådan där som man hade i 2:an. Mark hade alltid skrämt iväg alla, båda tjejer och killar. Jag hade otroligt svårt att hitta vänner som stannade och det slutade ofta med att jag inte hade några alls. Men nu hade jag en… pojkvän. Ordet lät jättekonstigt i mitt huvud. Jag? Ha en pojkvän?

   Om Mark hade varit här nu hade han skrattat så han kiknat. Men han var inte här så han hade ingen som helst chans att skrämma bort Justin eller skratta åt mig och det fick mig att le större än någonsin. Jag var fri från honom, monstret som har skadat mig på så många sätt.

Justins Perspektiv.

   Vi satt i bilen på väg mot studion precis som alla andra dagar. Hannah satt med huvudet lutad mot min axel och våra händer var sammanflätade i hennes knä. Mamma kastade en blick på oss precis som alla andra hade gjort minst hundra gånger sedan vi hade lämnat uppfarten utanför vårt hus.

   Jag gav henne ett glatt leende innan jag vände blicken mot våra händer, jag log igen och visste inte riktigt hur detta hade gått så lyckat. Hannah hade inte nobbat mig, hon hade velat bli min flickvän, jag hade fått kysst hennes läppar och känslan var obeskrivlig.

   Bilen stannade med ett ryck och jag slets ur mina tankar, vi klev ur och de förbannade paparazzoerna var runt oss på bara några sekunder. Jag drog Hannah närmre och höll hennes hand hårdare.

   ”Justin, vem är tjejen?" "vad hände med Selena?" "är det sant att Jelena är över?" "är du och tjejen tillsammans nu?" "vem är hon?”

   Frågor, frågor och fler frågor haglade över oss tills vi kom in i byggnaden och de stora dörrarna satte stop för dem. Vi gick uppför trappan och upp mot studion.

   ”vem eller vilka är Jelena?” frågade Hannah bakom mig, jag vände mig halvt om mot henne och log roat.

   ”om en kändis och en kändis blir tillsammans eller bara en kändis och en 'normal' det vill säga" sa jag och gjorde citat tecken i luften med ena handen. ”så får de paret ett smeknamn för att man ska slippa säga bådas namn. Och ”Jelena” stod för Justin Bieber och Selena Gomez. ”J” var från mig och ”elena” var från Selena” svarade jag och skakade på huvudet, skvaller världen är bra finurliga ibland.

   ”oh!” svarade Hannah förvånat. ”det lät… förnuftigt” jag skrattade roat åt henne och jag såg hur hon log generat. Vi nådde rummet och vi alla klev in.

   ”kissing underneath the tree, I don’t need no presents girl

You’re everything I need, let me give you

All of me, together on this Christmas Eve

You leave some cookies out, I’ma eat them up

Nobody can see me but you, it’s so magical”

   Sjöng jag och öppnade sedan ögonen. ”bra Justin. Du kan komma ut” sa de i högtalarna, jag nickade och gick ut till dem. Jag satte mig i ena stolen och en glad Hannah kom trippande fram till mig, jag drog ner henne i mitt knä och hon log sött mot mig.

”ska du verkligen äta alla kakorna?” frågade hon med en bebisröst, jag såg roat på henne och skrattade.

”japp!” sa jag sedan glatt och hon tittade sorgset. ”om du är riktigt snäll kan du få några” viskade jag sedan i hennes öra. Hon skrattade och jag log.

Hannahs Perspektiv.

   ”jag måste på toa, kommer snart” sa jag, Justin nickade med ett leende på läppar och jagförsvann ut genom dörren. Jag gick ut i korridoren med inga tankar på att gå på toa, jag behövde bara sträcka på benen. Jag trippade nerför trappan på lätta fötter med gott humör. Jag kom ner till bottenplan också till lobbyn, kvinnan i kassan kom fort fram till mig. Jag såg misstänksamt på hennes när hon kom fram till mig med snabba steg.

   ”fröken har besök” sa hon och jag tittade konstigt på henne, sedan steg hon åt sidan för att visa besöken bakom hennes rygg. Jag drog häftigt efter andan när jag såg vem det var som stod någon meter bort.

   "nej" sa jag svagt som en viskning.

awwww!!! hennes första kyss ! :) they are so cute. ♥

men vem tror ni det är?? vad tycks?? KOMMENTERA! :)

PS. jag kommer inte börja på nästa nu, ska faktiskt sova. e skittrött, men ska försöka skriva imorgon.

här e ett helt random fakta om Trust Issues: det kommer inte bli speciellt många kapitel på denna novell. Runt 25-30 kanske... får se... :) men kram och godnatt på er.