Kapitel 52 - I Need To See Her Now - Part 1

 

”you were great!” utbrast personen. ”thank you Jake” skrattade Olivia till svars.

Jag höjde genast på ena ögonbrynet vid namnet, så detta måste vara Jake.

De bröt omfamningen och Jake vände sig om mot Chaz, han rynkade frågande på pannan innan något verkade klarna och hans ögon vigdades. 

”ehm...” sa han och harklade sig. ”Justin, your girlfriend was great” 

Innan jag hann svara skrattade Olivia till. ”have you filmed it all?” frågade hon och gick närmre kameran, Chaz skrattade och jag antog att han sedan nickade för hon vinkade glatt till kameran innan hon kastade en släng kyss.

 


 

Söndag, 21:a September.

 

Bussen rullade ut från den stora parkeringen utanför Harris Bradley Center i Wisconsin, fansen som flockats ute på gatorna i förhoppning om att få mig en gång till skrek högt och jag suckade av trötthet. Konserten hade varit lika aderalingivande som alla de andra men samtidigt lika uttröttande, varje kväll hade jag svårt att hålla ögonen uppe när min överskotts energi väl lagt sig och John Blund gjorde ett besök.

Nu fortsatte turnén ner till Illinois, Rosemont där jag skulle uppträda i Allstate Arena, dessutom stanna i staten i två dagar eftersom det var två konserter bokade dagarna efter varandra. Jag slog mig trött ner i sängen längst bak i bussen och fällde ändå upp datorlocket istället för att sluta ögonen och somna in. 

Som vanligt gick jag in på Twitter för att se hysterin som kom från Beliebers som precis sett konserten eller om bilder från de tidigare. Jag log roat och retweetade dem med antingen roligast text eller mest betydelsefulla. Jag kastade en blick över mot trenderna och rynkade genast pannan när en utav trenderna lydde ”Olivia Frid”, jag klickade på länken och tweet efter tweet rullade in.

 

”Olivia Frid doesn’t diserve Justin, she’s just a lying slut” 

”plz stop this, imagine how sad Justin is going to be if he sees this!” 

”@oliviafrid is a stupid hoe, Olivia slut Frid” 

”@oliviafrid I suggest u don’t touch @justinbieber or else I’ll cut u, u understand me?” 

”Olivia Frid, plz just go and kill yourself and u would have made everybody a favor” 

”stop the hate, you all are real immature. They are super cute together, #Julivia forever!” 

 

Plöstligt var jag inte lika sömnig längre utan raka motsatsen, jag stirrade på skärmen och hade lust att slänga datorn rakt i väggen men motstod. Jag visste att mina tidigare flickvänner också fick hat under våra förhållanden men det smärtade fortfarande lika mycket att läsa det. Fort klickade jag tillbaka till min profil och skrev in ett snabbt tweet.

 

Från @justinbieber:

”just read something that makes me very sad, plz show some respect.” 

 

Genast fick jag hur många mentions som helst som svarade på mitt nyskrivna meddelande, många förstod genast vad jag menade och skrev saker som att de stöttade mig och även stöttade mitt förhållande. Andra var mindre trevliga och svarade något i stil med; ”still hate the bitch and there’s nothing u can do about it, she can burn in hell”. 

Ledsamt stängde jag av datorn och tankarna vandrade över hur Olivia mådde, hade hon sett något utav de hemska orden? Bemöttes hon av hat från folk i skolan? 

Jag såg på klockan och insåg att det var på tok för sent för att ringa henne, hon skulle dessutom upp till skolan imorgon bitti, jag bet mig fundersamt i läppen medan jag bäddade upp sängen för att sedan lägga mig under täcket och släcka lampan. 

Jag ville se henne, var min enda tanke. Det hade gått mer än en månad sedan jag senaste sett henne, rent fysiskt framför mig, en månad sedan jag fått röra henne. 

Saknaden brann genom min kropp och jag borrade ner ansiktet i kudden för att inte gnälla klagande över smärtan i bröstkorgen. 

Jag behöver se henne nu.  

 

Måndag, 22:a September.

 

Alarmklockan skrek till mig att det var dags att vakna och det enda jag ville var att slå till den med en stor hammare för att få tyst på oljudet. Jag motstod impulsen och reste med med en frustrerad suck från den varma sängen.

Återigen suckade jag när jag kände att detta skulle bli en lång dag, redan nu kände jag hur PMS:en bokstavligen knullade med mina känslor. 

Jag tog på mig ett par svarta jeans tillsammans med ett vitt linne och en tunt stickad kofta över, jag satte upp mitt hår i en hästsvans med lösa slingor av hår runt ansiktet. 

Jag trädde på mina favorit ringar på fingrar och sedan några få armband. Jag grep tag i min väska som redan var färdigpackad från gårdagen och tog mig ner till köket, jag såg ut genom fönstret och suckade. Det regnade.

Jag öppnade kylskåpet och gjorde iordning en enkel frukost bestående utav yoghurt och müsli. Jag satte mig vid matbordet och åt sakta upp min skål yoghurt, när jag ställde ner tallriken i diskmaskinen kom Victor in i köket. Han log morgontrött.

”behöver du skjuts?” frågade han och skickade en blick mot fönstret.

”ja, väldigt mycket” svarade jag och han drog roat på munnen.

 


 

blev endast ett kort kapitel eftersom jag lovade ett. :) resten kommer imorgon hoppas jag.

likaså kommer videon som jag gjorde nu ikväll. hehehehehe... var faktiskt ganska roligt att göra. 

MEN VAD TYCKS?? KOMMENTERA! JAG VILL VERKLIGEN VETA VAD NI TYCKER. ♥


PUSS&KRAM


Kapitel 51 - That's Actually Not A Bad Idea

 

Jag stirrade på glaset innan jag snabbt såg upp för att se efter servitrisen eller någon annan som möjligtvis kunde ha gjort detta, jag svalde skrämt och såg på glaset igen.

”are you okay, Lilo?” frågade Chloé bekymrat mittemot mig. 

Genast torkade jag bort ”A” och klistrade på ett leende.

”yeah, I’m fine” svarade jag och höjde glaset till munnen. No, no I’m not fine! 

 


 

Söndag, 14:e September. Regnet stod som spö i backen och termometern låg nere på endast 7-8 grader. Men inget utav det skulle stoppa mig från att spela matchen vi hade idag, jag reste mig målmedvetet från soffan och gick upp på mitt rum för att byta om till matchställ, underställ och sätta upp håret. Skorna och benskydden packade jag ner i väskan tillsammans med tejpen och vattenflaskan, till sist tog jag på mig träningsoverallen och trädde på fotbollsstrumporna på fötterna. Jag kastade en blick på klockan och såg att det var över en timme kvar tills vi skulle samlas så jag slängde mig trött på sängen och fällde upp datorlocket. Jag loggade snabbt in på Skype i hopp om att Justin skulle vara inloggad och till min lycka lös hans gubbe grön. Jag hann inte ens klicka på ”ring” för än han själv hann göra det, jag log snett och klickade på ”svara”. 

”hey” hälsade jag och fann honom sittandes i ”vardagsrummet” i hans turné buss. Han hade, när hans turné precis börja, via datorn gett mig en rundvandring för att visa hur han skulle bo alla de månaderna han skulle vara borta. 

”hey babe. How are you?” frågade han och log. 

”I’m good, little tired but pumped” svarade jag och studsade lite i sängen. ”and you?”

”I’m great but tired” svarade han och skrattade, någon i bakgrunden skrattade också.

”oh, shut up!” utbrast han till vem det än var som skrattat. ”is there some specific reason why you’re pumped?” frågade han sedan. 

”we’re playing against Toronto today” svarade jag glatt och han höjde förvånat på ena ögonbrynet. 

”good luck” sa han och jag log tacksamt. ”wish I could be there” tillade han sedan.

”oh, don’t you worry. Maybe I can force Chaz to film through Skype” sa jag frånvarande. 

Justin skrattade. ”give him some candy and he will do anything” skämtade han.

”that’s actually not a bad idea” svarade jag och återigen skrattade han. 

”but will candy make him go out in this rain?” frågade jag och klev upp ur sängen för att visa hur mycket det regnade ute. 

”oh” hörde jag Justin säga. ”that... well... good luck” upprepade han och jag skrattade.

”thank you” svarade jag, borta på sängen vibrerade min mobil irriterande, fort gick jag bort dit och ställde ner datorn på madrassen innan jag slängde mig efter mobilen.

”hey, Jake” hälsade jag och kliade mig i pannan. 

”hi” svarade han. ”I was just wondering when the game begin?”

”4.30” svarade jag. ”okay, great. Well, see you there then” rabblade han fort.

”yeah, see you there” svarade jag innan han la på, jag såg förvånat på mobilen innan jag med en suck vände blicken mot datorskärmen där Justin satt med armarna i kors och ena ögonbrynet höjt. ”what?” utbrast jag frågande till hans anklagande ögon. 

”who is Jake?” frågade han istället och jag himlade genast med ögonen.

”it’s just a friend from school, he wondered when the game began” svarade jag. 

Han nickade och vände bort blicken, jag skrattade. 

”babe, don’t tell me you just got jealous” jag såg roat på honom och såg hur han försökte hitta på ett bra svar men lyckades inte, jag bröt återigen ut i skratt. 

”hey!” utbrast han. ”don’t you laugh at me, this guy might steal you when I’m not around” 

Jag lyckades samla mig för att sedan se menande på honom. 

”really, Justin? That will never ever happened” svarade jag och jag såg hur han blev något lugnare utav detta faktum men verkade fortfarande inte släppt det helt. 

”you have nothing to be jealous of, he’s a computer geek with hair that goes beneath his ears” informerade jag och han såg intensivt in i mina ögon innan han log snett. 

”okay, I guess I trust you” svarade han retsamt. 

”you guess!?” utbrast jag i spelad förolämpning, han skrattade. 

”I trust you with my life” jag log nöjt. 

”well, aren’t you two cute? don’t be jealous babe. oh, I ain’t cause I trust you with my life” 

Jag tystnade förvånat och kände hur jag rodnade, Justin såg upp på personen som pratat innan han skrattade och kastade något föremål. Kort efter hördes ett klagorop och Justin som skrattade ännu mer. 

”that’s what you get, punk” sa han och lutade sig tillbaka igen. 

 

Tumblr_mbb3t2owso1qeva7co1_500_large

"I trust you with my life"

 

Jag öppnade munnen för att fråga honom vem det varit men hann inte innan dörren till mitt rum öppnades och in kom Chloé med Ryan och Chaz efter sig. Håret på dem alla tre var blött och kinderna var rosiga.

”well, look who we have here” sa jag och satte mig upp, Chloé log som vanligt medan Ryan och Chaz såg måttligt glada ut. 

”hi, are you ready to go?” frågade Chloé. 

”yeah, I’m just going to say goodbye” svarade jag och vände mig mot skärmen igen. 

”oh, hi Justin!” utbrast Chloé när hon fick syn på honom, han log och hälsade. 

”we need to go now, I make sure Chaz can film it through Skype. If you don’t have something else to do” sa jag och satte mig på kanten till sängen. 

”no, we’re on the road all day so this is a perfect occupation” svarade han och jag log glatt. 

”see you later then, love you” jag skickade en släng kyss och han log tacksamt. 

”that we will do, love you too” svarade han och jag klickade på den röda luren. 

 

*

 

Jag hade endast stått på planen i fem minuter men jag var redan blöt inpå understället, jag såg avundsjukt bort mot läktaren där publiken fick sitta under taket. 

Domaren kom ut på planen och jag försökte skaka liv i min ben, jag såg på min motspelare som var precis lika blöta och kalla som jag var, många stod med axlarna upptryckta och stampade på stället. Han la ner bollen på pricken i mitt cirkeln och jag tillsammans med Jennifer gick fram för att göra avsparken, jag kastade en blick på henne och hon hoppade på stället innan hon ställde sig redo. Domaren visslade och jag fick bollen passade till mig och matchen var igång. 

 

Första målet gjordes av Tyra som fick en passning av mig som jag precis var på väg att missa med lyckats spraka till med tån, hon fick in bollen i målet och jag halkade i gräset som nu blivit lerfyllt och föll ner på sidan i smutsen. Jag ställde mig upp med leran rinnande från kläderna men jublade sedan glatt med dem andra, Chloé kom fram till mig och skrattade. Jag gav henne en mördande blick men hon sprang endast skrattande ifrån mig.

 

 

Andra målet gjordes av det andra laget som lyckats bryta genom vår backlinje och lurat målvakten, med ett jubel från motståndarlaget sprang de över till deras planhalva igen.

 

Många glidningar genom leran gjordes, inte bara från min sida, utan från alla på planen och jag fann lera till och med i ansiktet när matchen blåstes av. Vi jublade då vi lyckats peta in två mål till och matchen slutade med 3-1 till oss. 

Jag satt lugnt framför datorn och tittade runt på Twitter som aldrig sov, alltid var det flera hundra fans som skickade ”mentions” till mig om hur mycket de tyckte om något eller mig eller önskade att jag skulle lägga märke till dem eller följa deras konton. Jag försökte alltid svara på så många jag kunde och likaså följa med det var inte alltid riktigt lätt, dem var för många för att jag skulle kunna se eller läsa alla. Även min ”DM” box var fyllda meddelanden, ibland tog jag mig tid att titta genom några och skriva svar. 

Plötsligt ringde Chaz upp och jag log roat. Så Olivia hade ändå lyckats få honom att filma det hela. Jag klickade på ”svara”. 

”hey, bro” svarade jag med ett skratt. 

”hey, they start in like 5 minutes and look at that!” utbrast han och skrattade, han filmade ut över planen och jag såg de båda lagen som fortfarande höll på att värma upp. 

Jag såg roat men samtidigt medlidande på dem där de sprang i regnet och frös. 

”poor things” svarade jag och Chaz skrattade i bakgrunden. 

”what are you doing?” frågade Fredo som kom in i bussens allrum. 

”Chaz is filming Olivia’s soccer game” svarade jag honom och såg för ett ögonblick upp på honom innan jag vände blicken mot skärmen igen. 

”then what are you waiting for, put in on the tv” sa han sedan, jag såg roat upp på honom innan jag reste mig från soffan vid matbordet och kopplade snabbt in datorn i tv som hängde på väggen, Kenny och Ryan kom nyfiket in i allrummet och såg på tv. 

”what’s that?” frågade Ryan. 

”that’s Olivia’s soccer game” svarade jag och han såg genast på tvn med mer intresse och satte sig i soffan, Kenny tog plats på ena soffan vid matbordet där man fortfarande hade bra syn till skärmen. 

 

Vi jublade varje gång dem gjorde mål och jag kunde inte undgå att skratta varje gång en spelare trillade i leran. Olivia gjorde det flertal gånger men ställde sig sedan upp med tröjan klistrad mot huden och lera rinnande från fingrarna, vi alla jublade högt när domaren blåste av och dem vunnit med 3-1. Chaz sprang med kameran ut på planen tillsammans med Ryan, Olivia huttrade och jag såg att hennes läppar började bli lila. 

Kläderna satt klistrade mot hennes kropp, likaså hennes hår.

”now it stops raining! NOW IT STOPS RAINING!” skrek hon mot skyn och jag skrattade roat, typiskt Olivia att reagera så starkt.

”hi Chazie” sa hon sedan när hon fick syn på honom och de kramades. 

”great game” hörde jag han säga, hon log tacksamt. 

”yeah but what is not so great is-” började hon innan hon tog tag om sin tröja, hennes underställströja råkade följa med och visade hennes vältränade mage. Utan att bry sig om det vred hon tyget mellan händerna och de öste ner vatten på marken.

”-this” avslutade hon och såg menande på Chaz som skrattade bakom kameran. 

Hon öppnade munnen igen för att säga något när en stor famn kramade om henne, det kom så plötsligt att hon inte var beredd och snubblade åt sidan. 

”you were great!” utbrast personen. ”thank you Jake” skrattade Olivia till svars.

Jag höjde genast på ena ögonbrynet vid namnet, så detta måste vara Jake.

De bröt omfamningen och Jake vände sig om mot Chaz, han rynkade frågande på pannan innan något verkade klarna och hans ögon vigdades. 

”ehm...” sa han och harklade sig. ”Justin, your girlfriend was great” 

Innan jag hann svara skrattade Olivia till. ”have you filmed it all?” frågade hon och gick närmre kameran, Chaz skrattade och jag antog att han sedan nickade för hon vinkade glatt till kameran innan hon kastade en släng kyss.

 


 

slutet blev väldigt luddigt o jag hade svårt att veta när jag skulle avsluta så det fick bli som det blev.

jaha, vad tyckte ni om det här kapitlet?? =))))) GE MIG RESPONS! 

SKRIV EN KOMMENTAR! skriv vad som helst! var det bra/dåligt?? puss&kram. 

fick reda på i måndags när jag kom till skolan att talen som vi skulle ha hållit i veckan jag var sjuk blev framflyttade o de blir av på torsdag istället. FML! hatar att prata inför klassen, blir inte bättre utav att talet ska vara argumenterande o jag har ämnet fossila bränslen. -.- usch... lust att hänga mig. NEJ! 

det är bara att kämpa på. see ya! hoppas ni får det bra... okej, va!? bara hejdå. =)

 

Kapitel 50 - Oh, Good One!

”babe, you just got punk’d” upprepade Justin och det sjönk sakta innanför mitt skinn.

”omg” skrattade jag. ”how could you do this to me!?” utbrast jag sedan och slog Justin hårt på armen, han skrattade. 

När jag fått lugna ner mig ställde jag mig framför kameran med Justins arm om mig.

”I’m Olivia Frid and I just got Punk’d” sa jag och himlade med ögonen. 

 


 

Flowers For A Ghost by Thriving Ivory
 

16:e September.

 

”I will see you in...” resten av orden fastnade i min strupe när jag insåg hur lång tid det faktiskt var tills jag skulle få röra honom igen, känna hans armar om mig. 

Vi stod på flygplatsen i LA, borta från paparazzoerna och fansen som flockats vid ingången men även inne på flygplatsen. Tårarna vällde upp i mina ögon och jag bet mig i läppen för att inte ett hysteriskt snyftande skulle bryta ut, fram till jul skulle han vara borta, nästan tre månader. Resa runt i USA för sin världsturné som tog fart nu den 29:e.

Hela dagen hade vi legat inne och inte gjort mycket, då det inte var mycket vi hade orkat göra heller med tanke på Justins fest som ägt rum igår. Hur många människor som helst hade fyllt lokalen, de hade varit galet men också väldigt roligt. 

”three months” sa jag och lyckades äntligen avsluta min mening men efter det rann tårarna som jag inte längre kunde hålla inne utan att explodera av pressen. 

”I’ll miss you so much” hörde jag Justin säga innan han tryckte mig mot sin bröstkorg, snabbt la jag armarna runt honom och andades in doften av honom. 

 

 

”I-I will miss you t-too” snyftade jag och kramade åt hårdare. 

Den välbekanta rösten sprakade i högtalarna och meddelade att det var dags att kliva ombord på flygplanet, genast lutade jag mig tillbaka för att sedan sträckta mig upp och kyssa hans läppar. Han kupade mitt ansikte i hans handflator och tryckte sina läppar hårt och desperat mot mina.

”I love you” jag ställde mig på helfot igen och såg upp i Justins tårfyllda, bruna ögon.

”I love you too” viskade han, fort svingade jag upp axelremsan över axeln till min väska och gick mot den grå dörren där en kvinna stod för att se på min biljett. 

Hon log medlidande åt mitt tår täckta ansikte och antagligen röda ögon, jag kastade en sista blick bak mot Justin som stod med händerna i fickorna och såg efter mig. Jag såg honom i ögonen och log snett. 

 

*

 

8:e Oktober

 

”you worthless loser” jag himlade med ögon, jag måste medge att eleverna på Stratford High blev mer och mer kreativa när det gällde deras förolämpningar gentemot mig. Långa med många adjektiv. 

”oh, good one!” ropade jag efter tjejen som bara gapade åt min nonchalans.

Skolan hade blivit både värre men dock mer uthärdlig, jag hade lärt mig mer och mer att inte alls ta åt mig vad dessa patetiska, ursäkter för människor sade om eller till mig. Deras åsikt betydde inget i mina ögon. 

”hey, gurl” Chloé kom gående längst korridoren med det stora leendet som hon alltid bar, jag sken upp i ett liknande och besvarade kramen. 

”what lesson are you having now?” frågade hon och krokade sin arm med min.

”math” suckade jag. ”Mr. Fritz är going to kill me slowly with his talk about maths history. I don’t care, okay!?” Chloé skrattade roat åt mig.

”but we are still going to met up at the cafe after school, right?” frågade hon när vi kom fram till mattesalen. 

”of course” svarade jag och vinkade sedan av henne och knuffade upp dörren. Till min olycka visade det sig att han redan börjat lektionen och avbröt sig mitt i meningen när jag kom inklampande. 

”sorry I’m late” viskade jag och skyndade fort bort till min bänk bredvid Chaz. 

”what have I missed?” väste jag lågt till honom för att inte dra till mig mer onödig uppmärksamhet. 

”nothing really” svarade Chaz och la trött ner sitt huvud på bänken med ett stön när Mr. Fritz tog upp där jag avbröt honom och verkade inte märka hela klassen ointresse för ämnet han pratade om. Jag stönade och plockade upp telefonen för att se om jag fått några missade samtal eller sms, som alltid när jag tog upp mobilen hoppades jag att ett meddelande från Justin låg och väntade på att jag skulle öppna det. 

Ofta fann jag ett sms från honom men inte den här gången, han befann sig nu i Portland och jag hade ingen aning om hur mycket klockan var där. Kanske låg han och sov nu.

Jag gled mer och mer in i mina tankar och blockade ut Mr. Fritz trögflytande babbel. 

 

*

 

Klockan ekade genom skolan och eleverna började genast samla ihop sina saker för att sedan ta sig till sina skåp. Jag slängde in mina böcker innan jag grep tag i min jacka och halsduk och tog sedan ut skateboarden. Med ryggsäcken på ryggen åkte jag bort från skolan och mot centrumet där jag skulle träffa Chloé som hade haft tandläkartid och haft lyckan att gå ifrån skolan tidigare. Jag satte mig vid ett utav bordet på den halvfulla cafeet och lutade mig bak mot den mjuka soffryggen. Mobilen vibrerade till i min ficka och jag tog ivrigt upp den i hopp om att det var Justin men blev grovt besviken när jag såg att det var ännu ett sms från min galna stalker som kallade sig själv ”A”. 

Dying to know how I am? You’ll find out. -A” 

 

 

Klart jag var, jag längtade tills jag fick reda på vem denna losern var så jag kunde slå vett i skallen på den. Varför kunde den inte bara lämna mig ifred!? Jag hade nog med obehagliga kommentarer i skolan, jag orkade inte med att mina telefon skulle bli bombarderad av det också. För några nätter sedan kom det första smset sedan jag kommit tillbaka från min mini semestern hos Justin, jag hade varit sekunder från att somna när mobilen vibrerat till. 

”Did you get a goodnight kiss? Here´s one from me. xo... --A”

Vem denna person än var hade den galet bra koll på hur jag såg ut eller vart jag befann mig eller vad jag gjorde dygnet runt och jag måste medge att det hela skrämde mig till vettet. Personen var som min skugga, lämnade mig aldrig ensam. 

Det plingade till vid dörren och jag såg upp med förhoppningar om att det äntligen var Chloé som kom men till min besvikelse var det bara några killar från lacrosse laget. 

De skrattade när de fick syn på mig och jag himlade med ögonen innan jag skickade iväg ett snabbt sms till Chloé där jag frågade var i helvete hon var någonstans. 

Jag hörde hur killarna viskade och åtagliga gånger dök mitt namn upp i deras meningar, ännu en gång himlade jag med ögonen och suckade. 

”hey! Have you been waiting long?” jag hade inte hört Chloé komma in genom dörren men plötsligt stod hon där med sitt leende och mobilen i högsta hugg. 

”no, it’s cool” svarade jag och skickade en blick mot killarna som fnissade igen och vände fort bort huvudena när de såg att jag tittade. Chloé följde min blick och rynkade argt på pannan.

”don’t you guys have practice? Or did you lose your balls?” fräste hon, de skrattade nervöst innan de skyndade sig ut ur cafeet. Jag såg förvånat på henne men skrattade sedan.

 

Tumblr_lxe7pws5ds1r7whzgo1_500_large

 

”that was actually really funny” skrattade jag och hon log snett. 

En utav servitriserna kom fram och tog vår beställning för att sedan återvända några minuter senare med mitt vatten och kladdkaka och Chloés kaffe och kanelbulle. 

”thank you” tackade jag och hon log vänligt innan hon försvann bort igen. 

Jag sträckte mig efter mitt vattenglas men stelnade till när jag såg något stå skrivet på det, ett ”A” var ritat på glaset i vattnet som blivit på utsidan på grund av kylan. 

 

 

Jag stirrade på glaset innan jag snabbt såg upp för att se efter servitrisen eller någon annan som möjligtvis kunde ha gjort detta, jag svalde skrämt och såg på glaset igen.

”are you okay, Lilo?” frågade Chloé bekymrat mittemot mig. 

Genast torkade jag bort ”A” och klistrade på ett leende.

”yeah, I’m fine” svarade jag och höjde glaset till munnen. No, no I’m not fine! 

 


 


ojoj! denna personen är henne i hälarna hela tiden.. har ni börjat fundera på vem det kan vara??

vad tycks?? kommentera för ett till ikväll! ♥ I LOVE YOU GUYS! 

ni gör mig så glad. =DDDDDD tack så mycket för att ni läser o kommenterar. 

 
 

Kapitel 49 - What's Name Of This Song?

 

”hi” hörde jag hennes ljusa röst utbrista, jag log och vände blicken mot Justin som lös av lycka. Han mötte min blick och såg sedan ner på den lilla pojken som vilade sitt huvud mot Justins halsgrop. 

”and this is Jaxon, I think Jaxon is a little bit tired” gissade han och skrattade. 

Jag log mot den otroligt söta pojken och ett leende spred sig på hans läppar innan han generat borrade in ansiktet i Justins hals. Justin skrattade igen.

”or maybe a little bit shy” tillade han.  

 


Norlie & KKV - Där Jag Hänger Min Hatt
 

Svagt nynnande på någon melodi medan jag loggade in på mitt Spotify konto på Justins dator och klickade sedan vidare in på en utav mina spellistor, med ett leende klickade jag på ”Där Jag Hänger Min Hatt” med Norlie och KKV. Jag kunde texten utantill till denna underbara och roliga låt.

”för jag vill bara känna på din kropp, kropp hela natten” sjöng jag medan jag pekade på Justin som kom in genom dörren till köket. Han stannade förvånat och såg sig förvirrat omkring, jag skrattade åt honom.

”what?” frågade han. 

Jag sänkte volymen på datorn och såg vänligt på honom. 

”I was singing along with the music” förklarade jag mjukt och han nickade förstående.

”would you like to translate?” frågade han nyfiket och kom fram till barbordet jag satt vid framför spisen. 

”cause I just wanna touch your body, body all night long” svarade jag och ett snett leende spred sig över hans läppar. 

”well, that darling you already are” påpekade han och jag skratt generat till svars.

”anyway, what are we doing today?” frågade jag och vände blicken mot datorn igen där jag  tittade genom min tumblr, Justins ansikte dök plötsligt upp och jag skrattade till.

”look, it’s you” utbrast jag och Justin som precis hade börjat svara på min fråga avbröt sig mitt i meningen och såg på skärmen. 

Han skrattade till och jag fortsatte ner längst sidan igen.

”I actually thought we could go down to the studio and I could show you the album” började han om att säga och jag vände mig med ett leende mot honom.

”can we do that?” frågade jag förvånat.

”of course we can” svarade han och såg menande på mig, jag skrattade återigen.

Såklart vi kunde, var ju hans album. 

”when are we leaving?” frågade jag sedan. ”in one and a half hour” jag nickade.

”can you be ready by then?” gåshud spred sig över min hals när han viskade i mitt öra. 

Försiktigt föste han bort mitt hår från ena sidan innan hans läppar nådde min hud, jag slöt ögonen och tiltade huvudet åt sidan. 

”I don’t know, that depends” mumlade jag till svar och flämtade när han nafsade mjukt på min hud.

”on what?” kurrade han i mitt öra. 

Jag snurrade runt på barstolen och Justin ställde sig fort mellan mina ben, hans fingertoppar smekte mjukt upp och ner över mina lår. Jag öppnade ögonen och såg in i hans bruna, jag höjde utmanande på ena ögonbrynet åt honom.

”how quick you are” svarade jag samtidigt som mina händer smekte över hans bröstkorg.

”I can be very quick” jag fnissade när han bar upp mig i sin famn, jag lindade genast benen runt hans midja och snart lade han ner mig i hans mjuka säng.

 

Tumblr_m0fqqbjold1rpjwgro1_500_large

 

*

 

Jag reste mig från sängen och skickade Justin, som låg på mage i sängen, ett snett leende innan jag gick in i badrummet för att ta en snabb dusch. Jag vred om kranen och väntade på att det skulle bli ljummet vattnen innan jag klev in under strålen, jag tvättade håret med både schampo och balsam innan jag tvålade in kroppen. Jag virade en handduk runt min kropp när jag klev ut på kakelgolvet och tog en mindre handduk för att torka håret med och satte sedan upp det i en turban. Ångan svepte ut genom dörren när jag öppnade och klev in i sovrummet, Justin låg fortfarande kvar i sängen men verkade ha somnat till. Jag log mjukt och gick bort till min väska för att leta fram ett par underkläder. När jag var påklädd, i ett par jeans och en utav Justins collage tröjor, hängde jag upp handduken i badrummet igen och gick ut för att väcka Justin i sängen. 

"Justin, baby" mumlade jag och skakade försiktigt hans arm, han mumlade något ohörbart till svar. Jag log roat åt honom och förde sedan handen nerför hans bröstkorg och över hans mage, jag bet mig i läppen och sneglade upp mot hans ansikte när jag passerade hans midja och kom ner till hans privata del. Genast slog hans ögon upp och jag fnissade. 

"now I know how to wake you up" flinade jag åt hans chockerade ögon innan han log mot mig och drog sedan ner mig i hans famn. 

"shouldn't you get dressed?" frågade jag när jag äntligen kunde slita mig från hans läppar. Han lyfte på huvudet och sneglade på klockan, vi skulle åka om sådär 45-40 minuter. 

"yeah, I should" svarade han och ett busigt och hemlighetsfullt leende spred sig över hans läppar, jag rynkade frågande på pannan.  

Jag slöt ögonen och lät huvudet falla, vattnet hamrade mot mitt bakhuvud och jag lät tankarna vandra iväg. Ett snett leende lade sig över mina läppar när jag tänkte på vad jag hade planerat för dagen. Hon hade verkligen ingen aning vad hon kommer få uppleva. 

Samtidigt som en överväldigande busighet fyllde mig kunde jag inte undgå från att känna mig en aning skuldmedveten. 

 

-

 

Höga välkomnanden steg i rummet när jag och Ryan Good kom in genom dörren, jag satte mig ner i en utav rullstolarna bredvid Jason Goldberg som satt vid bordet.

”we´re so happy to have you here” sa han och jag nickade glatt. 

Han berättade till min lycka att jag hade hela befälet. ”I just want to blow things up” sa jag genast och log av bara tanken. 

”okay, so which persons?” frågade han och slog ut med händerna. 

”Taylor Swift” svarade jag och han skrattade till. ”cause we have a pretty good relationship and I opened up some shows for her in London and I would definitely consider her as a friend” 

”okay, so we have this idea that we call ”Firework Wedding”. It’s planed like we got a beach house in Malibu and a wedding on a boat. And you invite her to the beach house and you guys are going to blow up the wedding with some fireworks” berättade han kortfattat och svepte sedan med armen mot de andra vid bordet bredvid.

”all these people is going to be at the wedding and they are coming in to attack” fortsatte han.

”that’s dope” svarade jag och nickade gillande. 

”we don’t want her to cry but automatically that’s what we are going to do”

”I want her to cry” utbrast jag. 

”you want her to cry?” frågade han roat innan han skrattade till. 

”yeah, we need little tears running down that face” svarade jag och alla skrattade högt. 

”cause she’s like the sweetest girl I have met and if she thinks she has ruined someone’s wedding or blow something up there is no chance that she’s not going to cry” förklarade jag och återigen skrattade alla. 

”well, okay then. What would make most sense is for you to call her right now” genast plockade jag upp min telefon ur fickan och bläddrade genom min kontaktlista för att komma till hennes nummer. Jag satte på högtalaren och väntade på att hon skulle svara, nervositeten pumpade i min kropp. Men smidigt som mästaren själv lyckades jag boka tid med henne.

Så fort jag lagt på jublade alla och jag slängde upp armarna i lyften och ropade ett högt ”yeah!”. 

 

Tumblr_m0zpav6c4d1r6hr20o1_500_large

 

”okay, so now that, that is done” sa Jason och jag nickade. ”who else?”

”ehm... okay so here is the deal. Me and a girl named Olivia played a game over the summer named ”the player game” and we pranked each other a lot. And now I want to do the final prank, win this little fight” förklarade jag och han nickade med glimten i ögat. 

”oh, the swedish girl” svarade han retsamt och jag himlade genast med ögonen. 

”yeah, anyway so I thought since she’s terrified of ghosts we could do something with it” föreslog jag, Jason log genast gillande. 

”we actually have a plan for a prank that include ghost trix” jag log genast stort och en kvinna från bordet bredvid kom fram med en datorn. Hon spelade upp ett kort video klipp som visade hur en kvinna som plötsligt uppenbarade sig och såg läskigt ihålig ut och sedan försvann bort i mörkret. 

”crazy” sa jag och stirrade imponerat på datorskärmen. ”but that will be perfect”

 

Tumblr_m1petoeoj71qa6ph7o1_500_large

 

”you sure you want to scare your ´friend´ so hard that she probably will pee in her pants?” frågade han sedan och höjde på ena ögonbrynet samtidigt som han gjorde kaninöron vid ordet friend

Jag såg menande på honom. ”oh, she will forgive me and this is just payback” 

Han nickade.

 

-

 

Den sista personen jag valde var Rob Dyrdek, Jason hade dock varit tveksam åt mitt val men sedan gett med sig. 

”what are you thinking so much on and so bad?” Olivias fråga bröt genom mina tankar och jag vände genast huvudet mot henne. Vi satt nu i bilen på väg mot ”studion”.

Jag log vänligt mot henne. ”nothing really” svarade jag och grep tag i hennes hand.

Hon log tillbaka mot mig och då såg jag att hon hade på sig en utav mina collage tröjor. 

”ran out of clothes?” frågade jag retsamt och skickade en blick mot tröjan.

Hon såg förvånat ner på sig själv innan en svag rodnad spred sig över hennes kinder.

”not really, it’s just that your sweaters are so cosy and they smell like you” svarade hon och tryckte sedan ärmarnas uddar mot näsan och sneglade på mig med sina vackra blå ögon. 

”I don’t mind you wearing my clothes” försäkrade jag och fick ett stort leende tillbaka. 

Hon grep sedan tag om min hand som fortfarande låg i hennes knä och kramade om den innan han förde den till munnen och gav min handrygg en lätt puss. 

Jag log snett och kände hur skuldkänslorna började ta över men sköt iväg dem, det var ju bara ett skämt. Dock visste jag att hon inte alls skulle vara glad på mig efteråt. 

 

*

 

”what’s up man!?” utbrast jag när vi klev in i studion som liknade den vi brukade tillbringa tid i, dock var denna absolut inte samma. Jag visste att teamet redan hade riggat inne i båset där ett piano stod placerat och avsides där vi inte skulle kunna se var det blåa skenet där kvinnan skulle sitta. Kuk Harrell som ställt upp på att samarbeta ställde sig upp ur stolen och kom fram till oss, han hälsade sedan på Olivia som blygt skakade hans hand. Kenny var även där tillsammans med Alfredo och Scooter för att det hela skulle verka så normalt som det bara gick. Jag satte mig i en utav rullstolarna och såg ut över mixer bordet där att knapparna satt. 

”so this is where you work all day?” frågade Olivia och såg sig runt i rummet, jag nickade med ett leende. 

 

Jag stod med armarna lutade mot kanten av Justins rullstolrygg, han tryckte på några knappar innan han klickade enter på tangentbordet och introt till ett utav hans låtar för hans album hördes genom de stora högtalarna. 

Han lutade sig tillbaka i stolen och jag böjde mig fram för att luta hakan mot hans huvud. 

”what’s the name of this song?” frågade jag försiktigt.

”out of town girl” svarade han och jag kunde inte hjälpa det utan log snett. 

Plötsligt brusade det obehagligt till i högtalarna och en kvinnas röst andades och viskade obegripliga ord samtidigt som Justins sång spelades emellan åt. 

”don’t mean to be mean or evil but if that’s going to on the song then the song is going to... suck and scare people” sa jag och Justin himlade med ögonen. 

”what was that?” hörde jag Kenny säga och mannen som satt vid datorn såg förundrat på oss andra. 

”of course that’s not going to be on the song, that has never happened before” sa Justin bekymrat och jag kände genast hur kalla kårar gick upp längst min ryggrad över det obehagliga ljudet som jag just hört och tydligen inte var planerat. 

”let’s just play it again and see if it happens again” sa Justin och låten spelades återigen. 

Vi hann inte långt för än samma ljud fick alla hårstrån på min kropp att resa sig upp, jag var redo att springa det fortaste jag kunde ut genom dörren jag kom in genom. 

”okay, that’s creepy” hörde jag Alfredo säga bakom oss. 

”let me call Andrew” sa Scooter och gick fram till telefonen som satt fast på väggen. 

Snart öppnades dörren till studion och en man med rött hår, glasögon och en kaffekopp i ena handen kom in i rummet. 

”something weird is happening to my track” sa Justin genast och Andrew rynkade pannan.

”what do you mean?” frågade han. 

”it’s stuff on the song that’s not supposed to be on it” svarade Justin.

”has this happened before?” frågade Alfredo och kom fram till bordet, jag såg med stora ögon på mannen vid namn Andrew i hopp om att han skulle ge mig lugnande nyheter.

”actually we have had some trouble lately cause this house is old and so...” började han och satte ena handen i sidan medan han såg ut över rummet, jag svalde skrämt.

”do you know the history of this place?” frågade han ut i rummet. 

Genast ville jag skrika att vi absolut inte ville veta att han bara skulle fixa vad som var fel och sedan lämna rummet. 

”not really” svarade Justin som sköt ut sin stol lite för att kunna vrida sig något för att sedan kunna se på mannen. Genast tog jag tillfället i akt och satte mig i hans knä, om vi skulle lyssna på en skräck historia för denna specifika byggnad behövde jag någons armar runt mig och inte tomt utrymmet bakom mig där något kunde smyga upp och skrämmas.

”what are you doing?” frågade Justin roat åt min antagligen uppskrämda uppsyn. 

”I’m not very fond of horror stories” svarade jag och skickade honom en hård blick.

”well, anyway” sa Andrew, som om han inte alls verkade bry sig om min svaghet. 

”under this building it's an old swimming pool, that Charlie Chaplin built and it happened a couple of accidents and they shut it down years and years ago” 

”what do you mean by accidents?” frågade jag och började känna mig panikslagen. 

”I think... there were some people that... drowned in the pool” svarade han och jag kunde inte tro mina öron, det är såhär jag kommer att dö! Kvinnan kom för att få revansch! 

it was quite tragic the way it went down, it was two who had a chicken fight and one girl broke her neck from the fight and she ended up dead. But we don’t like to talk about it that much anymore because we don’t want to get any negative energy in here. But try and play the track one more time so we can get you know” fortsatte han, Justin sträckte sig fram och tryckte på en knapp och låten spelades återigen. Snart hördes samma identiska ljud från tidigare. 

 

 

”oh no” hörde jag Andrew säga över ljudet. 

”what is that?” frågade Justin och jag tryckte min rygg mot honom som för att söka tröst och beskydd. 

”it’s sounds like some woman speaking spanish” sa jag och stirrade på en utav högtalarna. 

Ett högt otäckt, skärrande ljud fick mig att rycka till. ”omg, there it is again!” utbrast jag och vände mot Andrew. ”did those people speak spanish, the ones that drowned?” frågade jag honom med skakig röst.

”yeah, I... there were a Argentine singer or-” 

”what how do you know that?” frågade jag när det slog mig hur konstigt det var att han till och med visste att hon var en sångare. 

”let me show you something” han gick fram till en utav datorerna i rummet och började knappa på tangenterna. 

”here it is, Annie Martinez” började han och riktade skärmen mot oss, jag stirrade på skärmen och lindade omedvetet armarna runt Justin nacke för att trycka mig mot honom. 

”she’s a Argentine singer and she was a backup vocalist for Nancy Smith who was a recoring artist here, that’s freaky” läste han från sidan. 

”yo, yo, yo! What is that!?” utbrast Alfredo plötsligt och jag riktade genast blicken mot båsets stora glasfönster för att se på pianots stol satt en kvinna, hon sken av blått. Plötsligt reste hon på sig och försvann in i mörkret. 

”omg!” utbrast jag panikslaget. 

”what was that!?” utbrast Alfredo och skrattade nervöst till. 

”what?” frågade Andrew som inte verkade ha fångat synen av kvinnan som försvunnit in i mörkret likt ett spöke. 

”it was like a blue light... but it looked like a person” svarade jag skakigt och kände hur hela situation blev obehaglig och jag ville bara åka hem. 

”was it lika a blonde woman in a dress?” frågade Andrew och paniken spred sig inom mig.

”shut up! shut up! don’t even say... or joke like that” varnade jag. 

”okay, look I will go in. It’s nothing to be afraid of” Andrew gick bort till dörren som ledde in till båset. 

”how can you work here!?” utbrast jag och riktade blicken mot Justin som såg förvånansvärt lugn ut men fortfarande uppskakad. 

Andrew var nu framme vid pianot och slängde upp armarna för att visa att han inte fann något, precis när han gick där ifrån uppenbarade sig kvinnan på stolen igen. Jag kastade mig bak mot Justin igen, alla i rummet skrek högt. 

”that is not okay!” utbrast jag och fick tag i Justins hand som jag kramade hårt. 

”can we just leave?” frågade jag honom, detta hade gått över gränsen. Detta var mer än vad jag tålde, innan Justin hann svara satt hon där igen. 

Denna gången stirrade hon på mig innan hon höjde handen och satte fingret över läpparna i ett tecken på att hon ville att vi skulle vara tysta eller hålla tyst om vad som just hänt. 

 

Tumblr_m3b6dwxzwi1qh9nffo3_500_large

 

”that time I saw it, you could clearly tell that she was a blonde girl. I saw it, we all saw it” upprepade Andrew skräckslaget och mina andetag började fastna i halsen på mig. 

”I’m shaking, I’m going to cry” meddelande jag för vem som än ville lyssna. 

”can you see that?” frågade Andrew och jag fokuserade blicken för att kunna se vad som än han tycktes se men jag kunde inte se något. Dörren in till studion öppnades och ett högt klagorop hördes vilket fick mig att genast snurra runt för att se, det som steg in fick mig kropp att bli kall som is innan paniken tog över och jag kastade mig ur Justins knä för att komma längre bort. 

”what is happening?” skrek jag.

”you just got punk’d” utbrast alla glatt och högt, Justin var fort framme hos mig och slog armarna om mig. Jag stod stel i chock samtidigt som en stor kamera kom in i rummet och filmade oss, jag stirrade med öppen mun på dem alla. 

”what?” frågade jag dumt. 

”babe, you just got punk’d” upprepade Justin och det sjönk sakta innanför mitt skinn.

”omg” skrattade jag. ”how could you do this to me!?” utbrast jag sedan och slog Justin hårt på armen, han skrattade. 

När jag fått lugna ner mig ställde jag mig framför kameran med Justins arm om mig.

”I’m Olivia Frid and I just got Punk’d” sa jag och himlade med ögonen. 

 


hoppas detta verkligen var värt väntan! blev som ni kanske märkte väldigt långt..
hoppas ni gillade det. =) ska försöka uppdatera oftare men som ni vet så har jag varit sjuk, är
det fortfarande. -.- börjar bli riktigt trött på denna förkyldning. 
but I just got to suck it up. 
vad tycks?? KOMMENTERA! jag vill verkligen veta vad ni tyckte. 
bra/dåligt? ge mig respons! jag älskar er för ert tålamod o jag kan inte beskriva hur glad jag
blir över att ni alla inte har försvunnit på grund av min dåliga uppdatering! 
tack så mycket! betyder jätte mkt för mig. puss&kram ♥
 
 
 
 
 

Kapitel 48 - You Look Like A Dream

 

Bilden blev svart innan en vit text uppenbarade sig. ”I Lost Too...”

Jag gömde ansiktet i händerna och kände hur Justin tryckte sitt ansikte mot min rygg, publiken både tjöt, skrek och applåderade. 

”so that was an interesting story” hörde jag Ellen kommentera. 

Jackson is so dead when I get to him, tänkte jag och kände hur Justin armar kramade om mig bakifrån. ”did you know about this?” väste jag till honom.

”of course not” fick jag till svar. 

”would you like to do some explaining?” frågade Ellen.

Jag skrattade. ”well, I think the picture is already really clear” svarade jag och hon skrattade tillsammans med publiken. 

 

 

”I’m going to kill Jackson” väste jag så fort programmet slog över till reklam, Justin skrattade bakom mig. Genast vände jag mig om för att stirra på honom. 

”how did we not notice the video camera all over the place?” utbrast jag och slog ut med armarna, han ryckte på axlarna.

”babe, if you watched the video you saw clearly that we didn’t pay much attention to nothing else but each other” svarade han och jag öppnade munnen för att protestera men stängde den ingen när jag insåg att han hade rätt. Han log snett.

”but I must say we have a pretty interesting story” tillade han och såg menande på mig, detta fick mig att fnissa och generat se ner i knät. 

”well, that... I can’t deny” svarade jag och han skrockade roat, jag fick sedan resa mig från Justins knä för att ta mig backstage ännu en gång. Där utbrast Alfredo genast i skratt så fort han såg mig medan de andra såg förvånat på mig, rodnaden steg värre än någonsin och det kändes som att mitt ansikte kokade. 

”Alfredo!” visk skrek jag åt honom och satte mig ner i soffan bredvid honom igen. 

Resten av programmet flöt vidare med ett framträdande från Megan Mullally som skrivit en låt dedikerad till honom, jag skrattade åt Justins minn när hon låtsades smeka över hans ben men endast höll sig till knät. Han applåderade dock åt hennes framträdande och showen fortsatte, jag tillsammans med resten av hans crew kom sedan ut med en tårta som fick mina ögon att växa. En bild på Justin (för några år sedan) tillsammans med Ellen var på, jag tror Justin försökte lära Ellen att göra ”the dougie”. 

 

 

Han blev glatt överraskad och gav oss alla en kram, efter smög han diskret in sin hand i min bakom det stora bordet och tackade glatt efter att publiken sjungit för honom. 

Jag och Justin åkte sedan hem till hans hus igen och skjutsade hem Pattie till hennes hus där hennes föräldrar skulle sova över. Jag andades trött ut och föll ner i soffan så fort vi kom hem, jag sparkade av min klackarna och begravde mitt ansikte i en utav de mjuka soffkuddarna. 

”god, I’m so tired” mumlade jag och hörde hur Justin skrattade åt mig. 

 

*

 

Resten av dagen flöt på av enbart slappande i soffan medan vi halvt såg på någon rulle på tvn. Jag somnade till då och då för att sedan vakna med ett ryck, när klockan började närma sig fyra reste jag mig från soffan för att börja göra mig iordning inför. Justin skickade mig genast en besviken men också frågande blick, jag log lugnande. 

”I’m just going to get dressed” sa jag, jag vände mig sedan om för att gå men kände hur hans fingrar lindade sig runt min handled och snart låg jag över honom igen. 

”no” sa han barnsligt och jag fick bita ihop för att inte fnissa åt hans beteende. 

”yes” svarade jag. ”really! Are you going to do this again?” frågade jag honom när han vägra släppa sitt tag om min kropp. Han nickade, jag skakade på huvudet medan jag himlade med ögonen. 

 

*

 

”are you ready?” frågade jag och kom ut genom badrummet, jag hade äntligen fått håret så som jag ville ha det, upp i en hästsvans, och klivit i skorna. 

 

 

Klänningen satt på plats, en axelbandslös klänning med pärlor och andra detaljer på överdelen och sedan en svart kjol som anknöts vid bystens slut och hade en urring som visade mer utav framsidan av benen och mindre av baksidan. 

Om jag fick vara självgod för en sekund tyckte jag faktiskt att jag såg riktigt bra ut, ögonen hade jag bara förbättrat lite med lite mer smink och satt på mig ett par enkla guldörhängen.  

Jag gick ut i sovrummet och fann det tomt. ”Justin!?” ropade jag och hörde ett svar komma ute från köket, jag grep tag om den lilla väskan som jag packat ihop och gick ut i köket. 

”so what do you think?” frågade jag när jag kom in i köket, Justin själv hade på sig en blå, grå kavaj med skjorta och slips tillsammans med ett par blåa chinos. 

 

 

Han såg både stilig och sexig ut i sin kostym, han såg upp från sin mobiltelefon som han hade i handen och lät blicken vändas mot mig. Han stirrade på mig i några sekunder innan han verkade hitta talförmågan igen. 

”you look like a dream” svarade han och gick fram till mig, han tryckte mjukt sina läppar mot mina och jag log tacksamt mot honom.

”you look really handsome” smickrade jag och drog med handflatorna över hans kavaj innan jag lutade mig fram mot hans öra. ”and super sexy” viskade jag. 

Jag kände hur han stelna till och jag bet mig i läppen för att inte skratta. 

”but come on now, we don’t want to be late for your own birthday dinner” varnade jag och grep tag i hans hand för att gå mot ytterdörren, snabbt flätade han samman våra fingrar och drog mig närmre hans sidan för att sedan placera en snabb kyss på min kind. 

Jag kände hur jag rodnade svagt. ”thank you, babe” svarade han. 

Justin körde till en fin restaurang i LA och parkerade på baksidan av huset, där möttes vi utav Kenny som skulle hjälpa oss i fall det skulle bli några problem.

Inne i restaurangen var alla redan samlade och nu var det ännu fler personer än tidigare idag, en liten tjej på kanske fem år kom framspringandes i en söt, blå klänning med sitt bruna hår fladdrande efter sig. ”Justin!” utbrast hon och han böjde sig fort ner för att bära upp henne i famnen och ge henne en hård kram. 

”hi cutie, how are you?” hälsade han och fick ett glatt svar från henne innan han släppte ner henne på golvet igen för att bära upp en liten pojke, han var sött klädd i fin byxor och en liten väst tillsammans med en slips. Han kramade om Justin runt halsen och Justin log glatt, en man i skjorta och fin byxor kom gåendes mot oss och det var då jag insåg att de små barnen måste vara Justins småsyskon och mannen hans pappa. 

Mannen omfamnade Justin i en kram och de utbytte några ohörbara ord.

”happy birthday, son” hörde jag dock mannen säga och Justin tackade, den lilla flickan kramade om sin pappas ben och kikade blygt fram för att titta på mig. Jag log vänligt mot henne och hon log snart glatt tillbaka.

 

 

”and this must be your girlfriend, Olivia?” när jag hörde mitt namn såg jag snabbt upp och mötte mannens bruna ögon, de liknade mycket Justin gyllenbruna ögon. 

”yes, that’s me. Nice to meet you” svarade jag och sträckte fram min hand mot honom, han log och grep tag i den. 

”yes, Jeremy” hälsade han innan han såg ner på sitt ben. 

”aren’t you going to say hello, Jazzy?” frågade han.

”hi” hörde jag hennes ljusa röst utbrista, jag log och vände blicken mot Justin som lös av lycka. Han mötte min blick och såg sedan ner på den lilla pojken som vilade sitt huvud mot Justins halsgrop. 

”and this is Jaxon, I think Jaxon is a little bit tired” gissade han och skrattade. 

Jag log mot den otroligt söta pojken och ett leende spred sig på hans läppar innan han generat borrade in ansiktet i Justins hals. Justin skrattade igen.

”or maybe a little bit shy” tillade han.  

 


 

ganska kort... och väldigt framkrysstat. dåligt.. usch, gillade inte det här kapitlet ALLS! -.-

men det behövdes, nästa lovar jag kommer bli roligare. =)

vad tycks?? kommentera! snälla, jag vill verkligen veta vad ni tycker o så jag vet att ni vill ha ett till kapitel ikväll. puss&kram. PS. hoppas inga stavfel. DS 


Kapitel 47 - Did You Know About This?

 

”no, you need to kiss me. Come on it’s my birthday” försökte han och plutade med underläppen. Jag skrattade. 

”I thought you said I celebrated you enough last night” påpekade jag och höjde på ena ögonbrynet. Han öppnade munnen för att protestera men stängde den igen.

”oh, just do it. Please!” utbrast han sedan när han inte fann några bättre argument.

Jag skrattade innan jag böjde mig fram och kysste honom.

 


 

"happy birthday, sweetheart!" utbrast Diane så fort hon klev innanför dörren intill Justins hus. Vi hade precis lyckats klä på oss och bäddat i ordning hans säng igen innan de knackat på dörren. 

Jag hade klätt mig i en vit klänning, som smet åt runt min kropp och slutade en bit ner på låren. På axlarna och i urringningen satt silvriga nitar, på fötterna satt svarta, enkla pumps och ett leende på läpparna.

 

 

 

Justin hade klätt sig i svarta jeans och svart tröja med en brun jacka till, han omfamnade sin mormor i en kram. 

"thank you, grandma" svarade han innan han kramade om sin morfar också. 

"can believe our little Justin is turning 18" utbrast Diane medan Justin fick en kram utav sin mamma. Diane torkade sin tårar och jag skrattade mjukt åt Justin som himlade med ögonen. 

"I love you all but I think we need to go" sa han sedan och såg ner på sin klocka som han hade runt handleden. De alla nickade och han sträckte ut handen mot mig, genast tog jag tag i den och han sammanflätade våra fingrar. Vi alla fick plats i hans svarta Range Rover och var snart ute bland trafiken. 

"I was surprised to see you here already, Olivia" yttrade sig Pattie och jag kände genast hur paniken spred sig inom mig. "I thought you were arriving with Diane and Bruce" fortsatte hon och jag sneglade fort mot Justin bredvid mig som stelnat till framför ratten. 

"ehm... well, I got the dates mixed up and accidentally booked the flight the 12th instead of the 13th" svarade jag och mentalt high- fiva mig själv. 

"I see" svarade hon kort men med en hint om att hon ännu inte släppt ämnet men lät det vara för stunden. Jag andades ut och sneglade återigen mot Justin som för en sekund mötte min blick innan han riktade den mot vägen igen. Ett nästan märkbart leende spred sig över hans läppar och jag fick bita ihop för att inte fnittra. 

Vi parkerade bilen på baksidan av den stora studion och hann se en glimt av fansen som stod på framsidan, skrek högt efter Justin. 

I samlad grupp kom vi in genom en stor, grå dörr som det stod en bastant vakt vid. En kort nick var det enda vi fick som godkännande att vi fick kliva in och om jag ska vara ärlig skrämde han mig en aning. Innanför i korridoren möttes vi utav ett gäng personer som glatt ropade grattis när Justin blev synlig. Han log vänligt mot dem och fick släppa min hand för att kunna krama tillbaka. 

"so this must be Olivia you have gone on and off about all this time?" frågan fick mig att se upp och möta ett par mörkbruna ögon tillsammans med kort brun hår och skägg. Jag log generat när alla blickar lades på mig och kände hur rodnaden steg i ansiktet, jag vände blicken mot Justin som även han såg på mig med ett stort leende och gnistrande ögon. 

"yes, this is Olivia" sa han och grep tag i min hand igen. 

"Olivia this is Scooter Braun, my manager" fortsatte han och jag skakade glatt hans hand. "Kenny and Moshe have you already met" jag nickade vänligt mot dem. "Ryan Good, my swagger coach, Allison Kaye, keeps everything in check including me and Alfredo Flores" 

"we have already met" inflikade Alfredo med ett leende, genast rynkade Justin på pannan vid denna nyfunna information. 

"what?" frågade han enkelt. 

"he helped me get into your house yesterday" svarade jag och Alfredo nickade instämmande. Justin nickade förstående innan han höjde på ena ögonbrynet. 

"I told you! You didn't leave your pants in my house" utbrast Justin och Alfredo skrattade. 

"I know that but I needed your keys" svarade han och Justin skakade roat på huvudet. 

"Justin Bieber!?" en kvinna med headphones och papper i famnen ropade högt och fick oss alla att genast se på henne. 

"yeah, that's me" svarade Justin och sträckte upp sin hand i luften så hon såg honom. 

"your on in 15 minutes" informerade hon och gruppen sattes genast i rörelse. 

 Vi kom bort till ett allrum och dörrar som gömde olika loger, en kvinna kom genast fram och började pudra Justin i ansiktet med puder. Sedan uppenbarade sig Ellen i en utav dörröppningarna med ett brett leende. 

"hi, how are you? Happy birthday" hälsade hon och kramade sedan om Justin som hälsade lika glatt. 

 

 

 

Ungefär hälften av programmet hade passerat och jag hade redan skrattat så mycket att tårarna runnit. Justin hade dessutom hunnit hälsa på ett fan som galet nog gått med på att ställa sig i en låda och bli hit körd för att sedan få träffa honom. 

Scooter hade även överraskat Justin med en present, en bil. Tydligen väldigt sällsynt och jag hade skrattat roat åt hans ögon som nästan blivit lika stora som igår kväll vid synen av bilen. Nu hade ännu en reklampaus tagit slut och de satt tillsammans i de röda fåtöljerna igen, jag satt tillsammans med resten utav Justins team och familj backstage framför en utav tv apparaterna där vi kunde se hela programmet. 

”so Justin I saw that you had a lot of company backstage” började Ellen och jag kände direkt hur samtalet skulle glida in på vårt förhållande. Justin nickade på huvudet. 

”you had one special girl with you that we had seen you spend time with a lot lately” fortsatte hon och Justin satt kvar med ett leende på läppar. 

På skärmen lös bilder från vi tillbringat en dag på stranden, vi satt en bit bort och pratade för oss själva i sanden. Efter det var det en bild från när vi var i skateparken och jag lös likt solen för jag äntligen lyckats göra trixet och Justin log upp mot mig från bänken. 

Skärmen visade sedan Ellen och Justin igen. 

”so?” frågade hon.

”so...” svarade han utdraget vilket fick publiken att skratta.

 

Tumblr_m06wfiw3rp1r6hr20o1_500_large

 

”okay, you don’t need to answer” sa hon sedan och Justin lutade sig bak i fåtöljen igen.

”because this picture will” la hon fort till och en bild som visade tydligt att vi kysses lös upp, en bit framför oss gick gänget av tjejer och killar från fotbollslagen och pratade glatt. 

Jag kände hur jag rodnade i soffan och hörde hur Alfredo skrattade bredvid mig.

”oh, shut up” sa jag vilket fick honom att skratta ännu högre. 

Ellen fortsatte för en liten stund att fråga honom frågor innan hon verkade släppa det men å så fel jag hade. 

”I would like to bring her out here because I got a clip I want to show you both” jag spärrade genast upp ögonen och skakade häftigt på huvudet. Kvinnan med sin puderpensel kom fram till mig och började genast pudra mitt ansikte medan en annan kvinna satte fast en mick i min klänning och innan jag visste ordet av det stod jag vid gången som alla kändisar alltid kom genom för att komma till scenen. 

Justin vände sig om i sin fåtölj och log mot mig, Ellen hade ställt sig upp och jag insåg att det inte skulle finnas någon lösning för mig att komma ur detta. Så med ett blygt leende gick jag bort mot dem, jag fick en kram av Ellen innan jag skickade en panikslagen blick mot Justin men fick ett lugnt leende tillbaka. 

”do we n-” började Ellen och menade om det behövdes en till fåtölj för mig att sitta på men Justin löste det fort genom att dra ner mig i sin famn. Jag kände hur kinderna hettade och såg hastigt ner på honom innan jag riktade blicken mot Ellen igen. 

”this is new, huh?” frågade hon roat åt mina högröda kinder. 

”yeah” svarade jag. ”this is more his thing than mine” hon skrattade.

”well, I heard that you’re not from the US or Canada” började hon och jag nickade instämmande. ”you’re from Sweden?” frågade hon med en viss tveksamhet i rösten.

”yes, I’m from Sweden. I moved to Canada, Stratford, around May, June” svarade jag vänligt. 

”oh and you just happened to run into Justin Bieber and fell instantly in love” sa hon sarkastiskt och publiken skrattade. 

”ehm... not exactly” svarade jag generat. ”so where did you two first meet?” frågade hon.

”on the plane” svarade jag kort och blev sedan tvungen att berätta en kort utläggning om vad som hände på planet. ”and it wasn’t love at first sight?” frågade hon.

”no” svarade vi båda samtidigt, hon skrattade.

”yeah, I already knew that and here is the why” sa hon sedan och såg på en utav skärmarna vid publiken. Jag såg förvirrat mot skärmarna innan Jacksons ansikte dök upp.

”so this a documentary about two real special persons on their journey from hate to love” 

Jag såg panikslaget på skärmen och bad till Gud att videoklippet inte handlade om det jag trodde det skulle handla om. Men mycket riktigt lydde texten.

”Soccer Camp 2012 - Justin Bieber and Olivia Frid, from hate to love” 

Det hela början redan från händelsen i bussen, dock endast slutet. 

”Player Game, ever heard of it? Well, you will soon see what it is all about”

 

-

 

”are you still down?” frågade jag Justin som såg bekymmerslös tillbaka på mig innan han nickade. Jag såg hurt jag skakade på huvudet innan jag såg mig omkring för att första gången se att hela bussen var helt tyst och allas blickar vilade på oss, genast vände jag på klacken för att ta mig bak mot Chloé. En hård klapp på min rumpa fick mig att stelna till mitt i mitt steget innan jag vred på mig för att med glödande ögon för att stirra på Justin som flinade självsäkert tillbaka. ”game on, babe” 

 

-

 

Jag kände hur Justin skrattade under mig, efter detta löd vår första kyss som Justin tog initiativet till under vår första frukost. 

 

-

 

”it’s your rules not mine, babe” hörde jag Justin säga medan han stod och tog mat vid disken, jag såg hur mina ögon växte sig större och tillslut stirrade jag på honom.

Jag grep sedan tag i hans bredda macka och tryckte upp den i hans ansikte, den föll sedan med ett smack ner på bordet igen och visade Justins chockade ansikte.

”well, ”play fight” check!” sa jag ironiskt och gjorde en bock i luften med fingret.

”you are so dead” jag såg hur jag snabbt fattade vinken och sprang fort ut ur matsalen med Justin efter mig.

”DIDN’T I WARN YOU ONCE ALREADY?” mitt höga rop löd innan kom vi tillbaka in brottandes i matsalen igen denna gång på golvet och jag såg hur jag började slå på Justins kropp. Justin däremot skyddade sig med armarna innan han lyckades gripa tag om mina handleder. ”you-” började jag men, precis som jag kom ihåg det, drog han fort ut mina armar åt sidorna vilket fick mig att falla över honom, återigen pressade han sina läppar mot mina.

”is this what you call breakfast?” Justin släppte taget om mina handleder när coach McClain kom in genom dörren bakom oss. 

”it depends on how you see it” svarade Justin liggandes under mig och jag såg hur jag vände långsamt på huvudet för att stirra med stora ögon ner på honom.

 

-

 

Nu skrek publiken på grund av våra kyssar och jag kände hur mitt ansikte blossade upp.

 

-

 

Jag med Justin tät efter mig kom utspringandes ur Justins stuga, båda med en varsin kudde i handen och vi slog häftigt mot varandra. Justin lyckades dansa undan och jag föll hårt till marken vilket fick Justin att skratta, jag såg sedan hur jag la kudden under huvudet och snart följde Justin efter genom att lägga kudden på min rygg för att sedan lägga sig ner på marken. 

 

-

 

Ännu en matkrig bröt ut mellan oss under en lunch och vi båda var täckta från topp till tå utav köttfärssås och vi fräste hett till varandra hur det var den andras fel. 

 

-

 

Jag såg hur Justin hastigt hällde is innanför min tröja innan ett skrik lämnade mina läppar och jag flög upp ur stolen och drog snabbt ut baksidan av tröjan för att få ut dem kalla isbitarna. Skratt ekade i matsalen och Justin flinade nöjt av synen.

”you are so dead” jag vände sig mot Justin och han mötte lugnt min blick.

”I’m not afraid of you, sweetheart” svarade han mig och jag höjde förvånat på ögonbrynen.

”well, you should be” sa jag och la armarna i kors över bröstet.

 

-

 

Vi kom ut genom dörren intill Justins stuga och vi gnällde högt och fräste åt varandra då klistret slet i båda våra kinder.

”Olivia?” hörde jag Chloé fråga innan hon ställde sig framför mig.

”ehm… hey” svarade jag henne och hon skrattade innan hon skakade på huvudet.

”so this was your brilliant plan?” frågade hon.

”ehm… no, not exactly like this” hon skrattade igen.

”what has happened here?” McClain bröt genom gruppen och gick fram till oss.

”a little accident happened” svarade jag och snurrade runt med Justin så jag kunde se honom.

 

-

 

Jag och Justin kom gående fram baksidan av huset, vi båda var täckta i lera.

”THERE THEY ARE!” skrek någon plötsligt och allt prat dog genast ut i bakgrunden. McClain gick med raska steg fram till oss innan han röt till, jag såg hur jag såg både förvånat och en aning skrämt på honom samtidigt som han närmade sig oss.

”where the fuck have you been!?” 

”we got lost” hörde jag mig själv svara lågt.

”careless!” röt McClain och drog handen genom håret. ”and why are you covered with mud?” frågade han sedan och såg på våra kroppar. 

”ehm… long story” svarade Justin bredvid mig.

”well, go and clean up then” McClain viftade med armen och jag såg hur vi nickade på huvudena innan vi fort gick mot huset.

 

-

  

Jag såg mig själv komma springandes med en pensel i högsta hugg och jag själv var målad på. Snart uppenbarade sig Justin bakom mig och han lyckades snart slingra en arm runt min midja och ett tjut lämnade mina läppar. Jag hörde hur ett fniss lämnade Justins läppar innan hans pensel började måla mig i ansiktet. Jag försökte vrida och vända mig i hans armar och men lyckades endast vrida mig runt så jag lättare kunde ta tag om hans arm och få penseln längre bort från mig. Justin tog då tillfället i akt att gripa tag om mina handleder och förde dem sedan fort bakom mitt huvud vilket förde honom närmre och snart kysstes vi.

 

-

 

McClain kom bärandes, från min stuga, med mig i famnen invirat i mitt täcke, jag kunde ändå höra mina rosslande andetag och Chloé oroliga stämma. McClain bar över mig till Justins stuga där vi försvann n och endast McClain, Ryan och Chaz återvände ut. 

 

 

Jag såg hur jag stod och pratade med Justin en bit bort från elden och jag kunde se hur mitt ansikte speglade sorgen jag kände och snart gick jag förbi Justin för att gå tillbaka.  Men inom kort sprang han efter mig, jag fräste argt åt honom medan han desperat försökte säga något med det slutade med att han grep tag om mitt ansikte och kysste mina läppar. 

 

-

 

Bilden blev svart innan en vit text uppenbarade sig. ”I Lost Too...”

Jag gömde ansiktet i händerna och kände hur Justin tryckte sitt ansikte mot min rygg, publiken både tjöt, skrek och applåderade. 

”so that was an interesting story” hörde jag Ellen kommentera. 

Jackson is so dead when I get to him, tänkte jag och kände hur Justin armar kramade om mig bakifrån. ”did you know about this?” väste jag till honom.

”of course not” fick jag till svar. 

”would you like to do some explaining?” frågade Ellen.

Jag skrattade. ”well, I think the picture is already really clear” svarade jag och hon skrattade tillsammans med publiken. 

 


 

blev ett lååååååååååååångt kapitel! =D hope you guys liked it. 

därför orkar jag heller inte läsa genom det. =P heheheheh... sorry! 

men vad tyckte ni?? det där videoklippet förvänta ni er inte, right!? 

vad tycks? bra/dåligt? SNÄLLA KOMMENTERA! det betyder allt, jag vill verkligen ha respons

o det motiverar mig till att skriva mer o uppdatera oftare. puss&kram. 

 

 

 

Kapitel 46 - Happy Birthday

 

Jag var precis på väg att öppna munnen för att ropa ett ”hallå” när dörren till badrummet öppnades och det som klev ur gjorde mig fullkomligt mållös och ögonen växte sig till tefat.

Olivia kom ut klädd i endast vita, sexiga, spets underkläder och strumpeband som sedan fästes i höga nylonstrumpor. 

”heard there’s a birthday boy here that needs to be celebrated” ett leende spred sig på hennes läppar innan hon bet sig löst i underläppen. O´boy...

 


 

 
 

Jag bet mig i läppen för att inte skratta åt Justins stora ögon, de hotade nästan att ploppa ur skallen på honom. Jag gick långsamt fram till honom och hörde hur hans andetag hacka till, jag flinade retsamt och höjde ena fingret för att låta det smekte från bröstet ner till hans mage. 

"you want to have some fun?" viskade jag i hans öra och smet innanför hans t-shirt med handen. Han skrattade nästan nervöst till medan jag nafsade löst på hans öronsnibb, jag grep tag om hans händer som hittills hängt slappa vid hans sidor. Jag la dem över min rumpa och klämde åt med hans händer innan jag smekte med den upp längst mina sidor och runt till min framsida. Jag kupade dem runt mina bröst och såg sedan upp på honom, han mötte min blick och jag bet mig oskyldigt i underläppen. 

"so what do you say?" frågade jag och hans ögon utstrålade längtan och lusten som härjade inom honom. Jag tryckte mig mot honom och sträckte på mig för att sedan kyssa hans läppar, detta verkade väcka Justin ur den transen han befunnit sig i.

 

"so what do you say?"
 

 

 

Han tryckte sig genast närmre och la en hand om min nacke, han öppnade mina läppar och trängde in med sin tunga för att utforska varje millimeter av min mun. Jag stönade svagt mot hans läppar vilket verkade göra honom ännu mer upphetsad. 

"I missed you" fick han fram mellan kyssarna som han nu placerade ner över min käke och ner till min hals. 

"I-I missed you too" svarade jag ansträngt och smekte med händerna över hans nacke och skulderblad. 

"god, I miss you" upprepade han och kysste intensivt mina läppar, jag lindade armarna runt hans nacke och pressade mig mot hans kropp. Motvilligt slet jag mig från hans läppar för att dra av honom hans tröja, jag smekte fort med fingertopparna över hans mage och kände hur hans hud knottrade sig. Ett kvävt stön slank ur Justins mun och ett snett leende spred sig över mitt ansikte, jag grep sedan tag i en utav hylsorna i hans jeans och drog med honom samtidigt som jag backade bakåt mot hans enorma säng. Jag snurrade runt med honom så jag kunde trycka ner honom i sängen och ställa mig mellan hans ben. Genast la han sina händer på mina höfter och klämde åt, hans händer fortsatte sedan ner och gled över mina lår och smekte insidan av mina ljumskar innan de fortsatte upp. Jag slöt ögonen medan han lät sina händer vandra över min kropp och bara njöt av hans händers värme och mjukhet. Jag stönade när hans läppar lämnade fjäderlätta kyssar över min mage och jag drog fingrarna genom hans silkesmjuka hår. Jag sjönk ner på knä framför honom samtidigt som jag lät läpparna glida över hans bröst och mage innan jag lutade mig tillbaka. Jag knäppte upp skärpet i hans jeans och med en enkel tryckning med tummen fick jag upp knappen för att sedan dra ner dragkedjan. Jag såg upp på honom och hans ögon vidgades när han förstod innebörden utav mina handlingar och position. Jag grep tag i kanten på hans jeans och drog ner dem, lämnade honom i endast kalsonger. Jag såg återigen upp på honom medan jag drog ner hans boxer, han flämtade högt när jag tog honom i munnen och jag kunde bara se framför mig hur hans ögon nästan rullade bakåt i huvudet på honom av njutning. Han stönade högt när jag gång på gång doppade mitt huvud och tog in mer och mer utav honom i min mun. Jag drog mig ifrån precis innan han skulle fylla min mun, jag såg upp på hans stora, lustfyllda ögon.

”I need you. Now” sa han endast och jag reste mig retsamt från golvet. Jag knäppte av strumpebanden så strumporna gick att få av, Justin var snabb med att rulla ner dem från mina lår för att sedan låta dem falla till golvet. Jag klev ur den och kastade dem smidigt åt sidan i en hög innan jag satte mig gränsle i hans knä för att sedan knäppa upp bh:n och slänga den åt sidan. 

Justin hade lagt armarna runt min midja och tryckt min kropp mot hans bröst, jag såg ner och in i hans ögon innan jag lutade mig fram, när jag var några millimeter från hans läppar stannade jag. ”then what are you waiting for?” viskade jag. 

Det tog inte många sekunder för honom att trycka sina läppar mot mina för att sedan häftigt snurra runt så han la ner mig i sängen, hans händer smekte varje centimeter utav min kropp de kom åt. Jag trängde in med min tunga i hans mun och svankade med ryggen så min kropp pressades ännu närmre hans. Justins händer sökte sig sedan ner till mina trosor och drog fort av mig dem, våra andetag ökade i hastighet och blev tyngre ju mer upphetsade vi båda blev. Mitt underliv dunkade och skrek efter honom, han fick på sig kondomen och jag stönade otåligt. Jag spred på benen och i nästa sekund trängde han in och ett varsitt stön lämnade våra läppar. 

 

Tumblr_lzlx7y9xb21roccebo1_500_large

 

”Justin...” han stötte djupare och hårdare in i mig och fick mig att stöna högt. 

Jag grep tag om hans nacke för att dra ner honom mot sig så jag kunde kyssa hans läppar, han stönade in i min mun och jag tryckte upp mina höfter mot honom. 

”Olivia...” stönade Justin mot mina läppar. 

 

*

 

Tumblr_m5u56tnprx1qc42blo1_500_large

 

”I love you” viskade Justin medan hans fingrar gjorde cirklar över min rygg.

Jag såg upp på honom och log. ”I love you too” svarade jag, vi hade spenderat nästan två timmar i varandras sällskap, älskat med varandra innan vi trött blev liggande i sängen fortfarande ihopslingrade med varandra. 

”well, was this a approved birthday gift?” frågade jag sedan och kände hur jag rodnade. 

Justin skrattade bredvid mig innan han la armarna om mig. 

”it was far from approved, it was the best. This gift even beats the red bike I got when I was 8” svarade han och jag skrattade högt.

”good, I didn’t know what I would buy a guy that pretty much have everything already and I couldn’t ask you either because I know you would have answered-” 

”that I didn’t want anything from you and you were right” fyllde han i och jag log snett. 

”excatly” han skrattade lågt. 

 

*

 

”this is a really beautiful house you got” morgonen grydde och jag tassade ut i köket där Justin redan stod iförd endast ett par kalsonger och mjukisbyxor. 

Han såg upp på mig och log.

”happy birthday” sa jag sedan och slingrade mina armar runt hans midja. Han skrattade.

”I think you celebrated me enough last night” påpekade han och jag såg generat ner i golvet innan jag himlade med ögonen. 

”so when is the family coming?” frågade jag honom och han såg upp på klockan som hängde på väggen. 

”in about two hours maybe” svarade han. ”the plane will land at 01.30”  

Jag nickade. ”so what’s the plan for your big day?” frågade jag. 

”I actually going to be on the Ellen show” jag såg förvånat på honom.

”on your birthday?” frågade jag chockat och han nickade med ett leende. 

”yeah” svarade han. ”but I think it will be fun, Ellen is a really fun and you all will be there” 

Jag log. ”I have seen her show and she is the funniest women alive” instämde jag. 

 

 

”well, then I better get ready” sa jag efter en stunds tystnad och vände mig om för att gå.

”no, no. Wait a minute” sa Justin och grep tag om min handled och drog mig tillbaka. 

Innan jag hann fråga, tryckte han sina läppar mot mina och tystade min fråga. 

Jag log mot hans läppar innan jag besvarade kyssen. ”I need to shower” sa jag och slet mig motvilligt från hans alldeles för frestande läppar. 

”no, you need to continue kissing me” klagade han och släppte inte taget om mig.

”no, I need to shower” fnissade jag.

”no, you need to kiss me. Come on it’s my birthday” försökte han och plutade med underläppen. Jag skrattade. 

”I thought you said I celebrated you enough last night” påpekade jag och höjde på ena ögonbrynet. Han öppnade munnen för att protestera men stängde den igen.

”oh, just do it. Please!” utbrast han sedan när han inte fann några bättre argument.

Jag skrattade innan jag böjde mig fram och kysste honom.

 


 

tog det... sexuella... ett steg längre denna gång... o ni vet inte hur GENANT det är för mig att ni 

nu sitter o läser detta... vet att jag inte gjorde det så detaljerat eller... bra. men det blev som det

blev. hopps ni gillade det i alla fall! vad tycks?? kommentera! 

vad tror ni händer på The Ellen Show?? jag vill veta vad nu tyckte!? puss&kram.


hoppas inga stavfel...

 
 

"but she was already broken and that made her blind"

 
ledsen för att det inte kom upp ett kapitel igår men fick ingen tid att skriva, behövde hjälpa päronen med städningen eftersom vi får gäster på middag ikväll. sedan tittade vi på "21 Jump Street" o jag somnade i soffan. =P är så himla trött på fredag att det är löjligt...
jag kan inte lova ett kapitel ikväll men eftersom det är min lillasyrras vänner så kanske jag kan smita ner på mitt rum på kvällen o skriva... =)
puss&kram.

Kapitel 45 - Yeah, Aren't I Just Amazing!?

 

”well, I’m sorry babe. I just simply wanted to show you what I bought” svarade hon oskyldigt och jag skrattade ironiskt.  

”yeah” mumlade jag tillbaka. ”but anyway... how is it in Stratford?” frågade jag, vad som helst för att få mig på andra tankar.

”it’s good” svarade hon men lät tveksam. ”is something wrong?” frågade jag genast.

”no, no! Just have had it rough in school” försäkrade hon. 

 


 

”så nu har jag bokat biljetten” sa jag till mamma när jag gick in i köket, hon nickade och såg upp på mig med ett leende.

”får hälsa honom från oss. Inte långt kvar till din 18års dag heller” svarade hon och flinade. 

”åh nej, tänk inte ens tanken!” varnade jag genast då min mamma hade förmågan att överdriva när det gällde min och Victors stora dag.

”men det är ju er 18års-” började hon protestera.

”precis! Vi fyller 18 år mamma inte 8, vi är inga barn längre” avbröt jag och såg menande på henne, hon suckade och sjönk ihop.

”jag vet men ibland önskar jag att ni sprang runt i blöjor ännu med nappen i munnen” sa hon sorgset, jag skrattade lågt åt henne innan jag gick runt bordet och kramade henne.

”jag kommer alltid vara din lilla tjej, bara i större format” svarade jag och hon skrattade till.

”jo, tack. Nu är du väl längre än din gamla mamma, va?” frågade hon och jag låtsades tänka efter innan jag nickade och fnittrade.

 

Tumblr_m3b8h6oh9c1r6xi47_large

 

”men se det såhär, du har aldrig varit speciellt långt” retades jag och hon himlade med ögonen.

”nej, det förstås” svarade hon och jag lämnade roat köket igen och gick upp till mitt rum.

Utskriften utav biljetten låg på sängen och jag tog med ett leende upp pappret. 

12:e september, avgår 7:00 på morgonen, läste jag och jag la nöjt ner pappret på sängen igen. Justin skulle tro att jag kom tillsammans med hans morföräldrar den 13:e men där skulle han få en överraskning som han sent skulle glömma.

”can you do me a favor?” frågade jag Chloé, jag satt i sängen med datorn i famnen och pratade med henne över telefonen.  

”that depends” svarade hon tvekande och jag himlade med ögonen.

”I was just wondering if you could give me a ride to the airport on Wednesday” förklarade jag.

”ehm... what? I thought you were going on Thursday” utbrast hon.

”yeah, well... I want to come as a surprise and thought I could give him his birthday present then instead of when his whole family is going to be in the house” svarade jag och jag hörde hur hon mumlade instämmande innan hon skrattade. 

”of course I will, when is the plane leaving?” 

”ehm... 7” svarade jag och väntade spänt på hennes reaktion, tillslut stönade hon.

”why so early!?” utbrast hon klagande. ”but yeah... I will come around 6.30 then” 

”thank you! Love you for doing this” kvittrade jag och hon skrattade.

”yeah, aren’t I just amazing!?”

 

*

 

”dumbass cunt!” jag himlade med ögonen och fortsatte sedan prata med Jake som gick bredvid mig längst korridoren. Han såg chockat bakom oss efter personen som spottat ut sig de otrevliga orden som jag nu börjat lära att ignorera. 

”is it like this all the time?” frågade han med stora ögon, jag ryckte på axlarna.

 

 

”yeah, but I have started to not pay attention to them. They aren’t worth it” svarade jag och han såg nästan imponerat på mig.

”close your mouth before you start to drool” retades jag och han himlade genast med ögonen men stängde munnen. 

”they are all stupid” mumlade han och skakade på huvudet, jag log roat. 

”yeah, we’ll see how laughs last when they will end up washing my really, expensive car” svarade jag och han skrattade högt. 

 

*

  

Jag hade lyckats få kontakt med Alfredo Flores, en kille som jag visste stod nära Justin som skulle hjälpa mig när jag väl kom till LA. Han hade verkat trevlig och rolig över telefon och var mer än villig att hjälpa mig. 

Med en gäsp reste jag mig från flygplansstolen och drog upp min väska för att sedan hänga axelremsan på axeln. Solen stod högt på himlen och värmen var slående varmt jämfört med Kanadas nu låga temperaturer. Jag kom ut genom gaten och gick bort mot rullbandet för att hämta bagen som innehöll min packning, jag gick genom kontrollerna och där möttes jag utav en massa utav människor. Alla gick i högt tempo mot sina olika destinationer antingen barn familjer som skulle på semester eller företagskvinnor eller män med kavajer och mobilerna tryckte på öronen. Jag sökte med blicken efter Alfredo och försökte minnas hur han såg ut från alla bilder som Cornelia visat, enligt henne så skötte Alfredo Justins videosar, hjälpte honom göra olika hälsningar som sedan publicerades på Youtube. De hade också blivit bra vänner under åren de samarbetat och nu var de så mycket som bästa vänner. 

”you must be Olivia?” jag snurrade runt och möttes av kille med ett stort leende som visade hans vita tänder, han hade svarta solglasögon på sig och händerna i fickorna. 

”and you must be Alfredo” svarade jag och han nickade.

”that will be me” sa han, jag öppnade sedan munnen för att presentera mig ordentligt men han avbröt fort. ”you don’t have to tell me much, Justin haven’t stopped babbeling about you since he came back to LA” sa han och flinade, genast kände jag hur det hettade i ansiktet.

”ehm... well, then... shall we?” frågade jag och han nickade. 

”here let me take it” sa han fort när jag gick upp jämnt honom och hänvisade till min bag.

Jag log tacksamt och räckte den till honom, han hissade snabbt upp den på axeln. 

”so you’re from Sweden?” frågade han när vi satt i bilen på väg genom LA, fascinerat såg jag ut genom bilfönstret på palmerna som stod vid vägkanterna, på människorna som kunde gå runt i endast bikini på överkroppen.

”yeah, that’s right” svarade jag och vände blicken mot honom.

”heard that the most beautiful women in the world are from Sweden” sa han sedan och jag skrattade. 

”that depends of what kind of women you like, right?” svarade jag och såg menande på honom, han nickade instämmande på huvudet och stannade vid ett röd ljus. 

Alla slags människor gick över, en tjej med en liten hund i koppel, en gammal dam tillsammans med sin väninna, ett stort muskelberg med tatueringar över de synliga delarna. Vi körde in på en gata och fram till en grind, jag såg undrande på den medan Alfredo hissade ner rutan bredvid sig för att sedan sträcka ut armen och knappa in en kod på en dosa. Efter några sekunder hördes ett pip och grindarna svängde långsamt upp framför oss. 

 

*

 

Alfredo kom med ett leende tillbaka in i studion och kastade nycklarna till mig.

”any luck?” frågade jag och höjde på ena ögonbrynet åt honom.

”nope, couldn’t find them anywhere” svarade han och jag slog menande ut med armarna.

”told you” sa jag men han flinade bara, jag såg frågande på honom men han skakade bara på huvudet åt mig. Jag ryckte på axlarna och lyssnade en sista gång på snutten av ”Out Of Town Girl” som var den sista låten innan albumet var helt och hållet färdigt.

 

Klockan började närma sig sex på eftermiddagen och jag gäspade trött. 

”I think we are done for the day” sa Kuk och jag nickade instämmande. 

Allt jag ville var att åka hem och lägga mig på soffan och slappa framför tv eller liknande, inte göra något särskilt. Kanske se om Olivia hade tid att prata, ett stort leende spred sig över mina läppar när hennes ansikte dök upp i mitt huvud. 

Imorgon, imorgon skulle hon komma tillsammans med mormor och morfar för att fira min födelsedag. Hon var den bästa födelsedagspresenten jag kunde få. 

”see you guys tomorrow” sa jag till dem andra och gick sedan bort för att komma till garaget där vi hade parkerat våra bilar, jag körde mot huset jag köpt för några veckor sedan som symboliserade just att jag fyllde 18 år och inte behövde bo med mamma längre. Jag knappade in koden till grinden och körde sedan upp mot garaget där jag parkerade bilen, jag lekte med nycklarna i handen medan jag tog mig in i det tysta huset. 

Jag kastade nycklarna på bordet i hallen innan jag klev ur mina skor och drog handen genom håret medan jag gick bort mot mitt sovrum för att byta om till mjukisbyxor istället för jeansen jag bar. Jag stelnade till i dörröppningen intill mitt sovrum då det stod fåtal stearinljus tända, dem hade jag definitivt inte tänt innan jag åkte imorse.

Jag var precis på väg att öppna munnen för att ropa ett ”hallå” när dörren till badrummet öppnades och det som klev ur gjorde mig fullkomligt mållös och ögonen växte sig till tefat.

Olivia kom ut klädd i endast vita, sexiga, spets underkläder och strumpeband som sedan fästes i höga nylonstrumpor. 

”heard there’s a birthday boy here that needs to be celebrated” ett leende spred sig på hennes läppar innan hon bet sig löst i underläppen. O´boy...

 

 

ojski! vad händer nu!? hahahha, okaj det är ganska uppenbart. =P

vad tycks!? KOMMENTERA O SÄG VAD NI TYCKER! SNÄLLA! 

det betyder verkligen allt, jag kämpar o sitter varje dag o skriver för eran skull... 

puss&kram. 


hoppas det inte är stavfel... -.-

 

Kapitel 44 - You Can't Do This To Me!

”okay, babe. Listen to me, what the papers have written about me isn’t true. I have never seen this women, even less slept with her” försökte jag och drog handen genom håret när hon inte verkade lyssna på mig. ”you’ve got to believe me!” 

”I believe you” äntligen yttrade hon sig, hennes ord kom ut likt en viskning och hon lät så sårbar och ynklig. Jag kände hur jag andades ut och såg upp på Scooter och mamma, de både stod och pratade upprört om artikeln i mammas händer.

 


 

Jag avslutade samtalet med Justin efter att han tröstat mig i säkert över en timme, men det var det som behövdes för att jag skulle vara slut på tårar och med en stark beslutsamhet resa mig från stolen i köket och gå upp på mitt rum. 

Detta ska inte ha tillåtelse att knäcka mig, Justin sa själv att det bara var lögner som stod i tidningen och jag litade på honom, jag skulle lägga mitt liv i hans händer utan att vara det minsta orolig. Tiden för självömkan och tårar var över, Olivia Frid är starkare än såhär och tar inte skit snack från någon. Jag bet ihop tänderna och slängde iväg mobilen på min säng. Nu är det slut på sårbara och bräckliga Olivia...

 

*

 

”I don’t believe the rumours” jag stirrade förvånat efter Jakes ryggtavla som försvann bort längst korridoren. Jag rynkade förbryllat på pannan, vad menade han? Vilka rykten?

Fort slängde jag in böckerna i skåpet innan jag satte efter honom.

”hey! Wait” jag grep tag om hans förvånansvärt muskulösa arm och vände honom om. 

Hans bruna ögon såg ner på mig med ett snett leende på läppar, hans huvud prydes av en grå mössa och det bruna hår stack ut vid nacken. 

 

 

”I don’t believe the rumours”

 

”what did you mean? What rumours?” frågade jag en aning andfått. 

”I mean what I just said and you must have realized that all this hate come from somewhere, right?” svarade han och jag stod bara med öppen mun och stirrade på honom.

”well...” började jag men han skrattade bara. 

”wow, lucky that you’re cute” sa han och rufsade mitt hår innan han fortsatte gå igen.

Jag fnös högt. ”hey! That’s wasn’t nice” ropade jag efter honom och han enbart viftade med handen åt mig. Eleverna var fortfarande lika elaka mot mig med det rörde mig inte ryggen lika mycket som det gjort, jag såg istället på det positiva. Jag hade dem vänner som betydde mest kvar och Jakes erkännande stärkte mig ännu mer, att få veta att det fanns någon som inte trodde på ryktena, som tydligen cirkulerar runt i skolan och skapade det starka hatet mot mig var en lättnad. 

3:e september, tänkte jag för mig själv medan jag gick längst korridoren i mina egna tankar. Justin fyller år den 13:e och jag tillsammans med Diane och Bruce ska åka till LA för att han ska ha en middag med släktingar för hans 18-års dag. Jag log snett och försökte tänka ut något jag kunde köpa honom men hade slut på ideér, vad köper man till någon som redan har allt? Eller, tja... allt inom ens egna ekonomiska krets. 

Tankspritt vandrade jag vidare, på väg mot min lektion i samhällskunskap. 

Skulle jag kunna göra något för honom istället? Något som inte gick att köpa? Något som på så vis skulle bli mer personlig...

Jag slog mig ner på en ledig bänk med en tom bredvid mig som var ämnad för Chloé, som bara några minuter senare kom in genom dörren. Hon log genast stort mot mig och gick längst väggen och ner till mig, med ett suck la hon ner sina böcker på bordet innan hon satte sig på stolen. 

”how has your day been?” frågade hon då vi tråkigt nog inte haft några lektioner tillsammans. 

”good” svarade jag och berättade sedan incidenten med Jake, hon såg storögt på mig med hängande haka. 

”are you kidding me?” frågade hon och jag skakade roat på huvudet. 

”nope” sa jag och ploppade ”p”. 

”rumours, huh?” sa hon sedan och gnuggade sig fundersamt om hakan medan hon kisade med ögonen, jag skrattade lågt åt henne.

”Chloé, what am I going to give Justin for his 18th birthday?” frågade jag med motivet att driva in henne på ett annat ämne än elevernas hat källa. 

”ehm... wow...” svarade hon, ställd och svarslös utav frågan. 

”I really don’t know” jag nickade trött.

”I mean what do you buy a guy with a bank account that holds millions and millions of money? He could buy whatever he wants” frågade jag henne och hon drog frustrerat händerna upp och ner över ansiktet.

”I have no idea but if I know Justin right I doubt that he wants you to buy him anything” sa hon och viftade menande på fingret, jag himlade fort med ögonen. 

”of course he wouldn’t but it’s his 18th birthday god dammit” svarade jag och hon ryckte axlarna.

”why don’t you ask him?” förslog hon, jag såg genast menande på henne.

 

Tumblr_m6adz2mvsh1qj7hvgo1_500_large

"why don't you ask him?"

 

”you know he would only answer ”you” or something” svarade jag och hon slog genast med fingret mot tinningen som för att säga ”borde-ha-tänkt-på-det-innan”. 

Jag skrattade till innan jag tystnade, hon såg frågande på mig.

”you got it?” utbrast hon sedan med ett stort, förväntansfullt leende.

”yep” svarade jag och hon nickade uppmuntrande på huvudet. ”I’m going to give him... me” svarade jag och hon rynkade oförstående på pannan.

”oh, lets just say I will come in nice wrapping. You will see later” sa jag och blinkade med ena ögat, hon tänkte över det jag sagt innan hon fnittrade och blev röd i ansiktet.

”Lilo! You naughty girl” jag ryckte roat på axlarna men skrattade sedan med henne.

Vad var en bättre present än något som ingen utav dem andra kunde ge honom?

 

*

 

”okay, I think I will go with these. These are very comfortable” sa jag ut till Chloé genom draperiet. Jag hörde hur hon mumlade något tillbaka och jag log roat. 

Det var fredag eftermiddag och vi hade fått sluta tidigare vilket vi tog tillfället i akt att åka till köpcentrumet för att handla underkläder. Chloé hade även hittat några söta trosor och någon bh, fort tog jag på mig mina kläder igen och hängde upp underkläderna på galgarna. Jag drog bort draperiet och såg mig omkring i jakt på Chloé och fann henne i fåtöljen med telefonen upptryckt i ansiktet. 

”who?” frågade jag när jag kom fram till henne, hon hoppade till innan hon log mot mig samtidigt som en svag rodnad spred sig på hennes kinder. 

”Ryan” svarade hon sedan och jag skrattade lågt.

”have you showed him your new purchase?” frågade jag henne och vickade flörtigt på ögonbrynen, hon fnittrade innan hon reste på sig. 

”not yet but he is dying to see them” sa hon generat och visade mig smset som precis landade i hennes inkorg. Ett långt ”pleeeeeeeeeeeeease” stod det från Ryan vilket fick mig att skratta. Vi betalade i kassan och kvinnan packade ner det i en varsin påse innan hon med ett leende räckte oss dem. Glatt kvittrande åkte vi hem och skruvade upp volymen på radion medan vi sjöng med, hon släppte av mig hemma hos mig och jag vinkade glatt hejdå till henne. Jag gick fram till ytterdörren och öppnade, jag hörde att tv var på men annars var det tyst. Jag knöt upp skorna innan jag gick mot trappan och sedan upp på mitt rum, jag hann knappt lägga ner påsen på sängen innan mamma stack in huvudet genom dörröppning.

”hade du det roligt i stan?” frågade hon. 

”det var okej” svarade jag och drog av mig jackan innan jag hängde upp den på en utav mina krokar. Jag satte mig på sängen och knäppte upp mina jeans. 

”vad köpte du?” frågade hon nyfiket. 

”lite nya underkläder bara, kände att det behövdes” svarade jag och talade både sanning samtidigt som jag ljög.  

Jag hade köpt underkläder för att jag behövde nya men de var inte bara till användning av privat bruk, de var för ett speciellt tillfälle. Jag drog av mig jeansen och kastade dem på stolen innan jag kastade mig bak i sängen för att gripa tag i mina sov shorts. 

”oh” svarade mamma svagt, jag gav henne ett snett leende och mötte hennes blick. 

Det vred till sig i magen på mig och jag kände plötsligt för att stor böla, hennes ögon såg sorgsna ut även fast hon verkade kämpa hårt i ett försök att dölja det. Jag bet mig försiktigt i läppen medan jag argumenterade med mig själv, jag knuffade tillslut bort de motstridiga tankarna och ställde mig upp och gick de få stegen fram till henne innan jag kramade henne hårt. Jag kände hur hon stelnade till i min famn innan hon kramade tillbaka, hon tryckte mig hårt mot hennes bröst och jag kände hur hon strök med handen upp och ner över min rygg. 

”jag har saknat dig, mamma” viskade jag och borrade ner ansiktet i hennes hår. 

”jag har saknat dig också, Lilo gumman” svarade hon och jag kunde höra på hennes röst att hon log stort.

Jag gäspade trött och kliade mig i hårbotten medan jag gick mot mitt sovrum, huset var nedsläckt och låst, även tyst. Något som var efterlängtat då jag var omgiven utav ständigt ljud hela dagarna, var det inte musiken, var det högt prat, det var alltid något.

Klockan var inte mer än åtta på kvällen men jag kände ändå att jag skulle kunna sova i flera dygn i streck utan problem, hade behövt släpa mig upp klockan sex imorse för att åka till studion.

Det var inte mycket kvar tills det helt och hållet färdigt och redo att säljas i butik, jag log snett och drog bort täcket från min säng innan jag la mig ner på den mjuka madrassen. 

Jag suckade nöjt och sträckte på mig, mobilen som jag lagt på nattduksbordet vibrerade till och jag vände mig nyfiket om för att se vem det var. 

Ett sms, ”Babe” stod det på skärmen. Hon hade skickat en bild tillsammans med text. 

Undrande öppnade jag meddelandet och läste först texten innan jag öppnade bilden.

 

Från ”Babe”:

”did some shopping today. =) tell me what you think, keep or return? ;)<3”

 

 

 

 

Jag klickade genast upp bilden men stönade utav synen, på bilden stod hon i endast underkläder som smet om runt hennes höfter och höll hennes bröst på plats. Jag knep ihop ögonen samtidigt som jag gjorde samma sak med benen, the things she do to me...

Varför gör hon så mot mig!? Saknaden brann inom mig medan jag stirrade på bilden, jag skulle kunna stirra på den i alla evighet men lyckades tillslut slita mina ögon från den och skriva in ett svar. 

 

Till ”Babe”:

”why are you doing this to me?” 

 

Jag kunde föreställa mig hur hon fnittrade roat åt mig och effekten hon hade på mig genom en enkel bild. Ännu en gång lät jag blicken vila på hennes kropp och kände mig mer och mer upphetsad. Vibrationen från mobilen fick mig att rycka till och såg att hon skickat ännu ett foto tillsammans med en kort text. 

 

Från ”Babe”:

”does this make it any better?” 

 

 

Förvirrat klickade jag upp bilden för att se vad hon menat men flämtade endast till, nu hade hon enbart svarta trosor på sig och håret uppsatt i en knut på huvudet med några få slingor lösa. Hon stod med ryggen åt kameran men ändå kunde jag se en bit utav hennes nakna bröst, jag stönade och tryckte ner mitt ansikte i kudden. Jag tryckte luren mot örat när jag snabbt fått upp hennes nummer, hon svarade mycket snabbt med låga fnitter.

”you can’t do this to me!” utbrast jag i telefonen och bemöttes av ännu mer fnitter.

”oh and why is that if I may ask?” retades hon då hon mycket väl visste svaret. 

”you can’t send me pictures like that when I’m not even able to touch you” svarade jag.

”aw, baby. Did I get you into trouble down stairs?” frågade hon med typisk bebisröst. 

Jag stönade. ”you have no idea” hon fnittrade återigen. 

”does it make it any better if I tell you that I’m now totally naked on the bed? Or running my hand over my breast?” jag stönade högt.

”stop it! It ain’t funny” utbrast jag och hon skrattade. 

”aw, give yourself some comfort with the thought that you will have me all to yourself on Thursday” försökte hon. 

”no, no. Doesn’t work” svarade jag och hon fnissade. 

”well, I’m sorry babe. I just simply wanted to show you what I bought” svarade hon oskyldigt och jag skrattade ironiskt.  

”yeah” mumlade jag tillbaka. ”but anyway... how is it in Stratford?” frågade jag, vad som helst för att få mig på andra tankar.

”it’s good” svarade hon men lät tveksam. ”is something wrong?” frågade jag genast.

”no, no! Just have had it rough in school” försäkrade hon. 

 


 

hahhahaha, hon retades lite med Bieber där mot slutet. vad tyckte ni om det? ;)

var inte speciellt mycket om mobbningen i det här kapitlet, men bara för att jag inte skriver

om det så finns det inte. nej! finns alltid där i bakgrunden. =/ 

vad tyckte ni?? kommentera! vill gärna veta!!! vill ha respons. 

kärlek till er för att ni läser o kommenterar. 

 


såg idag att min blogg hade 1års dag för en vecka sedan, 18:e september.

hur sjukt är inte det!? O.O helt galet att jag har hållt på att skriva så länge. 

blows my mind... trodde jag aldrig. =P har jag några läsare kvar som hängt med sedan

första början?? ;) hahahhaha, puss&kram på er. sleep tight. ♥

 


"this girl is on fire"

 
Menar inget illa eller så men du kanske kollar på sidvisningar när du säger 255 läsare :o för annars kan man börja skärpa till sig o kommentera LITE åtminstonde tycker jag.
 
 
Svar: inga problem! men jag vet mycket väl vilken linje som är för sidvisningar o unika besökare.
o som du kan se på bilden så är det 255 besökare. sidvisnigarna över är på 809... =) 
 
tack till alla kommentarer jag har fått, ni fattar inte hur mycket ni får mig att le utav era gulliga ord. 
gah! I just love you guys! ♥ hoppas nästa kapitel kommer upp ikväll.
 
 
 
 

Kapitel 43 - I Believe You

Nu såg hon inte det minsta lika pigg ut som hon gjort för en vecka sedan, hon hade gått över till att trött sucka över vad dagen gick ut på. Vi knuffade upp dörrarna intill skolan och började ta oss bort till mitt skåp där jag skulle byta ut jackan och brädan mot matteböckerna. Korridoren kryllade av elever som precis som vi nyligen kommit till skolan, hälsade på sina vänner och hämtade material från skåpen. 

”fake ass bitch!” förvånat vände jag mig om, var det där till mig?

 


 

"excuse me?" frågade jag när jag insåg att killen ropat åt mig, förbluffad över hans plötsliga anklagelse. 

"oh, you heard me... hoe" svarade han och min haka föll ännu en gång. 

"what the fuck is your problem? And you have no right to call me that" killen log bara självsäkert, vem var han?

"I got every right to call you all kind of names, slut" detta fick mig att tappa tålamodet totalt och jag slungade mig fram för att slita han i stycken men någon hann före och lindade armarna runt min kropp. 

"come on, Olivia. He's not worth it" sa Chaz i mitt öra samtidigt som han började backa bakåt med mig i famnen. Jag såg mordlystet på killen som stod kvar med samma flin och det var först då jag såg eleverna runt, ingen verkade tycka att det han sagt var det minsta konstigt. Det var snarare som att alla höll med, stod på hans sida, vad är det här? Sedan när hade alla elever på skolan vänt sig emot mig? Chaz släppte taget om mig och jag insåg först nu att jag befann mig i ett tomt klassrum, argt gick jag fram och tillbaka och knöt nävarna gång på gång. 

"Lilo..." sa Chloé försiktigt och genast vände jag mig mot henne, hennes ögon var uppspärrade och speglade hennes rädsla. Bredvid henne stod både Ryan och Chaz med armarna i kors över bröstet. 

"what?" fräste jag och struntade för tillfället i att jag var oartig och oförskämd mot henne, hon ryckte till utav mitt hårda tonfall. 

"I-" började hon men jag avbröt henne lika fort. 

"can someone just tell me what the fuck just happened?" frågade jag och svingade armen gentemot dörren, Ryan drog handen genom sitt hår medan Chaz funderade med ett uttryckslöst ansiktsuttryck, Chloé öppnade och stängde munnen otaliga gånger med fick inte fram några ord. 

"huh!?" jag stirrade på dem som om de alla tre hade fyra par huvud och inte ett. 

"we don't know what that all was about, we're just as clueless as you are" svarade Chloé tillslut. 

"why did everyone seem to agree with him?" frågade jag istället för att ta in Chloés svar, med ynklig röst och kände hur mina ögon fylldes till bredden av tårar.

 

Tumblr_lwm39xqjo41qg3f0qo2_500_large

"why did everyone seem to agree with him?"

 

"we don't know that either, but I want you to know that despite what everyone says we will always be here for you" försäkrade Chaz med ett leende, jag gav honom en lätt ryckning i ena mungipan då jag inte kunde åstadkomma ett fullt leende. 

"thank you" viskade jag fram. 

 

 

Resten av skoldagen blev verkligen inte bättre, snarare grävde den ner sig och placerade sig nere i helvetet. Anklagelser, fulla namn ropades efter mig tillsammans med blickar som brände hål i min rygg. 

Vad jag inte kunde förstå var vad jag någonsin gjort mot någon utav dem? Jag har inte ens pratat med hälften av eleverna i skolan, vart kom allt hat ifrån? Resten av veckan blev inte bättre heller, min förhoppning hade varit att det skulle blåsa förbi, vara ett tillfälligt problem, men det verkade vilja hänga sig kvar likt livet hängde på det. 

När jag rullade in på skolgården, fredag morgon, hade jag endast lust att vända mig om för att åka hem igen. Men det skulle betyda att jag skulle behöva förklara för mamma och ursäkta mig med att jag var sjuk skulle hon inte köpa. Med en suck väntade jag på Chloé då jag absolut inte ville träda in i skolan ensam, göra mig ännu mer sårbar. 

Några tjejer ur fotbollslaget gick förbi mig och log svagt mot mig, till och med några tjejer ut laget hade vänt sig mot mig. Men inte alla, inte alla, de flesta var fortfarande trevliga och log när vi sågs. 

 

Något som var skönt för omväxlingens skull, mobilen i fickan vibrerade till och nyfiket plockade jag upp den men stelnade till när jag såg att det ännu en gång var från ett okänt nummer. 

 

Från Okänt Nummer:

"I'm watching you" 

 

 

Stod det och jag snurrade genast runt för att skana av skolgården, detta var andra smset jag hade fått denna vecka. 

"Not so funny being hated by the entire school, right? But don't you worry it's just the beginning" 

Jag skakade på huvudet i ett försök att glömma texten som skickade rysningar längst min kropp. Vem denna person än var så hade den stora problem när det kom till mig. Men det enda frågan var bara, varför? 

"hi, Olivia. How-" började Chloé när hon fick syn på mig men tystnade när hon antagligen så min skärrade blick. 

"what is it? Are you okay?" frågade hon oroligt, genast ryckte jag till och la på mig ett leende. 

"yeah, I'm fine. Ready for school?" frågade jag i spelad munterhet, hon nickade tveksamt innan hon krokade sin arm med min och tillsammans gick vi mot dubbeldörrarna. Väl inne i korridoren möttes vi av en hop av elever som pratade med sina vänner eller bytte skol material. Vi började sicksacka oss genom människorna för att nå mitt skåp, plötsligt knuffade någon mig hårt i ryggen vilket fick mig att flyga rakt in i skåpen framför mig och samtidigt ryckas ifrån Chloé. Jag grimaserade när det bultade i mitt huvud utav smällen, skratt ekade runt mig och tårarna vällde upp i mina ögon. Hårt svalde jag för att inte låta dem rinna, dem skulle inte få det nöjet att se mina tårar. 

"oh my god, Lilo. Are you alright?" Chloé var fort framme hos mig och hjälpte mig stå rakt igen när det snurrade, det kändes som om att ögonen såg i kors och golvet kom rusande mot mig. 

"I got her" ännu en gång kom Chaz till min räddning och tog tag i min ena arm för att lägga den över hans axlar och sedan stödja mig bort till en bänk. Illamåendet sköljde över mig men jag försökte andas djupt in och ut för att se till att jag inte kräktes över hela golvet. 

"thank you guys" fick jag fram. 

"this is starting to go way to far" mumlade Chaz bredvid mig. 

"we need to tell somebody" kved Chloé. 

"no, no" fick jag fram en aning sluddrigt medan jag rätade på mig. "no!" sa jag sedan mer tydligt. 

"why not? Did you hit your head to hard?" protesterade Chloé genast. 

"no, I can think straight and I don't want to tell anyone. This will soon blow over, I don't want to make a big deal out of this. They all will soon get over their ass kissing attitudes" svarade jag och de alla såg tvekande på mig. 

"for me? Please don't tell anyone and especially not Justin!" fortsatte jag och det tog många hårda blickar för att få dem alla att tillslut nicka. 

"thank you, now lets go. We have class" sa jag och ställde mig upp. 

"you sure? Maybe we should see the nurse" sa Chloé och såg på mig med sina oroliga ögon. 

"no, I'm fine" protesterade jag, de suckade innan de följde mig till skåpet för att sedan tillsammans gick för att ha engelska. 

 

 

 

Tänk dig att vara mobbad utav i princip hela skolan... Känns inte så bra, right? 

Aldrig trodde jag det var möjligt att någon kunde vara det heller... Hur någon kan vara allas mobboffer, hur någon kan vara den personen som alla lägger sin negativitet på. 

Jag suckade och såg på tavlan som var nerklottrat av bokstäver, jag satt på den enda lektionen jag hade med endast Chaz vilket var historia med Mr. Golden, ironiskt efternamn då han var ännu en tråkig, gammal gubbe. Skolklockan ekade och en gemensam, lättad suck ven genom klassrummet, genast började alla samla ihop sina saker för att sedan i smågrupper lämna rummet. 

Ju närmre dörren jag kom ju högre blev mumlet som spred sig i korridoren, jag rynkade pannan medan jag gick ut genom dörröppningen med Chaz efter mig. Korridorsväggarna plus skåpen var täckta utav tidningsartiklar skvallertidningen "Star" men det som fångade mitt intresse var Justins ansikte. Jag fokuserade blicken och läste nyfiket rubriken "Justin Bieber is the father of my baby", bredvid var en bild på en kvinna med en sovande bebis liggandes bredvid sig.

 

 

Jag kände hur jag gled in i chocktillstånd, jag kunde inte röra en muskel. Hur mycket jag än skrek på den att den skulle springa, gå härifrån stod jag som fastfrusen i golvet. Skratt var nyckeln till verkligheten, tårögd såg jag mig runt på eleverna som också läst rubrikerna och stod nu och skrattade åt mig. 

Den patetiska flickvännen, innan jag hann hindra dem rann tårarna längst mina kinder. Fort började jag gå mot utgången med huvudet sänkt och armarna lindade om mina böcker och överkropp. 

"Olivia, don't you believe for a second what the papers write" Chloé kom framspringandes till mig där jag fort slängde in mina böcker och bytte ut dem mot min jacka och skateboard.

"where are you going?" frågade hon då vi fortfarande hade två lektioner kvar av skoldagen.

"I can't stay here, I call you later" fick jag fram innan jag sprang mot dörrarna och ut på skolgården. 

 

”how swaggy it this album?” frågade jag, genast bemöttes jag av roade skratt.

”very, it’s very swaggy” svarade Kuk Harrell borta vid datorn där han satt och klippte med olika låtfiler. Jag diggade i takt med musiken som pumpades genom högtalarna och kände mig bara mer och mer stolt över mitt arbete. 

Kenny tillsammans med mamma satt borta i soffan och lyssnade, mamma hade kommit över på besök men fastnat. 

”All around the world people want to be loved. All around the world, they're no different than us” sjöng jag med mig själv och log, glatt tog jag upp mobilen när den vibrerade i fickan. ”Babe” stod det på skärmen och genast log jag ännu större.

 

Tumblr_m1hbllpnzi1qf4jpro1_500_large

 

 

”hello, babe” svarade jag glatt men bemöttes av höga, hjärtslitande snyftningar. Genast rynkade jag orolig på pannan.

”hey, what’s going on? Why are you crying?” frågade jag och viftade genast med handen i en gest att jag ville att musiken skulle sänkas. Inom kort gick den ner i volym och nu hörde jag hur hon försökte få ur sig ord mellan snyftningar. Jag drog handen över ansiktet och skickade en blick mot mamma och Kenny, de båda såg frågande på mig. Jag ryckte på axlarna.

”hey, babe. Calm down, I can’t hear what you are trying to say” vädja jag men hon fortsatte bara gråta i andra enden. Shit, vad är det som har hänt? Jag kände hur jag blev oroligare och oroligare, plötsligt kom Scooter instormande i studion men ett upprört ansikte.

”Justin, we need to talk now” sa han stressat. 

”I can’t right now, I’m-” började jag men tystnade genast när han höll upp en tidning framför ansiktet på mig. Jag stirrade på rubriken och kunde inte tro mina ögon, var tjejen rubbad eller?

”what is this!?” utbrast jag. 

”some girl claiming you are the father to her child” sa Scooter, genast hoppade mamma upp ur soffan och ryckte tidningen ur handen på honom. 

”that’s why she is crying” mumlade jag med tom blick. 

”who?” frågade Scooter förvirrat. ”Olivia” svarade jag frånvarande och förde telefonen till örat igen där hennes snyftningar fortfarande ekade.

”okay, babe. Listen to me, what the papers have written about me isn’t true. I have never seen this women, even less slept with her” försökte jag och drog handen genom håret när hon inte verkade lyssna på mig. ”you’ve got to believe me!” 

”I believe you” äntligen yttrade hon sig, hennes ord kom ut likt en viskning och hon lät så sårbar och ynklig. Jag kände hur jag andades ut och såg upp på Scooter och mamma, de både stod och pratade upprört om artikeln i mammas händer.

 


 

wow! mkt i ett kapitel, hon har börjat bli mobbad utav alla i skolan utav en anledning hon än inte vet...

vad tror ni det är?? o Mariah Yeater skandalen, vet att "Maria" ska vara med på hans album men valde ännu en gång att förvrida sanningen lite o släppa dem som en singel eller något senare. =) hehehehe...

vad tycks!? KOMMENTERA! kanske kan få till ett kapitel till om ni är väldigt snälla. ;)

puss&kram. 

 
 

Kapitel 42 - Tired?

”I just needed to see you one more time before you left” förklarade jag efter vi släppt taget om varandra, han log ner mot min och strök bort håret från mitt ansikte innan han kupade händerna om mina kinder. Han böjde sig ner och kysste mina läppar. 

"I love you" sa jag med tårarna rinnande längst kinderna när han vände sig om för att gå bort till sin mamma och Kenny igen, han vände sig om och log. "I love you too, never doubt that" 

 


 

20:e augusti. De sista tre veckorna passerade likt ingenting och innan jag visste ordet av det slog jag upp ögonen på grund av mitt alarms tjutande och suckade högt över att det vad dags att återvända till skolbänken. Jag och Chloé tillsammans med tjejerna från laget eller tillsammans med Chaz och Ryan hade spenderat de veckorna med att ligga på stranden, skejta, ha filmkväll, spela fotboll. Men alldeles för snart kom dagen då allt detta skulle tog slut, jag drog bort täcket från min kropp och reste mig från sängen. Fort gick jag in på badrummet och borstade genom mitt hår, skvätte vatten i ansiktet och såg trött på mig själv genom spegeln. 

Jag gick tillbaks in i sovrummet för att sedan öppna garderobsdörrarna och fort dra till mig ett par jeans och ett linne, mobilen vibrerade till på nattduksbordet och nyfiket gick jag fram för att se vem det var. 

 

From Justin <3:

”have a great first day at school. ;)<3 love you” 

 

Jag fnös till, ”have a great...” helvete heller att jag skulle ha det bra när tortyren skulle köra igång igen men log sedan åt hans ändå söta sms. 

 

To Justin <3:

”yeah, I will try... If I don’t text you tonight you should be worried. Love you too. <3” 

 

From Justin <3:

”LOL, it’s going to be fine. Promise <3”

 

Jag log och låste mobilen för att sedan trycka ner den i jeansfickan, jag kastade en sista blick mot spegeln och fann mig själv presentabel. Jag såg ännu en gång på klockan och såg att den precis slog halv nio, vi skulle träffas i skolan prick nio. 

Klockan är halv sex på morgonen hos Justin, tänkte jag automatiskt. Varför i hela friden är han uppe så tidigt på morgonen? Jag skakade oförstående på huvudet och trippade sedan nerför trappan och intill köket. Där satt mamma som vanlig och sörplade på sitt kaffe och läste morgontidningen, stämningen mellan oss var fortfarande otroligt stel efter att hon hade lyckats få mig att sätta mig ner och prata. 

Jag hade till en början lyssnat på hennes ynkliga ord i ett försök att få mig att förstå och be om ursäkt, med det hela hade fått mig rasande. Jag hade totalt vänt på steken och skrikit åt henne, vält ur mig allt jag kände och med tårarna rinnande längst kinderna hade jag lämnat köket. Hon hade suttit kvar med en uppgiven uppsyn. 

En liten del av mig kände sig oerhört skamsen över mitt beteende men en större del av mig kände sig arg, besviken och... lämnad. Det hade känt som om mamma bara gled längre och längre bort från mig, ju fler steg hon gick mot Stan ju längre bort gick hon ifrån mig. Detta var vad som gjorde mig mest ledsen, att hon valde honom över mig.

I tystnad gjorde jag iordning två mackor och svepte i mig ett glas juice innan jag tog dubbelmackan i handen och lämnade köket igen. Jag knöt på mig mina converse och drog på mig jeansjackan innan jag gick ut genom ytterdörren, jag grep tag i min skateboard och sparkade bort från huset. Under de tre veckorna hade jag även lyckats ta mitt körkort, eftersom jag hade övningkört mycket hemma i Sverige så med lite mer träning här i Kanada satt provet som en smäck, så gjorde även teorin. Men det betydde inte att jag plötsligt tog bilen vart jag än skulle, jag föredrog fortfarande skateboarden eller enbart gå. Tankspritt rullade jag fram på gatan och tuggade ointresserat på min smörgås, det nya skolåret skulle bli intressant. Jag menar det är fortfarande mitt sista år innan jag ska övergå till collage, det är ju något ändå. 

Jag rullade in på skolgården och den välbekanta byggnaden fick mig att sucka, jag klev på ena enden av brädan och grep tag i den som kom svingades uppåt. Jag tog upp telefonen och skickade iväg ett snabbt sms till Chloé om att jag var framme. 

 

From Chloé =):

”okay, I’m on my way. Be there in one minute” fick jag tillbaka. 

 

Och mycket riktigt körde hon in på skolparkeringen någon minut senare, med sitt alltid lika glada leende och pigga ögon studsade hon fram till mig. Vi omfamnades i en kram innan vi tillsammans gick in i skolan, jag gick fram till mitt skåp och la in brädan samt jackan innan jag följde efter Chloé till hennes. 

”welcome to hell” mumlade jag åt henne när vi närmade oss klassrummet och hon fnissade. Inne i klassrummet hade enbart halva klassen hunnit ta sig hit och vi tog genast en varsin plats lågt bak i klassrummet.

 

"welcome to hell" 

 

Emma kom kvittrande fram till oss och jag lyckades kväva en suck, som jag sagt förut skulle Emma varit en otroligt trevlig tjej om hon inte vore så himla klängig. Hon är nästan värre än en blod igel. 

”hi girls! Had a great summer?” frågade hon med ögon som skrek av upprymdhet.

Jag log vänligt. ”yeah, it was good until I wake up this morning and realized it was over” svarade jag och bemöttes av ett hysteriskt fnitter, Chloé såg en aning chockad på Emma som skrattade åt det jag sagt innan hon nickade. 

”I know exactly what you mean” sa hon sedan och jag nickade tveksamt. 

”she has become so weird” mumlade jag till Chloé när Emma äntligen lämnade oss för att återgå till sin bänk två rader framför oss.

”I don’t know what has gotten into her, she was never like this before. She has always been that quiet, nice girl” svarade hon och jag skakade på huvudet och såg hur Chaz och Ryan kom in genom klassrumsdörren. De hälsade på sina vänner innan de sicksackade genom bänkarna och slog sig ner framför oss, Ryan sträckte sig fram samtidigt som Chloé och de hälsade på varandra med tungan istället för med ord. Genast vände jag blicken mot Chaz för att saknaden efter Justin bara blev värre av synen bredvid mig och log mot honom.

”hi Chaz” sa jag och han gäspade till svar. 

”yeah, good morning” svarade han och jag skrattade. 

”tired?” frågade jag roat.

”no shit, I couldn’t sleep last night. I got like 3 hours of sleep” svarade han och gäspade igen. 

”well, Justin says good luck on our first day anyway” sa jag sedan på tala om ingenting, Chaz såg genast upp på mig.

”what's he doing up!? Isn’t it like six in the morning over there?” utbrast han och jag skrattade återigen. 

”I don’t know, he’s stupid?” retades jag och han skrockade glatt innan han fnös.

”tell me something I don’t know, how is he doing by the way? Haven’t really talked to him lately” frågade han sedan och Ryan stack genast in sin näsa i samtalet då även han var nyfiken på svaret. 

”he’s great, little tired I think. He’s doing the final touches on the record now and boy is he proud over his work” svarade jag och de log roat innan de gav varandra en blick som klart och tydligt förmedlade, ”det-är-vår-Justin-det”. 

Mr. Matthew skred in i klassrummet med sin portfölj i högsta hugg och glasögonen på nästippen, han ställde portföljen på golvet innan han såg ut över klassrummet. 

”welcome back students to another year at Stratford High...” började han sitt välkomsttal. 

 

*

 

 

Första veckan i skolan var både slapp och kort, lärarna lät oss ta det lugnt nu i början innan pluggandet verkligen körde igång. Ännu en gång möttes jag utav en måndag morgon som jag behövde släpa mig uppför, jag tog mig ner till skolan där jag mötte upp Chloé. Nu såg hon inte det minsta lika pigg ut som hon gjort för en vecka sedan, hon hade gått över till att trött sucka över vad dagen gick ut på. Vi knuffade upp dörrarna intill skolan och började ta oss bort till mitt skåp där jag skulle byta ut jackan och brädan mot matteböckerna. Korridoren kryllade av elever som precis som vi nyligen kommit till skolan, hälsade på sina vänner och hämtade material från skåpen. 

”fake ass bitch!” förvånat vände jag mig om, var det där till mig?

 


 

OJ! vad hände där på slutet!? O.O vem tror ni det är?

vad tycks?? kommentera! =) dem betyder allt, verkligen! ♥ puss&kram. 

 


PS. bara för att förtydliga, det är 3 h i tid mellan Stratford o LA. LA ligger då 3 h efter... hahahha, om ni inte fattade alltså. =P 


Kapitel 41 - I'm Going To Miss You

”you look way better in my clothes then I do” smickrade Justin samtidigt som han la händerna på mina höfter och drog mig intill sig, generat log jag mot honom och fnissade.

”now, would you please tell me what this whole fuzz is about?” frågade han och återigen gick hans ögon från glada till oroliga. Jag svalde och vände blicken till golvet.

”my mom is getting married”

 


 

Resten av lördagen stannade jag hemma hos Justin, efter att jag äntligen berättat för honom vad all uppståndelse var orsakat utav stod han och såg chockat på mig i flera minuter. 

”what? When? What?” fick han fram, först skrattade jag till men blev sedan allvarlig.

”I don’t know, maybe he asked her on the freaking vacation” sa jag och slog ut med armarna, han skakade oförstående på huvudet och mumlade något ohörbart.

”what did she say when she found out that you heard them?” frågade han.

”I don’t know, I just ran of. I didn’t what to talk to that lying, deceiver bitch” jag hann förolämpa min mamma innan jag hann stoppa mig själv och tystnade sedan skamset.

”okay, I didn’t really mean to call her bitch” bortförklarade jag åt Justins snopna minn.

Han log då roat och ryckte på axlarna. ”you’re angry, I get it” svarade han. 

”thank you” sa jag och såg ömt på honom, han besvarade det med ett leende innan han drog in mig i sin famn och jag la genast armarna om honom för att kramade hårdare. 

  

*

 

”okay, it’s to much stuff. I’m going nuts!” utbrast Justin från golvet efter han spenderat säkert två timmar i ett försök att packa ner kläder i hans resväskor. 

Jag såg bort från min mobil och såg ner på honom från hans säng, jag skrattade åt honom och han skickade mig genast en irriterad blick vilket fick mig att skratta ännu mer.

”you think this is funny, huh?” frågade han och jag bet mig i läppen i ett försök att kväva fnittret som bubblade i halsen. Oskyldigt skakade jag på huvudet men misslyckades genom att återigen skratta. 

”well, lets see who think it’s so funny when she get tickled to death?” frågade han sedan och jag hann endast spärra upp ögonen när det slog mig vad han menade innan hans fingrar nådde min mage och jag skrek till. 

”no, please!” bönade jag och vred mig under hans fingrar. ”stop it, Justin!” 

”will you stop laugh at me?” frågade han. ”never!” jag hörde hur han fnittrade till.

”okay, okay!” skrek jag när jag tillslut inte orkade längre och gav upp. ”I will not laugh at you again” sa jag andfått och fick ett nöjt leende tillbaka utav honom.

”that’s my baby girl” retades han och böjde sig sedan ner för att snabbt kyssa mina läppar. 

Jag himlade med ögonen innan jag besvarade kyssen. 

”now, get back to packing” jag knuffade lätt av Justin från mig och han såg besviket på mig.

”I don’t want to pack” gnällde han likt en treåring. 

”me neither cause I would rather have you here than in LA, but you have a duties my sexy friend” svarade jag och klappade honom mjukt på kinden. 

Justin skrattade till åt mitt val av namn och såg sedan med kärlek på mig. ”I love you” sa han enkelt innan han snabbt kysste mig och sjönk sedan ner på golvet igen. 

Med ett leende la jag mig ner på hans kudde igen. ”I love you too” svarade jag och jag såg hur ett leende spred sig över hans läppar medan han sträckte sig efter en tröja. 

 

 

Nästan hela natten låg vi vakna, viskandes. Vi pratade om allt möjligt, allt som kom in i samtalet. Det var sådana här natten som jag sedan skulle kunna titta tillbaka på och komma ihåg. Sådana som jag skulle kunna blicka bak mot och le.

”I love you” mumlade jag när jag kände hur mina ögonlock inte kunde hålla sig uppe mycket längre. Jag hörde hur Justin mumlade ett svar men kunde inte uppfatta några ord.

 

*

 

”ey! Justin-” häftigt satte mig upp i sängen när dörren slogs upp och någon kom inklappandes i rummet med hög stämma. ”oh sorry, didn’t know you had company” 

Förvirrat vred jag på huvudet och såg Ryan och Chaz tillsammans med Nolan och Mitch stå i dörröppningen. Jag var för trött för att orka bry mig om att jag säkerligen hade rufsigt hår som stod åt alla håll och det faktum att jag endast hade Justins t-shirt på mig. 

”Justin” mumlade jag för att låta honom ta hand om sina vänner. 

Han mumlade något till svar men verkade inte ens vara i närheten av att vakna upp. 

”Justin” upprepade jag och knuffade till honom.

”no” fick han nu fram och vred på sig. ”get back to sleep” sa han sedan och la en arm runt min midja för att sedan dra mig ner bredvid honom igen.

”but you got company” sa jag och såg på hans vänner som alla stod med samma identiska minn, roade leende och ena ögonbrynet höjt. ”what?” mumlade han.

”just wake up” svarade jag och detta fick honom att frustrerat stöna innan han fort satte sig upp. ”what!?” fräste han, jag skrattade. Delvis för hans plötsligt utrop och delvis för hans rufsiga frilla, det alltid lika stylade håret var nu i en enda röra men det hela gjorde bara att han såg oerhört sexig, om jag får tillägga. 

Chaz skrattade. ”hey buddy, good morning to you too” hälsade han roat. 

Justin kisade lätt med ögonen för en stund innan han log. ”wait, what? What time is it?” frågade han sedan förvirrat. 

”it’s about 2 o’clock” svarade Ryan med ett leende.

”shit” mumlade jag och drog handen genom mitt trassliga hår, genast vände sig Justin mot mig. ”you need to go home?” frågade han sorgset och jag skakade på huvudet.

”if I can delay that moment ever more I would be overjoyed” sa jag och han nickade förstående.

Fram tills klockan slog ungefär fyra spenderade Justin med att packa det sista innan han kunde umgås med sina vänner innan klockan blev för mycket. Justin och jag gäspade stort exakt samtidigt, när vi satt nere i soffan och såg på tvn. Vi skrattade åt varandra och jag hade gäspat så stort att tårar hade trängt fram och roat torkade jag bort dem. 

”you want me to drive you home?” frågade Justin när hemgången kom på tal. 

Jag skakade på huvudet. ”Chloé will come, need to have someone with me so I don’t have to talk to my mom” förklarade jag och han nickade. 

Sorgset gick vi ut i hallen och jag klev i mina skor innan jag vände mig om mot honom.

”when does you plane leave tomorrow?” frågade jag. 

”around 5 o’clock” svarade han lågt och hade sin blick fäst på sina skor innan han vände den upp, hans ögon var fyllda av tårar och speglade saknad och sorg.

”I’m going to miss you” grät jag och slängde mig om hans hals, genast kände jag hur han lindade sina armar runt mig och kramade hårt tillbaka. Jag borrade in mitt ansikte i hans nacke och knep hårt ihop ögonen, jag ville aldrig släppa taget men tyvärr skulle jag behöva göra det. 

”I’m going to miss you too” mumlade han in i mitt hår. 

Det vibrerade till i min ficka och jag visste utan att behöva se vem det var för att veta att det var Chloé som meddelade att hon stod utanför med sin bil. 

”she’s here” viskade jag och släppte mitt grepp om honom, han nickade och såg ner på mig med sina tårfyllda ögon. Fort sträckte jag på mig och tryckte mina läppar mot hans.

Jag lyckades sedan slita mig från honom och var fort ut genom ytterdörren och sprang över deras uppfart och fram till Chloés bil. Med en sista blick på honom där han stod med händerna i sina jeansfickor och bedrövade blick, jag gled sedan in i bilen.

”you okay?” frågade Chloé försiktigt när vi närmade oss mitt hus. 

”no, I’m no-” började jag men kom inte långt för än jag bröt ihop, detta var bara ännu en sak som gjorde mitt liv värre. 

Allt detta var för mycket att hantera, mammas giftermål med Stan var som att ta flera knytnävar till ansikte, pistolskott i magen för att sedan slutligen få hjärtat utslitet ur kroppen. Justin var en utav dem personerna som kunde få mig att inte vilja slänga mig över en klippa och slippa allt, all smärta som min mamma orsakar mig genom hennes beslut. 

”oh, Lilo” utbrast Chloé och bromsade in bilen för att sedan sträcka sig över och omfamna mig, jag klängde mig fram på henne likt en bläckfisk och hon strök lugnande med handen upp och ner över min rygg. 

 

Tumblr_llowpgpbhr1qcqvxf_large

"oh, Lilo"

 

”you’re going to be okay” försökte hon. 

”I kn-know, it’s j-just that I-I’m going t-to miss him” snyftade jag fram.

I säkert 20 minuter grät jag i Chloés armar innan jag lyckades ta mig samman för att hon sedan skulle kunna fortsätt köra hem till mig. Tillsammans gick vi mot ytterdörren och jag grep tag i hennes hand, tröstande och stöttande kramade hon den och jag andades djupt in innan jag öppnade dörren. Fort sparkade vi av oss skorna och jag hade hoppats på att vi smidigt kunde ha smitit upp till mitt rum men det satte min mor genast stopp för.

”Olivia, jag-” började hon innan hon såg att jag hade sällskap. 

”can’t talk” sa jag fort och gick sedan förbi henne med Chloé efter mig.

”Lilo” bönade hon. ”no, mom” avbröt jag kallt och fortsatte uppför trappan. 

 

*

 

”are you ready?” viskade jag till Chloé, klockan på väggen slog kvart över fyra på morgonen och vi var nu på väg att lämna huset. Vi hade lyckats släppa oss upp ur sängen, slängt på oss mjukis kläder och sedan smyga nerför trappan. Försiktigt stängde jag igen ytterdörren för att sedan springa bort mot Chloé bil, hela bilfärden till flygplatsen hade jag svårt att hålla ögonen öppna då jag fann bilens vaggande sövande. 

”Lilo, we are here” Chloés ord fick mig att rycka till och jag såg förvånat upp för att se att vi stod på parkeringen utanför flygplatsen. Jag sneglade fort på klockan och såg att den var liten över kvart i fem, genast fick jag av mig säkerhetsbältet och var fort ut ur bilen.

Dörrarna gled automatiskt upp när vi närmade oss och flygplatsen var normal fyllt av människor. Mitt huvud rycktes från sida till sida i jakt på det välbekanta bruna håret som pryde Justins huvud, jag stelnade till när jag fick syn på honom. Han reste sig från en stol med Kenny på ena sidan och Pattie på den andra, jag antog att Pattie likaså skulle tillbaka till sina vänner och hem i LA.  

”Justin!” ropade jag högt vilket fick honom att snabbt vände sig om, så fort han fick syn på mig spred sig ett stort leende över hans ansikte. Genast började han gå mig till mötes, jag tog några steg mot honom och fann mig snart springandes. 

”I just needed to see you one more time before you left” förklarade jag efter vi släppt taget om varandra, han log ner mot min och strök bort håret från mitt ansikte innan han kupade händerna om mina kinder. Han böjde sig ner och kysste mina läppar. 

"I love you" sa jag med tårarna rinnande längst kinderna när han vände sig om för att gå bort till sin mamma och Kenny igen, han vände sig om och log. "I love you too, never doubt that" 

 

Tumblr_m1rg5ln6fp1qhazwxo1_500_large

 

 


 

awww... många tårar i detta kapitel, ledsen för att det tagit sådan lång tid för det att

publiseras o ledsen över att det går så himla segt i den. =/ men snart, ser ni, snart kommer 

det drama i en stor lastbil... asså VA!? ibland undrar jag...

men vad tyckte ni!? KOMMENTERA! dem betyder allt för mig. <3333333

love you guys! you make me smile. =D

 
 
 

Kapitel 40 - Don't You Think Like That

”Olivia?” jag såg chockat på henne, min blick vandrade nerför hennes kropp och jag flämtade vid synen av hennes blodiga knä. Hennes jeans tyg var uppslitet och blod täckte hennes blottade hud. ”what happened?” frågade jag förfärat.

Hon öppnade munnen för att svara men endast ett hjärtslitande snyftning kom ur hennes mun tillsammans med fler tårar. Fort drog jag in henne i min famn och stängde dörren bakom henne. 

 

 
 

När det kändes som att min situation inte kunde bli värre öppnade sig himlen och regnet låg som spö i backen. Jag suckade svagt men togs genast över av snyftningar, jag sparkade vidare och orden som mamma sagt upprepades i mitt huvud likt ett eko. 

Can’t wait until we get married, can’t wait until we get married, can’t wait until we get married... Det fanns inget slut på det. 

Tårarna och regnet gjorde min syn ännu sämre och gjorde det då svårt för mig att se om hinder kom i min väg, en pinne fick mig att flyga av skateboarden och landa hårt i asfalten. Genast kände jag en strålande smärta från knät och visste att jag skulle få ännu ett fult ärr där. Håret låg klistrat mot mina tinningar och mina kläder var blöta rakt genom. Jag snyftade och lyckades släpa mig upp från marken, frågande såg jag mig omkring och såg att jag lyckats ta mig till Justins gata. 

Genast kände jag behovet efter hans tröstande ord och varma kramar, jag grep tag i skateboarden och gick mot deras uppfart. Det lös till min lycka i huset, ett tecken på att det var någon hemma, trött knackade jag på dörren och kände nu hur kylan tog över mig.

Det rasslade till i dörren innan den öppnades och där stod Justin, hans vänliga ögon som nu gick över till chockade fick mig att på nytt brista ut i tårar. 

”Olivia?” frågade han med ord som dröp av oro. ”what happened?” 

Jag öppnade munnen för att ge en förklaring om min antagligen hemska uppsyn men kände hur halsen drog ihop sig och jag snyftade högt istället. 

Fort öppnade han sina armar och drog in mig i en kram innan jag hörde hur dörren stängdes bakom mig. Jag tryckte mig hårt mot hans bröst och lindade armarna runt hans midja, hans hand strök lugnande upp och ner över min rygg medan han la sitt huvud ovanpå mitt. ”it’s going to be okay” försökte han.

”Justin, who wa-” hörde jag rösten som tillhörde Justins mamma, Pattie, säga innan hon tystnade. Försiktigt såg jag upp från Justin bröst och såg att hennes ögon var identiska till hur Justins hade sett ut för bara några minuter sedan. 

”what have happened?” frågade hon och såg på mig med oroliga ögon. 

”oh no, look at your knee. Come on sweetheart, we need to get you cleaned up” sa hon sedan med en mjuk stämma och nickade med huvudet inåt i huset. 

”come on, Lilo” mumlade Justin och drog med mig efter hans mamma. Vi kom fram till trappan som ledde oss till övervåningen, jag lyfte på ena benet men kved svagt till när de skrek i såret av smärta. Justin vände sig genast om och såg på mig med medlidande, sedan utan att förvarna eller låta mig protestera bar han upp mig i famnen och gick uppför trappan. Han satte ner mig bredvid handfatet och hans mamma var redan nere med ansiktet vid mitt knä. 

”I’m sorry but I think we need to cut up your jeans” sa hon beklagande.

”I don’t care” svarade jag och log snett mot henne, genom korridoren såg jag hur Justins mormor, Diane och hans morfar kom gående. Både med oroliga ögon.

”what’s going on?” Diane rynkade pannan och såg in i badrummet innan hon flämtade till vid synen av mitt knä. Försiktigt såg jag ner på det själv och såg att det svarta tyget var upprivet och där syntes endast blod, inget som helst spår av hud. 

 

"what's going on?"

 

Jag svalde hårt för att inte kräkas eller något liknande och gör det hela mycket värre.

Pattie hittade en sax och snart var jeans benet från en bit ovanför knät borta.

”I’m sorry for showing up like this everytime and I’m sorry if i disturbed” ursäktade jag mig medan Pattie tillsammans med Diane började tvätta mitt knä. Justins morfar stod lutad mot dörrkarmen med en orolig rynka i panna. Justin höll hårt min hand medan han stod bredvid och såg på medan Pattie och Diane arbetade. Detta fick honom dock att se på mig istället för på mitt knä. 

”don’t you think like that” protesterade han. ”you should always feel like this is a safe place to come to. I’ll always be here for you” sa han och jag log mjukt mot honom.

Jag kunde lita på Justin, han skulle alltid finnas för mig. Kanske inte just här i Stratford men han var bara ett telefonsamtal bort från att höra hans röst. 

Miljön runt omkring med blev ett blurrigt hav av ansikten, rörelser och ljud när jag försjönk i mina egna tankar som fort gled in på vad för mig var en tragedi, mammas giftermål.

Hur kunde hon göra så? Hur kunde hon inte ta upp det med oss innan? Återigen, hur kunde hon göra så mot mig!? Victor har märkbart inga problem med deras förhållande men jag hade fortfarande inte sagt fler än fem ord till Stan sedan vi kommit till Kanada. Och jag tänkte inte öka på antalet heller, aldrig. 

Han skulle snart ha papper på att mamma tillhörde honom och inte min pappa längre.

Klumpen i magen växte sig större och jag kände återigen för att kräkas.

”no, it’s okay. I’ll take it from here” Justins låga ord fick jag att återvända till verkligheten och hann se deras vänliga leenden innan de försvann bort. 

Justin vände sig med ögon som speglade oro och såg på mig, långsamt lyfte jag blicken och såg tillbaka in i hans ögon.

”come on, let’s get you some new clothes” sa han mjukt och hjälpte mig nerför bänken, han flätade samman våra händer och drog med mig bort till en dörr. 

Han öppnade och innanför fanns ett rum som var normal stort, väggarna var halvt vita, halvt blå med hockey loggor i mitten, en säng stod i hörnet och en garderob mot väggen vid sängens fotända. Golvet var täckt av kläder och jag kunde inte undgå att skratta till.

”sorry about the mess but I was trying to pack before lunch” ursäktade han sig och mitt leende rann genast av mitt ansikte vid påminnelsen om att han snart var borta. 

”hey, it’s going to be okay. We will talk everyday anyway” tröstade han och kupade händerna om min kinder och vinklade försiktigt upp mitt ansikte så han kunde se mig i ögonen. Han ögon sken av ärlighet och en gnutta saknad, jag bet mig i läppen för att inte börja gråta igen och lyckades sedan få till en liten nickning. 

Justin plockade sedan fram ett par mjukisbyxor och en tröja, med ett leende gav han klädesplaggen till mig. 

”thank you” sa jag tacksamt och han lämnade sedan rummet för att låta mig ta på mig kläderna, jag tog först av mig koftan och t-shirt och släppte dem till golvet. Sedan knäppte jag upp min bh och gnuggade huden där bandet suttit, jag trädde på mig Justins t-shirt som om jag får tillägga doftade underbart. Sedan kom jag till problemet med denna avklädning, byxorna. Jag lyckades knäppa upp knappen och dra av benet som det endast var hälften kvar av. ”Justin!” klagade jag men fnittrade samtidigt medan jag låg på hans säng och försökte slita av det andra byxbenet från min hud. 

Han öppnade fort dörren och såg oroligt in men skrattade när han såg mig.

”need some help?” frågade han roat, jag fnittrade igen men nickade på huvudet.

”yes, please” precis som han lyckats göra i badrummet på lägret, kilade han in fingrarna och fick av mig jeansen. Lättat andades jag ut och log tacksamt mot honom, fort drog jag på mig hans mjukisbyxor och log över den mysiga känslan som fyllde mig.

”you look way better in my clothes then I do” smickrade Justin samtidigt som han la händerna på mina höfter och drog mig intill sig, generat log jag mot honom och fnissade.

”now, would you please tell me what this whole fuzz is about?” frågade han och återigen gick hans ögon från glada till oroliga. Jag svalde och vände blicken till golvet.

”my mom is getting married”

 


 

jahopp! Olivia tog nyheten att hennes mamma ska gifta sig med Stan hårt...

can you really blame her?? vad tycker ni??

kommentera! blev ett litet random slut tycker jag men visste inte riktigt hur jag skulle avsluta det hela. 

men hoppas ni tyckte om det, lämna respons till mig! vet att ni kan, puss o kram. ♥


Kapitel 39 - How Could She Do This To Me?

”what?” frågade jag roat. 

”dammit, you make me think dirty thoughts” svarade han, hans svar fick mig att skratta.

”and how does these thoughts outplay?” frågade jag och gick mot honom. 

”you really want to know?” frågade han och höjde på ena ögonbrynet men lyckades se sexigt på mig, han gör mig galen.

 


 

 Torsdagen passerade förbi utav filmtittande och mys i soffan, dock när Justin kände sig uttråkad vid någon del i filmerna var han väldigt bra på att distrahera mig från tittandet också. Jag sträckte på mig så lederna knakade högt medan ett stor gäsp slank ur min mun. Justin låg som alltid och sov varje gång jag vaknade. Idag var det dags för mamma och Stan att återvända och mina två dagar med bara Justin i huset var över. Långsamt satte jag mig upp och gnuggade trött ögonen och såg på klockan, halv tio slog den. 

Justin stönade i sömnen och roat vände jag mig om för att se honom vakna till liv, han rullade runt till rygg och gäspade. 

"good morning babe" mumlade han med sin hesa röst som skickade gåshud över min armar, han såg på mig med sin bruna ögon som fick mig att smälta till en pöl på madrassen. Okej, inte bokstavligen. 

"morning hot stuff" svarade jag och han skrattade åt mitt smeknamn. 

"when are your mom and Stan coming back?" frågade han sedan. 

"in a couple of hours I think" svarade jag och fick ett leende tillbaka. 

"I'm going to take a shower" sa jag sedan och reste mig från sängen och gick mot badrumsdörren. 

"oh, can I join you?" frågade Justin med ett busigt leende och glimten i ögat. 

"you really want to?" frågade jag och drog av mig linnet som jag sovit i och lämnade mig i endast trosor. Justins ögon fick genast dubbelstorlek och jag bet hårt ihop för att inte skratta åt hans minn. 

"you bet I do" svarade han och kom fort upp ur sängen, skrattande gick jag in i badrummet och släppte linnet på golvet. Fort fick jag av mig trosorna och klev in innanför duschdraperiet, jag la ena handen över duschkranen och vred om så vattnet sprutade över mig. Ett par armar lindade sig runt min midja och genast slog ett leende upp i mitt ansikte, försiktigt vände jag mig om och såg upp på honom genom vattendränkta ögonfransar.

”hey beautiful” smickrade han och jag log generat mot honom, jag tog sedan tag i munstycket till duschen och förde den över min egna huvud för att blöta ner mitt hår sedan förde jag den över Justins huvud. Han skrattade till när jag riktade bort den och det skvätte små vattendroppar från hans blöta läppar, försiktigt sträckte jag på mig och kysste honom.

 

Tumblr_m4x0okaal11r08xlao1_500_large

"hey beautiful"

 

Genast besvarade han kyssen och de blev snabbt hungrigare och intensivare. 

Jag stönade mot hans läppar när han försiktigt nafsade i min underläpp, jag tog tillfället i akt att skjuta in min tunga.

”Olivia?” min kropp frös till och genast slet jag mig från Justins läppar och såg panikslaget upp på honom, han såg inte ett dugg lugnare ut. 

”Olivia? Vart är du?” min mammas röst ekade ännu en gång genom huset och närmade sig fort, som om Justin inte redan visste slog jag handen över hans mun.

”jag duschar mamma!” ropade jag tillbaka och jag hörde hur hon närmade sig dörren. 

”jag kan inte riktigt prata nu mamma, jag får schampo i munnen” ropade jag till ett som för att säga att jag inte ville att hon skulle träda in i badrummet. 

 

Tumblr_m9enqzrtp81rcbrudo1_500_large

 

”Lilo, vems bil är det som står på uppfarten?” frågade hon. 

”det är Justins, han kom hit för 10 minuter sedan. Chloé behövde åka hem” svarade jag fort.  

”vart är han då? Jag ser han inte” jag bet mig frustrerat i läppen, mamma och hennes jävla frågor hela tiden. Jag kommer bli galen! 

”han kanske gått på toaletten, jag vet inte. Men gå ner till köket så kommer vi om fem minuter” sa jag desperat och jag hörde hur hon mumlade något men till min lycka hörde jag även hennes steg försvinna bort. Jag andades ut och såg upp på Justin, jag log ursäktande och tog bort min hand från hans mun.

”what about me?” frågade han roat.  

”I told her that you came here 10 minutes ago and that your where in the bathroom or something” svarade jag, han log roat.

”you are a good liar” sa han och närmade sig mitt ansikte.

”when it’s necessary” svarade jag innan jag kysste honom. ”but hurry up now” sa jag sedan och drog mig motvilligt bort från hans läppar.

”so how was the trip?” frågade jag när jag och Justin gick in i köket en kvart senare. 

”it was good” svarade mamma och sken upp i ett leende som jag inte alls kunde tolka.

”why you so smiley?” frågade jag henne misstänksamt och hon rynkade genast pannan och försökte se oskyldig ut.

”inget” mumlade hon men jag köpte det inte alls men orkade inte gå närmre in på det. 

 

 

*

 

Justin åkte hem senare den dagen med löftet att vi skulle ses imorgon igen. 

Två dagar sedan var det ”sajonara” för hans del, han skulle tillbaka för att fortsätta på sitt album, skriva autografer, hänga med kändisar, ha paparazzis efter sig.

Jag gick upp till mitt rum och satte genast på radion, musiken fyllde mitt rum och jag diggade gillande på huvudet. Jag tog fram min dator och loggade först in på Facebook, lika tråkigt som alltid att titta genom Facebook, aldrig hände något intressant så jag skrev in Tumblr istället och fann mig fast. Två timmar senare lyckades jag slita mig från den beroende sidan, jag vet inte vad det är men något är det som får en att totalt fastna.

Trött stängde jag av datorn och kröp ner under täcket, jag la huvudet på kudden som Justin sovit med och drog in ett djupt andetag. Till min förvåning hade Justin smittat av sig med sin doft på kudden och den kunde inte lukta godare, med ett leende slöt jag ögonen.

Mobilen på nattduksbordet fick mig dock att ryckas ut ur mitt halv vakna tillstånd, förvirrat sträckte jag mig efter den och såg att jag hade fått ett meddelande. 

 

From ”Justin <3”:

”Good night, love. Hope I didn’t wake you, I love you. <3”

 

Meddelandet fick mig att le fånigt stort, ibland förundrades jag över hur sött och gulligt denna kille kunde behandla mig.

 

To ”Justin <3”:

”You didn’t, promise. Good night and I love you too. <3”

 

Med telefonen i handen borrade jag in ansiktet i kudden, slöt ögonen och sekunder senare driftade jag in i sömnen. 

 

 

*

 

 

Sömndrucket gnuggade jag ögonen nästa morgon och gäspade stort, att jag aldrig kunde vakna pigg och känna mig fräsch. En suck lämnade min mun medan jag drog bort täcket från min kropp och reste mig från sängen. Jag gick fram till min garderob och öppnade dörrarna, jag kastade en blick mot fönstret och såg att vädret ännu en gång var grått och mulet. Jag drog fram ett par svarta jeans, en mörkblå tröja och en kofta. 

Fort fick jag på mig nya underkläder innan jag drog på mig kläderna som jag lagt på sängen, där efter gick jag in i badrummet och såg på mig själv i spegeln.

 

Jag hade inte lyckats få blåa ringar eller påsar under ögonen, tänkte jag glatt och log mot mig själv. Jag borstade genom mitt trassliga hår innan jag satte upp det i en enkel hästsvans. Med det klart grep jag tag i min telefon som låg kvar i sängen och gick ut ur mitt rum, jag skulle precis studsa nerför trapporna när låga, nästan viskande, röster nådde mina trumhinnor. Förundrat gick jag istället tyst nerför trappan och satte mig på de nedersta trappstegen för att lyssna in, jag spände öronen och hörde att det var mamma och Stan som konverserade i köket.

 


 

 

Jag rynkade pannan och lyssnade ännu hårdare för att uppfatta vad dem pratade om, men en mening från mamma fick mig att flämta till innan tårarna vällde upp i mina ögon. Fort kom jag på fötterna och sprang nerför trappan och ut i hallen, med mammas undrande rop efter mig slet jag på mig skorna och knuffade upp dörren. Grep tag om min skateboard och var snabbt på väg bort från huset.

How could she do this to me!?

 

Jag suckade trött från golvet där jag satt i mitt lilla rum hemma hos mormor och morfar, kläderna låg överallt i mitt rum och det var meningen att jag skulle börja packa mina väskor så jag slapp göra allt imorgon. 

Ett hamrande mot fönsterrutan fångade min uppmärksamhet och det var först då jag såg hur dåligt vädret faktiskt var, himlen var djup grå och nu öste regnet ner ute. 

Ännu en suck slank ur min mun när jag vände bort blicken från fönstret och mot klädhögarna på golvet, en knackning ekade mot dörren och jag ropade fort ett ”come in”.

Mamma uppenbarade sig i dörröppningen med ett roat leende åt min purkna minn.

”what is it?” frågade jag. 

”we thought we would eat some lunch” sa hon mjukt och jag log genast vänligt mot henne.

”I’ll be there in a sec” svarade jag, hon nickade innan hon försvann ner till köket igen.

Jag reste mig på stela ben och gick nerför trappan och in i köket där mamma, morfar och mormor redan satt med lunchen serverad på bordet. 

”It smells wonderful” sa jag och mormor log tacksamt mot mig. 

Vi var halvt genom måltiden när det knackade på dörren, jag rynkade på pannan men reste på mig. ”I’ll get it” sa jag. 

Jag låste upp ytterdörren och öppnade, jag var precis på väg att hälsa när synen av en genomblöt Olivia med tårarna synliga på hennes redan våta ansikte stoppade mig.

”Olivia?” jag såg chockat på henne, min blick vandrade nerför hennes kropp och jag flämtade vid synen av hennes blodiga knä. Hennes jeans tyg var uppslitet och blod täckte hennes blottade hud. ”what happened?” frågade jag förfärat.

Hon öppnade munnen för att svara men endast ett hjärtslitande snyftning kom ur hennes mun tillsammans med fler tårar. Fort drog jag in henne i min famn och stängde dörren bakom henne. 

 
 


oj! vad tror ni hennes mamma gjorde? =P 
 
wow, taaaaack! för alla kommentarer jag har fått, dem alla är lika gulliga o vänliga.
ni är verkligen bäst! ♥ tänkte även säga att jag hade besöksrekord igår! :DDDDD
265 unika besökare, heeeeeeelt galet! hoppas även att ni alla stannar hos mig. 
 
men vad tyckte ni om kapitlet? kommentera. ni vet att det betyder allt. 
puss & kram. 
 
hahahahah, glöm inte att rösta oxå. ;) länken finns två inlägg neråt. 
 
 

Kapitel 38 - A Trampolin? - Part 2

”let’s go then” sa han sedan och reste sig från sin stol, jag såg förvirrat på honom.

”what are you talking about? Where?” frågade jag.

”you have a trampolin in your backyard, am I right?” svarade han och genast växte mina ögon till dubbel storlek. 

”you want to...” började jag.

”why not? As you said, it could be fun and if am ever going to do it. I want to do it with you” sa han och rundade bordet och böjde sig ner för att kyssa mina läppar. 

 


 

”are we really doing this?” frågade jag och skrattade med Justin ovanpå mig. 

”it’s your choice, you wanted to do this before you die” påpekade han och jag skrattade.

Kvällen var fortfarande ung men värmen började gradvis att sjunka, något som inte skulle bli ett problem om vi faktiskt gick genom med detta. 

 


"are we really doing this?"

 

 ”well, this is going to be interesting” sa jag innan jag kysste hans läppar, min tunga smet fort in i hans mun och han stönade svagt mot mina läppar.

Hans händer sökte sig ner till kanten av min tröja och drog sedan upp den över min mage, jag avbröt kyssen för att kunna dra av mig t-shirten och hann se Justins ögon granska min kropp. Jag knuffade ner honom på rygg och han studsade några gånger innan han blev liggande och jag gränslade honom skrattande. Jag böjde mig ner och kysste honom över halsen, nafsade i hans mun medan jag drog upp hans tröja. När den låg tillsammans med min vid kanten av studsmattan fortsatte jag kyssa nerför hans bröst och kom enda till hans byxlinning innan han stönade, jag flinade nöjt. Jag sträckte på ryggen och såg ner på honom medan jag satte mig ner över hans höfter igen, jag knäppte upp spännet till min bh och slängde den åt sidan. Justin bet sig sexigt i underläppen innan han sträckte upp ena handen och kupade mitt ena bröst i hans handflata.

”now I’m happy I live in the middle of nowhere” sa jag innan jag böjde mig ner och kysste honom, han skrattade till mot mina läppar.

”yeah” mumlade han till svar och hans händer la sig på min rumpa innan de rundade runt till mina jeans front. Han knäppte upp knappen och drog ner gylfen, han drog ner dem över min rumpa och en bit ner på låren. Smidigt sparkade jag av mig dem och vände sedan uppmärksamheten mot Justins byxor, återigen rullade vi runt, denna gång utan att studsa runt. Lika smidigt som på hotellet fick jag av honom byxorna och det lämnade oss i endast underkläder, för ett ögonblick såg jag upp i hans ögon. 

Våra andetag var hackiga och kom ut stötvis, mitt underliv dunkade och jag kände behovet efter honom växa sig större och större för varje sekund.

”take me... now” fick jag fram och han var snabb med att pressa sina läppar mot mina, jag öppnade hans läppar och utforskade hans mun med min tunga. 

Justins händer sökte sig ner till mina höfter och inom kort var det enda plaggen på vara kroppar av och jag tryckte mig mot hans kropp. 

”do we have a condom?” fick han fram mellan kyssarna han placerade på min hals.

Jag såg upp mot täcket vi tagit med oss ut, jag sträckte upp armen och Justin fortsatte kyssa ner till mitt nyckelben. Jag fick tag i det lilla paketet och gav den till honom. 

Jag hade inga som helst tankar på hur detta skulle gå, det enda som spelades upp i min hjärna likt en sommarplåga på radion var att han behövde kom in i mig, nu! 

Några sekunder senare fick jag min önska uppfylld och jag stönade högt av tillfredsställelse. 

”Justin...” jag rev med mina naglar över hans rygg och stönade högt, denna gång tillsammans med honom. Nu till en början låg vi relativt still men efter ett tag kände jag studsmattan gunga under mig. Justin stötte hårdare och djupare.

 

Tumblr_lw9pjg3h9p1r7mwceo1_500_large

"Justin..."

 

”Olivia...” Justin kysste mina läppar hårt och jag började rulla mina höfter med i hans rörelser, våra andetag ökade takt. ”I love you, baby” fick han fram.

”I-I love you too” svarade jag och upplevde den där överväldigande känslan ännu en gång med killen jag älskade och skrek ut Justins namn. 

Han stötte en sista gång innan jag kände hur varenda muskel i hans kropp spändes för att sedan slappna av och vi både blev liggande, andades tungt. 

”that was amazing” sa jag och skrattade, Justin skrattade till.

”you are amazing” svarade han och ställde sig på armbågarna och såg ner på mig.

Jag log generat. ”it wasn’t as bounce as I thought it would be but it was fun anyway” sa jag sedan och detta fick honom att skratta fullt ut. 

”yeah, it was” svarade han och la sig sedan bredvid mig på den svarta mattan.  

Vi lät oss själva återgå till normal andning innan vi började röra på oss, jag tog på mig mina trosor men orkade inte leta efter resten. Jag grep tag om täcket och tog mig ner från studsmattan. ”come on” sa jag till Justin som såg frågande på mig, han hade fått på sig sina kalsonger igen och gick fundersamt ner från mattan. 

Jag gick fram till den stora hängmattan som vi hade uppsatt och vinkade till mig honom, han kom upp bredvid mig. 

”since we hade sex on the trampolin I figured we could sleep in the hammock” förklarade jag och han flinade roat. Jag la mitt huvud på hans bröst när vi väl låg i hängmattan med täcket instoppat runt oss, jag gjorde små cirklar med fingret på hans bröst.

”I love you” sa han plötsligt och jag såg med ett leende upp på honom.

”I love you too” viskade jag tillbaka. ”I really do” 

 

*

 

"I love you too... I really do"

 

Fågel kvitter, vindens susande, solens strålar. Förvirrat öppnade jag ögonen och att natur lyckats ta sig in i mitt sovrum slog mig men insåg snabbt att vi faktiskt befann oss utomhus. Justin sov med ena armen utanför hängmattan och jag såg hur hans hud knottrat sig av morgonkylan. ”Justin, Justin” sa jag och ruskade honom mjukt. 

Han vaknade till med ett ryck och såg en aning panikslaget och oroligt på mig.

”what?” frågade han, jag log vänligt mot honom.

”should we continue sleeping inside, you are freezing” svarade jag och han nickade trött. 

Jag reste på mig och insåg fort att jag hade minimalt med kläder på mig då det var kallare än vanligt, genast drog jag åt mig täcket och la det över axlarna. Jag gick runt till Justin och öppnade ena armen och vi gick tillsammans i täcket tillbaka in i huset som var likt en ugn jämfört med utomhus. Jag andades lättat ut och steg ut ur täcket, jag vände mig halvt om för att se på Justin och såg hur hans ögon gått till dubbel storlek. 

”what?” frågade jag roat. 

”dammit, you make me think dirty thoughts” svarade han, hans svar fick mig att skratta.

”and how does these thoughts outplay?” frågade jag och gick mot honom. 

”you really want to know?” frågade han och höjde på ena ögonbrynet men lyckades se sexigt på mig, han gör mig galen.

 


 

HAHAHAHAH! and they did it! =P känner mig som värsta pervot när jag skriver dessa scener.

hehehhehe... vad tyckte ni?? kommentera! 

TACK för kommentarna på det förra, fick mig båda att skratta o le. dem betyder allt. ♥

så snälla fortsätt vara änglar o fyll min blogg med kommentarer. =) puss & kram. 

 

 

Kapitel 38 - A Trampolin? - Part 1

 

”so did you get any action in Sweden?” frågade hon sedan busigt och jag gissade att hon sa det på skämt men när jag flackade med blicken och kände hur kinderna hettade var det hennes tur att flämta.

”Olivia Frid, you two totally did it in that hotel room!” nu var det min tur att se att hon höll låg ton. 

”yeah and just like you said, I had a night of perfection” berättade jag och hon skrattade. 

 


 

Tisdagen, den 24:e Juli. 

Två dagar hade passerat sedan jag och Justin kommit hem från vår vistelse i Sverige och vi hade endast fem dagar kvar innan han skulle flyga tillbaka till LA för att återgå till sitt liv som popstjärna. Ensam i köket satt jag och såg ut genom fönstret, vädret var mulet och solen hade gått och gömt sig någonstans. Mamma kom muntert in i köket men några få plagg i famnen, hon och Stan skulle iväg igen. Vart visste jag inte och inte brydde jag mig speciellt mycket heller. 

”har du ringt Chloé, du vet att jag inte vill att du ska vara själv hemma, Lilo” tjatade hon.

Jag suckade, till och med Victor skulle fly huset under mamma och Stans resa och lämnade mig själv i huset vilket mamma genast protesterade för.

”jag ringer nu, okej” sa jag och tog upp min mobil ur fickan, jag öppnade den och gick in på mina favoriter där jag hade dem jag ringer mest sparade.

 


 

 

Jag hade tummen över Chloés namn men ändrade mig sedan och med ett snett leende tryckte jag på Justins namn istället. Jag förde luren till örat och han svarade efter tre signaler.

”hey babe”  hälsade han glatt. 

”hey Chloé” hälsade jag och låtsades att det var hon jag ringde då mamma fortfarande stod i köket och väntade tålmodigt på svaret om jag fick sällskap eller inte.

”ehm... no, I think you have called a little wrong, babe”  svarade han och skrattade. 

”oh, okay I will wait” sa jag och mamma såg frågande på mig. ”she was in the kitchen” inflikade jag åt henne och hon nickade. 

”what’s going on, Lilo?” frågade Justin förvirrat på andra sidan.

”are you alone now? Good, ehm... I was just wondering because my mum and Stan is going away for two to three days and mum doesn’t want me to be alone so would you mind stay here with me? No, Victor is gone too” frågade jag.

”I see what you are doing” svarade Justin på andra sidan. ”of course I will stay with you” sa han sedan och ett stort leende spred sig på mina läppar. 

”great, see you tomorrow then” sa jag in i luren. 

”yeah, love you babe” sa han. ”bye” svarade jag endast och klickade sedan på den avlånga röda luren på skärmen och såg sedan upp på mamma.

”det gick bra” sa jag till henne och hon log genast nöjt.

”bra, Lilo” sa hon innan hon lämnade köket och jag skakade roat på huvudet.

Jag gick in på ”meddelande” och klickade upp min och Chloés konversation.

”if my mum ask you, you’re staying here when they’re gone. <3” skickade jag iväg till henne. 

”ehm... okay, but why am I lying? Or am I going to stay at your place? <3” fick jag tillbaka, jag log snett. 

”sorry, not this time. I invited Justin but my mum thought I called you when I actually called him. =P” 

”aw, that’s so cute. I totally understand! He’s leaving on monday morning right? =(” 

”yeah... but got to go. Talk later. <3” jag hade tagit tillfället i akt att vara ensam med Justin innan han åkte och detta var vad jag kallade ett gyllene tillfälle. 

Jag reste mig från köksstolen och styrde stegen mot trappan och upp mot mitt rum, medan gick jag in på min och Justins konversation. ”love you too <3” skickade jag och log.

 

*

 

”när kommer Chloé?” frågade mamma samtidigt som hon drog på sig sin kappa.

”om en timme ungefär” svarade jag och ryckte på axlarna. 

”okej, gumman. Har ni allt?” frågade hon sedan och omfamnade mig i en kram. 

”ja, mamma vi har allt. Oroa dig inte” svarade jag.

”vi ses på fredag, jag älskar dig gumman” sa hon och kysste min panna.

”det gör vi, jag älskar dig också” svarade jag och vinkade av dem. 

”the dragon has left the building ;)<3” skickade jag iväg till Justin.

”hahahaha, I will be there in 20 min <3” fick jag tillbaka och jag log glatt. Jag gick nynnande in i vardagsrummet där jag kopplade in min MacBook för att sedan sätta på Spotify. Jag skrev in ”Hold Me Now” i sökrutan och klickade på den med Johnny Logan.

Med den här låten hade han vunnit Eurovision Song Contest 1987, både framfördes och skrevs av honom. Låten var jättefin och påminde mig om gamla tider. 

Musik från 60 till 80-talet var också en grej som jag och pappa delade, vi båda gillade att lyssna på det tillskillnad från Victor och mamma. 

”hold me now, don’t cry. Don’t say a word, just hold me now.” sjöng jag med.

Till min förvåning kände jag hur en ensam tår rann från utkanten av mitt ena öga, försiktigt strök jag bort den och lyssnade på de sista melodierna av låten. 

Det knackade på dörren och glatt kom jag på fötterna och sprang ut i hallen, jag nästan slet upp dörren i min iver över att få se hans ansikte, titta in i hans ögon, slänga mig i hans famn. 

”hi” skrattade han vid mitt öra när jag kramade han hårt innan han med mig i famnen gick in i hallen. ”are you okay?” frågade han sedan oroat vilket fick mig att skratta.

”I’m super-duper” svarade jag och han log roat. 

 

*

 

 

”okay, let’s play the 20 question game” föreslog jag medan vi satt i köket med en varsin tallrik med makaroner och köttbullar som vi genom gemensamma krafter lyckats laga. Köket var mörkt, om man bortsåg från stearinljusen som stod på bordet och lös upp våra ansikten. Justin skrattade men nickade. ”you go first then” uppmuntrade han.

Jag tänkte efter och spetsade en utav mina köttbullar med gaffeln.

”what’s the craziest a fan have done?” frågade jag nyfiket. 

Justin skrattade. ”ehm... It was this one time, when I just hade begun my journey and was going around to different radio stations and this was the fourth or fifth station I had been to. So I walked in, at that point I didn’t have any security, and a girl from the other side of the radio station spots me. And she’s like ”omg, is that Justin Bieber? Justin Bieber!” and then she runs full speed, arms out and tackles me! I was small at this point, I was like 3 feet tall and she was like 9 feet tall, she meant to hug me but I falled to the ground... it was crazy” jag skrattade så mycket att tårarna rann när han hade berättat klar om sin upplevelse.

”oh my god” fick jag fram innan jag vilade min överkropp på bordet och Justin fnittra till. 

”okay, my turn” sa han när jag hade lyckats lugna ner mig och satt rakt igen.

”what’s the strangest a guy has ever done?” frågade han och jag tänkte efter.

”oh! I was at a party once with some friends and I accidently bumped into this guy and I apologized and everything. But after that he never felt my side that night, he kept babbling about if I believed in love at first sight, if I had a boyfriend and he even asked if I wanted to marry him. That, my friend, was crazy. Luckily we had Lucas with us so he talked to the guy and eventually he left me alone” svarade jag och Justin såg chockat på mig.

”well, I can’t really blame him for falling in love with you that quickly” smickrade Justin och jag kände genast hur jag rodnade. 

”ehm... Justin, we sort of hated each other when we first met” påpekade jag och han log mjukt. 

”yeah, but I never said that I didn’t think you looked as beautiful as a goddess the first time I met you. You looked delicious” retades han och jag himlade med ögonen. 

”that was not my fault, that bitch pushed me” sa jag och han skrattade.

”well, I’m glad she did” sa han och återigen rodnade jag. 

”okay, my turn” utbrast jag. ”name places you want to have sex at before you die” sa jag och han såg förvånat på mig innan han skrattade till. 

”ehm...” började han tveksamt. ”I don’t really know, have never thought about it actually”

”well, I have” sa jag och han såg återigen förvånat på mig. ”before I die I want to have sex on a trampolin” fortsatte jag.

”a trampolin?” ekade han och jag nickade.

”just imagine, it could be really great or it could turn into a disaster. But even if it turned into a disaster it would still be fun” förklarade jag och han skrattade roat.

”yeah, but wouldn’t it be hard. I mean... Wouldn’t you just bounce around” sa han och skrattade, jag nickade instämmande. 

”probably” svarade jag och åt på köttbullen som jag hade på gaffeln. ”but still, want to do it”

Jag kände Justins blickar bränna mot min hud och jag fick plötsligt svårt att koncentrera mig, jag såg upp på honom genom ögonfransarna och log.

”let’s go then” sa han sedan och reste sig från sin stol, jag såg förvirrat på honom.

”what are you talking about? Where?” frågade jag.

”you have a trampolin in your backyard, am I right?” svarade han och genast växte mina ögon till dubbel storlek. 

”you want to...” började jag.

”why not? As you said, it could be fun and if am ever going to do it. I want to do it with you” sa han och rundade bordet och böjde sig ner för att kyssa mina läppar. 

 

 


 

ahahhahahahaha, hur tror ni det kommer gå på studsmattan?? ;)
vad tycks?? kommentera som änglar o det finns en chans att det kommer ett till ikväll. ♥
kramisar, love to you.  

Kapitel 37 - How Was Sweden?

”27 833 379” löd siffran men det var bara för stunden, numret ökade gradvis var 5:e minut.

”wow” sa jag och han skrattade. 

”soon about to catch up with Lady Gaga, only one and a half millions or so and then I’ll have beaten her” sa han och nu var det min tur att skratta.

”only one and a half millions” imiterade jag och himlade med ögonen.

 


 

”jag kommer sakna er så mycket” böla jag och la armarna om Melinda och Cornelias nackar och drog in dem in en hård kram.

”jag vill krama dig också men med en hel nacke” fick Cornelia fram, fort släppte jag taget och hon smekte sin nacke. ”tack” sa hon innan hon log mjukt mot mig.

”vi kommer sakna dig med” sa hon och omfamnade mig, jag snörvlade och kramade sedan Melinda som stod bredvid. 

”here you go” hörde jag Justin säga bakom oss, Cornelia flämtade till och jag vände mig frågande runt för att se att Justin gett henne något som gjorde henne både stum men uppspelt på samma gång. Hon försökte få fram några ord men misslyckades helt, Justin skrattade och omfamnade henne i en kram. Jag skrattade åt synen och torkade mina tårar.

”Gate 27 är öppen för resenärer mot Atlanta, jag upprepar Gate 27 är öppen för resenärer mot Atlanta en kvinnas röst ekade över Arlanda och jag såg sorgset på Melinda och Cornelia. ”vi ses snart igen ska du se” tröstade Melinda och de kramades en sista gång. ”ta hand om er” sa jag och flätade sedan samman mina fingrar med Justin och tillsammans gick vi bort mot gaten, jag vände mig om en sista gång och vinkade till dem innan kvinnan gav oss den där godkännande nicken och leendet som betydde att vi fick stiga ombord.

 


  

*

 

”Moshe and Kenny, is going to meet us in Atlanta” informerade Justin när vi flugit i någon timme, jag vände huvudet mot honom och nickade. 

”are there going to be a lot of fans?” frågade jag. ”I don’t know” svarade han. 

”they always manage to find me even if I haven’t said a word of where I’m going and also does the... paparazzis” fortsatte han och suckade tungt. 

”then I guess I’m going to experience my first Bieber Fever attack” svarade jag och han skrattade. 

”I guess so” han böjde sig sedan fram och kysste min kind. ”it’s going to be okay tho” 

Jag log mot honom. ”I trust you” 

 

*

 

Lyckligtvis låg gaten vi kom ut ur låg mer undangömd än de andra på flygplatsen, resan till Atlanta hade varit... annorlunda. Jag hade aldrig förväntat mig att fans skulle komma fram i flygplanet för att fråga efter en autograf eller ett foto. En tjej hade till och med velat tagit kort med mig. ”oh, you’re Olivia right?” hade hon utbrast när hon fått syn på mig.

Jag hade nickat till svar, lite förskräckt över vad hon kunde tänkas göra. 

”oh my god, can I take I picture with you too?” jag hade då krånglat mig ut och ställt mig i gången och Justin hade sedan varit hjälpsam och knäppt kortet.

”I really wished I could play soccer like you, you are really gorgeous. And for the record I think you two are a adorable couple” hade hon sagt och sedan lämnat oss innan jag hann tacka henne. Jag hade stirrat chockat efter henne. 

”well, you better get used to that” hade Justin sagt och skrattat åt min minn. ”what?” 

”some will love you to death as much some will... I know it sounds harsch but, hate you.

There’re always going to be haters, trust me I know” hade han förklarat. 

Ute på flygplatsen kunde jag höra höga tjejskrik och förvånades över hur högt det lät med tanke på att vi var en bit ifrån. Justin såg sig omkring innan han glatt höjde handen och vinkade, två män som var lika till kroppsbyggnaden kom fram till oss.

Den ena mannen hade vitt, nästan grått hår och ett svagt leende låg på hans läppar medan den andra mannen var mörk och flintskallig men ett stort leende som visade hans vita tänder, spred sig över hans ansikte.

”Kenny and Moshe - Olivia, Olivia - Kenny and Moshe” presenterade Justin oss. 

Den mörka mannen vid namn Kenny skakade min hand och så gjorde även Moshe. 

”hello” hälsade jag. ”so how are we going to do this?” frågade jag sedan.

”oh, it won’t be that hard we’re staying in the airport but the thing is that we need to move across the whole airport to get to the gate to Canada” berättade Kenny.

Jag nickade. ”and there’s already a lot of fans here” la Moshe till. 

”it’s going to be okay, when does the plane leave?” frågade Justin.

”in two hours” svarade Kenny och jag suckade, varför så lång väntetid?

Okej Justins fans är galna, det är ingen snack om saken. 

Det var min slutsats efter att vi lyckats komma bort till gate 49 mot Kanada. De hade skrikit så högt att jag trodde mina öron skulle falla av och att jag aldrig skulle få höra ett ljud till i mitt liv, slitit i våra kläder, knuffats för att försöka komma förbi vakterna som dykt upp och hjälpt till. Justin hade ändå lyckats signera några mobiltelefoner, cd-fodral, affischer. Genom de öronbedövande skriken kunde jag även höra annat som ”Justin, I love you!” mycket ”jag älskar dig”.

Men sedan en del skrik tillägnat till mig, en del snälla, en del... inte så snälla.

Aldrig hade jag trott att en del fans var så överbeskyddande gentemot honom, att de verkligen kunde skrika dödshot till mig. Men jag försökte att lägga dövörat till och klänga mig fast vid Justins hand för att inte slitas från gruppen och sedan bli massmördad av små 13-åriga tjejer. Jag hade ingen aning om att tjejer i den åldern kunde vara så grova i munnen, men jag antog att jag träffades av sanningen idag likt en hård örfil över kinden.

”geez, I don’t understand how you can handle that everywhere you go” sa jag och skakade misstroget på huvudet, Justin skrattade.

”I know they might seem violent because of the pushing and screaming but they would never hurt me or any in my team for real. They are all just really dedicated” svarade han.

”no shit” svarade jag och han log roat. 

 

*

 

”Olivia!” ropade Chloé högt när vi kom ut genom gaten i Stratford, i Kanada hade vi ännu en gång behövt byta plan som skulle ta oss till Stratfords flygplats och jag var mer än överlycklig när vi äntligen landade för sista gången. 

”hey girl” jag släppte Justin hand och sprang in i hennes famn. 

 


"Olivia!"

 

”good to see you, how was it in Sweden?” frågade hon. 

”it was great, I got to see my old clase and see Sweden again but I can’t say I didn’t miss Canada” svarade jag och hon log stort. 

”what have you been up to while I was gone?” frågade jag henne sedan och vi krokade armarna, ur ögonvrån såg jag hur Justin tillsammans med Chaz, Ryan och Nolan pratade livligt. ”ehm... not much. Hanging out with the guys and...” berättade hon men tystnade sedan och rodnade häftigt. Jag såg frågande på henne.

”Chloé, what did you do?” frågade jag och kände nyfikenheten fylla mig. 

”we can talk about it when we get home” mumlade hon fort och jag funderade på om jag skulle tjata på henne för att få fram svaret men lät det sedan vara. 

Plötsligt omfamnades jag av ett par starka armar och jag andades in den välbekanta doften av min bror, Victor. ”tjena tjejen” hälsade han och jag kramade tillbaka. 

”hur var Sverige?” frågade han sedan ivrigt. 

”jätteroligt, jag visade Justin nästan hela Gamla Stan, Svartågatan, vi var på Flaten med min gamla klass och så visade jag honom Globen också där han ska ha konsert i April” svarade jag och jag stort. Han log ner mot mig. 

”träffade du några gamla grannar?” frågade han roat. 

Jag skrattade. ”nej, men var på en middag hemma hos Melinda och där träffade vi familjen Häggvik och Jonsson. Det var trevligt tills Marcus dök upp” Victor stelnade till och såg med mörka ögon på mig.

”vad hände?” frågade han medan vi gick mot utgången. 

”vet du hur han presenterade sig inför Justin? Hello, I’m Marcus Olivias ex-boyfriend. Jag menar, kom igen vem presenterar sig så!” sa jag och slog ut med armarna. 

”vi tjafsade lite och det slutade med att jag gick in och tog över disken istället” fortsatte jag och han höjde sedan på ögonbrynet som att fråga om det var allt.

Jag suckade. ”han försökte kyssa mig” sa jag fort och han spände genast hårt käkarna samt nävarna. ”men jag hann ge honom en örfil innan han hann göra något” la jag fort till och Victor såg stolt på mig. 

”that’s my sis” sa han och jag skrattade. Ute på parkeringen stod mamma tillsammans med Stan lutad mot bilen, när hon såg mig gick hon med snabba steg mot mig.

”åh, gumman vad jag har saknat dig” sa hon och spände armarna hårdare runt mig.

”jag har saknat dig också” svarade jag och log in i hennes hår. 

”hur var det i Sverige?” frågade hon sedan nyfiket. Jag gav henne ett kort ”bra” och inte en hel utläggning som jag hade gjort för Victor. Hon log mjukt och tog sedan min väska ifrån mig och gick mot bilen igen, jag vände mig om för att leta reda på Justin och säga hejdå.

Dock visade det sig att han stod precis bakom mig vilket resulterade i att jag krockade rakt in i honom när jag snurrade runt, han skrattade. 

”looking for someone?” frågade han och jag himlade med ögonen.

”no, nobody” retades jag och han höjde på ögonbrynen. ”oh, really?” 

”yes, really” svarade jag innan jag sträckte mig upp för att kyssa hans läppar. 

”I call you, okay?” frågade jag och han nickade innan han kysste mig igen. 

 

*

 

Jag flämtade högt. ”oh my god, so how was he!?” skrek jag högt och Chloé flög genast upp för att täcka min mun medan hennes kinder blossade upp i en röd ton. 

”keep it down will you, I don’t want your whole family to know” utbrast hon och jag skrattade, hon himlade med ögonen och slog sig ner på min stol igen. 

”it was great, the night was the defintion of perfect” svarade hon sedan jag tjöt roat.

”so did you get any action in Sweden?” frågade hon sedan busigt och jag gissade att hon sa det på skämt men när jag flackade med blicken och kände hur kinderna hettade var det hennes tur att flämta.

”Olivia Frid, you two totally did it in that hotel room!” nu var det min tur att se att hon höll låg ton. 

”yeah and just like you said, I had a night of perfection” berättade jag och hon skrattade. 

 

Tumblr_loafboujor1qzlhnqo1_500_large

"Olivia Frid, you two totally did it in that hotel room!"

 



 

 

inte speciellt spännande kapitel... alls. 

hahahahhaha, men även Chloé verkar ha fått sin man i säng... hahahahahahahahah! xD

vad tyckte NI? kommentera! kanske kan få upp ett till kapitel idag... kanske t.o.m. två. 

men det beror lite på er oxå, kommentarer får mig motiverad till att skriva för er! =)

tack till er, LOVE TO YOU! ♥

 

 

"ain't nothing but a hound dog, crying all the time"

Varför inte bara ta tunnelbanan från Globen? Haha störde mig på det riktigt mycket haha. Men superbra kapitel precis som vanligt!!
 
Svar: hahahahahah, hade ingen aning att det gick. har aldrig åkt tunnelbana till Globen, har bara gått från Skärmabrink o sedan kom jag o tänka på att man även kan åka från Gullmars. ;) åker inte tunnelbana så ofta... hehehhe, borde väl ha kollat om det gick... kram. 
 
 
Anonym Om:
Så bra! Men en fråga? Är det inga fans som vill ta bild med honom i Sverige och folk som tar bilder på honom. ALLA ungdomar vet ju faktiskt vem han är haha. Och ryktet borde spridas fort att han befinner sig i Sverige liksom. Men det var grymt bra kapitel. Är inne och kollar flera gånger per dag om du har uppdaterat, längtar verkligen tills nästa kapitel! ♥
 
Svar: jo... men jag vill att det skulle vara en vecka utan massa fans o paparazzis. 
jag ville att dem skulle kunna röra sig runt o inte sitta fast i hotellet för det skulle bli kaos
om alla fick reda på att han var i Sverige. så därför valde jag att folk bara skulle reagera om 
han blev presenterad eller vid tillställningar. =) kram.
 
har inte börjat på kapitel 37 o jag gissar på att det även kommer bli ganska tråkigt eftersom
dem i stort sett bara ska hem o sådär... =) kram, ha en bra dag. ♥
 
UPDATE (17.50) - kom igen, är det ingen som har några åsikter om kapitel 36?? ;)
släng in fler kommentarer o jag ska börja på nästa kapitel. kram, LOVE YOU. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg