2 Worlds 1 Reality - Kapitel 8
Justin tackade San Fransisco för den underbara kvällen och hoppades att fansen önskade oss lycka på turnén. Tillsammans med sina dansare gick han sedan av scenen, jag satt nu i hans säng och väntade på att han skulle komma in genom dörren. Jag blickade avundsjukt runt i det lilla rummet, varför skulle han ha eget rum med en stor säng!?
"godnatt" hörde jag Justin ropa och jag vände blicken mot dörren, han kom in genom dörren men stelnade till när han fick syn på mig i sängen. Men han var bara still i någon sekund innan han gick och dumpade sin väska vid det lilla bordet. Sedan vände han sig mot mig med ett leende, jag såg in i hans bruna ögon och kände hur jag kom av mig.
Gud, vad fina dem är. Nu förstår jag vad alla tonårstjejen får sådan flip över.
"Melody, var det något särskilt?" frågade han efter en stund och viftade med handen, ett skratt slank ur honom och jag skrattade lamt med och ryckte samtidigt bort min blick från hans ögon.
"jo, jag undrar bara om det där på scenen var spontant eller om-" började jag.
"spontant, det var min idé" svarade han mitt i min mening. Jag tittade förvånat upp på honom, så han ville vara intim i varje konsert?
"jaha..." sa jag och han log, jag reste då på mig och började gå mot dörren.
"är det okej eller?" frågade han bakom mig.
"visste, blev lite förvånad bara" svarade jag och gav honom ett leende innan jag försvann ut genom dörren.
Justins Perspektiv.
"jaha..." svarade hon och reste sig från sängkanten.
"är det okej, eller?" frågade jag osäkert när hon hade nått dörren. Jag hade gjort vad som kändes... naturligt, det var ju en kärleksduett. Lite äkta mellan sångarna ska det väl se ut, även om det inte var på riktigt.
”visst, blev lite förvånad bara” svarade hon och jag nickade frånvarande, hon försvann från rummet och jag satte mig på sängkanten.
Melody var verkligen en jättesöt tjej, rolig att retas med och hon hade fortfarande fötterna på jorden vilket jag såg upp till. Hon hade varit i den här branschen några år mer än jag och hon var fortfarande samma ödmjuka och snälla person som först började sin karriär. Det var så himla lätt att man förvandlas till en diva när man fick all beröm och kärlek, när man fick alla pengar som man kunde drunkna i.
Det hade hänt så många artister och de blev riktigt otrevliga personer, personer som man bara hade lust att dunka deras huvuden i väggen. Jag tror att det är ännu lättare att förändras när man är så unga som jag och Melody, men jag hade omringats av personer som såg till att jag stannade på jorden och svävade inte ut i det blå, personer som brydde sig om mig och var inte rädda för att säga vad de tyckte.
Jag älskar mitt crew, jag hade aldrig stött på roligare människor. Det var aldrig en stund som man inte hade roligt eller busade, men det var inte alltid sunshine in paradise. Vi smågnabbades också som en riktig familj gör men förlät varandra lika fort. Och nu hade Melody, hennes föräldrar, Houston och Maggie kommit till Team Bieber, för tillfället.
Jag log roat åt det finna smeknamnet… Team Bieber. Jag skakade på huvudet och skrattade till, som sagt jag älskar mitt crew. Jag reste mig från sängkanten och tog fram ett par mjukisbyxor för att byta om och sedan sova, jag kände nu hur tröttheten sköljde som en kraftig våg över mig och jag gäspade stort.
Det skulle bli en svår med otroligt rolig turné.
*
Jag sträckte på mig i sängen och gäspade innan jag öppnade ögonen. ”så otroligt orättvist att du får sova här inne” sa en röst och jag tittade förvirrat runt och fann Melody i dörröppningen.
”vad?” frågade jag och gnuggade mig i ögonen. Hon gick fram till sängen och satte sig på sängkanten bredvid mig.
”medan du får sova i detta tysta och 'privata' rum så får jag dela med mina föräldrar och får lyssna på pappas motorsågsljud hela natten” förklarade hon och jag skrattade till.
”ledsen” sa jag sedan och hon ryckte på axlarna och vände blicken mot det enda fönstret i rummet. Jag lät blicken svepa över hennes långa hår, hennes ögon och mun. Hennes ögon speglade sig i ljuset från fönstret och utstrålade värme, sedan vände hon tillbaka blicken mot mig och nu såg de vackra ögonen in i mina. Hon verkade ha varit på väg att säga något men hon tittade bara stumt tillbaka på mig.
”kommer ni?” frågade en röst från dörröppningen och jag slet fort blicken från Melody och tittade på Kenny som stod där med ett förvånat ansikte. ”okej, jag fattar” sa han sedan med ett leende och försvann, jag stönade och tryckte ner mitt ansikte i en utav kuddarna. Varför Kenny?
”vad menade han?” frågade Melody och skrattade, jag tittade upp från kudden och såg hennes leende ansikte.
”inget” svarade jag. ”ingenting”
”säg bara” sa hon men jag skakade på huvudet och klev ur sängen. Jag hörde hur hon stönade frustrerat och klampade sedan ut ur rummet, jag skrattade till och gick fram till min resväska.
Stellas Perspektiv.
Jag tog en tugga utav min macka och nynnade lite medan jag tittade ut genom fönstret. Justin klev ut ur sitt ”rum” och hade fått på sig ett par jeans och en tröja, han log mot mig när våra blickar möttes och jag gav honom ett svagt leende innan jag riktade blicken mot fönstret igen. Jag hade knappt sovit något under natten så jag förvånades inte över att en stor gäsp slapp ur min mun.
”varför så trött?” frågade pappa som kom ut genom vårt lilla rum.
”hm…" sa jag och låtsades tänka efter. "du!” jag tog en till tugga på min macka.
”jag?” frågade han oskyldigt och jag skrattade.
”ja, dina motorsågsläten håller mig vaken” sa jag klagande. ”mamma, jag förstår inte hur du har klarat att sova med den där motorsågen” sa jag sedan till mamma som kom ut bakom honom.
”vad?” frågade hon förvirrat.
”pappa. Snarkar” sa jag långsamt. Hon skrattade och klappade pappa på axeln.
”ja du. Man blir van” svarade hon och pappa tittade ironiskt på oss och jag skrattade.
Cannibal by Kesha
Hela dagen åkte vi vidare från San Fransisco för att ta oss vidare till Washington DC. Jag hittade min iPod i min väska och satte in hörlurarna i öronen, jag lät mig själv glida in helt i musiken och det tog inte lång tid för ens jag sjöng med i låtarna. Cannibal med Kesha sattes på och jag sjöng med i hennes rap.
”Whenever you tell me I’m pretty, that’s when the hunger really hits me
Your little heart goes pitter-patter, I want your liver on a patter”
“oj, dig ska man inte bråka med” sa Justin som satte sig bredvid mig.
”Use your finger to stir my tea, and for dessert I suck your teeth
Be to sweat and you’ll be a goner, yup! I will pull a Jeffery Dahmer
I eat boys up breakfast and lunch, then when I’m thirsty I drink there blood”
Sjöng jag med till Kesha bröt ut I refräng. ”yepp, jag är inte att leka med!” sa jag självsäkert och skrattade. ”när är vi framme?” frågade jag sedan och gäspade smått.
”om några timmar skulle jag tro” svarade han och jag gäspade ännu en gång, jag sjönk ner lite i soffan vi satt i och slöt ögonen.
Justins Perspektiv.
Melody hasade ner i soffan bredvid mig och snart sov hon lugnt, jag log och tittade vidare på Twitter genom min mobil. Jag retweetade några och följde några fans.
@justinbieber -”Washington DC is you ready!?”
*
”Justin! Justin!” sa någon samtidigt som den skakade min arm, förvirrat öppnade jag ögonen och såg att det var Kenny som stod bredvid mig. ”vi är framme” sa han och jag nickade.
”väcker du Melody?” frågade han och jag nickade ännu en gång. Jag vände på huvudet för att se hennes ansikte närmre än förväntat. Hon låg och sov lugnt mot min axel, jag log och skakade henne försiktigt.
”Melody, vi är framme” sa jag lugnt till henne.
”Dimitri, jag vill inte” sa hon irriterat, jag rynkade pannan och skrattade.
”Justin annars” sa jag och hon slog upp ögonen, hon ryckte till när hon såg hur nära hon var och lutade sig fort bort.
”ehm… hehe” sa hon och reste sig från soffan, jag tittade lika förvirrat efter henne som jag hade gjort igår.
”You take my breath away, with everything you say
I just wanna be with you, my baby
My baby, oh
Promise to play no game, treat you no other way
Then you deserve cause you are the girl of my dreams, my prized possession one and only
Adore ya, girl I want ya, the one I can’t live without that’s you, that’s you”
Sjöng jag när jag satt i det stora metall hjärtat som svävade ut över publiken av skrikande tjejer.
”You’re my special little lady, the one that makes me crazy
Of all the girls I’ve ever known it’s you, it’s you
My favorite, my favorite, my favorite,
My favorite girl”
Jag gled tillbaka mot scenen och fick kliva av med hjälp av andra män, de tog min gitarr och jag ställde mig redo för att sjunga ”Bigger”.
”I can’t swim on my own, it’s too much (It’s too much)
Feels like I’m drowning without your love (I’m drowning baby I’m drowning)
Without your love, so throw yourself out to me
(Can’t swim) My life saver”
Sjöng jag tillsammans med Melody som stod precis framför mig, jag såg in i hennes ögon och vi sjöng de sista orden. Vi log glatt mot varandra och hon lutade sig fram och vi gav varandra en kram innan hon gick backstage igen. Fansen skrek och introt till ”Never Say Never” började.
"...before she went backstage again..."
Stellas Perspektiv.
Motorsågsljuden fick mig att vakna och jag bet mig hårt i läppen för att inte skrika av frustration, irriterat reste jag mig från sängen och tog sömndrucket tag i mitt täcke och släpade det ut genom dörren. I ren desperation gick jag bort från ljudet och inåt i bussen där ljudet blev svagare och svagare. Tillslut kom jag fram till ett rum där det var knäpptyst, jag log trött och la mig ner på en mjuk madrass och somnade inom några sekunder.
vart tror ni hon hamnade?? ;) vad tycks?? kommentera! ♥
kan inte säga om det kommer upp fler idag för min gudmor ska komma på middag så... men håll utskik i alla fall. :DDD
Om det inte är med Justin blir jag sur, så nu får det helt enkelt vara han!
Det är ju helt klart Justin annars blir det ju inte roligt :D
mer :D
Justin eller soffan :-) meeeer !! Jättebra ;-)
Det måste vara justin, haha.