Kapitel 36 - Well, Probably But This Is Special

 

Hissen plingade till och vi klev in, så fort hissdörrarna stängdes framför oss tryckte Justin upp mig mot väggen och jag fnittrade roat.

”you really need to stop doing that if you don’t want me to lose control” sa han ansträngt, jag ignorerade hans varning och lät istället mitt finger smeka över hans läppar.

”maybe I want you to” sa jag och det hann inte gå många sekunder för än hans läppar var trycka mot mina. 

 


 

”are you sure about this?” Justin slet sig från min läppar och såg på mig med sina trollbindande, bruna ögon. Jag bet mig i läppen och placerade en snabb kyss på hans läppar, hans jacka låg redan på golvet tillsammans med min. Jag tog ett litet steg tillbaka och såg på honom medan jag knäppte upp knapparna längst fram på min klänning innan jag drog den över huvudet. I enbart underkläder stod jag kvar och släppte klänningen till marken. ”would you say no?” frågade jag honom.

 

Tumblr_m7c0m1lgsu1r8mr8jo1_500_large

 

Länge stod han och bara stirrade på mig medan jag roat stod och väntade på honom.

”argh! fuck everything” utbrast han och tryckte sig mot mig. Jag små fnissade mot hans läppar innan jag vandra med händerna över hans bröst, nerför hans mage för att gripa tag i kanten av hans t-shirt. Fort smet jag in med händerna och lät fingertopparna smeka över hans hud, hans händer hade tagit ett grepp om mina höfter och nu klämde han till när mina fingrar nuddade hans hud. Jag började hasa upp tröjan och han lutade sig bak och drog av sig den innan han slängde iväg plagget. Jag la armarna runt hans nacke och tryckte min kropp mot honom vilket fick honom att stöna mot min mun. Hans fjäderlätta smekningar förflyttade sig fram nederdelen av min rygg och stannade vid mitt bh band, han såg mig i ögonen för att söka efter mitt godkännande. Med ett snett leende nickade jag och han fick med lätthet upp spännet, axelbanden blev slappa och trycket från banden runt ryggen släppte. Jag lät mina armar falla så att även bh:n föll till golvet. 

”you are so beautiful” mumlade Justin medan han såg ner på min lättklädda kropp. 

En flämtning lämnade mina läppar och jag lät huvudet falla bakåt när Justins läppar kysste min ena bröst medan hans hand masserade den andra. Hans läppar gick från den ena till den andra innan de fortsatte upp och kysste min hals, jag flätade in mina fingrar i hans hår och stönade när han nafsade på min hud. Han lutade sig bak och nu var våra ögon i jämnhöjd igen, vi båda andades en bit tungt och lika snabbt som det gick från att man klickat på knappen för att lampan att tändes kysstes vi vilt igen. Han la händerna under mina lår och lyfte upp mig, fort lindade jag mina ben runt hans midja. Smidigt snurrade han runt och la ner mig i sängen för att sedan pressa sig mot mig, dock inte tillräckligt hårt för att all luft skulle försvinna ur min kropp.

 

Tumblr_lyo8hjbct81qa29c9o1_500_large

 

 

Hans händer smekte varje liten del av mig som han kom åt och jag började fibbla med hans skärp i byxorna, med liten slit fick jag upp det innan jag med ett enkelt tryck av tummen fick upp knappen. 

Fort drog jag ner dragkedjan på hans jeans och inom kort pryde dem golvet tillsammans med kläderna som redan låg där, jag nafsade på hans underläpp och han stönade kvävt. 

Hans fingertoppar smekte långt ner på min ljumskar och fick mig att kyssa honom hårdare och intensiva. Jag tryckte mina höfter mot hans och de sista plaggen på våra kroppar åkte av. Jag kysste honom snabbt innan jag sträckte mig till kanten av sängen för att få fram till necessären där mamma sedan länge tillbaka lagt ner kondomer men jag aldrig fått användning för. 

Medan han rev upp paket fick jag svårt att inte distrahera honom genom att kysste hans läppar eller tryckte mig hårdare mot honom. Han placerade sig mellan mina ben och kysste mig innan han snabbt trängde in i mig. Jag flämtade till och kastade bak huvudet mot kuddarna i sängen, ett stön lämnade hans läppar innan han började stötta in och ut.

Våra andetag gick fort över till hastiga och orytmiska. 

”Justin...” kved jag och samlade upp en hand lakan som jag hårt klämde. 

 

Tumblr_lzsgc9ylns1qeag52o1_500_large

 

”I love you” svarade han och kysste min hals, han stötte djupare och hårdare vilket fick min rygg att gå upp i brygga. Jag stönade högt och lyfte höfter istället men lindade sedan benen runt hans midja för att pressa honom närmre och djupare in. 

”Olivia...” jag stönade och kände hur det drog ihop sig inom mig. 

”faster, Justin...” fick jag fram och den överväldiga känslan fyllde mig inom kort och jag kunde inte hindra mig själv från att stöna, nästan skrika högt. 

 

*

 

Under en timme låg vi tätt ihopslingrade i sängen, kysste varandra över halsen, nyckelbenen, munnen. Red ut många omgångar och vårt hotellrum fylldes gång på gång av våra flämtningar, stön och kvidande efter den andra. Jag rullade mina höfter en sista gång innan jag kollapsade trött ovanpå Justin och vilade mot hans axel för en sekund. Jag log av den berusande känslan som fyllde min kropp innan jag klev av honom och la mig bredvid.

”I love you” sa jag sedan och han vände huvudet mot mig. ”I love you too babe” svarade han och smekte med handen över min kind, med ett leende böjde jag mig fram och kysste honom. 

 

*

 

Solens strålar smekte över min rygg och värmde min hud, jag log och vände sedan bort huvudet från fönstret för att kunna öppna ögonen. Jag gäspade trött och sträckte försiktigt på mig, jag log mot Justin som låg bredvid mig på mage och sov fortfarande. 

”wake up babe” viskade jag och smekte över hans rygg, han mumlade något innan hans ögonlock fladdrade till och de där gyllenbruna ögonen av hans såg tillbaka på mig.

”good morning, love” hälsade han med sin sexiga morgonröst som bara killar kunde få till och drog in mig i hans famn. Jag log och fortsatte dra fingrarna upp och ner över hans överarm, han la sitt huvud vid min axel och drog in ett djupt andetag som man kan göra på morgonen. 

”you got any plans for today?” mumlade han efter en stund, frågan fick mig att skratta.

”ehm... no, I don’t” svarade jag och jag kände hur han log mot min axel.

”maybe you can show me where I’m going to preform in April” föreslog han och jag log genast. 

”of course” svarade jag. ”you are going to preform in a big golf ball called Globen”

”a golf ball?” ekade han förvånat och lyfte på huvudet. 

”yeah, a golf ball” skrattade jag och han ryckte förvånat på munnen innan han la sig ner igen. En timme senare hade vi lyckats dra oss upp ur sängen och klätt på oss. 

Jag hade ännu en gång satt på mig en klänning, denna gång en rosa med knappar på sidan. Justin hade satt på sig ett par jeans tillsammans med en enkel t-shirt och keps.

 


 

Jag flätade samman våra fingrar och drog med honom ut, vi tog tunnelbanan till Skärmabrink och därifrån var den en bit att gå. 

”you see that?” frågade jag och pekade på Globen som nu visade sig, Justin såg med stora ögon på den. ”it’s really a big ass golf ball” skrattade han och jag log roat.  

”yeah, they made it a golf ball so the sound will bounce around inside on the walls andautomatically make it better and louder” berättade jag. ”and at special nights it glows with different colors, like if there’s a hockey game and Djurgården is playing. Then Globen will light up in blue, yellow and red” han log fascinerat.

”so when you are having your consert maybe it will light up in purple or something” fortsatte jag och han såg förväntansfullt på mig. ”really?” 

Jag skrattade. ”well, it’s going to be some kind of color anyway” 

När vid stod vid foten av den stora vita bollen såg han med rynkat ansikte, tack vare solen, upp och jag hörde hur ett litet ”wow” smet ur hans mun. Jag skrattade.

”come on, you must have seen far more impressive places than this” sa jag.

”well, probably but this is special” svarade han och såg på mig. 

”but here’s one thing, why didn’t you go with friends area instead of Globen?” frågade jag.

”friends what?” han såg förvirrat på mig. 

”friends area, it’s a place that would have allowed 65.000 people. Globen only takes 16.000 people” förklarade jag och han såg snopet på mig.

”I don’t know, I’m not really the one how decides the places” svarade han och ryckte på axlarna, jag nickade förstående. 

 

"you see that?"

 

 

*

 

”we better get back to the hotel, we need to pack our bags” sa jag när klockan började närma sig fyra på eftermiddagen, vi hade spenderat dagen inne i Globens köpcentrum, ätit lunch på McDonalds och tittat runt i klädaffärerna. Enligt mig, tycker jag inte att Globens köpcentrum är något särskilt då jag hellre gillade att tillbringa tid i Gallerian inne i T-Centralen. Justin nickade och vi tog nu tunnelbanan från Gullmarsplan som låg mycket närmre Skärmabrink, tysta satt vi under färden tillbaka till Gamla Stan. 

Vi passerade lobbyn och kom upp till vår våning, där satte blev jag trött på tystnaden men orkade fortfarande inte prata så jag gick fram till den lilla radion som stod på bordet, snabbt fick jag in ”NRJ” och nickade gillande. 

”Flytta På Dej” med Alina Devecerski spelades, jag gick fram till klädkammaren där vi ställt in våra väskor. ”what’s the name of this song?” frågade Justin och stod i dörröppningen när jag vände mig om men min resväska i famnen.

”you need to move” svarade jag och han flyttade sig genast från dörröppningen, jag skrattade. ”what?” frågade han.

”it’s the name of the song” svarade jag och han såg först förvirrat på mig innan han skrattade. ”oh” svarade han och en svag rodnad spred sig på hans kinder, fort kysste jag hans kind innan jag satte mig på golvet med väskan. Jag valde ut kläder för imorgon och packade sedan ner resten i väskan och lät tandborsten och borsten vara för att packa ner det imorgon. Jag andades ut när jag väl var klar och kröp upp bredvid Justin som satt lutad mot säng gaveln med telefonen i handen. ”what are you doing?”

”just checking twitter” svarade han. ”my fans probably think I have died because I haven’t tweeted in week or so” jag log roat och skakade på huvudet, jag kikade ner på telefonen. 

 


 

Så fort han hade laddat sidan kom det genast flera tusen nya ”mentions” och alla hade i stort sett samma meddelande, de bad honom att han skulle följa dem eller lägga märka till dem. ”how many followers do you have now?” frågade jag. 

”27 833 379” löd siffran men det var bara för stunden, numret ökade gradvis var 5:e minut.

”wow” sa jag och han skrattade. 

”soon about to catch up with Lady Gaga, only one and a half millions or so and then I’ll have beaten her” sa han och nu var det min tur att skratta.

”only one and a half millions” imiterade jag och himlade med ögonen.

 


 

hahahhaha, alltid lika aaaawkward att skriva sex scener... 

speciellt när jag kommer på vem jag faktiskt skriver om och så spelas hans låt i min 

stereo... hehheeh... xD men hoppas ni gillade det. 

kommentera! jag vet att ni kan. ♥ ni vet inte hur glad jag blir av dem, they make my day.

tack för dem jag fått, dem motiverar mig verkligen och stöttar. =)

tack till er, puss o kram. ♥ love! 

 
 
 

Kapitel 35 - The Biggest Mistake Of My Life

 

”what are you trying to do? you want me to fuck you right here and now?” frågade Justin plågat. ”and for gods sake sit still” fortsatte han då jag skrattat och återigen rört på mig i hans knä.

”maybe” svarade jag och log sedan busigt mot honom.

”nej, men titta vem vi har här!” utbrast Katarina högt och jag såg genast bort från Justins plågade ansiktsuttryck för att se vem hon välkomnade. Jag flämtade till när jag såg ansiktet som tillhörde kroppen, nej...

 


 

Vad gjorde han här!? När jag såg att hans familj var här men inte han hade jag skrattat mig lycklig, inombords. Men aldrig trodde jag att han skulle dyka upp senare på kvällen, den tanken hade aldrig slagit mig. Jag såg hur han log och hälsade på alla tills våra blickar möttes och leendet rann av hans ansikte. 

”babe, what’s wrong?” Justin petade på mig och det fick mig att genast vände bort blicken från Marcus och se på honom istället. 

”nothing” svarade jag och försökte ignorera Marcus brännheta blickar. 

Ur ögonvrån såg jag hur han gick med målmedvetna steg fram mot mig och Justin, med ett leende la jag armarna runt Justins nacke men han såg bara oroligt på mig.

”du är tillbaka i Sverige ser jag” jag spände hårt käkarna medan jag irriterat vände blicken mot honom. Han hade inte förändrats ett dugg sedan jag sett honom senaste, hans bruna lugg stod upp likt Justins, hans bruna, nästan svarta ögon hade fortfarande den där glimten som gjorde att man ville veta mer och fick en att göra allt dem vädjade en till att göra och jag såg att han hade alla sina vältränade muskler kvar. 

My, my, hade jag sett dem där musklerna som han inte alls skämdes för att visa. 

”och du har kvar ögonen ser jag” hånade jag och klistrade på ett leende.

Han ignorerade och vände sig mot Justin istället. ”vem är detta då?” frågade han. 

”Marcus, Olivias ex-boyfriend” hälsade han och sträckte fram handen mot honom.

 


"Marcus, Olivias ex-boyfriend"

 

”what the fuck!? Vem hälsar så?” utbrast jag innan Justin hann så mycket som sträcka fram handen för att hälsa. 

”yeah, Justin. This is Marcus, the biggest mistake of my life” la jag till och log sedan överseende mot Marcus. ”that’s sounds better” 

”kan inte påstå att du var mitt bästa heller” sa han och såg kyligt på mig. 

Ilskan kokade inom mig och häftigt reste jag mig ur Justins knä för att sedan storma in i huset, jag fick bita ihop hårt för att inte skrika rakt ut i frustration. Jag gick in i köket där Katarina stod och diskade. 

”men Kattis då” utbrast jag, hon vände sig med ett leende mot mig. 

”hej, Olivia” hälsade hon. ”nej, nu tar du och släpper disken och går ut och umgås med dina gäster, låt mig sköta det” protesterade jag och gick fram till vasken som var full av disk och vatten. 

”åh, jag vet in-” började hon. ”nej! Inga men, gå” beordrade jag och hon skrattade.

”tack Olivia” sa hon innan hon lämnade köket, med en suck stoppade jag mer händerna i vattnet och hittade en tallrik. Jag grep tag i diskborsten och skrapade bort de gamla matresterna innan jag sköljde den under vattenstrålen. Hur länge jag stod och diskade vet jag inte, men det jag visste var att min plötsliga humörsväng hade lagt sig och jag stod istället och nynnade medan jag diskade det sista. Ett par armar lade sig runt min midja innan fjäderlätta kyssar smekte min hals. ”Justin” fnissade jag när det kittlades. 

Han fortsatte upp till min käke och jag rynkade pannan när hans händer vandrade ner till min rumpa, det är inte likt honom. 

Häftigt snurrade jag runt så löddret stänkte, framför mig stod inte Justin utan Marcus och ett triumferande leende pryde hans ansikte. Jag flämtade till. 

”jag vet att du gillar hur jag kysser din hals och jag slår vad om att du saknar mig, Justin där ute är bara en tröst” sa han och skulle precis sträcka sig fram för att kyssa mig. Men jag reagerade lika fort som blixten och svingade en hård örfil över hans kind.

”dina kyssar äcklar mig och jag hade faktiskt glömt din existens tills du visade ditt nylle här ikväll. Och om du så mycket som rör Justin eller förolämpar honom så får du med mig att göra” hotade jag innan jag slängde diskborsten i vattnet och stormade sedan ut ur köket. 

Marcus skratt ekade bakom mig. ”vad tänker du göra? Stöna mig till döds, för det vet jag att du är bra på” jag stelnade till mitt i steg, he did not just say that!

 

Min vistelse här i Sverige hade varit oförglömlig, alla jag träffat på hade varit hur trevliga som helst och staden som vi befann oss i, Stockholm, var en riktig skönhet. 

”okay, I just have to ask. Don’t you ever get tired of it all?” frågade mannen som hette Henrik, han hade presenterat sig som Melindas pappa. Jag log mot honom.

”of course, sometimes I wished I could just go back to be a normal teenage boy but I’m living my dream, I’m able to reach out with my music, help different kind of charities” 

Han nickade. ”yeah, I’ve heard quite a lot about you over the years” svarade han innan han nickade bort mot sina döttrar, jag log roat. 

”my fans are great” sa jag. ”if the paparazzis would disappear, my life would be perfect” 

Han nickade förstående och öppnade munnen för att säga något när ett argt rop hördes inifrån huset, förvånad såg jag upp och andra sekunden kom killen Marcus ut stapplande genom altandörren. Snart följd av en arg Olivia, hon hade samma blöd i ögonen som när hon kröp ut ur busken för att banka skiten ur tjejen som knuffat henne. 

”I can’t believe I ever dated you!” röt hon innan hon knuffade honom hårt i bröstet. 

Marcus svarade något på svenska innan han la till. ”it was priceless”

Detta fick Olivia att tåras upp och ett sårat uttryck blandat med raseri fyllde hennes ögon.

Genast grep hon tag i det närmaste hon kunde komma åt för att kasta på honom, till vår lycka var det bara en kudde men jag var snabbt uppe på fötterna för att förhindra henne för att kasta någon som verkligen kunde skada honom. 

”Olivia, Olivia” jag grep tag om hennes ena handled och fick fort tag om andra när hon tänkte göra motstånd. ”look at me” sa jag och hon verkade lugna ner sig så fort hon såg in i mina ögon, hon andades ut och hennes muskler slappnade av.

”let’s go home” sa hon och utan som så mycket som en blick på någon annan, grep hon tag i min handled istället och drog med mig in i huset. Melinda, Cornelia och kvinnan vid namn Katarina och en annan kvinna var oss hak i häl. 

 

”Lilo, jag är så ledsen jag trodde inte han skulle komma” jag slet till mig min jeans jacka och krängde på mig den. 

”jag vet, det är inte ditt fel. Men jag vill inte vara kvar, vi hörs imorgon okej?” sa jag fort och kramade om Cornelia och Melinda och vinkade glatt till Katarina och Magdalenas oroade ansikten.

”okay, will you now tell me what just happened?” vi hade nästan hunnit bort till tunnelbanan när Justin bröt tystnaden. Jag suckade men insåg mycket väl att jag skulle behöva ge honom en förklaring för händelsen i huset. 

”okay, just wait” sa jag och lät kvinnan stämpla remsan. ”as you know, Marcus and I was a couple back in Sweden. We were one of those couples that started early and everybody thought would last forever” började jag och himlade med ögonen. Vi satte oss på en utav stenbänkarna för att vänta på tåget mot Åkeshov. 

”I started to get a little worried what would become of us when I moved to Canada but he took well care about that himself” fortsatte jag och vi klev på tuben. 

”about a week before we moved I walked home to him so we could talk about it but instead  it ended in yelling and a lot of throwing his dearest things in the wall”

”he was cheating” sa han fort utan att jag behövde säga orden och han kramade tröstande min hand. 

”yes, butnot only with one girl but two girls” fortsatte jag och det stack i bröstet av minnet.

”he was doing two girls at the same time” utbrast han förfärat och jag nickade.

”like I said, he’s the biggest mistake of my life” jag ryckte nonchalant på axlarna. 

”I’m sorry, he don’t and didn’t deserve you. Not even I deserve you” det fick mig att haja till.

”don’t you ever think that, if there’s somebody how doesn’t deserve the other one. Then that one is me” utbrast jag och han log mjukt mot mig.  

”you’re wrong” mumlade han innan han kysste mig. 

Jag suckade frustrerat men skrattade. ”and you're impossible” han log roat mot mina läppar. Vi klev skrattandes av tunnelbanan när den stannade i Gamla Stan och fick sedan gå den relativt korta biten bort till hotellet. Hotellet såg majestätiskt ut från håll då det lös upp av olika lampor och sken i mörkret.

 


"you're impossible"

 

Från håll hörde jag hur klubbarna spelade hög musik och lyssnade för en sekund, jag fnittrade till när minnena från kvällen spelades upp i huvudet.

Eftersom låten som pumpades genom högtalarna var ”Tonight I’m Fucking You”

Jag såg upp på Justin som gick med armen om mina axlar och jag med min arm runt hans midja, med ett leende sträckte jag på mig och återupprepade min mening för honom innan jag nafsade på hans örnsnibb. Reaktionen jag hade fått första gången var roande men nu lös hans ögon av endast hunger och lust, vi gick genom lobbyn som nu låg tyst och enbart en kvinna med sitt hår stramt uppsatt på huvudet satt bakom disken. Hissen plingade till och vi klev in, så fort hissdörrarna stängdes framför oss tryckte Justin upp mig mot väggen och jag fnittrade roat.

”you really need to stop doing that if you don’t want me to lose control” sa han ansträngt, jag ignorerade hans varning och lät istället mitt finger smeka över hans läppar.

”maybe I want you to” sa jag och det hann inte gå många sekunder för än hans läppar var trycka mot mina. 

 

Tumblr_lxvvffln2c1qhvaldo1_500_large

 


 

ojoj! ACTION, slagsmål o lite make out in the elevator!!! 

vad tror ni det leder till?? kommer dem göra det eller ännu en gång avstå?? ;)

KOMMENTERA! vet att ni kan o jag har skrivit halva kapitel 36. ♥

puss o kram på er. LOVE YOU! 

 
 

Kapitel 34 - What Are You Trying To Do?

”was it fun?” frågade han och kramade min hand.

”yeah” svarade jag och log mot honom. ”but I wished they didn’t have to get so drunk” 

Justin nickade instämmande. ”I mean, wouldn’t it be cozier to have a night to remember?” 

”I agree” svarade Justin. ”but alcohol can be fun in modest amounts” Jag skrattade. 

 


 

Jag snurrade runt på tårna framför spegeln och studerade hur jag såg ut både fram och bak. Jag hade dragit fram en svart klänning ur min resväska och såg nöjt på mig själv genom spegeln, överdelen på klänningen hade spetstyp och en svart inbyggd bh vilket gjorde att huden mellan bh:n och kjolen täckets av endast det svarta spetstyget. På axlarna likadant, kjolen räckte mig en bit ner på låren och på fötterna hade jag ett par svarta ballerinaskor. Jag log och ställde mig på hela foten igen. 

Håret hade jag enbart borstat och sedan låtit det vara, det brukade själv locka sig ju längre tid det gick efter borstningen. Dock hade jag gett mina ögon en omgång, enbart för att jag hade lust och vi skulle på middag, mascara och en rand av eyeliner låg på mina ögonlock. Med ett leende grep jag tag i min jeans jacka och gick ut ur badrummet för att mötas av Justin som redan satt klar på sängen, snygg som alltid hade han klätt sig i en svart t-shirt tillsammans med en svart jacka.

På benen hade han även där ett par svarta byxor men det verkade som att materialet på framsidan var av läder tillsammans med ett par röda supras på fötterna. 

 


 

”you ready?” frågade jag i stort sett för at få hans uppmärksamhet då det var uppenbart att han redan var klar och han satt och väntade på mig

Hans blick rycktes genast från telefonen i hans hand och upp mot mig, han stelnade till och jag såg hur hans ögon utvidgades. 

”this is even worse” mumlade han fram och jag såg frågande på honom medan jag sneglade ner på mig själv. Tyckte han jag såg ful ut?

”I should lock you inside a cage and never show you to the world. Someone might steal you” förklarade han med fortfarande lika stora ögon. Genast blossade mina kinder upp i en hög röd ton, han reste sig från sängen och gick fram till mig. 

”you look really beautiful” mumlade han och la armarna runt min midja för att sedan dra min kropp intill sin egen. ”thank you, you look really handsome” and sexy. 

”thank you babe” svarade han och jag log glatt mot honom. 

”I love you” sa jag sedan medan jag böjde mig fram och kysste honom.

Han besvarade kyssen men lutade sig sedan tillbaka. ”I love you too” 

 

*

 

”Olivia! Vad länge sedan, hur mår mamma? Trivs ni bra i Kanada?” Melindas mamma, Katarina, öppnade sina armar medan hennes ljusa röst öste frågor över mig.

Jag skrattade och kramade henne. ”mamma mår jättebra och ja, jag har börjat vänja mig vid allt, människorna, språket, skolan” svarade jag med ett leende. 

”åh, vad skönt att höra. Men vem är denna unga man du har med dig?” frågade hon med glimten i ögat och vände sin uppmärksamhet mot Justin istället. 

Återigen skrattade jag. ”Katarina, this is Justin. Justin this is Katarina” 

De skakade varandras hand och Justin la en kommentar över hur vackert deras hem var, vilket det verkligen var. Melinda bodde i en utav villorna i Pungpinan och hela huset var modern intrett, rostfria vitvaror, ekbänkar, vita väggar, lagom stora fönster.

Katarina tackade genast så hemskt mycket för komplimangen och vi tilläts sedan gå in i huset. 

”ni behöver inte ta av er skorna!” utbrast hon när jag började kliva ur mina ballerinaskor, jag nickade och satte på mig den igen. ”come on” sa jag till Justin och drog med honom genom huset som jag kände lika väl som om det vore mitt eget. 

Vi klev ut på altanen som alltid var lika härlig varje sommar då de tog ut soffan, mattorna, stereoanläggningen, borden och det blev till ett rum som lika gärna skulle kunnat befinna sig inomhus.  

 

"ni behöver inte ta av er skorna!"

 

På altanen satt redan massa människor, Cornelias familj var där, Melindas två lillasystrar, familjen Jonsson som bodde en bit bort och familjen Häggvik som bodde snett nedanför där jag bodde förr. Även fast Melinda bodde här och familjen Häggvik bodde vid Svartågatan så träffades dem ofta, gamla barndomsvänner. 

”nej, men är det inte Olivia” utbrast Greta och ställde sig upp, jag log mot henne och besvarade hennes kram. Våra hälsningar avbröts när Melindas lillasystrar på 11 och 13 år skrek till, jag såg förvånat på dem i tron om att en insekt hade skrämt dem till vettet men de hade sina klotrunda ögon fästa på Justin innan de kom på fötter och sprang rakt fram till honom. Justin tog snubblande ett steg bak när de slängde sig på honom innan han log varmt och så gott han kunde kramade dem tillbaka. ”hi girls” hörde jag han hälsa.

”and this is-” började jag för att presentera Justin nu när spotlighten ändå låg på honom.

”JUSTIN BIEBER!” skrek Esmeralda och slet sig från honom för att istället hoppa på stället. Jag skrattade. 

”yes, this is Justin Bieber” sa jag och vände sig mot dem andra som såg först förvånat på tjejerna innan de vände blicken mot Justin. 

”så du har haft lite roligare i Kanada än du fått oss att tro” retades Melindas pappa, Henrik, och jag gapade genast stort men kunde inte undgå att skratta.

”håll tyst” skrattade jag och han skrockade gott innan han förde ölflaskan till munnen. 

”jag kan inte fatta att det här händer mig, gud måste älska mig” kvittrade Esmeralda.

”jag trodde inte du trodde på Gud” påpekade jag och såg med ena ögonbrynet höjt på henne, hon såg genast menande på mig. 

”mäh!” utbrast hon och jag skrattade, lilla Ofelia klängde fortfarande vid Justin midja och verkade aldrig vilja släppa taget. 

”Lilo!” kvittrade Cornelia när hon kom ut genom altandörren och skulle precis krama mig när hon fick syn på Justin, hon skrattade.

”I see you have met Ofelia and Esmeralda, they see themself as Sweden’s biggest fans” berättade hon och han skrattade. ”I wouldn’t doubt that” svarade han. 

”Ofelia, Esmeralda!” sa Melinda högt när hon kom ut på altenen. ”sluta klänga på honom, det är oartigt” fortsatte hon och såg strängt på dem vilket fick dem att släppa taget. 

De båda flickorna hade stor respekt för sin storasyster och lydde i stort sett alltid hennes order, när de gjorde som hon sa log hon varmt mot dem. 

”han är inte en leksak” sa hon sedan och de nickade. ”gå nu in till mamma, hon behöver hjälp i köket” de båda gick lydigt in i huset men något nedsänkta huvuden. 

”welcome” sa hon sedan och jag skrattade, Justin såg förvånat efter flickorna men log sedan.

”thank you” mumlade han. ”and hi by the way, nice to meet you” sa han sedan till resten som lyssnade på vår konversation, de skrattade. 

Ett högt skall gen genom luften innan Dixie och Pluto kom lunkande, Melindas enorma hundar kom med sina tungor hängande och jag hälsade glatt på dem. 

”är det möjligt att dem kan ha blivit ännu större?” frågade jag och Cornelia skrattade.

”jag tycker det varje gång jag ser dem” sa hon och jag flinade.

”Euphoria” spelades genom Spotify och pumpades ur högtalarna, jag log och satte en hårslinga bakom örat. 

 

Tumblr_m7tq1mrsoh1r32jsoo1_500_large

"jag tycker det varje gång jag ser dem"

 

 

*

 

”middagen är serverad” ropade Katarina och allt småprat dog ut för någon sekund innan det fortsatte medan alla satte sig till bords. Jag drog med mig Justin bort och satte mig ner bredvid Melinda och Justin tog stolen bredvid mig. Dem hade lagat stora mängder av klyft potatis och grillat massa varianter av kött, allt såg så gott ut att det vattnades i munnen på mig. 

Middagen flöt på likt en dans och musiken spelades lågt i bakgrunden, Dixie och Pluto hade lagt sig bredvid varandra i gräset och njöt av den sista solen. För ett ögonblick lät jag mig själv fokusera på vad som faktiskt kom ur högtalarna och jag drog på mungiporna när jag insåg att det var ”Fuck U Betta” med Neon Hitch. 

Jag sneglade på Justin som lyssnade på något som Ofelia försökte förklara för honom, dock med en del svårigheter då hon inte var den bäst engelsktalande kvinnan i huset. 

När hon återgick till sin mat sträckte jag mig fram mot honom för att viska i hans öra lagom för att artisten skulle sjunga. 

”she can fuck you good but I can fuck you betta” Justin stelnade till för att lyssna på mina viskande ord innan jag busigt satte mig i min stol igen och återgick till min mat. 

Ur ögonvrån såg jag hur han vände blicken mot mig och jag kunde nästan gissa mig till hur stora hans ögon var. Jag kunde inte hindra mig själv från att småfnissa. 

”it’s true you know” viskade jag i hans öra när middagen var avklarade och jag rest på mig för att lämna min tallrik i köket. Jag satte ner min tallrik tillsammans med bestick i diskmaskinen och Justin kopierade mina handlingar, han la sedan armarna runt min midja och vi gick i synk tillbaka ut till altanen. 

”well, that’s a fact we’ll eventually have to find out” svarade han och kysste sedan slutet av mitt käkben precis vid halsen, jag rös av välbehag och ett leende spred sig på mina läppar. 

”I guess so” svarade jag och sköt busigt bak mina höfter så jag trycktes mot hans kropp.

”but not here, right now” hörde jag han stöna in i mitt hår och jag skrattade. 

 


"middagen är serverad!"

 

  

*

 

”now relax and get on your back, if you wanna scream yeah” jag stod och pratade med Cornelia när Justin kom upp bakom mig och viskade en rad från Ushers låt ”Scream” i mitt öra. Genast bet jag mig i läppen och kände hur lusten fyllde mig, försiktigt vände jag på huvudet för att se på honom. Jag fick hålla emot med allt jag var värd för att inte slänga mig över honom just då och där. Jag såg hur en nöjt flin spred sig på Justins läppar. 

”it’s spelled pay... back” svarade han innan han snabbt kysste mig och försvann bort igen. 

Stum blev jag stående men log snart roat, från stereon spelades Ushers låt och jag vände mig mot Cornelia igen som såg frågande på mig.

”ehm... vart var jag?” frågade jag henne och hon skrattade.

 

*

 

”excuse me I don’t mean to be rude, but tonight I’m fucking you”  Jag hade slagit mig ner i knät på Justin där han satt i soffan och småpratade med några och viskade tajmat in låttexten från ”Tonight I’m Fucking You” med Enrique Iglesias och Ludacris, i hans öra. 

Jag log mot hans minn innan jag justerade hur jag satt i hans knä och var noga med att diskret rulla mina höfter. Ett mycket svagt skön lämnade hans läppar medan han grep hårt om min höfter och vilade sin panna mot min axel. Jag skrattade svagt och smekte med handen över hans kind innan jag vände mig mot dem han pratat med för att åtminstone försöka hänga med i samtalet.

”what are you trying to do? you want me to fuck you right here and now?” frågade Justin plågat. ”and for gods sake sit still” fortsatte han då jag skrattat och återigen rört på mig i hans knä.

”maybe” svarade jag och log sedan busigt mot honom.

”nej, men titta vem vi har här!” utbrast Katarina högt och jag såg genast bort från Justins plågade ansiktsuttryck för att se vem hon välkomnade. Jag flämtade till när jag såg ansiktet som tillhörde kroppen, nej...

 


 

vad tyckte ni om deras lilla lek?? ;) hahahhaa, naughty. 

vem tror ni det är som får henne så upprörd?? kommentra, ni vet att dem betyder allt. ♥

 

 

Kapitel 33 - Those Special Words

”är du tillsammans med Kanadas bög?” utbrast Måns och jag såg genast med en brännhet blick på honom. ”om det är någon som är bög har så är det du” fräste jag.

Han höjde genast på händerna i ett tecken på att han gav upp. 

”anyway, Justin - my old clase, my old clase - Justin” sa jag och skratt spred sig.

”vad personligt” sa Daniela och himlade med ögonen innan hon gick bort mot elden igen, många följde hennes exempel och kvar stod... Lucas. Jag suckade och drog med mig Justin bort.

 


 

”I love you” 

 

Det var så han hade sagt, ordagrannt. Jag hade suttit ute på bryggan vid hopptornet, dragit av mig skorna, kavlat upp jeansen och stoppat ner fötterna och en bit av vaderna ner i det mörka vattnet. Sett ut över sjön och blickat upp mot den rosa himlen. 

Jag hade lett och slutit ögonen när ett par armar hade lindat sig runt min mage och Justin kramat åt. ”hey babe” hade han sagt.

”hey” hade jag mumlat fram och öppnat ögonen igen, han vilade sin haka mot min axel och jag njöt av värmen som strålade från hans bröstkorg. 

”why are you sitting here and not with your friends?” hade han viskat i mitt öra. 

”I don’t know” hade jag svarat ärligt, jag kände hur han nickade och jag pendlade lugnt fram och tillbaka med benen i vattnet. Ännu en gång hade jag sett upp på himlen och försökte utestänga pratet från stranden och istället lyssna på vinden och de fåglarna som fortfarande var vakna. Det var då han hade yttrat dem där speciella orden som alla längtar efter att få höra någon gång i livet utav den där speciella personen. 

Han hade viskat, precis som att det inte var meningen att jag skulle höra det.

Förvåning men också en sprudlande glädje hade fyllt mig och med stora ögon hade jag vänt mig om i hans famn. ”you do?” hade jag viskat.

Hans ögon hade gnistrat när han försiktigt nickade på huvudet. 

 


"I love you"

 

 

”I love you too, Justin” svarade jag och ett leende spred sig på hans läppar. 

Mjukt tryckte han sina läppar mot mina och jag slog fort armarna runt hans nacke. 

”I love you” upprepade han och jag skrattade till. 

 

*

 

”så hur fungerar det med Tommy? Fick ni någon rätsida på ert förhållande?” frågade jag, jag hade tagit med mig Cornelia och Melinda som en liten vända. Jag ville så gärna berätta för dem vad som hänt på bryggan men fegat ur och frågat Melinda hur det gick med hennes kille istället. 

”vi pratade ut och bestämde att vi skulle försöka igen” svarade hon och strålade av lycka. 

Jag log glatt mot henne. ”well, I’m happy for you!” svarade jag.

”men om han så mycket som får dig att se ledsen ut igen kommer jag personligen knäcka alla ben i hans kropp” varnade jag och Cornelia stämde genast in.

Melinda skrattade men nickade. ”jag ska hälsa honom det” 

Jag vände blicken framåt och bet mig nervöst i läppen. ”vad är det?” frågade Cornelia.

Dem känner mig för bra! ”ehm... jag har en sak att säga” började jag. 

”antagligen gör jag en för stor sak över det här men...” fortsatte jag och nu såg de oroligt på mig. 

”vad det än är Lilo, kan du berätta för oss” försäkrade Cornelia.

”precis, vi kommer-”

”Justin sa att han älskade mig” det bara sprutade ur mig innan jag hann stoppa mig själv.

Melinda och Cornelia såg stumt på mig med hängande hakor innan de plötsligt kom till liv och tjöt högt. ”he did what!?” skrek Melinda och jag skrattade. 

”oh my god!” kvittrade Cornelia. ”okej, jag vet att det är tidigt men jag har redan bestämt ert bröllop” fortsatte hon och jag såg förvånat men roat på henne.

”Cornelia” sa jag och slog henne lekfullt på armen, hon himlade med ögonen.

”whatever” sa hon och jag skrattade. ”men vänta” sa hon sedan och grep tag i min arm.

”vad svarade du då?” frågade hon allvarligt, genast kände jag hur mina kinder hettade.

”att jag älskade honom också” svarade jag blygt och nu tjöt dem likt grisar igen.  

Med ett leende vände jag mig om och såg ner mot grillplatsen, Justin satt på en stock och framför honom satt några tjejer som jag från håll inte kunde placera och svarade artigt på deras frågor. Deras ansikten i respons sken likt solar och de tjöt lika illa som Cornelia och Melinda. 

”ska vi gå ner igen eller?” frågade jag och de såg genast busigt på dig.

”vill du ner till din kille, va? Va?” retades dem och småknuffade och petade på mig.

Jag log generat. ”lägg av” svarade jag och de skrattade. 

”nej, men jag tänkte faktiskt gå ner och rädda honom” sa jag och pekade neråt, genast vände dem blicken dit jag pekade. ”oh” slapp ur Melindas mun och Cornelia nickade instämmande.

”let’s go then” utbrast hon och gick så fort sanden tillät henne bort mot dem andra.

Jag och Melinda gick roat efter henne. 

 

*

 

Skratt, höga rop, musikens dunkande, sluddrande fyllde grillplatsen då all sprit som de hällt i sig började gå dem alla åt huvudet. Jag och Justin hade inte druckit en droppe av vad dem sträckt fram till oss, jag brukade annars vara med och festa men kände mig inte alls på humör ikväll att drifta bort och glömma bort vad jag gjorde.

Det var dock inget som bekymrade resten, Melinda var förstås inte lika full som Cornelia som tog varje tillfälle i akt att göra allt som hon inte var tillåten att göra av sina föräldrar, att göra. Jag sträckte ut ena benet för att jag skulle kunna nå min telefon i fickan.

02.30 visade klockan och jag gäspade. 

”are you tired?” jag log och lutade mig mot Justins axel.

”a little” svarade jag och han la armen runt mina axlar. 

”you want to go home?” frågade han då, jag tänkte efter en stund och såg mig omkring.

Allt det roliga med den här träffen hade nu försvunnit nu när ingen var vid sina sinnes fulla bruk och istället klängde på varandra, dansade eller kysstes i sanden. 

Jag suckade och nickade på huvudet. ”I’m just going to say goodbye to Cornelia och Melinda” sa jag och reste på mig. 

Cornelia hittade jag dansandes tillsammans med dem andra, jag grep tag om hennes arm och drog henne mot mig. Hon snubblade till innan hon sken upp när hon fick syn på mig.

”LILO! Dansa med mig” ropade hon.

”nej, jag ska åka hem. Men vi hörs, okej?” hon nickade frånvarande medan hon stod och gungade på stället, jag suckade trött och gick bort för att hitta Melinda istället. 

Hon satt på en stock och såg ut över vattnet, jag log och gick fram till henne.

”hur går det?” frågade jag henne, genast såg hon upp på mig och log.

”bra” svarade hon kort och reste på sig.

”jag och Justin tänkte dra oss hemåt nu” sa jag och hon såg fort trumpen ut.

”okej, då ses vi på fredag igen” sa hon och log. 

”klart” svarade jag och kramade om henne, jag flätade samman mina fingrar med Justin när jag kom tillbaka till honom och drog med mig honom upp till parkeringsplatsen som fanns uppe vid portarna. Nu när det var ännu mörkare ute hade jag absolut ingen lust att vandra genom skogen, istället skulle vi behöva ta omvägen runt men det gjorde inte så mycket. Våra skor skrapade mot asfalten och gruskornen knastrade under skosulorna. 

”was it fun?” frågade han och kramade min hand.

”yeah” svarade jag och log mot honom. ”but I wished they didn’t have to get so drunk” 

Justin nickade instämmande. ”I mean, wouldn’t it be cozier to have a night to remember?” 

”I agree” svarade Justin. ”but alcohol can be fun in modest amounts” Jag skrattade. 

 


 

blev inte speciellt långt men hade typ ingen inspiration till kapitlet... alls. =/

usch... detta börjar kännas jättesegt. eller vad tycker ni??

är det bra/dåligt? vad tycks? kommentera, vill verkligen veta vad ni tycker! ♥

kramisar, sov gott. ;) 

 

Kapitel 32 - Look I'm Pregnant


”oh, så ni är i Bagis alltså. Tänkte bara säga att jag har två saker ni måste boka in i ert schema, vår klass har bestämt träff på onsdag och dessutom har min mamma planerat ihop en grillkväll  på fredag hemma hos oss och hon tar inte ett nej” berättade Melinda och jag skrattade. 

”vi kommer, lovar. Ska nog börja dra oss till hotellet snart, börjar bli himla trött” sa jag och såg på Justin som stod med händerna i fickorna. 

”gör så, vi hörs och ses” svarade hon och jag la på telefonen.  

 


 

”the best thing about staying at a hotel is the buffé, cause you’re not forced to cook” sa jag nöjt när vi återvände till hotellrummet efter att avnjutit middagsbuffén nere i salongen. Jag hade ätit så mycket att jag såg gravid ut om jag spände ut magen, roat gick jag fram till spegeln och drog upp t-shirten. ”look I’m pregnant” skrattade jag.

Justin kom upp bakom mig och la händerna över min mage, jag slutade skratta och studerade oss i spegeln. Tänk om situationen var verkligen och jag faktiskt var gravid och inte proppad med en massa mat. Jag lät blicken vandra från min mage och upp till Justins ögonen som såg tillbaka på mig genom spegeln, jag log tunt på honom. 

Jag släppte min t-shirt men han behöll sina händer på min mage och smekte mjukt med sina tummar över min hud. ”would you leave me?” frågade jag. 

”never” svarade han och ett lugn sköljde genom min kropp, han skulle stanna även om den stora bördan gentemot att ha ett barn vid så ung ålder skulle drabba oss.

Han skulle stanna vid min sida. 

 

*

 

”what’s the plan for the day?” frågade Justin, vi satt nere vid ett bord med en varsin tallrik framför oss med frukost. 

”ehm... don’t know, maybe we can walk around in Gamla Stan and I can show you T-Centralen as well” svarade jag och han nickade. 

”what does ”Gamla Stan” mean, if you can translate it?” frågade han efter en stunds tystnad.

”Old City, if I translate it right off” svarade jag med ett leende. ”this was Stockholm from the beginning but through the years it has grown bigger” berättade jag. 

”all the buildings that we will see today in the alleys are the original buildings from the past, my mom lived in one of these apartments when she was younger. She told me it has paper thin walls but high ceilings” fortsatte jag och Justin log. 

  

*

 

 

”here on the winters they but up stalls that sell all kind of things, christmas angels, bread, roasted almonds” berättade jag och såg ut över Gamla Stans torg, tillsammans med Cornelia och Melinda hade jag många gånger varit inne på julmarknaden. Känna doften från bakelser, se de olika belysningarna, dricka varm choklad. 

De gamla husen tornade upp sina runt torget där turister från olika länder stod och fotade.

Min mobil vibrerade i min ficka och jag tog fort upp den. 

”bitch, vart är ni?” Cornelias hälsning fick mig att skratta. 

”vi är i Gamla Stan” svarade jag och hon skrattade lågt. 

”kom till T-C istället” bad hon. ”ja, vi kommer snart. Vart är ni?” frågade jag. 

”vi sitter på trappan vid plattan” svarade hon, vi sa snabbt hejdå och jag la ner telefonen i fickan igen. ”who was it?” frågade Justin. 

”Cornelia” svarade jag. ”what did she want?”

”she thought we should come to T-C, so lets go” svarade jag och drog med honom bort mot en gränd som skulle ta oss ner till tunnelbanestationen. Till min förvåning satt samma gubbe bakom spärren och stämplade vår remsa. 

”wasn’t that-” började Justin. ”the same man, yeah” fyllde jag i och han skrattade. 

”WHAT’S UP BITCHES!?” tjöt Cornelia när hon fick syn på oss och studsade genast nerför trappstegen och slängde sig på mig, jag skrattade och kramade tillbaka.

”ni kommer med imorgon eller hur?” frågade hon sedan när vi slagit oss ner på trappan igen.

”såklart” svarade jag och log sedan mot Justin som såg allmänt förvirrad ut.

”so this is T...C?” frågade han tveksamt och såg ut över platsen som annars kallades ”plattan”. 

”yeah, T-Centralen if you want to be exact” svarade jag. 

”so Justin, what do you think of Sweden so far?” frågade Melinda nyfiket.

”well, it’s a beautiful city which seems to have a lot of history” svarade han. 

 


"so this is T...C?"

 

 

*

 

Jag drog på mig mina jeans och studerade mig i spegeln, Melinda hade ringt och berättat att vi skulle träffas på Flaten. Jag hade skakat trött på huvudet åt deras beslut, störst risk för att polisen skulle komma och det var dessutom dit alla gick om de skulle supa ute.

”are you ready?” frågade Justin och kom in i badrummet, han stannade mitt i steget och granskade mig från topp till tå. 

”I shouldn’t let you outside looking like that” sa han och jag fnissade.

”I shouldn’t let you out of my sight tonight” sa jag och såg menande på honom, han himlade fort med ögonen. ”yeah, yeah” svarade han och jag skrattade.

”I’m ready” svarade jag sedan och tillsammans lämnade vi rummet och åkte ner till lobbyn.

Vi gick bort mot tunnelbanestationen och jag kände obehaget växa i magen, att tillbringa tid på tunnelbaneperronger såhär sent på kvällen var aldrig en bra ide. 

”hej, snygging!” ropade en kille efter mig och busvisslade sedan. Jag kramade Justin hand hårdare och ökade på stegen, gick längre bort från gänget av killar.

”skippa tönten och följ med oss hem” ropade han sedan och jag försökte så gott jag kunde ignorera dem, Justin såg förvirrat mellan mig och killarna.

”what are they saying?” frågade han.

”oh, they are just being drunk ass punks” svarade jag och viftade med handen. 

Otåligt stod jag och trampade på stället medan jag längtade efter att tunnelbanan mot Skarpnäck skulle komma. Vi klev av på Skärpnäcks perrong och fulare station hade jag nog aldrig sett, de röda bergväggarna och stenbänkarna. Vi gick uppför trapporna som sedan ledde oss upp till rulltrapporna, här var rulltrapporna ännu längre och det var en pärs om det var så att trapporna var ur funktion och man tvingades att gå upp istället. 

Vi kom ut och möttes av Skarpnäcks allé, det som skulle föreställa deras centrum. 

Vi tog åt höger och jag förberedde honom på att det skulle ta ett tag innan vi skulle komma fram, alltså en ganska lång bits vandring för vår del. Han ryckte på axlarna och kramade min hand. ”it’s okay, I like to walk with you” svarade han. 

Jag log och la höjde hans arm innan jag la den över mina axlar och gick vidare. 

Solen började gå ner och färgade himlen vacker orange när vi började närma oss stranden. Jag hade gått tryckt mot Justin när vi behövt gå genom den mörka skogen men sedan andats ut när vi kom till Lilla Flaten och det öppnade upp sig. Vi passerade Mellan Flaten innan vi kom bort till Stora Flaten där jag såg en eld brinna och musik dunkade från en stora stereo. Ungdomar dansade runt i sanden och pratade och skrattade högt.

 


"Stora Flaten"

 

Genast kände jag igen Melinda som satt i sin pojkvän, Tommys, knä och Cornelia stod en bit bort och pratade med några tjejer från klassen. 

”LILO!” utbrast någon plötsligt och alla vände uppmärksamheten mot oss innan nästan alla, till min förvåning, började springa mot mig. Med en jättestor gruppkram hälsade dem oss välkomna och jag skrattade åt min gamla klasskamrater. 

”ni är bra roliga det vet ni va?” sa jag och Freja skrattade. 

”men vem har du med dig?” frågade Oscar och såg på Justin som satte kepsen längre upp på huvudet och visade sitt ansikte. Alla stod stumma för ett ögonblick och bara såg på honom. ”okej, han är ingen apa som man stirrar på som på zoo!” utbrast jag och alla ryckte till, Freja skrattade igen. 

”är du tillsammans med Kanadas bög?” utbrast Måns och jag såg genast med en brännhet blick på honom. ”om det är någon som är bög har så är det du” fräste jag.

Han höjde genast på händerna i ett tecken på att han gav upp. 

”anyway, Justin - my old clase, my old clase - Justin” sa jag och skratt spred sig.

”vad personligt” sa Daniela och himlade med ögonen innan hon gick bort mot elden igen, många följde hennes exempel och kvar stod... Lucas. Jag suckade och drog med mig Justin bort.

 


 

där skrämde jag er lite med rubriken va? ;) hahahahah... or maybe not.

ehm... jaha, vad tror ni händer på stranden?? vad tycks??

kommentera. dem betyder allt för mig! TACK FÖR ATT NI LÄSER. ♥

love to you guys! 


Kapitel 31 - Stockholm Is A Beautiful City

Kvinnan vid dörren tittade på våra biljetter och kastade en blick på Justin innan hon nickade med ett leende och vi fick passera. ”oh my god, såg du?” utbrast Cornelia.

Jag skrattade men nickade. ”lite gammal för att vara ett hot, tycker ni inte?” svarade jag.

Melinda skrattade. ”what? It’s not fair when you talk swedish” utbrast Justin bredvid mig. 

”oh, now you’re curious huh?” retades jag och han plutade genast med läppen och såg surt på mig, jag skrattade och smekte honom över kinden. 

 


 

 

 

”did you know that I have never been to a hotel in Sweden?” sa jag till Justin och drog bort de grå, tjocka gardinerna från de stora fönstren, genom fönstret såg jag ut över den vackra hamnen som nu lös upp av alla olika slags belysningar. Båtarna låg fast kedjade nere vid bryggan och en del fungerade även som fest båtar. Vi kan till och med se slottet härifrån, tänkte jag och såg på den massiva byggnaden. 

Justin skrattade mjukt bakom mig.

”it’s true” insisterade jag och fortsatte njuta av utsikten, jag kunde inte komma över tanken att jag befann mig i Sverige igen, mitt hemland. Solen hade gått ner för länge sedan och himlen hade färgats djupt blå, med ett stort leende vände jag mig om mot Justin som fixade runt med sina kläder. Hotellrummet var fint inrett och följde en gråskala, framför mig stod dubbelsängen som var bäddad i vita lakan med grå och ljusrosa kuddar som prydnad vid huvudändan. En kantsoffa stod vid sängens slut och nattduksborden prydes av roliga lampor, till min höger stod ett enkelt bord placerat tillsammans med en stol i likadant trä och en lampa.Till min vänster stod en soffa i grå tillsammans med ett avlångt bord i mahogny och bredvid stod en ljusbrun fåtölj, bakom såg jag en enkel dörr och en dubbeldörr. 

Jag antog att enkeldörren ledde in till en liten klädkammare, då rummet kallades ”De Luxe Dubbelrum”, detta rum var mycket finare och exklusivare än vad jag var vann vid. 

 


Det var fint och hade hög klass, jag gick fram till dubbeldörrarna och öppnade. 

Vit kakel, svart trä och en dusch möttes jag av, fascinerat gick jag in och drog fingertopparna över det svarta trät som pryde runt handfatet. Jag höjde blicken och mötte min blåa, ett stort leende pryde mina läppar och mina ögon glödde av lycka, mitt hår var en aning rufsigt men fick mig att se busigt glad ut. 

Skuttande gick jag ut till rummet igen där Justin nu stod vid fönstret och såg ut på himlen.

 


 

”it’s really beautiful, Stockholm is a beautiful city” sa han när jag lagt armarna runt hans midja och lutat min kind mot hans axel. 

”I know” sa jag och skrattade, han stämde fort in och vände sig om för att kupa sina händer om mina kinder. Försiktigt böjde han sig ner och kysste mig mjukt.

”thank you” mumlade jag mot hans läppar och han log. 

”you’re welcome” svarade han och jag sträckte mig upp och kysste honom igen. 

”wow, this was a lot softer then I thought it would be” utbrast jag när vi gjort oss iordning för natten och jag förväntansfullt lagt mig ner i den, till synes, mjuka sängen. 

Justin skrattade. ”what kind of beds have you been sleeping on?” frågade han och lyfte på täcket innan han la sig bredvid mig. Jag vred på mig så jag låg på sidan och la sedan händerna under mitt huvud. 

”well, when I was in Thailand I slept on a door for two weeks” svarade jag och Justin såg förvånat på mig. ”a door?” ekade han och jag skrattade. 

”well, not exactly a door. But the bed was so hard I could have slept on a door and I wouldn’t have notice any difference” sa jag och han nickade förstående. 

  

*

 

Jag sträckte trött på kroppen och gnällde gällt medan jag borrade ner huvudet i den enormt mjuka kudden. Jag andades djupt in och rynkade pannan när den luktade kemiskt och nytt, såhär luktar inte min kudde! 

Jag öppnade ögonen och såg att jag inte låg ensam i sängen, bredvid mig låg Justin och såg lugnt. Hans hår var spretigt och han låg på magen och sov, jag sträckte mig fram så jag log halvt över hans rygg. ”good morning, babe” viskade jag och kysste mjukt hans skuldra. Han stönade under mig och vaknade sakta till liv. ”what’s the time?” frågade han trött.

Jag reste på mig och sträckte mig efter min mobil som låg på nattduksbordet, jag klickade på skärmen och den lös upp. 12.30 visade klockan och jag förvånades över hur länge vi hade sovit. ”it’s half past twelve” svarade jag och la tillbaka telefonen. 

Han vred på sig och låg nu med ansiktet mot mig, han öppnade sina ögon och såg på mig med sina choklad bruna ögonen som jag smälte för. 

Jag föll ner i sängen igen och han log snett mot mig. ”so what’s the plan?”

”ehm... I’ve been thinking that I could show you a lot from when I lived here. Like where I lived, where I went to school and Bagarmossen” svarade jag och han log uppmuntrande.

”that sounds fun” svarade han. 

”I don’t know how much we will manage to visit today but everything is placed pretty close to each other” berättade jag och han nickade lugnande. 

”we better get ready then” sa han och reste sig från sängen och visade sin bara överkropp för mig. Jag bet mig i läppen, å andra sidan hade jag nog inget emot att stanna här hela dagen. Jag knuffade bort mina distraherande tankar och reste på mig från sängen, jag gick först fram till gardinerna och drog bort dem för att se solen på himlen som bara hade några ynka moln. Jag gick sedan bort till enkeldörren, som visat sig vara en klädkammare och bestämde mig fort för att ta ett par jeans shorts och en t-shirt. På fötterna skulle jag ha mina converse tillsammans med min jeans jacka, jag satte upp mitt hår i en snygg hästsvans och studerade mig i spegeln. Mina ben hade lyckats få lite färg och framträdde mer nu när den ljusa färgen från jeansen gjorde den mörkare. Jag vände mig om och såg att även Justin var klar, han var klädd i en enkel vit t-shirt tillsammans med ett par jeans knickers och en röd keps som han placerat längre bak på huvudet så hans lugg syntes. På fötterna hade han ett par matchande röda vans och återigen bet jag mig i läppen. 

He looks to good! 

”come on, we buy something to eat on the way” jag gick fram till honom och grep tag om hans och drog med honom bort till dörren. 

 

*

 

”bitch” mumlade jag fram när vi gick genom Gamla Stan på väg mot spärrarna, bruden med det ljusbruna håret och 20 lager för mycket mascara på ögonfransarna hade gått rakt in i min axel så hårt att jag nästan flög bakåt. Jag la fram remsan och den flintskalliga gubben bakom glaset såg uttråkat på den innan han gav oss två stämplar och vi fick passera. 

”wow, he looked bored” sa Justin och såg bak på gubben som stämplade en annan remsa.

”well, can you blame him. That’s all he do all day long” svarade jag. 

I den handen som inte höll min hade Justin kassen med våra subway mackor, jag längtade tills vi kom till Bagis och jag fick sätta mina tänder i smörgåsen. Jag såg upp mot den digitala skylten som visade tågen mot de olika destinationerna. 5 minuter till Skarpnäck anlände fick jag fram och vände mig om mot Justin som såg sig runt på tunnelbanestationen. 

”that was Gamla Stan” berättade jag och nickade åt sidan, han log mot mig och förvånade mig med att pressa sina läppar mot mina. Jag skrattade mot hans läppar och la en arm runt hans nacke för att trycka mig närmre hans kropp.

Ett välbekant plingande ekade över perrongen och jag släppte fort Justin, besviket såg han ner på mig vilket fick mig att skratta åt honom. Den blåa tunnelbanan körde in på spåret och vi klev in genom en utav dörrarna och satte oss vid ett fönster. 

Snart rullade tåget igen och vattnet bredde ut sig framför oss, jag log. 

Tåget körde in på den alltför välbekanta perrongen som tillhörde Bagarmossen, de grå stenplattorna och de färgade glasen på väggarna. 

Jag reste på mig och Justin följde genast mitt exempel, vi gick längst den alltid lika kyliga perrongen och fram till den långa rulltrappan som skulle ta oss till ytan igen. 

Bagarmossens centrum nådde min syn, småbutikerna, mataffärerna, ”tårtan”, cykelställningarna. Jag drog in luften genom näsan och log. 

”welcome to Bagarmossen” sa jag till Justin som nickande såg sig omkring. Jag tog sedan påsen från honom och tog tag i min macka och gav Justin hans, jag slängde påsen i papperskorgen bredvid uppgången. Som vanligt satt det minst en fullgubbe på den gamla bänken med en ölburk i handen, han log ett gles tandat leende och jag gick fort tillbaka till Justin. ”come on, Svartågatan is not far from here” sa jag och flätade samman våra fingrar.

 


"Bagarmossen"

 

Jag kunde inget annat än att le hela vägen tills vi nådde backen som förde oss upp till gården jag spenderat många dagar på, lärt mig cykla, badat i plastpooler, ritat på asfalten med gatukritor, spelat ”king”, hoppat hage, ätit ute tillsammans med andra grannar. 

Hela mitt liv fanns på denna gård, vi rundade hörnet och jag lätt handen gripa tag i de vita små blommorna som pryde buskarna och rycka loss dem. De bildade en prydlig liten cirkel i mellan mina fingrar innan jag öppnade handen och lät dem dansa med vinden. 

Vi kom in på gården och ute på gården sprang ett fåtal barn runt och lekte, deras föräldrar satt vid träborden och pratade medan de drack kaffe. 

”there” sa jag till Justin och pekade uppåt. Justin följde mitt pekande finger och såg i stort sett undersidan av betongbotten som tillhörde min gamla balkong. ”this is a nice place” kommenterade Justin och lät sedan blicken svepa över gården. 

”yeah and up there lives Cornelia” fortsatte jag och pekade mot gården bakom denna. 

Justin skrattade. 

Vi gick över gården och jag ledde vägen nerför backen på andra sidan som sedan skulle ta oss till skolan som jag spenderade mina första fem år i skolan, Brotorpsskolan.

Jag såg på den torra jorden som vid vissa tillfällen var ett stort gyttjeträsk som gjorde att man behövde ta asfalten runt istället. 

”I almost broke my foot when I ran home from school” sa jag och pekade upp mot skolan och på den höga backen som ledde upp till den. ”what happened?” frågade han. 

”I just sprained it” svarade jag och ryckte på axlarna. ”but it really hurt”

Han skrattade mjukt, med ett leende drog jag med honom uppför backen och vi passerade det gröna huset som kallades ”Höken” och var ett fritids för de mindre barnen. 

Mittemot stod cykelställningar som sedan anslöts av ett berg och på andra sidan visste jag att scenen stod tillsammans med bollplanket. 

”this is where I spent 4th grade to 5th grade” sa jag och pekade upp på de fönster som pryde våningen längst upp i trevåningshuset. Skolgården öppnade sig framför oss och de var folktomt, den lilla lekplatsen stod på sin plats i sanden och gungorna längre bort hade de bytt ut hälften av de gamla däcken till avlånga plattor. 

”and up there I spent 1st grade to 3rd grade” berättade jag pekade upp mot en annan rad fönster. ”I had this great teacher who’s name is Anette, we almost lost here when we finished 3rd grade but we all wrote a protest letter so they changed their mind and we could keep her. But unfortunately she got pregnant so we had to have a substitute teacher for the last part of 5th grade” fortsatte jag och mindes mycket väl hur glada vi alla hade varit för att vi skulle få behålla henne som lärare. 

”I wonder if there is any kids at leisure” mumlade jag, vi tog plats på en varsin gunga och jag minnen från många raster jag spenderat på dessa gungor spelades upp på min näthinna. Jag älskade att gunga högt och kända vinden mot ansiktet. 

Hand i hand gick vi tillbaka mot lägenheterna men istället för att svänga upp och gå uppför den långa backen igen fortsatte vi framåt, solen lös på oss och fåglarna söng vackert i träden. 

Vi närmade oss lekplasten "tråget" som jag spenderade många dagar i, vinter som sommar. 

Jag flämtade till och stannade när parken kom inom synhåll, de hade byggt om den. Det fanns inte ett orginal del kvar utav den. Den gamla röda klättringställnigen var borta och ersatt av en i stål, där gungorna förut stod hade de nu gjort till en stor gräsmatta och istället ställt gungornra en bit bort.

"what have they done?" utbrast jag. 

"what?" frågade Justin förvirrat. "this playground didn't look like this the last time I saw it" förklarade jag. 

Jag gick över den lilla gräsplätten och fram till stängslet som nu omringade en liten konstgräsplan som också fungerade som en basketplan. "we used to spray this ground with water and make it a ice rink so the kids could skate" berättade jag när Justin kom fram och ställde sig bredvid mig.

"but now they have destroyed it" 

 

*

 

”and this god for saken place is where I spent 6th grade to 9th. My clase was great but the school sucked” sa jag och såg på den röda tegelstensbyggnaden med den vita balkongen och tråkiga skolgård. Jag ställde mig framför Justin vilket fick honom att se på mig istället för skolan.

”but who liked elementary school” sa jag och ryckte på axlarna innan jag sträckte på mig och kysste honom. Hans händer gled längst mina sidor innan han grep tag om min rumpa, jag log svagt mot hans läppar. Jag svepte med tungan över hans läpp och han öppnade villigt munnen, jag flätade in mina fingrar i det lilla hår jag kom åt på hans huvud.

Vibrationerna från min mobil fick oss båda att hoppa till innan vi skrattade, fort tog jag upp min mobil som låg i min bakficka, Melinda stod det på skärmen.

”halla” hälsade jag. 

”hej” skrattade hon. ”vad gör ni?” 

”vi står nere vid Tätorp, har visat honom Svartågatan och Brotorp också” svarade jag. 

”oh, så ni är i Bagis alltså. Tänkte bara säga att jag har två saker ni måste boka in i ert schema, vår klass har bestämt träff på onsdag och dessutom har min mamma planerat ihop en grillkväll  på fredag hemma hos oss och hon tar inte ett nej” berättade Melinda och jag skrattade. 

”vi kommer, lovar. Ska nog börja dra oss till hotellet snart, börjar bli himla trött” sa jag och såg på Justin som stod med händerna i fickorna. 

”gör så, vi hörs och ses” svarade hon och jag la på telefonen.  

 


 

Sveeeeeeeergie! =DDDD

vad tycks? tror ni det kommer bli en bra resa? nu till en början kanske 

det är lite små tråkigt att läsa men det kommer bli roligare. kommentera. 

 

lite rolig fakta; alla platser som ni har läst om Svartågatan, Brotorpsskolan, Tråget, Tätorpsskolan

kommer faktiskt från mig, jag bodde på Svartågatan innan jag flyttade. Brotorp gick jag i från ettan till femman och Tätorp slutade jag precis från. Tråget är parken som ligger precis bakom lägenheterna o de har nyligen renoverat den. o historien om läraren Anette, stämmer också. vi höll på att förlora henne men fick sedan vår vilja genom. 

 

orkar inte läsa genom kapitlet då det är så långt. =) kramisar.


"he said well, thank you baby"

"I KNOW, POST-IT'S!" 
haahhaha, sitter o tittar på Bruce den Allsmäktige... "I got the power"
men tänkte bara säga, fler kommentarer på kapitel 30 o det kommer ett till
kapitel ikväll. =) det är nästan skrivit klart det. 
 
o en sak till, nu när de åker till Sverige så kanske ni tänker att det kommer bli
kalabalik o de kommer inte kunna ta sig någonstans. 
MEN... som vanligt gillar jag att rucka lite på reglerna o befinna mig i Linniland istället
för verkligheten så... såhär kommer det ligga till istället.
ingen kommer att känna igen Justin på det sättet men om hon typ presenterar honom 
eller det är en tillställning, så kommer alla att känna igen honom.
hoppas ni fattade vad jag menade. ;) kramisar. ♥
 
KAPITEL 30 LIGGER UNDER DETTA INLÄGG! 

Kapitel 30 - Guess What!


Bordet var dukat och alla tog genast för sig utav vad de ville äta till frukost av det jag hade ställt fram. ”so what are we going to do for the rest of the day?” frågade Ryan. 

Jag gäspade stort bakom min hand som svar och Chloé skrattade. 

”no, not sleep Olivia. That’s not funny” sa Chloé. 

”that’s not...” började jag imitera henne och hon skrattade. ”no, of course not. But I don’t know, haven’t really explored the area around here” sa jag och gjorde en cirkel i luften för att demonstrera att jag menade vår tomt överlag. 

”then it’s might time you do that” svarade Melinda med ett leende.

 


 

13 juli. Fredag den trettonde, dagen man alltid skämtade om skulle föra med sig otur och att man kanske inte skulle få se morgondagens solsken. För ögonblicket trodde jag på alla skämt man dragit genom åren, inte bara för att det faktumet att mamma och Stan kom hem idag så hade jag dessutom bara en dag kvar att tillbringa tillsammans med mina bästa vänner. Innan dem skulle åka tillbaka till Sverige, utan mig. 

”är du okej, Lilo?” frågade Melinda försiktigt och kom fram till mig där jag satt på fönsterbänken och såg ut på den snart svarta himlen. 

”jag... jag...” började jag förtvivlat stamma men kom inte längre för än tårarna rann och jag snyftade högt. ”Lilo!” utbrast hon och slog armarna om mig. 

”jag kommer sakna er så mycket” grät jag mot hennes axel. 

”vad är det som händer?” Cornelia kom in gående i rummet och såg oroligt på oss, när hon såg mitt tårdränkta ansikte gick hon fort fram till oss och vi satt i en trekant och kramade om varandra hårt.

En knackning på min sovrumsdörr fick mig att se upp och i dörröppningen stod Justin lutad mot dörrlisten med ett snett leende och hans ögon sken av medlidande. 

”I’m sorry to disturb but I need to talk to you” sa han, jag nickade och torkade min kinder innan jag reste på mig och gav Melinda och Cornelia ett leende. 

Jag drog med mig Justin till det lilla allrummet på övervåningen och vi satte oss i den ljusbruna, mjuka soffan. ”what is it?” frågade jag.

”why are you crying?” frågade han istället och såg oroligt på mig innan han grep tag om min hand och flätade samman våra fingrar. 

”oh, I just realized my friends are...” lyckades jag säga innan tårarna sprutade igen. 

”don’t cry” vädjade han och tryckte mig mot sitt bröst medan han tröstande strök upp och ner längst min rygg. ”would it make you happier if I told you that you don’t have to tell your friends goodbye just yet?” förvirrat såg jag upp på honom, vad i hela friden pratar han om?

”what?” frågade jag dumt och ett snett, gulligt leende spred sig över hans läppar.

”it just happens that I got two plane tickets to Sweden on sunday, but-” längre hann han inte för än ett tjut lämnade mina läppar och jag slängde mig runt hans hals.

”are you kidding me!?” Justin skrattade medan jag placerade miljoner pussar på hans kind.

 


"are you kidding me!?"

 

”no, I do not” svarade han och jag visste knappt vad jag skulle göra för att bli av med all överskotts glädje. 

”thank you, thank you, thank you” upprepade jag innan jag häftigt kysste hans läppar. 

”you have no idea what this means to me!” nu rann tårarna längst mina kinder, men skillnaden var att de nu var glädje tårar istället för sorgsna. Justin skrattade roat innan han strök bort mina tårar med sina tummar, plötsligt stannade jag upp i min hysteri.

”but what about my mom?” frågade jag. 

”I have already talked to her” försäkrade han och jag såg med stora ögon ner på honom.

”come on then, we need to tell Melinda and Cornelia” kvittrade jag och slet med mig honom upp ur soffan och sprang in på mitt rum. Deras blickar rycktes genast upp när vi kom in, frågande såg de på oss och speciellt på mig som gått från förtvivlad till överlycklig.

”guess what!” frågade jag och kramade om Justins hand som jag omfamnat i min egen.

”what?” frågade Cornelia nyfiket.

”looks like you don’t get rid of my after all. Looks like I’m going with you, or should I say we” sa jag och sken upp i ett stort leende.

”VAD!?” skrek Melinda och hoppade upp från sängen. ”följer ni med till Sverige?” 

Jag nickade häftigt. 

 

*

 

Nu kunde jag helt plötsligt inte bärga mig för än det blev söndag morgon. Hela lördagen studsade jag runt och såg till att de smutsiga kläderna blev tvättade och allt annat åkte ner i min resväska. Jag nynnade lågt på någon låt medan jag samlade ihop mina badrumsartiklar för att sedan återvända till rummet igen och slänga den på högen av kläder som fyllde min väska. ”när går flyget imorgon?” frågade jag Cornelia.

Hon stönade. ”halv åtta” sa hon sedan och genast stämde jag in med hennes klagande.

Varför så tidigt? 

”då borde vi gå och lägga oss” sa jag och såg på klockan som precis slog kvart över tio. 

Jag såg till att min väska var klar innan jag drog igen dragkedjan och ställde den bredvid Melinda och Cornelias väskor. Trött kröp jag upp i sängen och la ner mitt huvud på min mjuka kudde. ”god natt” mumlade jag innan jag driftade bort.

 

*

 

Med ett ryck satte jag mig upp nästa morgon när min väckarklockas gälla ringning ekade i rummet, precis som alltid när man skulle resa bort någonstans och man var uppspelt, vaknade jag inte alls trött som alla andra morgnar. Piggt reste jag mig från sängen och Melinda satte sig upp och gnuggade sina trötta ögon medan Cornelia inte ens hade reagerat på alarmet som fortfarande skrek. Fort gick jag fram och stängde av den innan jag skakade Cornelia. ”vad? vad?” frågade hon hysteriskt, jag skrattade.

”det är dags att vakna” svarade jag. Hon nickade trött och jag gick bort till min garderob för att dra fram min vita kofta som egentligen funkade som en klänning. Jag tog tag i ett par vita underkläder innan jag gick in på toaletten, jag fick på mig underkläderna innan jag rullade deodorant i mina armhålor och borstade genom mitt hår. När jag var klar grep jag tag om koftan som jag lagt på golvet innan jag drog den över huvudet, jag log nöjt och öppnade byrå lådan för att dra ett halsband över huvudet och trä på x antal armband på min handled innan jag tog fram min favorit ringar som jag sedan trädde på fingrarna. 

 


"det är dags att vakna"

 

Jag log mot spegeln innan jag sprutade på mig parfym och låste upp badrumsdörren, där inne satt Melinda redan klar medan Cornelia tålmodigt väntade på att jag skulle bli klar med badrummet. Hon log mot mig när vi passerade varandra och snart hörde jag låset klicka till igen.

”är vi redo att åka?” frågade mamma en timme senare, vi alla var nu färdig klädda, ätit frukost och klockan slog halv sju på köksväggen. ”vi är klara” svarade jag och ställde mig upp då jag knutit färdigt mina converse och hissade upp min väska på axeln. 

Bilen var färdigpackad och jag klev ut i den morgon kyliga luften, gåshud spred sig över mina bara ben och jag huttrade till. Trött gled jag in baksätet på bilen tillsammans med Cornelia och Melinda efter att sagt hejdå till Victor som lyckats släpa sig upp för att ge mig en kram och mumlade fram ett ”ses snart igen”. Framför ratten satt Stan och bredvid satt en glad men oroad mamma. Bilen turen skulle ta runt 45 minuter, jag suckade innan jag hasade ner i sätet för att göra mig mer bekväm så jag kunde sova den tiden istället. 

 

”resenärer mot New York ta er bort mot Gate 15, jag upprepar, resenärer mot New York ta er bort mot Gate 15” trött reste jag mig från den hårda flygplansstolen och sträckte på kroppen. Jag skrattade lågt när jag såg Melinda och Cornelia sitta lutade mot varandra och sova djupt. ”dags att vakna, planet går nu” de vaknade med ett ryck och såg sig förvirrat omkring innan de gäspade. Justin stod redan upp med sin ryggsäck på ryggen redo att gå bort, mamma och Stan hade lämnat efter mycket om och men från mammas sida.

Kvinnan vid dörren tittade på våra biljetter och kastade en blick på Justin innan hon nickade med ett leende och vi fick passera. ”oh my god, såg du?” utbrast Cornelia.

Jag skrattade men nickade. ”lite gammal för att vara ett hot, tycker ni inte?” svarade jag.

Melinda skrattade. ”what? It’s not fair when you talk swedish” utbrast Justin bredvid mig. 

”oh, now you’re curious huh?” retades jag och han plutade genast med läppen och såg surt på mig, jag skrattade och smekte honom över kinden. 

 


 

jätte tråååååååååååkigt kapitel, usch gillade det inte alls. 

men det kommer bli roligare, vad tycks om att de ska till SVERIGE!? 

whoop, whoop! vad tror ni händer i Sverige? kommentera. ♥

dem betyder allt. 

 

Kapitel 29 - You Are Really Beautiful


Lyckligtvis innan jag behövde hitta på en bra ursäkt ringde en annan användare, jag sa fort att jag behövde gå till Lucas och klickade ner honom. Jag klickade sedan svara till den andra.

Jag tjöt till och slängde ifrån mig datorn medan jag skrek ”stäng av! Turn it off!” för att på dator skärmen hade killen förberett sig redan med att ha kameran redo. 

Men visade något som jag inte var beredd på att se, någon lyckades stänga av och jag skrattade högt medan jag låg och vred på mig på golvet. 

”oh... my... god!” fick jag fram medan tårarna rann.

 


 

Klockan började närma sig fyra på morgonen och jag var den enda som var vaken. Efter incidenten vid datorn hade vi lämnat de sociala medierna för att gå över till att gosa ner oss och sedan se på en film, en film gick över till tre filmer. Men endast jag var vaken när den tredje filmens eftertexter rullade på tvskärmen. 

Chloé och Ryan låg tätt ihopslingrade i ena enden av soffan, bredvid satt halvt låg Cornelia mot Chaz axel som i sin tur nästan låg halvt över armstödet på soffan. Melinda såg ut att ha bekvämare än dem då hon låg i en utav fåtöljerna och susade gott, Justin låg lika djupt i sömn i den andra. Försiktigt för att inte väcka någon reste jag mig från golvet där jag hade legat och matade ut datorn från tvn och stängde den allt. Sedan vände jag mig mot bordet och grep tag i två skålar för att sedan ta i dem in till köket, när allt var inburet ställde jag in glasen och de tomma skålarna i diskmaskinen medan jag lät dem andra stå på köksbänken. Förskräckt hoppade jag till när ett par armar lade om min midja. 

"Justin!" väste jag. "you scared the hell out of me" han skrattade mjukt i mitt öra. 

"thought I heard you" svarade han och jag vände mig skuldmedvetet om mot honom. 

"sorry, didn't mean to wake you" ursäktade jag mig men han skakade bara på huvudet. 

"don't you worry" försäkrade han. 

 

"so this is what you girls do at sleepover" konstaterade han efter vi gått upp till mitt rum för att sova. Han vek ihop mitt överkast och jag skrattade. 

”you talk shit about other people, listen to music and watch movies and... dicks” fortsatte han och jag flämtade till på slutet. 

”that doesn’t happen everytime” försvarade jag mig med.

”yeah, sure” retades han, jag himlade med ögonen och drog bort täcket från sängen. 

Justin drog ner dragkedjan på sin munkjacka innan han la den på min stol för att sedan dra av sig t-shirten, jag kom på mig själv att stå stum och bara granska hans överkropp. 

Jag bet mig i läppen och kände hur det pirrade i magen, jag vill röra! 

 

"I want to touch!"

 

Fort slet jag blicken från honom och sträckte in händerna under min tröja för att knäppa upp min bh och fick sedan smidigt av mig den, fiffigt att vara tjej ibland. 

Jag slängde bh:n på stolen innan jag vände mig om för att hitta en t-shirt eller ett linne att sova i istället för collagetröjan jag hade på mig. Jag slet till mig ett ljusrosa linne och drog tröjan över huvudet för att sedan släppa den till golvet och dra på mig linnet. 

 

Jag log roat när jag kände Olivias brännande blickar på min kropp, jag la min t-shirt ovanpå min munkjacka och vände sedan blicken mot henne. 

Hon hade sina armar innanför sin tröja och snart drog hon ut sin vita bh genom ena ärmen, tanken slog mig att hon nu var naken under sin tröja vilket fick mig att lätt skruva på mig medan jag bet mig i läppen. Hon vände sig om mot sin garderob och drog fram ett ljusrosa linne som hon klämde fast mellan sina knän innan hon snabbt drog av sig collagetröjan. Förtrollat stirrade jag på hennes nakna rygg, hon hade märken efter bh bandet och hon böjde sig ner för att dra till sig linnet. Snart skymdes hennes nakna hud av rosa tyg och hon vände sig om. Hennes ögon mötte mina, hon såg så vacker och sensuell ut där hon stod med håret utsläppt, böljande nerför hennes axlar och rygg. Det rosa linnet följde hennes midja och smet åt runt hennes höfter, hennes ben som såg gyllenbruna i ljuset. Fort tog jag de få stegen som behövdes för att radera mellanrummet mellan oss. 

”you are really beautiful” mumlade jag, en bedårande rodnad spred sig över hennes kinder. 

”you are beautiful too” svarade hon och ett snett leende lade sig över mina läppar. 

Mjukt smekte jag med tummen över hennes kind innan jag la en hand om hennes nacke och böjde mig ner samtidigt som jag drog henne intill mig. 

Våra läppar nådde varandra och lusten inom mig sattes genast eld på sig själv och spred sig genom hela min kropp. Fortfarande försiktigt, tog jag ytterligare ett litet steg fram så hon trycktes mot min kropp. Hennes fjäderlätta smekningar åkte längst min mage och upp över mitt bröst innan hon körde fingrarna genom mitt hår. Jag tog ett fastare grepp om henne innan jag lät mina händer glida längst hennes sidor, känna hennes former under mina handflator för att sedan lägga dem på hennes rumpa. Hon stönade mot mina läppar när jag klämde åt, jag smekte ner över hennes lår och bar sedan upp henne i min famn där hon smidigt slingrade sina ben runt min midja. 

 

 

"you are really beautiful too"

 

Mjukt men bestämt la han ner mig i sängen för att sedan pressa sin kropp mot min, jag kommer bli galen. Hungrigt tryckte jag mina läppar mot hans igen och lät min hand smeka över hans skulderblad och ner över hans rygg. 

Jag stönade när han placerade blöta kyssar längst min nacke och nafsade lätt på min hud, fort grep jag tag om hans ansikte och kysste honom. Jag lätt min tunga svepa över hans läpp innan han öppnade munnen, intensivt och hungrigt kysstes vi. 

”we need to stop” flämtade jag när jag tillslut lyckades slita mig från hans underbara och alltför lockande läppar. Han stannade upp i sina rörelser och såg ner på mig, jag behövde bara ge honom en blick för att se att han förstod. 

”you're right” svarade han med ett lätt leende på sina läppar, snabbt kysste han mig innan han rullade av mig. 

”not that I don’t want to, because God knows how much I want to but-” började jag svamla men Justin avbröt genom att lägga ett finger över min mun. 

”I get it, it’s to soon” svarade han, jag log tacksamt mot honom och böjde mig fram för att ta tag i täcket och drog det över oss. Jag kurrade ihop mig i Justins famn och det kändes bra att somna med hans armar runt min kropp, precis som jag gjort under dem dagarna vi låg sjuka i stugan. Minnen som fick mig att le spelades upp på min näthinna, alla bus vi körde på varandra, alla kyssar vi utbytte, alla skratt vi delade. 

 

*

 

”ey! Sleepy heads, breakfast time!” Chaz stormade in i rummet och slet brutalt av oss det varma täcket, genast lämnade klagorop våra munnar och jag stönade illa. 

”stop it” mumlade jag och tryckte mig mot Justin som var varm och mysig. 

”no, don’t you fall asleep again. Do you know what time it is? It’s 2 o’clock and you know what, I’m hungry” babblade han på. 

”Chaz, when are you not hungry? Oh wait, you answered that yesterday. Never” sa jag och satte mig upp för att kunna se menande på honom. 

”exactly” sa han och viftade med fingret. ”so woman! Down to the kitchen” beordrade han. 

”I’m not your slave” protesterade jag. 

”but you know where the food is, there for you are my slave” svarade Chaz nöjt, frustrerat stönade jag och klev upp ur sängen. 

”come on Justin, if I’ve to get out of bed to feed the dog then you need to join me” sa jag fort och drog med mig den fortfarande halvt sovande Justin upp ur sängen.

”why?” beklagade han sig. 

”ask the dog” utbrast jag och svepte med armen mot Chaz som stod där med ett stort leende. Jag flätade samman mina fingrar med Justin och drog med honom nerför trappan och in i köket där Cornelia, Melinda, Chloé och Ryan redan satt. 

De skrattade roat när vi kom in i köket. ”when did you to fall asleep last night?” retades Chloé. 

”haha” sa jag bara och himlade med ögonen.

”or did they sleep?” sa Cornelia plötsligt och såg misstänksamt på oss, Chloé och Melinda stämde genast in och jag såg irriterat på dem. 

”what the fuck are you talking about? Of course, I slept” utbrast jag och slängde upp händerna i luften likt en galen kvinna. 

”well, have you seen yourself in the mirror lately?” frågade Melinda och höjde retsamt på ena ögonbrynet. Förvirrat klev gick jag bort till hallen där vi hade en spegel hängande på väggen, mitt hår som ut som ett fågelbo. Trassligt och i en enda röra, genast förstod jag hur detta kunde misstolkas. 

”NO, NO! Nothing happened!” utbrast jag och stormade in i köket igen där nu även Justin satt med ett roat leende. ”suuuuure” svarade Cornelia, jag suckade irriterat.

”whatever” sa jag och gick fram till kylskåpet för att plocka fram pålägg, mjölk och juice. 

 

Tumblr_lu8wdgazec1qzhbz1o1_500_large

 

Bordet var dukat och alla tog genast för sig utav vad de ville äta till frukost av det jag hade ställt fram. ”so what are we going to do for the rest of the day?” frågade Ryan. 

Jag gäspade stort bakom min hand som svar och Chloé skrattade. 

”no, not sleep Olivia. That’s not funny” sa Chloé. 

”that’s not...” började jag imitera henne och hon skrattade. ”no, of course not. But I don’t know, haven’t really explored the area around here” sa jag och gjorde en cirkel i luften för att demonstrera att jag menade vår tomt överlag. 

”then it’s might time you do that” svarade Melinda med ett leende.

 


 

nej men titta! ett kapitel... (ni vet, har sagt att jag skulle börja uppdatera varannan dag ungefär)

heheheh, men vad tycks? kommentera. ♥ they mean everything to me! 

 

Kapitel 28 - Speaking Of Bitches...

”mamma, vi kommer klara oss. Oroa dig inte” försäkrade jag mamma där hon stod i dörröppningen med en orolig uppsyn. ”men-”

”vi har allt” avbröt jag fort, vi har definitivt allt. Nästan hela förmiddagen hade vi busat runt i Stratfords enda matvaruhus, handlat mat, godis, glass, allt man kan tänkas ha på en övernattning. Men mamma hade nu under den senaste timmen vandrat runt och svamlat om vi hade allt, om vi skulle klara oss i tre dagar, fram till fredag. Jag hade himlat med ögonen åt henne och försökte lugna ner henne, jag hade dock undvikit att nämna att killarna skulle sova över för det skulle kasta henne över gränsen till galenskap och hon skulle tvinga Stan att stanna hemma. 

Så jag lätt det glida vidare och lät det inte nå hennes öron. 

”mamma” utbrast jag och kramade henne, hon stod stel i mitt grep för några sekunder innan hon slappande av. ”vi kommer klara oss, jag ringer direkt om det händer något” uppmuntrade jag och hon andades ut.

”tack, Lilo. Sköt om er nu, vi ses på fredag” och med dem orden lämnade hon huset och snart hörde jag bilens motor som sakta försvann bortåt. 

”OCH ÖRNEN HAR LÄMNAT NÄSTET!” ropade jag glatt, Cornelia och Melinda skratt nådde mina öron. Ett pling från dörrklockan fick mig att hoppa till innan jag sprang bort till dörren, med ett stort leende öppnade jag och möttes av Chloé. 

”halla, ready to eat until we all look like meatballs?” frågade hon och fick mig att skratta.

”always” svarade jag innan jag steg åt sidan. 

En timme senare hade vi fått på oss myskläder, bestående av hotpants eller mjukisbyxor och koftor, och skrattande gjorde vi middag i köket, dörrklockans gälla ton gen genom huset och Chloé sprang genast iväg för att öppna. Stereon spelade hög musik på köksbänken och ibland sjöng vi med till de välbekanta texterna. 

”it’s smells good!” berömde Chaz högt när han steg in bland matosen, innan han hungrigt tog sig om magen. Jag himlade med ögonen.

”are you never not hungry?” frågade jag och vände om kycklingen i stekpannan. 

Chaz låtsades tänka efter innan han gav oss ett kort svar. ”no” 

”well, dinner is served” sa jag och ställde stekpanna på en grytlapp, alla tog en plats runt vårt matbord och vi tog oss skrattande, högt pratande genom middagen. 

 


"well, dinner is served"

 

”okay, I don’t won’t a pile of dishes in the sink so everyone puts their own plate in the dishwasher” sa jag när vi var klara och började duka av bordet. Lydigt gjorde alla som jag sa medan jag ställde in mjölken bland annat i kylskåpet. 

”thank you for the food, babe” ett par armar slingrade sig runt min mage, jag log.

”you’re welcome” svarade jag och vände mig om i hans famn för att lägga armarna runt hans hals. Jag sträckte på mig och kysste snabbt hans läppar. 

  

*

 

”speaking of bitches, is Jennifer still a pain in the ass?” frågade jag, vi satt nu i vardagsrummet, på bordet såg skålar med olika innehåll tillsammans med tända ljus. 

Små lampor i fönstren var den enda elen som var påslagen om man bortsåg från tvn som hade min MacBook inkopplad och spelade låg musik från Spotify. 

Jag satt halvt i Justins knä då vi satt i fåtöljen mittemot soffan där Cornelia, Melinda och Chaz satt sig. Ryan och Chloé gosade i den andra fåtöljen bredvid oss. 

”yeah and she has gotten even worse” klagade Cornelia, att prata om allmänt störande och idiotiska personer var ett lätt samtalsämne att halka in på. 

”she’s clings on all the guys like an octopus and comes with all kind of negative comments. And I promise, soon I will shove something up her ass” fortsatte hon och fick den där beslutsamma blicken som betydde att det aldrig skulle sluta bra. 

”I’m with you” sa Melinda och höll upp handflatan mot Cornelia som fort slog till den. 

”well, it’s not that weird that all the boys stare when she has got her boobs pushed up to her ears and wear so short skirts that you can see that neon pink thong of hers” sa jag och skakade trött på huvudet.

 

Tumblr_lqhccfrvdh1qeeqito1_500_large

 

 

”what?” ekade Justin bredvid mig. ”does she really walk around dressed like that?”

”yep” svarade jag och ryste av bilderna som ploppade upp i huvudet. 

”wow” hörde jag han mumla. 

Jag skrattade, jag visste exakt hur Jennifer kunde bete sig, ville alltid racka ner på alla, klä sig som en hora vilket såg till att hon hade all uppmärksamhet. Damn bitch...

”well, they are everywhere” sa Chloé. ”there isn’t one school that doesn’t have a false bitch that messes with everybodys heads” jag nickade instämmande. 

”like Fhilippa” la jag till, Chloé stönade genast högt och slingrade sig i fåtöljen. 

”can I please bit her head off? Did you know what she did to Jacob, like four days before school ended?” frågade hon, Jacob var ”klassens tönt” ungefär, eller han ansågs töntig eftersom han lyckades i skolan och höll sig undan från trubbel. 

Ja, då fick man ”tönt” stämpeln i pannan.

”no, what?” frågade jag förvirrat. 

”she openly offended him about his lonelieness and said ”goodbye” to him because she didn’t think they would see each other next semester” sa hon. 

”which means, that she basically said that she thought he would kill himself over the summer” jag stirrade misstroget på henne. 

”that bitch” väste jag och tänkte på alla saker som skulle få henne att lida. 

”poor Jacob” kommenterade Chaz såg fundersam ut. 

”yeah, I heard about that. Fhilippa is nasty” la Ryan till.

  

*

  

Jag gröp ur ännu en skopa med glass ur paketet och förde den till munnen, jag skrev in ”Florence and the Machine” i sökrutan på Spotify innan jag satte på en utav deras skivor. 

Skeden blev hängande i munnen och jag satt för ett ögonblick och bara lyssnade på musiken, nu hade stämningen på något vis blivit ännu mer avslappnad. Melinda, Chaz och Chloé låg utspridda i soffan, Justin satt, nu mera låg, i fåtöljen medan Cornelia hade tagit över den andra. Ryan hade gått på toaletten men var snart tillbaka och la sig på golvet med en kudde under huvudet. Tankspritt loggade jag in på mitt Skype konto, min lista var full av både bekanta men också ”främlingar” som addat mig och vi börjat prata. 

”omegle!” utbrast Cornelia och skrattade, jag skrev skrattande in ”omegle” i sökrutan och valde Skype som vidare val om man ville fortsätta konversera. Genast kom jag in på en konversation och skrev snabbt ”asl” som betydde ”age, sex, location”, så jag inte stötte på gamla pervos. 

”okay, are we going to trick them or actually find someone nice?” frågade jag, jag grep tag i datorn och vände mig om, placerade datorn i knät vilket gav mig möjligheten att kunna se dem. Alla hade de blicken på tvn då datorn fortfarande var inkopplad och de kunde se allt jag gjorde. ”try find someone nice and we’ll trick some later” svarade Cornelia. 

”okay, 19, male and US” läste jag högt, Melinda skrattade. 

”yeah, right” hörde jag henne mumla. 

”17, female, Canada” svarade jag och väntade tålmodigt på hans svar. 

”you horny?” jag himlade med ögonen. 

”yeah, as fuck” svarade jag innan jag fort klickade vidare till en ny konversation och skrev in ett nytt ”asl”. De skrattade högt till mitt svar och jag log roat. 

Vi mötte många som bara var ute efter att ha någon att runka framför medan med några utbytte vi faktiskt Skype med. ”oh, look Lucas logged in” sa jag och det tog inte många minuter för än den välbekanta signalen som betydde att någon ringde ljöd genom högtalaren.

Jag såg frågande på Melinda och Cornelia. ”se vad han vill” svarade Melinda med en axelryckning, jag klickade på den gröna luren och snart fylldes mina högtalare av Lucas hälsning. ”vad vill du?” frågade jag istället. 

”oj, någon är på dåligt humör” retades han, genast himlade jag med ögonen. 

”hey, no swedish. We can’t understand, remember?” utbrast Chloé, jag skrattade men nickade. ”oh, är det dina vänner från Kanada?” frågade Lucas nyfiket. 

”yeah” svarade jag. ”hur många är ni?” frågade han.  

”we are 7, including me” svarade jag. ”hot!” svarade han, jag skrattade.

”well, half of them are guys... but it’s okay if you turned gay, I... it’s your business” svarade jag, Lucas protesterade genast och jag skrattade återigen. 

”jaha, har du lyckats stötta på den kända Justin Beaver då, hörde att han bor, eller bodde, där du bor nu” sa Lucas plötsligt och först himlade jag med ögonen utav hans uttal av Justins efternamn innan jag log roat. Han hade ingen aning. 

”what did he say?” frågade Justin och såg nästan argt på datorns baksida, hans efternamn måste vara lite känslig då det är många förolämpningar som kommer med just fel uttalande av det. 

”he asked if I had met the famous Justin Bieber, because he had heard that he lived here” jag valde att återberätta mening precis som han sagt istället för att avslöja att det faktiskt var den självaste Justin Bieber jag pratade med. 

Justin skrattade. ”he has no idea” sa han och upprepade min tanke, jag flinade roat.

 Fort stängde jag av micken. ”what should I tell him?” frågade jag och riktade mest frågan till Justin då det var honom det handlade om.

”to me, it doesn’t matter. His knowledge of my existens in your house won’t change anything” svarade han och jag nickade. Jag klickade upp vertygslådan och satte enkelt på mickens ljud igen. 

”you there?” frågade jag. ”always” svarade han flörtigt och jag himlade med ögonen. 

”yeah, sort of” svarade jag sedan. ”har du sett honom alltså?” frågade han.

”you can say that” jag skrattade åt Justins roade ansiktsuttryck. 

”what? Är det ett ja eller nej?” frågade han förvirrat. ”why do you care so much?” utbrast jag.

”oh, jag vet inte. Skulle inte förvåna mig om du satte klorna i honom, knullade honom och sedan snodde lite pengar ur hans pengafyllda plånbok” min haka föll, inte bokstavligen, ner till golvet. Jag hörde även hur Melinda och Cornelia flämtade till i bakgrunden.

 


"oh, jag vet inte..." 

 

”what? What!? What did he say?” tjatade Chloé ivrigt. 

”now, you listen to me you piece of shit! Jag skulle aldrig utnyttja någon på det viset, I’m not a whore! Så vakta din tunga innan jag klipper av den, då ska vi se vem som är uppkäftig!” röt jag till datorn men det enda jag hörde från Lucas var hans låga skratt. 

”so you have met him! Och jag tror inte att ni sågs på distans, har Olivia gått och skaffat sig en pojkvän?” retades han och struntade fullständigt i att jag just hade gett honom en utskällning. ”what? How did...” började jag men tystnade genast då jag kom på mig själv genom att nästan avslöja mig, Lucas skrattade nöjt.

”you sneaky son of a...” Lucas bara skrattade. 

”jag är bra, erkänn. Men vem trodde att Olivia Frid skulle dejta Justin Bieber? Hm... ingen!” svarade han och jag stönade trött. 

”sätt på kameran så jag kan få en titt på paret” sa han sedan och jag såg upp på mina vänner. Hälften såg fundersamma ut medan de andra bara såg allmänt förvirrade ut. 

”what did he say?” frågade Chaz. 

”ehm... well, first he accused me of playing Justin, basically screwing him and steal some money and as you could see I got angry” började jag och Justin skrattade.

”how ironic” sa han och jag skickade honom genast en menande blick. 

”and by that he figured out that we are together and now he wants me to turn on the webcam” avslutade jag och Chaz, Ryan, Chloé och Justin såg förvånat på mig. 

”that’s a smart fella you got there” sa Ryan. 

”well, thank you” svarade Lucas från datorn och jag såg genast irriterat ner på den.

”oh, you shut up!” återigen svarade han genom att skratta, men det är Lucas, det. 

Svårt att ta saker på allvar. 

”whatever” sa jag sedan och klickade på min kamera, genast började den ladda innan en liten bild nere i det högra hörnet visades. Snart visades hela Lucas ansikte över skärmen och ett stort, brett flin pryde hans ansikte. 

”wow, du ser ju bara bättre och bättre ut för varje gång jag ser dig” retades han. 

”yeah and you just get uglier and uglier” svarade jag, Chloé skrattade även fast hon inte förstått allt. ”nu prata engelska, din tönt” la jag till. 

”alright, got any polar bear questions yet?” frågade Lucas och jag skrattade. 

”did I tell you about that?” utbrast jag men pratade inte längre med Lucas utan med Cornelia och Melinda.

”no, what?” frågade Cornelia roat och vände blicken från tvn ner till mig på golvet. 

”first day at school, we introduced us and we got all kind of funny questions. Like the polar bear one” skrattade jag, Chaz såg genast upprört på mig. 

”so you are saying you don’t have polar bears in Sweden?” frågade han.

”no” skrattade jag. ”the polar bears would freaking eat us” 

”kanadensare är inte så smarta som man hört” sa Lucas och nu var jag glad att han pratade svenska.

”nej då, det är bara Chaz” svarade jag och viftade med handen, innan jag busigt blåste iväg en kyss mot Chaz som förvirrat såg ner på mig.

”what did you say about me?” frågade han.

”that you are super clever and cute” svarade jag och han log nöjt, jag skakade roat på huvudet och fnissade.

”so now, let me see the prince charming” avbröt Lucas.

I don’t think so!

Lyckligtvis innan jag behövde hitta på en bra ursäkt ringde en annan användare, jag sa fort att jag behövde gå till Lucas och klickade ner honom. Jag klickade sedan svara till den andra.

Jag tjöt till och slängde ifrån mig datorn medan jag skrek ”stäng av! Turn it off!” för att på dator skärmen hade killen förberett sig redan med att ha kameran redo. 

Men visade något som jag inte var beredd på att se, någon lyckades stänga av och jag skrattade högt medan jag låg och vred på mig på golvet. 

”oh... my... god!” fick jag fram medan tårarna rann.

 


 

ett väldigt random och långt kapitel. men jag hoppas ni gillade det i alla fall.

fattade ni vad som visades på datorn i slutet? ;) hahhahahha, has actually happened to me.. 

EUK! säger jag bara. j*vla pervo! jag o min kompis skrek som två grisar o kunde efter mycket slingrande stänga av skiten. hahahaha! xD 

men i alla fall, vad tycks? bra/dåligt? kommentera. ♥

they mean everything to me. =) kramis. så långt kapitel att jag inte orkar läsa genom den, sorry... =/

btw, funderar på att sluta med "previous" jag menar, är det någonsin någon som läser dem... ??

har i alla fall inte med det här, säg om ni tycker att jag ska ha kvar det eller om det inte

spelar någon roll. 

 

Kapitel 27 - Did You Enjoy The Show?


Hennes blick sökte sig sedan ut över vattnet och blev frånvarande, bekymrat granskade jag hennes ansikte.

Jag ville inte att hon skulle vara olycklig, eller ha hemlängtan. Jag ville att hon skulle känna att detta var hennes riktiga hem. 

Jag bet mig fundersamt i läppen och funderade över om det fanns något jag kunde göra. 

Att åka med henne till Sverige... skulle det bara göra allt värre?

 


 


Vattnet rann längst min kropp och tog med sig den intorkade svetten och sanden från stranden, middagen var avklarad och småtimmarna låg framför oss. Melinda och Cornelia befann sig sittande på balkongen när jag kom ut från duschen insvept i min morgonrock och turban på huvudet. 

”hej” hälsade dem och tekopparna på bordet ryckte hemtrevligt, jag log mot dem.

”så lyckats få någon färg?” frågade jag dem och de visade stolt upp sina ränder. 

Jag smuttade på teet och såg ut över baksidan, härifrån kunde man se solen gå ner och himlen gick från blå, till orange och längst ner såg man en strimma av rosa. 

 

 

*

 

Jag sträckte på mig och gäspade stort, gnuggade trött mina ögon medan jag satte mig upp. Till min förvåning var Cornelia redan vaken och denna gång var det Melinda som fortfarande sov. Jag reste mig från sängen, då det var på tok för varmt även fast jag sovit i bara hot pants och sport topp och gick sedan fram till stereon. 

Jag bläddrade bland låtarna en stund innan jag log gillande och vände mig mot Cornelia som diggade med huvudet.

 

Do You Wanna Touch by Joan Jett and The Blackhearts (cover by Glee)

 

Jag studsade fram till Melinda och tillsammans fick vi liv i henne, Glee’s version av ”Do You Wanna Touch” som ursprungligen sjöngs av Joan Jett and The Blackhearts, pumpades från min stereos högtalare. 

Jag dansade fram till min garderob medan jag sjöng tillsammans med Gwyneth Paltrow.

Vi knackade på ytterdörren till Olivias hus och snart öppnades dörren av Olivias mamma, ett stort leende pryde hennes fortfarande unga ansikte. 

”hey guys, come in” sa hon glatt och steg åt sidan så vi kunde kliva in i hallen.

”Olivia and the girls are awake, it think you can just walk up to them” informerade hon och lämnade sedan hallen för att gå in i köket. Jag tillsammans med Ryan och Chaz gick uppför trappan och hög musik nådde våra öron, jag kände inte igen låten men den fick mig att le. Tyst gick vi fram till hennes sovrumsdörr och sköt försiktigt upp den, inne i rummet såg jag Melinda som fortfarande låg på sängen. Cornelia syntes snart och hon anslöts av Olivia, dem båda sjöng med till låten medan de dansade runt. Min blick gled över Olivias sexiga kropp som just nu vickade på höfterna och förde då och då fingrarna genom håret. Där sångerskan sjöng ”do you wanna touch” la hon händerna över sin bröst samtidigt som hon förvånat såg på Cornelia som gjort samma sak innan de brast ut i skratt och fortsatte sin lilla show. Det kliade i fingrade efter att få gå in och smekte över hennes hud, dra händerna längst hennes sidor. Olivia knöt upp sina hot pants och drog sedan av sig dem, behovet efter henne blev om omöjligt ännu större och jag fick svårt att stå still.

Någon harklade sig bakom oss fick mig att hoppa till och i processen stötta till dörren vilket fick den flyga upp med en smäll. Tjejernas blickar rycktes genast mot oss och generat blev vi stående.

”we... ehm... just arrived” försökte jag och kliade mig i nacken, Olivia skrattade.

”yeah, sure. We’re just getting dressed then we’ll be right with you. Where’s Chloé?” frågade hon. 

”she will join us later, something with family” svarade jag och log. 

Snabbt lämnade vi dörröppningen och gick ut på altanten, jag andades häftigt ut och drog fingrarna genom håret. ”wow” hörde jag Chaz kommentera. 

”yeah” svarade jag och nickade. 

 

*

 


 

”did you enjoy our show?” frågade jag retsamt, jag stod i köket och gjorde iordning min smörgås när Justin kom in och lindade sina armar runt min midja. Han kysste mig på kinden och jag log medan jag la osten över brödet.

”indeed” mumlade han i mitt öra, hans händer vandrade ner till mina höfter innan de smet innanför min t-shirt och la sig över min mage. Hans fingertoppar smekte över min hud och fick mig att bita i min läpp, plötsligt hade jag väldigt svårt att koncentrera mig på min frukost. 

”Justin, stop it” mumlade jag då han börjat kyssa mig över halsen. ”my... breakfast” 

”kiss me first, then I will let you go” svarade han och jag skrattade.

”no” retades jag och grep tag om hans händer och fick loss dem från min kropp. Jag snurrade ur hans grep, jag flinade roat åt hans besvikna och snopna minn. 

Min mobil på köksbänken vibrerade till, jag skulle precis sträcka mig efter den för att se vem som sms:ade mig, men Justin var snabbare och höll den triumferade i sin hand. 

”kiss me and I give your phone back” sa han.

”give me my phone” skrattade jag och sträckte ut min hand mot honom. 

”kiss my first” argumenterade han. ”or else, you will never see this phone again” började han medan han backade mot dörren. 

”Justin!” utbrast jag medan han vände sig om och sprang ut, jag var snabbt med att följa efter honom. Ur ögonvrån såg jag Chaz, Ryan, Melinda och Cornelias chockade ansikten då vi sprang förbi dem på altanen. ”Justin!” ropade jag efter honom igen, han höll telefonen över sitt huvud. 

”it’s illegal to steal things” sa jag medan jag försökte få tag i min iPhone. 

”it’s illegal to be this beautiful but you never got caught” svarade Justin med ett flin, jag slutade genast hoppa efter min telefon och såg på honom.

”wow, cheesy” sa jag och la armarna i kors över bröstet. 

”I know, but it’s true you are so beautiful it should be illegal” sa han och ryckte på axlarna. 

Jag kände hur mina kinder hettade över hans ord, han sänkte sin arm och gav mig min telefon. Med ett leende sträckte jag på mig och la en arm runt hans nacke innan jag kysste hans läppar. 

”happy?” frågade jag och lutade mig bak. 

”almost” svarade han och kysste mig igen. 

 

*

 

”no! Don’t do that” utbrast Cornelia och skrattade, bredvid henne satt Chaz, han spelade på sin telefon och Cornelia var lika insatt som han var. Han skrattade roat åt henne.

Melinda hade gått iväg för att prata i telefonen, antagligen med sin pojkvän, Chloé hade äntligen dykt upp och satt bredvid mig i soffan. Min MacBook stod i mitt knä och för tillfället tittade jag runt på Tumblr, bästa sidan internet tillåtit. Justin tillsammans med Ryan spelade på vårt xbox, stönade högt när de förlorade men retades när de vann. 

Jag scrollade förbi en klipp och klickade nyfiket på ”play”

 

 

När det var slut skrattade jag så jag grät, Chloé stämde in och pressade fram mellan skratt. ”that... is... so... true!” 

”what is true?” frågade Justin som blev distraherad och nyfiken av vårt skrattande. 

”just watch this” skrattade jag och vred datorn mot dem, Chaz och Cornelia lutade sig också framåt för att kunna se.

När klippet ännu en gång tog slut skrattade Cornelia minst lika mycket som vi hade gjort. ”oh god, my balls aer freezen off” imiterade hon och skrattade. 

Jag såg på killarna som inte alls skrattade utan såg frågande på oss. 

”but...” började Chaz som såg helt vilsen ut. 

”wait a minute, you can’t seriously believe that we have pillow fights and get naked” utbrast jag. 

”what do you do then?” frågade Ryan, minst lika vilsen som jag.

”oh my god, we just have a normal night. Eat candy, talking shit and watch movies” svarade Chloé som om det vore uppenbart, vilket det också var. 

”what! Noooooo!” sa Chaz och drog ut på ordet. ”I don’t believe you”

”what? Why not?” utbrast jag. 

”because you want to keep it a secret, you want us to believe you don’t do kinky stuff so guys doesn’t crasch your sleepovers” svarade han och Ryan nickade imponerat och de gjorde en high five. 

”oh my god, you two are stupid. Justin please tell me you are not on their side” sa jag och såg på Justin som nu fick alla uppmärksamhet på sig, blev obekväm och kliade sig i nacken medan han undvek allas blick. Men jag behövde inga ord för att få svaret, han var på deras sida. 

”really!?” utbrast Cornelia. 

 


"really!?"

 

”then I guess we need to prove you wrong” sa jag och alla såg genast förvirrat på mig.

”Stan and mom are going away tomorrow and aren’t back until friday, so sleepover, here, tomorrrow night” förklarade jag. ”so what do you guys say?” frågade jag och höjde på ena ögonbrynet. 

”we’re in” svarade Justin med ett flin.

 


 

ahahahha, tycker klippet är så himla roligt! xD

vad tycks? kommentera, dem betyder allt! ♥ orkar inte läsa genom, tittar på Awkward. 


Kapitel 26 - Do You Miss It?

”I know” sa hon sedan och mina kinder blossade genast upp. ”I, or should I say we, have heard a lot about you since you came home from the camp” fortsatte hon. 

”but that-” började då vi bara varit hemma i tre dagar. ”yeah” avbröt hon och jag skrattade.

”yeah, yeah. I talk a lot about things I like” Justin la sig i samtalet och himlade med ögonen medan han reste sig från stolen. 

Jag log mot honom. ”I like you too” svarade jag lågt då han hörde mig i alla fall, han såg på mig och log snett.

 


 

”good night, Lilo” mumlade Justin mot mina läppar, han hade erbjudit sig att skjutsa hem mig, Cornelia och Melinda. Något jag inte tackade ”nej” till då jag hade svårigheter med en småsak som att bara gå några meter fram då knäna skrek högt i protest. Jag skrattade till när han använde sig av mitt smeknamn.

”yeah...” svarade jag innan jag kysste honom, han la en arm runt min midja och tryckte mig närmre hans kropp. Min tunga gled över hans underläpp och på mindre än en sekund hade han öppnat sin mun för att möta min tunga med sin. Jag stönade kvävt mot hans läppar och hans grepp om min kropp hårdnade. 

 


"good night, Lilo"

 

”good night, Biebs” mumlade jag och släppte honom, han log snett och släppte även han sitt grepp om mig. Jag lyckades ta mig till dörren och vinkade av honom när han körde sin bil bort från bondgården och in mot staden igen. 

”VAD HAR HÄNT!?” mammas gälla skrik gen genom hela huset, jag suckade och tog ett djupt andetag innan jag vände mig om mot henne. 

 

*

 

Veckan vandrade vidare och här stod vi igen, 9:e juli, måndag morgon. Cornelia och Melinda hade nu spenderat en vecka tillsammans med mig och mina vänner och en vecka hade vi kvar innan det bar av till Sverige igen. Mamma hade, efter min långa förklaring, haft mig på husarrest och jag var fast i huset för två dagar tills hon ansåg att såren endast behövde plåster och jag kunde gå normalt igen. 

”jag kommer inte dö mamma” försäkrade jag när vi lämnade huset för att ta oss ner till stranden där vi skulle möta upp alla andra, mammas alltför välbekanta rynka pryde hennes panna och jag suckade. Den där rynkan betydde mycket övertygande för min del och mycket oro och envishet för hennes del. 

”det vet jag väl, men jag vill inte att du ska få infektioner eller att såren ska gå upp eller liknande” började hon och jag himlade med ögonen.

”jag kommer vara försiktig, jag lovar. Jag vill lika lite som du att de ska bli infekterade” svarade jag lugnande och hon nickade bekymrat. 

”herre gud” sa jag och skakade på huvudet medan vi åkte på brädorna ner mot stranden som det i stort sett bara var nedförsbackar till. Vilket var skönt på vägen dit, mindre skönt på vägen hem när man var dubbelt så trött efter en dag i solen. 

 


"oh my god"

 

”din mamma är gullig” skrattade Cornelia, yeah right! 

”whatever” svarade jag och de båda skrattade. 

Vi anlände till stranden, vågorna slog in över sanden, barnfamiljer låg på sina picknick filtar och de få hundarna fångade smidigt frisbeearna i munnarna. En stor grupp ungdomar kom inom synhåll och jag log stort, jag såg att det var flest killar som lyckats komma hit ännu, tjejerna tog längre tid på sig att packa i ordning då val av bikini, handduk och accessoarer måste vara perfekt. Jag klev av min bräda, tog den under armen och med Melinda och Cornelia på en varsin sida gick vi i sanden mot gruppen. 

”HEY!” utbrast alla nästan samtidigt då de fick syn på oss, vi hälsade lika glatt tillbaka och tog plats i sanden på lämpliga ställen. 

”how is our wounded girl?” frågade James retsamt och jag himlade med ögonen. 

”according to me fine, but if you ask my mom I’m probably dying” svarade jag och alla började genast skratta högt, jag flinade roat. 

Från parkeringen kom tjejgänget gående, alla med handväskor fyllda av troligtvis onödiga saker som de inte skulle få användning för under dagen men behövdes ändå ha med. Därefter såg jag några meter bakom dem Justin tillsammans med Chaz, Ryan och Nolan komma gående, alla med badshorts, Justin hade ett på sig ett par svarta Ray Bans och jag kände hur det pirrade i magen av synen av honom. Jag reste mig från marken och gick halvt sprang dem till mötes, när Justin såg mig släppte han taget om sin väska för att kunna ta emot mig. Jag skrattade och han snurrade försiktigt runt. 

”how is my girl?” frågade han och jag rodnade svagt.

”I’m good, you?” frågade jag och han log nöjt. 

”perfect” svarade han och släppte ner mig på marken igen, han böjde sig ner och tog upp sin väska igen och tillsammans gick vi ner till de andra. 

 

*

 

I min bikini låg jag och såg på medan de andra badade, på grund av mina sår kunde jag inte vara med och busa i vattnet. Vilket var tråkigt under en sådan här varm dag. 

Jag vände mig om på mage istället för att slippa se dem och slöt ögonen, ett förskräckt skrik lämnade mina läppar när en iskall kropp, mot min brännheta hy, lades över min baksida. Justin skratt nådde mina öron och jag slutade tjuta. 

”Justin, get off” skrattade jag. Han rullade av och landade på handduken bredvid mig, hans hår var spretigt och rufsigt efter vattnet, vattendroppar glänste över hans bröstkorg och ner över hans mage. Jag bet mig löst i läppen medan min blick vandrade över hans kropp. 

”checking me out?” Justins fråga fick mig att le och se upp i hans ögon.

”maybe” svarade jag och lutade mig fram mot hans ansikte, ett leende spred sig på hans läppar. 

 


"checking me out?"

 

”well, you are free to stare away” mumlade han innan han la en hand om min nacke och tryckte sina läppar mot mina. Jag skrattade kort mot hans läppar innan jag besvarade kyssen. Jag nafsade löst på hans underläpp vilket fick honom att stöna lågt mot min mun.

 

Olivia låg bredvid mig och njöt av solen, jag hade svårt att ta bort blicken från hennes lättklädda kropp och bet mig frustrerat i läppen. Resten hade kommit upp från vattnet och tjejerna hade sett till att de smörjt in sig innan de la sig ner antingen på rygg eller mage för att sola sina kroppar. Olivia reste smått på ryggen för att sedan knyta upp knuten bak på ryggen och låta banden hänga fritt för att inte få fula ränder på ryggen. Detta gjorde dock inte situation bättre för mig, nu var det ännu mindre kläder som täckte hennes kropp. 

De svarta bikini trosorna hade hon hasat ner en bit, men fortfarande så de täckte allt, men för att även där få mer hud att sola. Hennes ögonlock slogs upp och de blå haven såg tillbaka på mig med en busig glimt, ett fnitter lämnade hennes läppar innan hon slöt ögonen igen, som om hon visste att det hela störde mig. 

”are you teasing me?” jag kunde inte motstå att fråga henne, återigen skrattade hon.

”maybe” hennes svar retade gallfeber på mig. 

”that’s so unfair” klagade jag och hon log snett, fortfarande med ögonen slutna. 

  

*

 

 

”when are you going back to be the popstar Justin Bieber?” frågade Olivia, vi satt en bit bort från gruppen, jag hade henne mellan mina utsträckta ben och hennes blick borrade in sig i min. 

”ehm...” började jag och svalde. ”in about three weeks” svarade jag sorgset, hennes blick blev genast ledsamt och hennes hållning ihopsjunken. Ett ”oh” slapp ur hennes mun.

”yeah, I’m going back to finish my album and then...” började jag igen men lyckades inte avsluta, så hon gjorde det för mig.

”you are going on tour, I know” sa hon och jag såg en aning förvånat på henne.

”Cornelia” förklarade hon och jag skrattade kort. ”she has been talking, or should I say screaming, a lot about you coming to Sweden for the first time. Apparently you weren’t there under your first tour” fortsatte hon och jag nickade.

”that’s right” svarade jag med ett leende. ”there’s many countries that I’ve never been to before that I now will have the chance to visit” hon suckade längtansfullt. 

”do you miss it?” frågade jag och hon såg undrande på mig.

”miss what?” frågade hon. ”Sweden” förklarade jag och hon nickade förstående.

”sometimes” svarade hon lågt. ”especially when I talk to those two, or now, when they’ve are here. Then I miss it a lot, but I’m starting to really enjoy it here as well” svarade hon och log flörtigt mot mig, jag himlade med ögonen men skrattade. 

Hennes blick sökte sig sedan ut över vattnet och blev frånvarande, bekymrat granskade jag hennes ansikte.

Jag ville inte att hon skulle vara olycklig, eller ha hemlängtan. Jag ville att hon skulle känna att detta var hennes riktiga hem. 

Jag bet mig fundersamt i läppen och funderade över om det fanns något jag kunde göra. 

Att åka med henne till Sverige... skulle det bara göra allt värre?

 

 


 


en mysdag på stranden. woop woop, dem som vi hade brist på under sommaren, i alla fall jag.

j*vla regn o j*vla Sverige... på tala om regn, oh... my... god! det har regnat i 24 timmar i sträck! 

HELT GALET JÖ! O.O men i alla fall, nog om regn.

vad tyckte ni? =) tror ni det kommer bli något utav Justins funderingar?

kommentera, ni vet att dem betyder allt. ♥ 


Kapitel 25 - Is It Really No One Who Knows That... Girl?

”don’t do it, it’s not worth it” försökte jag och jag såg hur hennes ögon fylldes av tårar, antagligen av smärtan i ansiktet. Jag lät blicken svepa över hennes kropp för att se om hade fler skador, båda hennes knän var täckta av rött blod tillsammans med brun jord. Även hennes ena armbåge var täckt av blod och jord, hon släppte taget om sin bräda.

”oh, the soccer star can’t take a little push?”

 


 

Ilskan växte likt elden i mitt bröst när mening lämnade tjejens mun, genast sträckte jag mig efter brädan igen för att drämma den hårt över hennes ansikte. Men Justin var snabbare och gömde den fort bakom ryggen, han vände sig om för att möta tjejen, ett elak flin vilade på hennes läppar och hennes bruna ögon glittrade av lycka. 

”excuse me?” frågade Chloé och bröt tystnaden.

”you heard me” snäste hon nonchalant och gav inte Chloé så mycket som en blick utan borrade in sin i min. Smärtan i ansiktet började ge mig en huvudvärk och benen började bli svaga att stå på, på grund av de stora såren som pryde mina knän. 

”who the fuck are you? And what do you want?” fräste jag åt henne och hon flinade omöjligt ännu elakare. 

”I’m your worst enemy” svarade hon och jag såg förbryllat på henne, vem var den här bruden?

”what?” frågade jag dumt och hon skrattade. 

”you will see, Lilo” svarade hon och jag häpnade över hur hon kunde mitt smeknamn, ingen använde det förutom familjen eller nära vänner. Ingen visste ens om att jag hade ett smeknamn, då det är från mina yngre år. Med ett leende rullade hon ifrån oss och jag fortsatte stirra efter henne.

”what? what did she mean by that? and Lilo?” frågorna bara öste ur Justins mun och de dröp om oro, jag suckade.

”I don’t know what she meant and Lilo is my nickname, my brother made it up when we were little cause he couldn’t say Olivia” svarade jag trött.

”aw, Lilo. That’s so cute” utbrast Tammy, vi alla såg på henne och hennes kinder blossade genast upp i en högröd ton, jag skrattade. ”thank you, Tammy” svarade jag. 

”yeah, super adorable. But now we need to get you cleaned up and look over your wounds and see how bad they are” sa Justin fort och räckte Ryan min skateboard, jag hann precis protestera innan han var på väg att lyfta upp mig i sina armar. ”are you sure?” frågade han tveksamt och såg på mig.

”I’ll be fine” svarade jag och tog ett steg framåt, genast högg det till i knät när huden skrek av smärta när den drogs ut. Jag försökte så gott jag kunde hålla ett uttryckslöst ansikte men måste ha misslyckats för andra sekunden var jag upplyft av Justin. 

Jag la mitt huvud mot hans axel och snosade mot hans hals med armarna slapp hängande om honom. Vi, eller snarare han, gick inte speciellt långt för än han svängde in på en uppfart och gick uppför de få trappstegen innan han vände sig om för att låta Ryan öppna dörren.

”where are we?” frågade jag och såg mig om i den lilla hallen, Justin sparkade lätt av sig skorna innan han fortsatte bort längst korridoren. 

”this is my grandparents house” svarade han och min ögon fick genast dubbelstorlek, tänk om de var hemma!? 

”are they home?” frågade jag panikslaget, som svar på min fråga hördes två kvinnoröster från köket, de sa Justins namn och han svarade med ett ”ja”. 

Sedan gick han in i ett kök, där befann sig en ung kvinna, hennes blå, gröna ögon var pigga och glada, hennes leende vackert och det bruna håret böljade ner över hennes rygg.

 


"are they home?"

 

Bredvid henne stod en äldre dam, ett par glasögon satt på hennes nästipp och hon log varmt när vi klev in i rummet tills hon såg min blodiga uppsyn. 

”what have happened?” utbrast den äldre förskräckt och tog två steg innan hon var framme vid mina knän och beskådade dem. ”put her on the table” befallde hon och Justin satte mig lydigt på köksbords kanten. 

”some girl happened” svarade han och vände sig mot kvinnorna.  

Dem två började genast leta fram förbandslådan och blötte papper som de skulle rena mina sår med,  det sved häftigt när de duttade på knäna med vattnet. Justin tog min hand och jag klämde den hårt för att inte skrik högt att de skulle sluta och låta mig vara. Ur ögonvrån såg jag Chloé stå tillsammans med Cornelia, Melinda, Chaz och Ryan, deras oroliga blickar brände på min hud. 

När såren på knäna väl var rena satte de stora vita plåster på såren och fortsatte sedan till min armbåge, den yngre kvinnan, som jag även antog var Justins mamma, tvättade såret i min panna och satte ett plåster där med. Rivsåren på kinden tvättade hon men lät sedan vara då det inte behövde plåstras om. 

”oh, there’s a grit in here” genast stelnade jag till när jag insåg vad som skulle komma härnäst, kvinnan reste på sig och lämnade köket. Jag kämpade hårt med att inte börja hyperventilera eller svimma, gruskorn i sår hade jag stött på flertal gånger tidigare då vi ofta spelade på grusplaner hemma i Sverige. Smärtan när pincetten tränger sig in i såret är något utav den värsta känslan jag någonsin känt, det gör något så outhärdligt ont och jag skrek som en galning när jag var liten. 

Denna gång hoppas jag i alla fall på att jag ska kunna hålla mig lugnare, jag svalde när jag såg pincetten i hennes hand. Hon satte sig på stolen igen och tog tag i min arm, jag klämde Justins hand hårdare och knep ihop med ögonen. Jag kved illa när hon höll på och jag trodde mitt huvud skulle sprängas och andades häftigt ut när hon väl var klar. Det flimrade framför ögonen på mig och jag hade plötsligt svårt att sitta rakt. 

”Justin, I think she’s going to faint” varnade den unga kvinnan och Justin reste sig genast upp, han grep tag om mitt ansikte och försökte se mig i ögonen men mina ögonlock envisades sig med att vilja slutas. De fick tillslut sin vilja genom och jag föll i mörker. 

 

*

 

”she’s going to wake up soon, don’t you worry” svaga mummel trängde genom min dvala och jag kände hur jag sakta kunde röra på mina muskler igen. Försiktigt öppnade jag ögonlocken och kisade ner det starka ljuset från taklampan träffade min näthinna, jag stönade svagt och snart kände jag en hand i min och en annan om min kind medan någons andetag kittlade mot min hals, jag antog att det var Justin. 

”babe?” Justins röst var fylld av oro och jag stönade lätt igen för att försäkra honom om att jag levde. 

”den där bitchen ska dö, på riktigt” sa jag sedan och hörde fnitter medan jag försiktigt satte mig upp igen. ”is it really no one who knows that... girl?” frågade jag. 

Jag såg ner på mina knän och de hade vita bandage virat runt sig medan min armbåge fått ett stort vitt plåster, i pannan sved det irriterande och jag stönade. Hon skulle få ångra att hon någonsin rörde mig. 

”wait! I got it!” utbrast plötsligt Chaz och kom inspringande i köket med ett upprymt ansiktsuttryck. 

”who is it then?” frågade jag otåligt. 

”Carla Ashford” svarade han och killarna stod tystna innan jag såg hur det ljusnade för dem båda.

”oh” svarade Justin och jag såg förbryllat på dem. 

”what? Who is Carla Ashford?” frågade jag. 

 

Tumblr_lpm5wplhxm1r0nsv7o1_500_large

"what? who is Carla Ashford?"

 

”she went with us from 1st grade to 6th but transfered to another when they moved, but I guess she’s back” svarade Justin och såg på mig. 

”okay...” svarade jag, fortfarande förvirrad över vad denna tjej ville mitt liv. ”but what did she meant?”  

”Carla has always been that competitive person, she can’t lose” sa Chaz och kliade sig i nacken innan han förvred ansiktet och jag kunde gissa mig till att han hade smärtsam historia med denna tjej. 

”but what do I have to do with it all?” frågade jag. 

”maybe... she has heard of  your soccer skills, Carla plays soccer too you know” svarade Ryan som satt på stolen bredvid Justin och framtill nu suttit i egna tankar.

 Jag stirrade förfärat på honom, gjorde hon allt det här för att hon hört att jag var duktigt i fotboll!? 

De båda kvinnorna kom in i köket igen och de sken genast upp i ett varsitt leende när de såg mig vaken och sittandes. 

”you are awake” sa den unga kvinnan glatt och jag log generat tillbaka. Så här var det inte tanken att jag skulle träffa Justins ena förälder för första gången. 

”I’m Pattie” sa hon sedan och sträckte ut handen mot mig, jag som oturligen skadat armen jag normalt använder fick vrida på min andra arm för att kunna hälsa på henne vilket fick alla att skratta. ”normally I would hug you but I don’t want to hurt you any more then you already are” sa hon sedan vänligt och jag skrattade. 

”it’s okay, thank you for your help” svarade jag och hon log varmt. 

”and I’m Diane, Justin’s grandmother” sa den äldre och även hon tog mig i handen.

”Olivia” svarade jag och hon skrattade mjukt. 

”I know” sa hon sedan och mina kinder blossade genast upp. ”I, or should I say we, have heard a lot about you since you came home from the camp” fortsatte hon. 

”but that-” började då vi bara varit hemma i tre dagar. ”yeah” avbröt hon och jag skrattade.

”yeah, yeah. I talk a lot about things I like” Justin la sig i samtalet och himlade med ögonen medan han reste sig från stolen. 

Jag log mot honom. ”I like you too” svarade jag lågt då han hörde mig i alla fall, han såg på mig och log snett.

 


 

nu vet ni vem ragatan är, Carla Ashford... hm... tror ni hon kommer skapa

mycket trubbel i framtiden?? ;) vad tycks lovely people!? =D 

kommentera, dem betyder allt! ♥ heheheh, återigen orkar jag inte läsa genom det...

vill hellre leka runt på min MacBook Air som jag fått från skolan, galet glad över denna

vackra, tekniska... sak. =) kramisar. 


Kapitel 24 - Oh, You Weren't Done? Sorry...


Resten av eftermiddagen lärde vi känna Melinda och Cornelia närmre, Cornelia lyckades tillslut slappna av i mitt sällskap och det visade sig att hon var en jätte rolig och cool tjej.

”and this is my room” avslutade Olivia då hon gjort en rundvandring genom det stora huset och jag såg in i hennes normal stora rum, hennes dubbelsäng var fortfarande obäddad och kläder låg lite överallt men jag var inte förvånad då inte bara en tjej utan tre bodde här inne.

”sorry, about the mess” sa hon och rodnade svagt, jag kysste fort hennes kind vilket resulterade i att hon rodnade ännu mer och jag skrattade lågt. 

 


 

”jaha, vad har denna dag att erbjuda?” frågade jag mig själv och drog bort gardinerna för att se hur himlen såg ut, den var klarblå och inte så långt ögat nådde såg man ett vitt moln. Jag sken upp i ett leende och vände mig mot en klar vaken Melinda men dock en halvt döende Cornelia.

”Cornelia” sa jag och ställde mig i sängen, hon stönade till svar. Genast började jag hoppa och hon studsade häftigt runt vid mina fötter.

”okej! Jag är vaken” sluddrade hon och satte sig upp, jag log nöjt och klev ner från sängen.

Jag skrattade, gick bort till min garderob och plockade fram kläder för dagen, Melinda gjorde likadant medan Cornelia satt kvar i sängen och gnuggade sina trötta ögon.

Efter ungefär en timme hade vi lyckats klä på oss och ätit frukost.

”vad händer idag då?” frågade Melinda och drack upp det sista ur hennes juice glas. Jag vände huvudet mot henne och log busigt, hon gav mig genast en frågande men förväntansfull blick och jag skrattade.

 

Tumblr_lnjusr7gu61qczjlgo1_500_large

"vad händer idag då?"

 

”tänkte visa er runt lite, inte för att det finns mycket att se men… det lilla som finns kan jag visa. Dessutom finns det en skatepark som jag ännu inte varit vid men gärna vill” berättade jag.

”låter bra” svarade Cornelia och log.

”grymt, jag har min skateboard och longboard och om jag frågar snällt kan vi säkert få låna Victors longboard också” sa jag och bet mig i läppen, Melinda skrattade.

Victor var lättare att övertyga än jag trodde, dock kunde det ha berott på att han faktiskt pratade i telefon och verkade vara mycket mer intresserad över vad som sades i telefonen istället för det jag hade att säga. Vilket slutade med att han mumlade fram ett ”ja” och viftade med handen i mitt ansikte för att få mig att lämna rummet. Glatt studsade jag ner i köket igen och tog fram hans longboard som stod lutad mot förrådsväggen, orörd sedan vi kommit hit. Victor var tusen gånger mer intresserad än mig för att ta körkort och kunna köra vart han ville, jag nöjde mig med att kunna åka skateboard eller cykla eller gå till platserna jag ville ta mig till.

På en varsin bräda sprakade vi oss ifrån den illaluktande bondgården och in mot den lilla staden Stratford, vi skateade först till skolan och jag berättade att skolan i Kanada är minst lika tråkig som den i Sverige. Kanske inte lika tuff, men fortfarande lika uttråkande.

Melinda och Cornelia skrattade åt mig när jag pekade finger åt den förbannade byggnaden när vi väl sparkade därifrån. Näst på tur var fotbollsplanen, de såg imponerat på den stora konstgräsplanen och det nästan kliade i fötterna för att man ville sparka boll. Jag kisade lätt med ögonen och såg en grupp tjejer på planen, de låg ner i gräset och en bit från dem låg en ensam boll.

Jag skrattade när jag insåg att de få tjejerna var från laget, jag rullade nerför backen och fram till staketet.  ”HEY! SLACKERS!” deras huvud rycktes genast upp för att skrika något argt tillbaka med skrattade när de såg att det bara var jag som drev med dem.

De samlade ihop sina saker och kom fram till oss. ”hi Olivia! What are you guys up to?” frågade Helena med sina ljusa, flickröst. Jag log.

”just showing my friends Stratford” svarade jag och Tammy tillsammans med Lisa himlade på ögonen.

”yeah, cause there’s so much to see” sa Tammy och jag flinade roat.

”you wanna join us?” frågade jag sedan och ställde mig på brädan igen, de såg på varandra innan de ryckte på axlarna.

”sure, we have nothing better to do” svarade Lisa och jag log, snabbt hälsade de alla på varandra och snart rullade vi bort från planen och in mot centrumet.

 

Tumblr_m7qpg6sxgp1rswc2uo1_500_large

"you wanna join us?"

 

”hey, wait!” ropade jag och svängde in på en uppfart, jag hoppade smidigt av brädan och plingade på. Buller inifrån skvallrade om att det var någon hemma och snart öppnades dörren och en ivrig och rufsig Chloé syntes i dörröppningen.

”wow, do I even wanna know what you have been doing?” frågade jag retsamt.

Hon ryckte förbryllat på ögonbrynen. ”what?” frågade hon och lägligt kom Ryan upp bakom henne och såg frågande ut innan han fick syn på mig och log. ”hey” hälsade han och jag log glatt tillbaka.

Jag såg sedan menande på Chloé som stirrade på mig tills man nästan kunde höra klicket i hennes huvud. ”oh! No, no! I just haven’t brushed my hair yet” utbrast hon och försökte genast släta till sin rufsiga kalufs, jag höjde retsamt på ögonbrynen och log roat.

”yeah, yeah. Whatever you say” svarade han och höjde på armarna i ett tecken på att jag gav upp.

”what is she talking about?” frågade Ryan förbryllat, Chloé var precis på väg att svara men jag avbröt henne fort innan hon ens hann börja.

”don’t you worry, Ryan. But now, get your asses out of the house and follow us out, I’m just going to show Cornelia and Melinda the downtown and then we thought of going to the skatepark”

Chloé nickade glatt. ”we’ll be out in a minute” kvittrade hon.

”oh, you weren’t done? Sorry” ursäktade jag och skrattade jag sedan åt Chloé förfärade minn.

 

*

 

”nice” kommenterade jag när vi rullade in vid Stratfords skatepark.

”this is really cool, this is one thing that aren’t so great in Sweden” sa Cornelia.

”the skateparks” sa vi tre sedan i unison och skrattade.

”hey babe” ett par armar lindade sig runt min midja och en puss landade på min kind, jag log generat och vände huvudet mot Justin. ”hi” hälsade jag och kysste honom.

Plötsligt knuffades vi åt sidan och stapplade av brädorna innan vi återfick balansen.

”oh, you weren’t done? Sorry” sa Chloé beklagande och imiterade mig, jag skakade på huvudet åt henne medan Justin såg frågande på oss.

Lågt in på eftermiddagen spenderade vi på skateparken, trixade, försökte oss på nya hopp eller flippar. Många gånger var alla trix inte lika lyckade utan istället landade man rakt på rumpan eller skrapade upp antingen händerna eller knäna. Men aldrig allvarligt, bara sådant man lätt borstade bort och fortsatte åka. ”helvete!” skrek jag när jag efter minst femtio gånger inte fick till hoppet som jag prövat genom den senaste halvtimme, timmen.

Justin tillsammans med Chaz och Cornelia skrattade mjukt åt mig och jag skickade dem en ond blick men kunde inte förbli arg när det inte var hånfullt utan roat åt mitt raseriutbrott.

Jag kom upp på den låga rampen igen, andades djupt in innan jag rullade ner och tog sats och flög upp i luften för att sedan snurra runt medan jag flippade runt brädan under mig.

Till min glädje kände jag hur jag landade på brädan igen, lyfte segervisst armarna i luften och tjöt.

De applåderade glatt och jag sken likt solen, jag åkte fram till dem där de satt på bänken.

”did you…” började jag och Justin nickade med ett stort leende.

En del tjejer från laget hade dragit sig hemåt men de flesta var fortfarande kvar, en bit bort stod Chloé på sin longboard och såg för tillfället på hur Ryan snyggt landade på sin bräda igen och hon klappade stolt händerna. Jag log innan jag sparkade bort mot henne, från ingenstans knuffade jag hårt i magen och flög bakåt.

 

Tumblr_m221rsgeol1qmowaco1_500_large

"did you... "

 

 

Jag log roat och såg efter den lyckliga Olivia som äntligen lyckades göra sitt trix som hon hade envisats med att nöta genom den senaste timmen. Hon sparkade i marken och rullade bort mot Chloé som stod en bit fort och såg på när Ryan åkte, från höger uppenbarade sig plötsligt en grupp på tre tjejer och de rullade rakt mot Olivia. Jag reste mig halvt och var på väg att varna henne men hann inte för än tjejen i täten åkt rakt in i henne, knuffat henne så pass hårt att hon flög bakåt, till och med bortifrån här kunde man se att hon skulle få stora skrapsår innan hon rullade in i en buske.

Jag var snabbt på fötter och sprang bort mot henne med Chaz och Cornelia efter mig.

”Olivia?” utbrast jag förfärat.

”WHO WANTS TO DIE?” skrek hon medan hon kröp upp ur busken, grep tag om sin bräda och lyfte upp den för att svinga den mot den skylde. Fort tog jag tag om andra sidan av brädan och höll den hårt, hon såg argt på mig och nu såg jag att hon blödde från ett sår i panna och ett annat rivsår pryde hennes ena kind.

”don’t do it, it’s not worth it” försökte jag och jag såg hur hennes ögon fylldes av tårar, antagligen av smärtan i ansiktet. Jag lät blicken svepa över hennes kropp för att se om hade fler skador, båda hennes knän var täckta av rött blod tillsammans med brun jord. Även hennes ena armbåge var täckt av blod och jord, hon släppte taget om sin bräda.

”oh, the soccer star can’t take a little push?”

 

"oh, the soccer star can't take a little push?"

 


 

ojoj! WHO IS THE BIATCH!? 

vad tycks? kommentera, hoppas kapitlet uppfyllde era förväntningar! =) 

era åsikter betyder allt, så lämna respons! ♥ puss o kram. 


hinner inte läsa genom det, ska titta på en film men min kompis, so long! ;)

 


Kapitel 23 - Sorry, No More Swedish

Jag log roat. ”I wasn’t tall enough to reach so this” svarade jag och pekade där jag stod för att demonstrera. ”was my solution” hon skakade roat på huvudet.

Min blick vandrade över till Justin där han stod med armarna över bröstet och log mot mig med glittrande ögon samtidigt som hans blick gled över min kropp innan han såg in i mina ögon.

”what are you guys doing?” frågade Chaz.

”milking a cow” svarade jag ironiskt och alla skrattade medan Chaz himlade med ögonen. 

 


 

”what’s the time?” frågade jag för femtioelfte gången på bara några minuter men jag kunde inte låta bli att fråga, Chaz stönade klagande och föll ner med ansiktet i en kudde, Chloé fnissade i Ryans knä medan Ryan snällt nog kollade sin klocka för att ge mig ett svar.

”still just 12 o’clock” svarade han och nu var det min tur att stöna, tiden segade sig fram likt en snigel och jag bara längtade tills klockan blev tillräckligt mycket för att vi skulle kunna åka hem till Olivia.

Undra vad hon gör nu? Hon kanske solar med sina vänner, tänkte jag och såg ut på genom fönstret och såg den skinande solen.

”when-” började jag men Chaz avbröt lika fort.

”now, we’re going now” likt blixten reste han på sig och gick mot dörren, jag hörde hans steg nerför trappan och jag såg förvånat efter honom.

”I guess we’re going to Olivia now” sa Chloé och reste på sig innan hon drog upp Ryan, jag följde efter dem ner till hallen där Chaz redan stod med skorna på och väntade otåligt på oss.

”look now who’s impatient” retades jag.

”still you” svarade Chaz med ett flin och öppnade ytterdörren, genast såg jag någon ensam paparazzo gömma sig i buskarna men bestämde mig för att inte bry mig om det. Han skulle inte lämna bara för att jag sa till dem, de där människor är envisa typer. Jag gled in framför ratten och Chaz tog plats bredvid mig för att låta turturduvorna sitta tillsammans därbak. Jag bakade ut innan jag körde i riktning mot Olivias, Chloé fick hjälpa till att visa vägen då hon var den ända som varit hemma hos henne innan. Vi körde in på en grusväg och snart skymtades ett stort vitt hus som stod en bit från en stor ladugård som skymde en bit utav de stora åkrarna och gräsytorna. Jag kände hur min haka föll över synen, stället var vackert det var inget snack som saken och dessutom i undangöm från resten av staden. Sedan fångade något annat min uppmärksamhet, en bit från huset på den stora gården stod en bil parkerad. Men det var inte det som var det märkliga, utan uppe på taket stod Olivia i endast bikini, hon var blöt och löddrig. På marken stod hennes två vänner, Melinda och Cornelia, även dem klädda i liknande utstyrsel och såg upp när vi parkerade. Jag stängde av motorn och klev ur bilen, Olivia sken upp i ett stort leende som snabbt smittade av sig på mig.

Plötsligt träffades hon av en stråle och hon tjöt genast till och försökte skydda sig från det antagligen kalla vattnet, hennes vänner bara skrattade och fortsatte spruta vatten på henne till hon skrek något på svenska som var helt obegripligt i mina öron.

Sedan pekade hon varnade på dem och sa något som fick dem att se oskyldigt på henne medan de fnittrade och Melinda svarade något, det ända jag lyckades förstå var ”what?” då hon sa det på engelska.

”Olivia, why are you standing on the roof?” Chloé såg nyfiket på Olivia som skrattade.

”I wasn’t tall enough to reach so this” sa hon innan hon gjorde som en cirkel runt sig. ”was my solution” svarade hon och log stolt, jag skrattade roat åt henne.

Löddret hade nu runnit av hennes ben och mage, min blick vandrade upp längst hennes långa ben, över hennes breda höfter och vidare upp till hennes byst och tillslut upp till hennes vackra ögon som såg tillbaka mot mig. Jag log återigen glatt mot henne och hon flinade.

”what are you guys doing?” frågade Chaz och jag skrattade.

”milking a cow” svarade Olivia ironiskt. ”what does it look like we are doing?” frågade hon.

Chaz himlade med ögonen och de smågnabbades ett tag innan hon satte sig på huk och gled nerför bilens fönsterruta och ner till huven. Smidigt landade hon på parken och ner i leran som bildats av allt vattnet som de sprutat, hon stönade och såg ner på sina fötter innan hon ryckte på sina axlar.

”well, come on. Let’s go to the back” sa Olivia och Chloé tog ledningen tillsammans med Chaz och Ryan och Melinda tillsammans med Cornelia följde sedan efter, jag väntade på Olivia som log mot mig och tog min hand. Hon ställde sig på tå och jag böjde på nacken för att möta hennes läppar, hon la en hand om min nacke och jag släppte hennes hand för att lägga dem på hennes höfter.

”EY! NO KISSING BACK THERE!” ropade Chaz och imiterade coach McClain, jag skrattade och Olivia vände sig roat mot Chaz.

”just cause you are ugly and alone” svarade hon ordagrant, Chaz låtsades bli förolämpad och Olivia tog återigen tag i min hand för att sedan dra med mig efter dem andra.

Vi slog oss ner på deras baksida och Olivia försvann upp tillsammans med sina vänner för att byta om. ”this is a really beautiful place” sa Chaz och såg ut över gräsmattan som anslöt sig vid atlantens slut och endast en studsmatta stod placerad på gräsytan, längre bort mellan två träd satt en hängmatta uppfäst. Jag nickade instämmande och lät blicken glida åt vänster och såg en hammock en bit längre bort på altanen, bredvid rann ett litet vattenfall som föll ner i en damm och det porlade trevligt. Ett skall fick mig att hoppa till i stolen och plötsligt kom två hundar springandes mot oss, en beagle, en liten grå och en Shetland Sheepdog. De viftade häftigt på svansarna och Chloé hälsade glatt på dem. ”hello Oliver” kvittrade hon och gosade med den ljusbruna Shetland Sheepdogen.

Den lilla grå kom nosande fram till mig och sniffade på mitt byxben, jag log och lyfte upp hunden i mitt knä. Genast började den nosa på mitt bröst och letade sig upp mot mitt ansikte, jag vände skrattande bort ansiktet men smekte den mjuka pälsen.

”that’s Bambi” häftigt ryckte jag huvudet mot vänster där Olivias befann sig, hon hade bytt om och fått på mig ett neonrosa linne och texten ”let’s get wild” pryde framsidan med stora svarta bokstäver tillsammans med ett par jeans shorts, hennes blöta hår hade hon satt upp i en slarvig knut och hela hon såg allmänt sexig ut.

 

"that's Bambi"

 

Jag log mot henne innan jag vände uppmärksamheten mot Bambi, hon skällde glatt och hoppade upp mot Olivia. Olivia fnissade och bar upp henne i famnen.

”hi cutie” hälsade hon, när jag såg dem två tillsammans slog det mig att det vara samma hund som sprungit upp i min famn den dagen på stranden tillsammans med Ryan.

Den dagen jag hade fått reda på hennes namn. ”okay, I don’t think you all have officially met” sa Olivia och såg på sina vänner som kom ut genom terrass dörren och log stort.

”Justin – Melinda and Cornelia, Melinda and Cornelia – Justin” började hon och jag sträckte leende ut handen mot dem, Cornelia som verkade för tillfället vara kroppsligt förlamad stod stum så Melinda tog glatt min hand och hälsade. ”you will have to excuse her, she’s… yeah” försökte Olivia men verkade inte hitta en bra ursäkt för sin vän, jag ryckte roat på axlarna och log.

”it’s nice to meet you” sa jag i alla fall till henne, hon skrattade nervöst och sken upp i ett snett leende.  

”and” fortsatte Olivia och vände sig mot Chaz, Ryan och Chloé som satt nere på trä däcket och gosade med hundarna. ”Chaz, Ryan and Chloé” hon pekade på respektive person när hon sa deras namn och Melinda och Cornelia vinkade lite lätt mot dem, Chloé verkade dock inte nöja sig med ett leende eller vink utan ställde sig upp och gav dem en varsin kram.

”I guess you two are just as awesome as Olivia-” började Chloé men Olivia avbröt fort.

”no, no they are great, but I’m awesome” jag skrattade, Cornelia och Melinda började genast protestera men dock på svenska och lämnade oss andra utanför samtalet.

En stund stod de och tjafsade retsamt fram och tillbaka och Chloé stod med stora ögon och bara följde konversationen med huvudet.

”wow, I fell like a total outsider” sa hon sedan och tjejerna skrattade.

”sorry, no more swedish” ursäktade sig Olivia och log.

 

Tumblr_lul6s83pft1qacbojo1_500_large

 

 

*

 

Resten av eftermiddagen lärde vi känna Melinda och Cornelia närmre, Cornelia lyckades tillslut slappna av i mitt sällskap och det visade sig att hon var en jätte rolig och cool tjej.

”and this is my room” avslutade Olivia då hon gjort en rundvandring genom det stora huset och jag såg in i hennes normal stora rum, hennes dubbelsäng var fortfarande obäddad och kläder låg lite överallt men jag var inte förvånad då inte bara en tjej utan tre bodde här inne.

”sorry, about the mess” sa hon och rodnade svagt, jag kysste fort hennes kind vilket resulterade i att hon rodnade ännu mer och jag skrattade lågt. 

 


 

inte speciellt händelserikt, utan de lär känna varandra bättre...

hoppas ni tyckte om det! =D vad tycks? kommentera! 

nu vet att dem betyder allt o motiverar mig till att skriva så snälla

lämna lite respons, spelar ingen roll om det är dålig eller bra kritik. =) ♥


orkade inte läsa genom, hoppas det inte är alltför galna fel. puss o kram. 


Kapitel 22 - No, Not That Kind Of Favor

Två timmar senare låg vi nerbäddade bland täckena och pratade om gamla minnen och andra saker som bara slumpmässigt kom in i samtalet. Vi pratade om Melindas relation med sin kille när jag driftade bort och somnade, natten innan hade jag inte heller fått speciellt mycket sömn och tack vare Chloé hade jag inte sovit mycket på bussen heller. Resultat – Jag helt slut. 

 


 

En gäspning som nästan fick mina käkar att gå ur led slank ur min mun innan jag sträckte på mig i sängen och gjorde ett typiskt morgon ljud. ”Cornelia, Melinda” mumlade jag för att få dem att vakna, trött satte jag mig upp och såg mot nattduksbordet där min väckarklocka stod.

10.30 visade klockan och jag gäspade ännu en gång, hur länge jag hade sovit visste jag inte då jag absolut inte hade någon aning om när jag hade somnat igår kväll. Jag puffade svagt på Cornelias höft som stönade till svar, sömndrucket gnuggade jag mig i ena ögat medan jag knuffade på Melinda som är tusen gånger enklare att väcka. Hon slog upp ögonen och gäspade medan hon såg sig om.

”vad är klockan?” mumlade hon och kramade kudden.

”halv elva” svarade jag och la mig ner mot kudden igen, Cornelia mumlade något innan hon vände sig inåt i sängen mot mig och till min förvåning var hennes ögon öppna.

”god morgon” mumlade hon innan hon gäspade och fick oss att gäspa, jag skrattade när tårarna trängde fram.

”jag är hungrig” sa jag sedan och min mage kurrade instämmande. Vi tog oss ur den varma sängen och tassade ner i köket där det var folktomt. Jag öppnade kylskåpet och tog fram allt som man kunde tänka sig äta till frukost, plus bröd och o’boy från skafferiet.

Till en början åt vi vår frukost under tystnad innan småprat fyllde köket och solens strålar letade sig in genom köksfönstret och bländade mig. ”ser ut som att vi kan sola lite idag” sa jag och de båda sken upp i ett varsitt leende.

”hi girls” hälsade Stan när han kom in i köket, Melinda och Cornelia hälsade artigt medan jag förblev tyst och åt på min macka.

”I was wondering if you, three, could help me with a thing?” frågade han sedan.

”if you think I will shovel cow dirt then you are wrong” varnade jag fort men Stan flinade roat.

”no, not that kind of favor” svarade han försäkrande och jag satte mig ner på stolen igen.

”then what?” frågade jag och tog en tugga av min macka.

”my car needs a wash” sa han enkelt och jag var precis på väg att protestera, att vi knappast skulle spendera dagen i att göra något så tråkigt som att tvätta en bil.

”of course, you get some money for it” sa han fort, jag stängde munnen igen och såg sedan snabbt på Melinda och Cornelia som antingen log gillande eller ryckte nonchalant på axlarna.

”okay” svarade jag.

”wonderful” svarade han muntert och gick ut ur köket igen.

 

*

 

”are you kidding me!?” utbrast jag när vi en halvtimme senare stod ute på gården iklädd bikinis och i mitt fall en t-shirt, Melinda ett par shorts. Framför oss stod den smutsigaste bilen jag någonsin sett, lera täckte i stort sett hela baksidan och smuts och damm tänkte framrutan.

Om man bortsåg från leran och smutsen var det annars en ganska redig bil, okej att köra runt i.

”well, you and Victor will need something to drive in when you get your license” svarade Stan och ryckte på axlarna, jag stirrade förvånat på honom.

”what?” utbrast jag. ”is… this?” frågade jag och han nickade med ett varmt leende.

”han försöker så bli godkänd i min bok” sa jag till Cornelia och Melinda när Stan hade lämnat oss med tre hinkar vatten och sopa tillsammans med gula svampar. Vattenslangen låg en bit i en hög, de skrattade och log roat.

”tja, jag tycker han gör ett bra jobb” svarade Cornelia och puffade mig retfullt i sidan, jag kunde inte undgå att le. Med en suck doppade jag svampen i min hink och vred sedan ut vattnet över bilens motorhuv, leran som stelnat löstes upp igen och blev till en sörja.

”usch” klagade jag över leran som jag skrapade av bilen.

”det luktar bajs” stönade Melinda som stod vid bilens baksida och jag skrattade.

”men vi sköljer den först för att få bort leran” sa Cornelia och gick bort mot vattenslangen.

 

*

 

Löddret täckte hela bilen, min t-shirt hade blivit genomskinlig och det slutade med att jag drog av mig den istället. Skummet satt även på delar av mina ben och mage.

”gah, jag når inte” utbrast jag när jag försökte komma åt uppe på bilens tak, jag suckade innan jag försiktigt klev upp på bilens huv innan jag gled upp på taket och kunde lätt tvätta rent där uppe.

”du är galen” skrattade Melinda som tagit av sig sina shorts då dem blivit minst lika blöta som min t-shirt då vattnet inte bara sprutat på bilen utan också på oss.

”I was born happy, not normal” svarade jag och hon skrattade igen.

Jag ställde mig upp på taket och stod en stund och såg ut över gården, den låg tyst men jag antog att mamma befann sig någonstans på baksidan, Stan med sina kor och Victor med sina vänner på stranden eller liknande.

En bil fångade min uppmärksamhet, den körde in på parkeringen framför huset och jag kände inte igen den med det gjorde Cornelia. ”här kommer Justin” sa hon och jag sken genast upp i ett glatt leende. Justin tillsammans med Chaz, Ryan och Chloé klev ur bilen och jag vinkade glatt innan en hård stråle med kallt vatten träffade mig och jag skrek till. Fort skyddade jag mitt ansikte med armarna och skratt spred sig över gården.

”okej, okej, jag fattar! Ni kan sluta nu!” skrek jag och vattnet slutade genast spruta på mig, det droppade från min kropp och ner på bilen. ”ni två får härmed sova på balkongen” sa jag ner mot Melinda och Cornelia som flinade oskyldigt.

”what? Varför? Vi har inte gjort något?” försökte Melinda men skrattade tillsammans med Cornelia.

”Olivia, why are you standing on the roof?” Chloé fråga fick mig att komma ihåg våra besökare.

Jag log roat. ”I wasn’t tall enough to reach so this” svarade jag och pekade där jag stod för att demonstrera. ”was my solution” hon skakade roat på huvudet.

Min blick vandrade över till Justin där han stod med armarna över bröstet och log mot mig med glittrande ögon samtidigt som hans blick gled över min kropp innan han såg in i mina ögon.

”what are you guys doing?” frågade Chaz.

”milking a cow” svarade jag ironiskt och alla skrattade medan Chaz himlade med ögonen. 

 


 

orkar inte leta efter bilder, sorry.. :/ blev inte långt heller men känner att en huvudvärk börjar

dunka i mitt huvud så detta är vad jag lyckades få ihop. vill inte förlora läsare så... 

men vad tyckte ni?? hoppas ni inte tycker jag är jättedålig som plötsligt börjar med 

jättedålig uppdatering o skriver dessutom såhär korta kapitel. men slutade som sagt 15.50 idag

o kom inte hem för än runt 19. men, men, livet ä tufft ibland.

kommentera, dem betyder verkligen allt för mig! ♥


Kapitel 21 - Wait A Minute

Den stora luckan intill bagageutrymmet var öppen och jag lokaliserade fort min väska och drog ut den. ”I will see you tomorrow?” frågade Justin då vi stod en liten bit bort från alla andra som försökte få tag på sina väskor och sa hejdå till varandra.

”of course” sa jag med ett leende, han var precis på väg att böja sig ner för att kyssa mina läppar när en bil körde in på parkeringen. Förmodligen mamma, tänkte jag och struntade i om hon såg eller inte men något annat fångade min uppmärksamhet. Jag tog mig genast ur Justins grep och stirrade mållöst innan jag skrek till. 

 


 

Ut genom bilens passagerardörrar klev Melinda och Cornelia ut, både med letande blickar men mitt skrik fick dem att genast se på mig. Dem sken upp i stora leenden och jag släppte fort min väska till marken innan jag sprang mot dem. Jag slängde mig om deras halsar och vi omfamnades i en hård kram. 
"jag kan inte fatta att ni är här!" tjöt jag och Cornelia skrattade.

"när kom ni?" frågade jag sedan och släppte dem. 

 

Tumblr_m850znagsm1qm9et6o1_500_large

"när kom ni?"

 


"vi kom igår eftermiddag" svarade Melinda med ett mjukt leende och tindrande ögonen. 
"åh, vad jag har saknat dig! Ludde har blivit sådan pain in the ass nu när han inte kan retas med dig längre så nu är det jag som är offret istället. Och jag tror jag kommer bli fucking galen" rabblade Cornelia och jag skrattade, Ludde var klassens clown och gillade att retas med tjejerna, speciellt.
"synd om dig" sa jag och hängde retsamt med läppen medan jag klappade henne på kinden, hon slog mig skrattande på armen. 
"hey! det är faktiskt jätte synd om mig" protesterade hon. 
"som om! Tror du inte jag såg er på grillningen eller?" Melinda la utmanande armarna i kors över bröstet och min haka föll förvånat ner medan Cornelia blev högröd i ansiktet. 
"Cornelia Andreasson, vad har du gjort?" utbrast jag. 
"vi tar det när vi kommer hem, dina vänner" sa han undvikande och då slog det mig att vi fortfarande stod på parkeringen vid skolan. 
Jag snurrade generat runt på hälen och såg alla i stela och förvånade ställning stirrade på oss tre. 
"wait a minute" mumlade Cornelia bakom mig och bröt tystnaden, jag såg frågande på henne men hennes blick var fastsvetsad på Justin. ”you… det där… oh my god… Justin… I can’t” mumlade hon osammanhängande innan hennes ögon rullade bakåt och hon föll i Melindas armar.

”kortslutning!” skrek jag och satte mig på knä bredvid Cornelia. ”Cornelia! HEY!” skrek jag och klappade henne hårt på kinden, detta fick henne att rycka till och hon satte sig upp.

”really!? Really? Svimma?” frågade jag henne och reste på mig.

”I told you she adores you” sa jag sedan och vände mig mot en minst sagt chockad Justin, han skrattade lamt. ”you were right” mumlade han, jag gick fram till honom och grep tag i min väska och svingade upp den på axlen igen.

”so I guess we see each other some other day” sa han mjukt och jag såg först oförstående på honom.

”well…” började jag. ”I don’t think they, or Cornelia, would mine if you guys popped by later tomorrow” svarade jag och ett leende spred sig på hans läppar.

Jag ställde mig sedan på tå och gav honom en snabb kyss, jag var sedan snabbt borta vid Chloé för att säga hejdå till henne också.

”is that your friends from Sweden?” frågade Chloé nyfiket när hon kommit över chocken.

”yes” svarade jag roat och såg bort mot dem, Melinda hade lyckats få upp Cornelia från marken och pratade lugnande med henne. ”she is a big belieber” la jag till och hon nickade instämmande.

”you got that right” jag skrattade och gav henne sedan en kram.

”but call me tomorrow or something” sa jag och hon nickade, jag gav Joanna och Lea en varsin kram innan jag fort var borta vid min resväska igen. ”see you tomorrow” sa jag till Justin och ville inget hellre än att snabbt komma därifrån och ta med mig Cornelia och Melinda från denna pinsamma situation som Cornelia skapade med sitt svimmande.

”bye” hörde jag Justin svara medan jag slängde in min resväska i bagagelucka, jag log mot honom innan jag gled in i bilen. Mamma satt fortfarande i framsätet och såg lika förvånad ut som alla andra.

”bara kör mamma” stönade jag och hon gasade ut från parkeringen och körde hemåt.

”behövde du verkligen svimma?” jag var snabbt på Cornelia och hon såg på mig med stora oskyldiga ögon.

”vet du vem som stod där!? JUSTIN FUCKING BIEBER! Och du ber mig att chilla!?” utbrast hon.

”som du dessutom råkade KYSSA!? Olivia Frid, är det något du vill berätta för oss?”

”okej, jag måste faktiskt hålla med henne där. Vad hände sedan vi pratade med dig senaste gången?” Melinda la sig i och höjde ena ögonbrynet åt mig.

”jag… ehm… försök inte ändra ämnet” försökte jag men insåg genast min tabbe, vi pratade fortfarande om Justin. ”vi tar det när vi kommer hem” mumlade jag.

”åh nej, unga dam. Jag skulle också vilja veta!” protesterade mamma bakom ratten och jag stönade klagande.

 

 

*

 

 

”DIN POJKVÄN ÄR JUSTIN-” efter min långa utläggning av mitt sommarlov hade Cornelia inte kunnat hålla sig längre. ”ja, Justin Bieber” avbröt jag och hennes haka hängde.

”tja, av det lilla jag såg så tycker jag att ni verkar som ett gulligt par” sa Melinda stöttande, jag log tacksamt mot henne. ”tack” svarade jag generat.

”Justin Bieber” mumlade Cornelia som om hon inte kunde få in i sin värld att han var min pojkvän.

”ja, Cornelia hjärtat. Hoppas jag inte upprörde dina Belieber känslor” sa jag och såg oroväckande på henne men hon bröt genast ut i skratt.

”skojar du eller? Detta är ju fantastiskt” jag log stort mot henne.

”roligt att du tycker det, men kan du lova att inte svimma fler gånger i hans närhet?” frågade jag och såg menande på henne, genast gjorde hon ett kors över hjärtat och pressade ihop handflatorna som om hon skulle be. ”jag lovar” jag skrattade roat åt hennes allvarliga ton.

”bra, för han och hans vänner tittar troligtvis förbi imorgon kväll” sa jag och Cornelia öppnade genast munnen samtidigt som hon drog in en massa luft och var på väg att få ett hysterianfall, där hon i stort sett skrek och studsade runt som en galning.

”nej!” varnade jag och det slutade med att hon slöt munnen och höll andan till hon släppte ut allt och sjönk ihop i sängen. Jag och Melinda skrattade roat.

”men nu! Give me details!” sa jag och såg på Cornelia som gömde sitt ansikte i händerna.

”det finns egentligen inte mycket att säga, jag var full och vet själv knappt hälften om vad som hände den kvällen” svarade hon och jag höjde på ena ögonbrynet, för att signalera att jag inte trodde henne.

”det är sant!” utbrast hon. ”det är faktiskt sant” sa Melinda och jag såg förvånat på henne.

”Cornelia, galen som hon är, fick för sig att den kvällen var det dags att supa sig riktigt full så Melinda sedan får ta hand om henne. Vilket var just precis det jag fick jag göra, rycka spritglas ur hennes händer och se till att hon inte hade sex men första bästa kille som satt i soffan minst lika full som henne. Jag hittade henne i hörnet tillsammans med Ludde och fick då nog och drog med henne hem” jag såg med stora ögon på Cornelia.

 

"Cornelia, galen som hon är..."

 

”hey! Jag hade en depressions period, jag behövde det där. Du vet hur mina föräldrar är” försvarade hon sig med och jag nickade instämmande, Cornelias föräldrar var två utav de strängaste föräldrarna jag kände till. Hade höga kvar på Cornelia, både i hemmet och i skolan. Oftast behövde hon smita ut på kvällarna om hon skulle med på bio eller annat skoj som ungdomar kunde hitta på.  

Hon fick stora utskällningar om hon inte lyckades få MVG på sina arbeten, inte ens VG+ vad godkänt hos familjen Andreasson. Men som tur är Cornelia inte dum och är ett litet MVG – barn o får stumma nickningar av sin mamma och pappa som betydde att hon klarat sig.

Två timmar senare låg vi nerbäddade bland täckena och pratade om gamla minnen och andra saker som bara slumpmässigt kom in i samtalet. Vi pratade om Melindas relation med sin kille när jag driftade bort och somnade, natten innan hade jag inte heller fått speciellt mycket sömn och tack vare Chloé hade jag inte sovit mycket på bussen heller. Resultat – Jag helt slut. 

 


 

usch, gillade egentligen inte hur detta kapitlet kom ut. vet inte varför men, jag tyckte att ni 

förtjänade ett. började skolan idag, gah! men det gick bra, verkar som om jag

hamnade i en nice klass, eller har inte träffat min klass än var bara med mentorsgruppen...

iaf! skriv vad du tyckte om kapitlet? dåligt/bra? kommentera! 

dem betyder allt o motiverar mig till att skriva. ♥


Kapitel 20 - You Are Such A Dirty Boy

Jag fnittrade åt deras beteende innan jag hoppade upp i min slaf då jag delade våningssängen med Chloé som låg under mig. ”okay, okay! I’ll tell you, just relax” försäkrade jag och de såg genast nöjdare ut, jag berättade från att jag hade tagit med Justin ett bit bort på stranden till delen där de själva hade hört vad vi sagt. Joanna log drömmande och Lea fnissade som låg i våningssängen mittemot vår. ”I told you he liked you too” utbrast Chloé och petade på min madrass med hennes fot så min rygg kröptes, jag skrattade.

”yeah, you have a good eye for those kind of things” svarade jag. 

 


 

"WAKE UP! WAKE UP!" precis som första morgonen flög jag upp ur sängen och föll hela vägen ner i trägolvet. Jag stönade illa och visste att jag skulle ha ont i höften för en lång tid framåt. 
"the only reason I'm glad this camp is over is because I won't hear your annoying ass voice every morning" snäste jag medan jag satte mig upp. 
"watch it" varnade han. 
"what are you going to do? Make me run home?" hånade jag och höjde på ena ögonbrynet. 
"I could do that" sa han och la armarna i kors över bröstet. 
"you wouldn't" min haka föll. 
"wanna try me?" frågade han och jag bet ihop för att inte pressa honom till att göra något som jag sedan skulle få svettas för. 

 

Tumblr_lyfq8hf6wj1qh6s1no1_500_large

"wanna try me?"

 

"breakfast in twenty, make sure your bags are packed and your room looks like when you got here by then" sa han innan han lämnade vår stuga för att gå vidare till nästa.

"why!?" stönade Lea in i sin kudde.

"agree" svarade Chloé och satte sig upp medan hon gnuggade sina halvsovande ögon. 
"I'm going to go and get our towels" mumlade jag och reste mig från golvet. Jag muttrade högt medan jag gick med smärta över gräsmattan. 
"if murder wouldn't be illegal he would be chopped into pieces and then I would feed him to the dogs back at that stupid farm I'm living in!" jag slet ner handdukarna och snurrade fort runt för att gå tillbaka men kolliderade med någon annans kropp. 
"wow, someone woke up in a bad mood" Justin skrattade lågt. 
"I would have woken up perfectly fine if McClain wouldn’t flipped me over and so that I fell to the floor, broke my hip and now it hurts like a bitch" orden sprutade ur mig likt ett vattenfall och Justin log roat åt mig innan han drog in mig i en kram. Jag la armarna om hans midja och andades ut.

”okay, whatever he is how he is but I need to go and pack my bag” sa jag och släppte mitt grep om honom.

”okay” svarade han innan han tog ett löst tag om mitt ansikte och kysste mig.

”you guys are seriously the cutest couple ever” jag hade kommit tillbaka till stugan där Joanna hunnit ta av sina lakan från sitt täcke och kuddar, Chloé satt på golvet med sin väska framför sig och Lea såg jag inte skymten av. Jag rodnade över Joannas ord och gick fram till min säng och på vägen släppte jag Chloés handduk över hennes huvud.

”hey!” skrattade hon och drog av handduken, jag fnissade roat åt henne medan jag drog av örngottet från min kudde.

 

*

 

”sorry, Chloé is sitting with me” Ryan grep tag om Chloés midja och drog ner henne i sätet bredvid honom, hon fnissade innan hon placerade en snabb kyss på hans läppar. Jag log lyckligt innan jag spelade sårad och sur.

”okay, then I’ll find someone e-” började jag men avbröts av en ivrig och ljus röst som jag mycket väl kände igen.

”you can sit with me!” jag vände mig om och fick att se Emma med ett leende som sträckte sig från öra till öra över hennes ansikte och jag log snett mot henne.

”sure, great” svarade jag och hon pep glatt till, vad är det med henne egentligen? Hon beter sig som om jag skulle vara hennes idol eller… Gud eller något.

Jag skickade en blick till Chloé och Ryan och de såg förvånat efter Emma, jag ryckte på axlarna och log mot dem innan jag satte mig ner bredvid Emma som lyckligtvis hade satt sig i sätena framför Ryan och Chloé. Längst fram i bussen klev Justin på tillsammans med Chaz, hans blick mötte min och han höjde försiktigt på ena ögonbrynet och jag såg fort på Emma innan jag såg på honom igen.

En svag nickning fick jag som svar och genom den tysta konversationen slapp vi en pinsam situation och Justin satte sig bredvid Chaz istället.

”IS EVERYBODY ON!?” McClain röt längst fram i bussen och jag himlade med ögonen.

”Frid, are you rolling your eyes at me?” hörde jag han fråga och skratt spred sig i bussen.

”no, of course not. I love your voice, I mean who doesn’t want a broken hip?” frågade jag med sockersöt röst, McClain skickade mig en mörk blick och jag log charmerande tillbaka.

”yeah, yeah whatever. Take it away, Earl” beordrade McClain och viftade med armen innan han satte sig i ett säte. Bussens motor brummade igång och snart låg lägret bakom oss.

 

*

 

”Olivia, you… you need to… to hear this” Chloés skrattsvalor väckte mig ur min sömn och jag såg förvirrat på henne. ”what? What?” frågade jag.

”you need to hear this” hon fick knappt fram orden så mycket skrattade hon, jag tog emot hörluren somm hon sträckte fram och informerade mig innan hon satte på ”play” att jag skulle tänka ”in my pants” efter i stort sett varje mening. Jag nickade förstående innan introt till en låt hördes, efter en stund insåg jag att det var en utav Justins låtar. Hans röst var ljus och ung, men efter att gjort som Chloé bad mig kunde jag inte hålla mig för skratt. De plötsliga dolda budskapen kom fram och jag överraskades över hur snuskigt det kunde låta, Justin sjöng sitt sista ”favorite girl” och låten tog slut.

 

 

vet att texten är liten men i verktygslådan kan du zooma in. :)

 

”wait, wait! And this one” utbrast Chloé så fort jag var på väg att kommentera, en ny låt startades och ännu en gång var det en utav Justins låtar. Dock hade jag aldrig hört den förr, men det var märkbart att det var en jullåt. Denna låt var något värre än den förra och tårarna rann längst mina kinder när den sista melodin hördes och hörluren tystnade.

 

 

det samma gäller här

 

”oh my god!” pressade jag fram och torkade tårarna. ”I got to show this to Justin” jag hoppade upp ur mitt säte och fick iPoden och hörlurarna från Chloé.

Jag gick längst gången och framåt i bussen, Justin satt och halvsov med en definitivt sovande Chaz bredvid sig. ”Justin” sa jag och han ryckte häftigt till.

”what?” frågade han och vände sig halvt om mot mig, jag satte mig skrattade i hans knä och han log gillande.

”you have got to listen to this, it’s so funny. You are going to die” sa jag och räckte honom ena hörluren, jag gav honom samma order som Chloé gett mig innan vi lyssnade genom de två låtarna. I början av den första rynkade han pannan och tänkte börja ställa frågor när jag la fingret över hans läppar och skakade på huvudet. Tårarna rann återigen längst mina kinder och jag trodde jag skulle kvävas av mitt eget skratt, Justin satt däremot helt, till synes, chockad men skrattade sedan, mer åt mig skulle jag tro än sina egna låtar.

”you are such a dirty boy” retades jag och han flinade.

”always” jag skrattade innan jag böjde mig fram och kysste honom.

”EY! NO KISSING BACK THERE!” McClains röst ekade genom bussen och fick säkert alla som sov lugnt att vakna, jag lutade mig bakåt och himlade med ögonen.

”just cause you are ugly and alone” svarade jag och flinade mot McClain, återigen mörknade hans blick och jag studsade genast upp ur Justin knä. ”looks like I got to go” sa jag snabbt och han skakade roat på huvudet.

”love you coach” ropade jag över axeln till McClain och bussen skrattade.

 

*

 

Jag stönade och sträckte på mina stela ben, efter att ha suttit ner och halvt sovit resten av färden hade min kropp somnat och lederna låst fast sig. Jag suckade medan jag samlade ihop mina tillbehörigheter i min väska innan jag följde ledet ut, friska luften träffade mitt ansikte och jag andades glatt in. Det ända jag kunde tänka på var att få komma hem och slänga mig i min underbara säng, sängen i stugorna hade haft tunna madrasser vilket gjorde att man ibland kunde känna träplankorna under kroppen. Den stora luckan intill bagageutrymmet var öppen och jag lokaliserade fort min väska och drog ut den. ”I will see you tomorrow?” frågade Justin då vi stod en liten bit bort från alla andra som försökte få tag på sina väskor och sa hejdå till varandra.

”of course” sa jag med ett leende, han var precis på väg att böja sig ner för att kyssa mina läppar när en bil körde in på parkeringen. Förmodligen mamma, tänkte jag och struntade i om hon såg eller inte men något annat fångade min uppmärksamhet. Jag tog mig genast ur Justins grep och stirrade mållöst innan jag skrek till. 

 


 

HAHAAHHAAHH! tycker "in my pants" grejen är typ det roligaste EVER! xD

hoppas ni gillade kapitlet! o vad tror ni hon ser? ;) någon som märkte Harry Potter citatet? 

vad tycks?! kommentera, dem betyder allt! ♥

o Linn ta o svara! vad menade du med din kommentar, vem bodde vart!? =)


"because tonight belongs to lovers"

halloj! 
för de som börjat skolan idag, hur var det? ;)
börjar inte för än på onsdag, yey! men börjar ny skolan, själv... eller flera 
jag känner kommer gå på den andra två linjerna men, I ALLA FALL! nerve wracking! 
 
anyway, tänkte bara säga att jag hade besöksrekord igår. 231 unika besökare! 

hur grymt är inte det!? :D IT'S AZUUUM!
men därför gör det mig lite förvånad o ... besviken att bara 8 personer orkar kommentera.
so I wanna make a deal, om ni slänger in fler kommentarer på kapitel 19 (o i framtiden)
så kan jag lova 1 lååååångt kapitel eller 2 normala. :)
 
kramisar. ♥
 
 
 
min underskrift alltså min teckning. fick inspirationen från http://flawlessbieber.tumblr.com/ 
hon är verkligen grym på att rita! :) 

Kapitel 19 - I Lost Too

”yeah, sure” svarade han och la ner gitarren i sanden, jag gick i förväg en bit bort på stranden för att jag skulle kunna prata med honom ostört. ”what is it?” frågade han när jag stannat och vände mig mot honom.

”I need to tell you something” mumlade jag och såg upp i hans ögon, han nickade uppmuntrande.

”youwon” sa jag sedan snabbt. ”what?” frågade han.

”you won” upprepade jag tydligt och han stirrade chockat på mig. ”actually I lost a couple days ago but I didn’t have the guts to tell you, but now I have” 

 


 

 

 

Med gitarren i famnen försvann jag in i min egen värld där bara jag och musiken existerade och först nu insåg jag hur mycket jag hade saknat det. Att få framträdda inför mina alltid lika lojala och stöttande fans, få se deras glada och söndergråtna ansikten. Den ”söndergråtna” delen kanske inte är speciellt underhållande och jag förstod fortfarande vad det hela handlade om, varför tårarna skulle rinna likt floder längst deras kinder varje gång de fick en skymt av mig. Men det var någon som jag sakta hade börjat vänja mig vid.

Jag spelade frånvarande på min låt ”Be Alright” som skulle finnas med på mitt album, Believe.

Projektet låg för tillfället still då vi hållit på i 5 månader i sträck med att spendera all vår tid i studion för att skriva, spela in och få det till perfektion. Albumet är något som jag är otroligt stolt över, jag hade fått vara delaktig på som många fler vis än när My World gjordes då de flesta låtarna skrevs åt mig. Men denna gång var jag med och tyckte och tänkte i varenda rad som jag sedan skulle sjunga in i mikrofonen, även om detta var den roligaste tiden så var det även den mest uttröttande och stressfulla tiden vilket förde Scooter till beslutet att jag skulle få denna semester.

Så tre månader var vad som gällde och han lade den i stort sett över mina vänners sommarlov, när vi kommer hem igen från lägret kommer jag ha en månad kvar för att bara slappa, umgås med mina vänner innan det var dags att återvända till studion för att göra klart albumet.

Två månader till, drygt, hade Scooter berättat att det skulle ta att slutföra det och kort efter det körde min världsturné igång som sträcktes sig över 2 års tid. Jag skulle vara 20 när turné var slut, denna tanke skrämde mig en aning utan att jag visste varför. Men det skulle vara värt det, att åka runt till olika länder och framträda var en utav de roligaste sakerna med att vara artist.

”Justin, can I talk to you?” Olivias röst fick mig att ryckas ur mina tankar och återvända till verkligenheten, jag såg genast upp henne.

”yeah, sure” svarade jag och lade ifrån mig gitarren i sanden. Hon gick med snabba steg bort från elden och mot den tystare delen av stranden, jag följde nyfiket efter.

”what is it?” frågade jag bekymrat när hon vänt sig mot mig och hon bet sig nervöst i läppen samtidigt som hennes fingrar lekte med varandra.

 

Tumblr_m3ily2n4z31qaud6go1_500_large

"what is it?"

 

”I need to tell you something” jag nickade uppmuntrande till henne för att hon skulle fortsätta.

”youwon” hon sa orden så snabbt att jag inte hann uppfatta vad dem betydde och jag såg förvirrat på henne.

”what?” frågade jag dumt och hon svalde.

”you won” sa hon sedan lugnt och mina ögon växte sig genast till dubbla storleken. VAD!?

”actually I lost a couple days ago but I didn’t have the guts to tell you, but now I have” mumlade hon innan hon vände sina sorgsna ögon mot mina och tystnade, väntade på mitt svar.

Men något svar på hennes bekännelse kom inte ur min mun då jag fortfarande försökte smälta dem orden hon sagt för några sekunder sedan. Hon sa att jag vann. Vilket betydde att…

Ett leende spred sig på mina läppar.

 

"you won"

 

”yeah, just mock me! Go ahead, brag about how you’re the biggest player this green Earth has seen. God, I can’t believe I actually lost! You’re such a douche!” med dem orden stormade hon iväg tillbaka mot lägerelden, sanden sprutade efter hennes steg. Jag såg förvånat efter henne och kände hur min leende rann av mitt ansikte, hon måste ha tagit mitt leende som ett seger leende.

Vilket det också var, men inte på det sättet hon trodde.

”Olivia!” jag hann fort ikapp henne, hon var nästan framme hos dem andra när jag grep tag om hennes handled och snurrade runt henne.

”what?” snäste hon argt. ”I don’t want to hear it Justin, I just want to get to bed and hope to sleep these terrible feelings off”

”no, just li-” längre hann jag inte för än hon avbröt mig.

”didn’t you hear what I just said? Save it, cause I’m not listening. I don’t want to see you ever ag-” jag himlade med ögonen och drog frustrerat händerna över ansiktet medan hon talade och suckade över hennes envishet. Jag tog snabbt tag om hennes ansikte, när jag inte såg någon annan utväg för att få tyst på henne, och pressade hårt mina läppar mot hennes i några sekunder innan jag släppte henne igen.

 

"I don't want to see you ever ag-"

 

”I lost too, you’re not alone in that department. I even think I lost before you did but just like you I didn’t have the guts to tell you. Cause I was afraid you would reject me and the smile you got was not cause I had broken your heart. I lost too” Olivias förvånade ögon stirrade på mig och jag väntade spänt på hennes reaktion.

”you lost too?” viskade hon och jag nickade, i nästa sekund slängde hon sina armar runt min hals och pressade sin kropp mot min. Hennes plötsliga ”attack” kom oväntad och vi föll tungt ner i sanden, ett bedårande skratt lämnade hennes läppar innan hennes ansikte kom inom synhåll.

Jag smekte försiktigt över hennes kind med tummen och hon log gulligt.

”have I told you how beautiful you are?”

 

”… not cause I had broken your heart, I lost too” Justins tal fick sitt slut och jag stod ordlös kvar och kunde inte förstå vad han just tillkännagett.

”you lost too?” frågade jag i total misstro men han nickade lugnt och hans ögon lös av ärlighet. Glädjen tog tag i mig och jag slängde mig i hans famn och vi föll handlöst ner i den sträva sanden, jag skrattade försiktigt innan jag lyfte på huvudet för att kunna se hans ansikte.

Han strök mig mjukt över min kind och jag log ursäktande.

”have I told you how beautiful you are?” innan jag hann svara spred sig ett högt ”aww” längst stranden och jag vred förvånat huvudet åt höger. Där satt alla vända mot oss och en grupp killar busvisslade medan resten i stort sett log glatt åt vara vägnar. Jag skrattade återigen generat och gömde mitt brännheta ansikte mot Justins bröst.

 

*

 

Jag vet inte vad klockan var, men jag skulle gissa att den hade passerat tolv då vi började dra oss tillbaka mot stugorna igen. Himlen var kolsvart och stjärnorna trädde fram i skyn, värmen hade dessutom försvunnit och alla drog sina tröjor tätare in på kroppen. Jag kramade om Justin sidledes där vi gick på vägen i slutet av gruppen och han hade armen om mina axlar, en kväll som jag trodde skulle sluta i katastrofen vände till att bli raka motsatsen. Vi båda hade förlorat men ändå vunnit, vi hade vunnit varandra. Usch, vad töntigt det lät men det var sant.

I tystnad gick vi, då ord inte behövde utbytas, och jag släppte motvilligt mitt grep om honom när vi kom fram och behövde gå intill våra stugor för att sova. Jag log upp mot honom och ställde mig på tå, han la en hand bakom min nacke och kupade sin andra runt min kind.

Mjukt och kärleksfullt kysste han mina läppar och fjärilarna i min mage flaxade ivrigt runt i min mage och fick lyckoruset att återigen stormade genom min kropp.

”good night” sa jag när jag lyckades slita mig från hans läppar, han log mot mig och jag vände mig om för att gå bort mot Chloé, Joanna och Lea som väntade upprymt på mig för att så fort stugdörren stängts överösa mig med frågor.

Jag fnittrade åt deras beteende innan jag hoppade upp i min slaf då jag delade våningssängen med Chloé som låg under mig. ”okay, okay! I’ll tell you, just relax” försäkrade jag och de såg genast nöjdare ut, jag berättade från att jag hade tagit med Justin ett bit bort på stranden till delen där de själva hade hört vad vi sagt. Joanna log drömmande och Lea fnissade som låg i våningssängen mittemot vår. ”I told you he liked you too” utbrast Chloé och petade på min madrass med hennes fot så min rygg kröptes, jag skrattade.

”yeah, you have a good eye for those kind of things” svarade jag. 

 


 

FINALLY, right? ;) they are official. yey! vad kan deras kändisnamn bli tro? LOL. 

let me know what you think! kommentera! ♥ det gör min dag, eller i detta fall kväll. 

kramisar! 


Tidigare inlägg Nyare inlägg