”Dimitri?” frågade jag och hörde hur det lät från hans sovrum. Han är hemma i alla fall, tänkte jag och gick genom korridoren och bort mot hans rum. Dörren stod på glänt och inifrån rummet hördes konstiga ljud och skuggor rörde sig ryckigt på väggarna.

Behind These Hazel Eyes by Kelly Clarkson

   Jag puttade försiktigt upp dörren för att se en naken, kvinnlig ryggtavla, ett par håriga ben stack ut under henne och ett par händer höll om hennes kärleks handtag som hjälpte henne att hoppa upp och ner ovanpå killen under. Höga stön hördes från dem båda och de andades andfått, tjejen böjde ryggen bakåt så jag såg hennes ansikte. Hennes ögon var slutna av njutningen och hennes mun var öppen som om hon var på väg att stöna igen. Killen satte sig upp och pressade sin över kropp mot hennes.

   Hans ansikte kom inom synhåll och jag flämtade när jag såg Dimitris ansikte som kysste brösten på Britneys slinka kropp kände jag först lättnad, alla känslor som jag inbillade mig att jag fortfarande hade för honom försvann med vinden och jag kände bara lättnad. Sedan tog sorgsen och ilskan över, sorg över att min egen pojkvän faktiskt är otrogen mot mig med tjejen jag hatar mest av alla på planeten. Sedan ilska över vilket svin han är. Ett svin som jag inte ens fattar att jag lät ta på min kropp, lät ge mig mjuka kyssar, säga kärleksfulla ord, se mig djupt i ögonen och sedan yttra "jag älskar dig". 

   Allt verkade gå i slow motion för jag hann tänka allt på några få sekunder innan Dimitri och Britney i sängen ens hade hunnit reagera på min flämtning och närvaro. Dimitri lutade sig snabbt åt sidan för att se och Britney vred på över kroppen, deras rörelser och andetag slutade i någon sekund när de verkade inse att det var jag, Dimitris flickvän, som stod i dörröppningen och hade precis kommit på dem i en het kärleksscen. Deras chockade ansikten stirrade tillbaka på mig tills allt verkade gå i en vällda fart. 

   "Stella!?" sa Dimitri gällt. 

   "hur kunde du?!" skrek jag högt innan jag vände om för att gå, bakom mig hörde jag ett ljust tjejskrik sedan en hög duns innan steg bakom mig närmade sig. Ett grepp om min arm ryckte mig tillbaka och fick mig att stanna. Där stod Dimitri i tack gode gud ett par mjukisbyxor och förtvivlat ansikte. 

"det är inte som du tror" sa han panikslaget. Jag skrattade hånfullt åt honom. 

"nähä. Vad är det då Dimitri? Gjorde ni en kaka, eller kanske voodoo?" jag slog ut med armarna och skrattade humorlöst igen. 

"hon betyder ingenting" sa han och verkade inte alls ha lyssnat på vad jag precis sagt. 

"Dimitri. Det är jag som inte betyder något för dig" svarade jag. 

"hur kan du säga så?"

"Dimitri, du hade precis sex med Britney, skolans slampa, och har fortfarande för fasen stånd och du säger att jag betyder något för dig?!" skrek jag rakt i ansiktet på honom, för att få ut min ilska ännu mer över hans svek vände jag mig till spegeln på väggen. Jag måttade ett slag och spegeln i tusen bitar, spegelns små bitar spred sig över parketten.

"Dimitri, you just had sex with Britney, schools slut, and you still have a goddamned boner and you are telling me I mean someting to you?!" 

"och så mycket betyder du för mig, äckel" sa jag och pekade på glassplittret, hans ansikte sken av chocken och hans haka föll. Han stirrade på golvet och splittrorna.

"gå då slampa. Har ändå tröttnat på dig!" utbrast han argt och pekade på dörren. Orden smärtade mer än vad jag ville och jag bet mig hårt i läppen. 

"så nu har du helt plötsligt tröttnat på mig?" frågade jag roat. 

"ja, vem vill ha en jävla loser till flickvän som aldrig vill i sängen med en!?" skrek han och jag kände hur mina ögon tårades. Inte för att han just utpekat mig som oskuld utan att han just kallat mig "loser". Jag trodde aldrig jag skulle bli kallad "loser" från den killen jag trott jag skulle dela framtiden med. Men jag var väl naiv, varför skulle vårt förhållande hålla? Varför skulle Dimitri vara annorlunda från alla andra killar? 

"Dimitri?" frågade en ynklig röst bakom hans rygg, han vred lite på sig och jag såg Britney insvep i täcket. Raseriet över hela situationen bubblade upp för fullt och innan jag hann stoppa mig själv hade jag gått fram till Britney och gett henne en örfil som ekade högt i lägenheten. Hon skrek till och föll till golvet. 

"vad fan gör du!?" skrek Dimitri och knuffade sig förbi mig fram Britney på golvet. 

"hoppas ni får det bra tillsammans. Ni förtjänar varandra, ingen annan ska behöva leva med någon utav er" var mina sista ord innan jag sprang ut ur lägenheten.

"vänta! Jag är inte färdig med dig!" hörde jag Dimitri ropa efter mig men jag ignorerade honom och sprang bort mot mitt hus. Jag slet upp dörren och möttes av ljudet från tv, jag sprang snabbt upp på mitt rum och letade fram allt som tillhörde Dimitri. Kort, kläder, allt, jag tog allt i famnen och gick ner igen, jag gick förbi Houston som satt i soffan. Oroligt tittade han upp på mig, jag drog upp altandörren och gick bort till tunnan som vi brukar bränna löv i på hösten. 

Jag slängde allt i tunnan innan jag gick bort mot garaget, jag hämtade bensin dunken som stod på golvet. Jag snappade åt mig tändstickorna från bänken och gick med målmedvetna steg tillbaka till tunnan, nu stod Houston bredvid tunnan med rynkad panna. Jag öppnade fort korken till dunken och skvätte över sakerna. 

"jag gissar att det inte gick så bra hos Dimitri?" frågade Houston försiktigt. Jag satte ner dunken på marken och tände en tändsticka, jag slängde den i tunnan och det började brinna häftigt. 

"Dimitri vem?" frågade jag kallt och såg på lågorna som dansade och brände upp minnena från killen jag trodde jag älskade.

   Jag stod kvar vid tunnan tills den sista lågan slutade brinna och röken singlade upp i luften. Jag tittade ner på askan och vände sedan och gick in. "vi åker nu" sa jag till Houston och gick bort till hallen.

   "ska vi inte stanna över natten då?" frågade han hoppfullt. 

   "vi måste hinna i tid till turnén och jag vill inte vara kvar här" sa jag hårt.

   ”visst, men först måste jag få ta hand om din hand” sa han och tittade menande ner på min hand, förvånat tittade jag ner på den och såg att mina knogar var täckta av blod och glasbitar.

   Jag kände nu hur den dunkade och smärtade, jag stönade svagt och följde villigt efter Houston in i köket. Jag satte mig på en bar stol medan han plockade fram plåster, bomull, sprit och en pincett. Han satte sig på en stol bredvid mig och tog tag i min hand, han blötte ett papper och började varsamt ta bort allt blod.

   När blodet var borta och man såg min hud igen tog han tag i pincetten och började plocka ut de små skärvorna. Jag knep hårt ihop handen om bordskanten för att få mig själv att inte skrika av smärta, när han väl var klar satte han ett vitt bandage runt min hand innan han mjukt smekte min hand.

   ”nu är du hel igen” sa han och log, jag skrattade smått.

   ”tack Houston” sa jag och klev av stolen. ”kan vi åka nu?” frågade jag sedan försiktigt. Han nickade innan han började städa bort från rummet, jag hjälpte smått till innan vi låste huset och gick bort mot trottoaren för att sedan ringa efter en taxi.

   Planet lyfte och nu sjönk allt in i mitt huvud, nu när jag satt ner och lät hjärnan koppla av så sköljde allt över mig som en kraftig våg. Min pojkvän hade varit otrogen mot mig och hade aldrig brytt sig om mig.

   Jag fick plötsligt svårt att andades och jag höll hårt om armstöden till stolen, någonstans i huvudet skrek det om att handen gjorde ont men jag kände ingen smärta. Tårarna rann nerför mina kinder och jag började snyfta högt, Houston bredvid mig la armen om mig och kramade mig hårt. Jag tryckte mitt ansikte mot hans bastanta bröst och grät. Aldrig hade någon fått mig att gråta såhär, aldrig hade någon svikit mig på den här nivån.

   Jag grät så länge jag behövde mot Houston och flygvärdinnorna kom frågades flera gånger undrandes om de kunde göra något, Houston hade snällt sagt att det snart skulle gå över. När jag väl lugnade ner mig tog det inte många minuter för ens jag sov.

*

Jag satt på en allmän toalett på flygplatsen i Portugal och försökte så gott jag kunde få på mig alla olika saker för att bli Melody, när jag var klar drog jag luvan över huvudet för att täcka mitt ansikte. Med snabba steg gick jag ur badrummet och öppnade dörren, precis utanför stod Houston lutad mot väggen. Vi gick tillsammans genom flygplatsen och bort mot taxin som han hade ringt.

   Jag ringde pappa för att få reda på vart de hade parkerat bussarna som nu var framme med frakten, jag log glatt över att få åka i bussen igen. Vi blev körda till inhänganden som till min förvåning var omringad av en liten grupp fans, de ropade glatt efter Justin och ibland hörde jag mitt egna namn. Jag klev ur taxin och chauffören tittade sig förvirrat omkring, för att göra allt lättare för honom drog jag av mig luvan och hans ögon spärrades direkt upp.

   ”här, du kan behålla växeln” sa jag och gav honom pengarna för resan, han tog stumt tag i sedlarna och jag log vänligt mot honom. Sedan gick jag runt bilen och fram till Houston, vi gick sedan bort till ingången. Fansens skrik blev plötsligt högre och jag såg sedan hur den lilla gruppen kom springandes mot oss, jag såg något förskräckt hur de närmade sig med en himla fart innan de saktade ner något.

   ”kan vi få din autograf!?” ”jag älskar dig!” ”du är så jävla vacker, perfekt!”

   En massa olika komplimanger öste över mig och jag log mot dem alla, jag tog tag i en utav tjejernas pennor och skrev sedan min autograf på deras papper. ”kan vi få en bild?” hörde jag någon fråga och snart blixtrade mobilkamerorna.

   ”kom allihopa så kan vi ta en grupp bild” sa jag och samlade ihop alla tjejer runt mig, Houston hade kameran i handen och jag log stort. Han tog en bild innan han gav den till mig. ”nej, men usch. Den ser ju jättekonstig ut, ta en till!” utbrast jag och skrattade, Houston tog emot kameran igen och tog en ny bild.

   Vi fick tillslut en bra bild och jag log mot dem alla, jag sa tyvärr sedan hejdå. Jag gick in genom gallerdörren och kom in på parkeringen, ut genom en buss kom pappa glatt springande. Han kom fram till mig och utan varning bar han upp mig på axeln och jag skrek till, jag hörde hur tjejerna bakom stängslen skrattade och jag skrek att han skulle ställa ner mig.

   ”pappa, släpp mig!” pappa skrattade bara roat åt mig och gick mot bussarna.

   ”jag har saknat dig, hjärtat” svarade han och jag hörde hur en dörr öppnades, han gick uppför den lilla trappan och jag grepp hårdare om honom för att inte falla ner. Jag hörde hur det pratades glatt i bussen och skratt fyllde utrymmet. ”look who is back!” utbrast pappa och alla tystnade.

   ”ja! Jag som har saknat ”ass” så mycket” hörde jag Alfredo säga och alla skrattade.

   ”Alfredo!” skrek jag och mer skratt hördes.

   ”nej, men är det du Melody” sa han och låtsades spela förvånad.

   ”ha ha” sa jag och pappa släppte ner mig på golvet, jag hamnade direkt i mammas varma famn och jag kramade hårt om henne. Jag kramade dem alla och log brett utav deras välbekanta ansikten. Jag kom fram till Justin och allt blev plötsligt väldigt spänt mellan oss, han log ner mot mig och gav mig en lätt kram.

   ”glad att du är tillbaka” sa han i mitt öra och jag kände hur jag fick gåshud vid halsen av hans andetag.

   ”jag är glad att vara tillbaka” svarade jag och släppte honom. Med dig…

FUCK DIMITRI! ♥ hahhahaha, nej men han e ju dum i huvudet. :) vad tycks?? kommentera! ♥

btw, e det några 96:or där ute som gjorde PISA undersökningen idag? hahahahha, well I did! 
that was some fucked up shit! de privata frågorna var ju... speciella... vet att detta inte har något med novellen att göra men fick lust att skriva om det i alla fall! ;)