Just An Ordinary Girl - Kapitel 36

 
Previous:  Jag drog jackan tätare omkring mig när en kall vind blåste genom det tunna tyget i mina tights. Jag kände att huden på benen knottrade sig, men jag försökte hålla humöret uppe så jag svängde lite med armarna så snörena på mina balettskor svingade fint luften.

Jag betraktade snörena lite och märkte att jag gick lite långsammare, en gren knakade till i trädet bredvid mig och jag ryckte kraftigt till. Jag stelnade sedan till och lyssnade efter fler ljud, jag såg bakom mig för att se om det var någon som följde efter mig.

Men det var ingen där och inga fler ljud kom, jag ryckte på axlarna och fortsatte gå hemåt. Jag kom in på min gata och såg att det var tänt i alla husen, det såg så hemtrevligt ut när man kom gående. Jag log och gick bort mot mitt hus.

 
 

 

Nästa skoldag gick bättre, delvis för att jag visste att jag skulle få träffa Justin efter skolan och delvis för att jag hade tre lektioner med Tess.

”hej, stumpan” hälsade Tess glatt när hon såg mig komma gående.

”hej!” sa jag och kramade henne.

*host* ”slampa” *host* sa någon som gick förbi, jag suckade. Tess stirrade chockat efter personen som hade sagt så till mig.

”är det… men… va!?” frågade hon tillslut.

”jag sa ju att de var jobbiga, alla är såhär! Men till ingen anledning, de vet ju inget. Det finns ju inget att var avundsjuk på!” sa jag och slog ut med armarna. Tess enbart skakade på huvudet. Vi gick in i klassrummet och satte oss på våra vanliga platser längst back i rummet.

Det kändes skönt att ha ryggen fri för en gångs skull, lektion gick i snigeltakt och jag satt och såg hur tid visarna släpade sig framåt, jag suckade och försökte koncentrera mig på uppgiften. Efter vad jag trodde var tio minuter som dock visade sig vara tre minuter hade jag hunnit göra hela pappret, jag stönade frustrerat till.

”herregud! tiden går långsamt” sa jag halvhögt. Tess fnissade till bredvid mig.

”längtar du till en viss mister som väntar på dig i hans svarta bil?” frågade hon och sneglade busigt på mig. Jag fnissade till.

”kan du slå dig i backen på att jag gör” svarade jag, hon skrattade till igen och återgick till sitt skrivande. Jag blickade mot klockan igen och såg att det var fem minuter kvar tills vi slutade.

 

 

Klockan ringde och jag hoppade genast upp ur min stol, Tess såg roat på mig.

”jag antar att vi ses imorgon” sa hon. Jag log mot henne.

”glöm inte att vi ska till stan imorgon” påminde jag henne om.

”det är väl mer du som ska komma ihåg! Du kommer säkert dissa mig för Mr. J” påpekade hon.

”aldrig! Han ska dessutom på intervju imorgon” sa jag och gav henne en kram. ”hejdå” sa jag innan jag gick bort mot mitt skåp, hon vinkade och gick bort mot sitt eget skåp. När jag kom fram till mitt stod tre tjejer där med förväntansfulla ansikten, jag suckade och gick fram till mitt skåp.

”hej Daphne!” hälsade ena tjejen ivrigt. Jag såg på henne.

”hej, tjej jag aldrig har talat med förut” svarade jag. Hon ignorerade min lilla förolämpning.

”du-” började hon men jag avbröt henne snabbt.

”nej, jag kommer inte svara” sa jag och stängde mitt skåp innan jag öppnade dörren och såg runt på parkeringen men fann ingen bil. Jag tog upp min telefon.

 

Från Justin:

”står en bit bort på gatan <3” Jag log.

 

”vem var det ifrån?” jag vände mig om och såg att det var de tre tjejerna som hade stått vid mitt skåp.

”har inte du med att göra” sa jag och började gå bort på gatan, jag hörde hur de följde efter. Jag började gå snabbare och jag hörde att de hängde med. När jag såg Justins bil började jag springa, tjejerna var fort efter mig, jag ryckte upp dörren och slängde mig in.

”kör!” sa jag fort till Justin bakom ratten, han växlade fort och stampade på gasen, bilen sköt iväg och jag suckade lättat.

”oh my God” andades jag och drog på mig säkerhetsbältet.

”vad var det där om?” frågade han förvirrat.

”asså… alla har varit efter mig enda sen jag kom tillbaka! Frågat frågor, kommenterat” sa jag frustrerat. ”och sen blir de sura när jag inte vill svara och vänder sig då emot mig!” fortsatte jag. Justin skrattade till.

”det är inte roligt!” utbrast jag, han slutade skrattade och försökte få kontroll över sitt ansikte vilket inte slutade bra eftersom det gjorde att han endast skrattade ännu mer. Tillslut kunde jag inte heller hålla mig utan skrattade med honom.

”jaha, hur har det annars varit då?” frågade han sedan och jag fick tänka efter.

”lika tråkigt som vanligt” svarade jag och suckade. ”vart är vi på väg?” frågade jag sedan när jag insåg att jag inte kände igen mig.

”tänkte att du kanske ville se vart jag bor” sa han och log. Jag log stort och nickade. Han körde en bit till innan han svängde upp på en lång stenbelagd uppfart. Huset var stort och maffigt, stora fönster, tjusiga balkongliknande räcken vid de övre fönstrena. 

Justin stannade bilen, klev snabbt ur och försvann innan han dök upp vid min dörr. Han öppnade den och räckte ut handen mot mig. Jag tog tag i den och klev ur, han stängde bildörren efter mig och flätade sedan ihop våra fingrar och gick upp mot huset.

”wow” sa jag bara. Han skrattade till innan han gick fram till ytterdörren som till största delen bestod av glas.

”hallå!?” ropade han in i huset men det kom inget svar. ”jaha, ser ut som om vi är ensamma” sa han och log mot mig, jag log tillbaka mot honom. Vi tog av oss ytterkläderna och han visade mig runt, han tog in mig i deras kök och i mitten stod en köksö, till höger stod ett stort bord, skåp och hyllor pryde den vänstra väggen.

”Jesus” mumlade jag. Han drog mig vidare till fler rum och jag blev hela tiden chockad över hur fint de hade det. Sedan kom vi fram till en annan dörr, han öppnade den och vi klev in i ett sovrum.

”mitt” sa han sedan och stannade i dörröppningen, jag släppte hans hand och gick runt i rummet.

”oh my God” sa jag. Rummet var ljust och öppet, en säng stod mot den vänstra väggen med stora kuddar. Han hade inte överdrivet mycket saker i sitt rum men jag antog att han inte spenderade överdrivet mycket tid här heller. 

”min mamma som har inrett det” la han till.

”jätte fint” sa jag.

”kom jag ska visa dig en annan sak” sa han sedan och gick fram till mig och tog tag i min hand innan han drog med mig till ännu en dörr. Han öppnade den och jag flämtade till, han hade öppnat dörren till en jätte stor walk in closet. Jag såg storögt på den stora garderoben.

”okej, nu är jag officiellt avundsjuk” sa jag och han skrattade till. ”asså jag skulle kunna bo här inne”

”i en garderob? ” frågade han skeptiskt.

”ja, skulle jag kunna se dig varje dag när du kom för att byta om” sa jag och log busigt mot honom.

”jaha jah, då förstår jag. Men då lämnar jag dig med din dyrbara garderob” sa han och gick. Jag log och gick ett varv runt meda jag drog mina händer genom kläderna. Jag stod en stund och såg ut genom fönstret som var från golvet till taket, fönstret ledde ut mot skogen. Sedan gick jag ut till Justins rum och fann honom liggandes i sängen med telefonen i högst hugg. Jag gick fram till sängen och la mig på honom, han skrattade till under mig.

”en och åttio bredd säng och du väljer ändå att lägga dig på mig” sa han, jag la mitt huvud på hans axel.

”du är mycket varmare och mysigare” svarade jag enkelt. Han skrattade till igen innan han blev still och fortsatte knappa på sin telefon, jag kände att mina ögonlock blev tunga. Det var värst vad trött jag skulle vara hela tiden. Mina ögonlock rycktes upp igen när Justin skrattade under mig.

”vad? Vad?” frågade jag nyfiket, han skrattade igen.

”Twitter” svarade han.

”vad har de skrivit?”

Bieber Is Our Sex Panther” trendar” sa han. Jag vände fort blicken mot mobilskärmen och där stod det med stora bokstäver. BIEBER IS OUR SEX PANTHER.

”mina Beliebers är bra roliga” sa han sedan.

”vad vet dem!?” utbrast jag sedan och vände blicken mot honom.

”vill du veta?” frågade han och log busigt. Min blick gled ner till hans läppar.

”kanske” mumlade jag samtidigt som jag lutade mig närmre hans läppar, när det var några millimeter kvar ryckte jag fort bort huvudet.

”nä, ska nog besöka din garderob igen” sa jag samtidigt som jag reste mig från honom och ställde mig bredvid sängen för att gå. Justins arm grepp fort tag runt min midja och drog ner mig i sängen igen.

”skulle inte tro det” sa han. Jag log och han tryckte sina läppar mot mina. Han rullade runt så han hamnade överst och tryckte ner mig i madrassen, våra tungor hittade varandras och Justins hand smet innanför min tröja.

Jag låste fast mina armar runt hans nacke och rös till när hans fingrar smekte min mage, jag lossade på mitt grepp om hans nacke och började dra upp hans tröja. Han förstod vad jag vill göra och satte sig upp lite och drog av sig sin tröja. Jag hann få en skymt av hans sexiga mage innan han tryckte sina läppar mot mina igen.

Hans händer drog upp min tröja lite och plötsligt öppnades dörren intill hans rum.


hahh! jaha, bieber is a sex panther, huh? :P
roliga beliebers ! :D
 
Vad tycks? :) 5 kommentarer !! <3

Just An Ordinary Girl - Kapitel 35

 
Previous: Jag försökte ignorera kommentarerna så gott jag kunde men jag blev så himla irriterad. På engelskan efter lunch fick jag nog, när alla hade suttit och glott på mig istället för på Mr. Grunt frågade jag honom om jag fick lov att gå på toaletten.

Han nickade och jag smet ut, dock gick jag inte bort till den stinkande toaletten. Istället gick jag bort till mitt skåp för att hämta min iPod, kanske den kunna avleda mina tankar från mina ihärdiga klasskamrater. Jag öppnade skåpet men ryckte sedan till utav att någon satte händerna på min midja så jag hoppade till.

”JENS!” skrek jag och vände mig snabbt om för att slå till honom. Till min förvåning var det inte Jens som stod bakom mig. 

 


 

”Justin?” frågade jag och sänkte försiktigt armen. Han hade slängt upp händerna för att skydda sitt ansikte mot slaget.

”herregud! Dålig dag?” frågade han och sänkte armarna.

”Justin!” nästan skrek jag glatt och slängde mig om hans hals.

Han kramade mig tillbaka. ”hej”

”men vad gör du där!?” frågade jag efter en stund.

”saknade dig” svarade han enkelt, jag skrattade till och kysste honom. Vi kysstes och han tryckte upp mig mot skåpen bakom min rygg och pressade sig ännu närmre. Skolklockan ringde och fick oss att hoppa till och slitas isär, skolklockan menades slut på lektion, vilket betydde en massa elever snart skulle strömma ut i korridoren.

”du måste gå! Innan någon ser dig!” sa jag och puffade honom mot dörren.

”vi ses på onsdag, okej?” frågade han och såg allvarligt på mig, jag nickade snabbt. Han gav mig en snabb kyss innan han drog upp luvan och gick ut genom dörren och bort till sin bil.

Jag vände mig mot mitt skåp, grepp fort tag i min iPod och låste. Sedan gick jag fort bort till det tomma klassrummet, tog tag i mina böcker och gick tillbaka till skåpet för att byta.

 

*

 

Jag klev innanför dörren till dans studion och allas blickar vändes genast mot mig. Visslingar och applåder bröt plötsligt ut och jag skrattade till. Jag gick sedan fram till klungan och Rebecca kom fram och gav mig en kram.

”vi har saknat dig!” sa hon och log.

”jag har saknat er med”

”hur var det då?” frågade hon sedan nyfiket.

”det var skitkul, alla var jätte snälla och hur duktiga som helst” sa jag och log stort mot dem alla.

”hörde att det var Jamaica som var koreografen” sa John som stod någon meter från oss.

Jag nickade ivrigt. ”hon var grym” sa jag.

”cooolt” svarade han och drog ut på o:et.

”okej, allesammans!” ropade Katie och alla vände sig mot henne. ”nej, men titta. Roligt att ha dig tillbaka, Daphne” sa hon när hon fick syn mig och jag log stort mot henne. 

”vi har börjat med en ny koreografi som vi ska framföra på våran uppvisning nästa år” sa hon. ”men vi har inte kommit jättelångt så du kommer säkert ikapp fort” jag nickade allvarligt.

 

 

”okej, en gång till! Fem, sex, sju, ått!” ropade Katie och musiken startades igen. Jag hade nu kommit in i rörelserna och försökte nu istället lägga krut på styrkan och inlevelsen. Stycket tog slut och alla andades häftigt.

”jättebra jobbat idag! Vi ses imorgon på baletten” sa hon och alla gick till sina kläder och väskor. Jag tog snabbt upp min vattenflaska och klunkade.

”tufft, men kul” flämtade Rebecca som stod bredvid mig, jag nickade instämmande.

”har ni börjat med något på baletten också?” frågade jag.

”ja, en liten bit. Det ska vara någon kärlekshistoria, vi börjar uppvisningen med att göra historien med baletten, sen går den över till hip hopen. Jag tror det kommer bli jättecoolt” sa hon medan hon nickade på huvudet.

”har ni bestämt vem som ska ha ”huvudrollen”?” frågade jag sedan. Varje uppvisning handlade dansen om två personer, som spelade "huvudrollerna".

”nej men jag skulle inte bli förvånad om det blir du, du skulle passa perfekt” sa hon.

”tack” mumlade jag generat.

 

 

”jag är hemma!” ropade jag från hallen.

”vi är i vardagsrummet” fick jag som svar, jag drog av mig jackan och gick in i vardagsrummet. Där satt Loll på golvet och ritade medan mamma och pappa satt och såg på något program på tvn.

Jag gick fram till soffan de satt i och la mig ner med mitt huvud i pappas knä, han strök mig över håret och det kittlade skönt i hårbotten. Mina ögonlock blev tunga och innan jag visste ordet av det somnade jag i pappas knä.

 

*

 

Alarmklockan skrek att det var dags att vakna, jag satte mig trött upp och insåg att jag låg i min säng. Jag hade inget minne utav att jag hade gått upp hit, jag såg ner på mig själv och såg att jag fortfarande hade på mig mina danskläder. Han måste ha burit upp mig när jag somnade i hans knä. Jag gick in i badrummet, gjorde min vanliga morgonrutin och gick sedan ut till garderoben. Jag drog på mig ett par tunna tights med små prickar på tillsammans med en blommig klänning som jag satte en vit stickad tröja över. På fötterna drog jag på mig ett par vit strumpor med en spetsvolang på som skulle se fint ut tillsammans med mina bruna Jeffrey Campell skor. Håret flätade jag i en sidfläta och drog mascara på ögonfransarna. 

Jag gick sedan ner och åt frukost innan jag snabbt borstade tänderna innan jag krängde på mig ytterkläderna och gick fort bort till Tess som väntade på mig.

”du vet att det är november, va?” frågade jag henne.

”jaa… vadd… d-d-dåå… rååå?” frågade hon och hennes tänder hackade ännu mer.

”du kanske ska börja använda en tjockare jacka” sa jag och hon gav mig en ilsken blick.

"du har ju tunna strumpbyxor på dig!" utbrast hon och pekade på mina ben. 

"men jag har inte en skinnjacka på mig" påpekade jag återigen. ”men okej, okej, frys du” sa jag. Hon suckade och vi började gå mot skolan, när skolan kom inom synhåll stönade jag högt.

”så farligt kunde det inte ha varit” jag gav henne en skeptisk blick.

”du var inte där! Det är det enda jag har att säga, du var inte där!” sa jag ilsket.

”lugn, lugn” sa hon och höll upp händerna i en avväpnad skest. Jag suckade, gav upp och började gå mot skolan igen. 

 

 

 
 
 

Under dagen kom det ungefär hälften så många tjejer som det hade gjort dagen innan, som om de hoppades att jag skulle besvara deras frågor idag. Jag försökte ignorera dem och började istället snabbt gå bort mot mitt klassrum, någon gick in i min axel så mina böcker, papper, block snart pryde golvet runt om mig.

Jag suckade och satte mig på huk innan jag började snabbt samla ihop mina saker. När jag sträckte mig efter den sista boken tog någon annan tag i den, jag såg upp för att möta Jens mörka blick. Jag log mot honom och ställde mig upp. Han räckte fram boken till mig och jag tog emot den. ”tack Jens” sa jag till honom.

”du vet att jag alltid finns här, eller hur?” frågade han och såg menande på mig.

”tack Jens” upprepade jag och log vänligt mot honom. Vi började tillsammans gå bort mot mitt klassrum.

”hoppas Beliebers sliter dig i stycken” sa en tjej som gick förbi oss, hennes kompis skrattade och gav henne en high five.

”wow, de börjar tidigt” kommenterade Jens. Jag suckade och nickade. Undra hur länge det här skulle hålla på, hur lång tid det skulle ta innan man får någon slags immun mot kommentarerna, så man slapp ta åt sig. Jag blickade rakt framför mig och ignorerade tårarna som började bilda sig i ögonen på mig, jag bet ihop.

Kom igen, Daphne! Du är starkare än så här, det viktiga är att du vet att Justin gillar dig!

Jens strök mig tröstande på armen, jag log tacksamt tillbaka mot honom. Jag gick in i klassrummet och satte mig på min plats. Håll ut! messade en röst i mitt huvud.

 

 

Skoldagen gick långsammare än vanligt, vilket inte gjorde det hela enklare. När det väl ringde ut för dagen, sprang jag nästan bort till mitt skåp. Jag slängde in mina böcker och drog till mig min jacka och väska innan jag gick ut genom dörren och hem. På vägen hem funderade jag hur länge tjejerna skulle orka, hur länge deras avundsjuka eller vad man skulle kalla det hålla i sig. Vad behövde de för att bara lämna mig ifred? Bevis? Svar?

Om de skulle fortsätta såhär för alltid kommer det bli rätt så jobbiga veckor framöver, det hade redan nåt mig till midjan och det hade bara gått två dagarna i skolan. Som tur var så var det bara en och en halv månad kvar till jullov. Jag log lyckligt, jul. Jag älskade julen.

Jag gick fram till min ytterdörr, låste upp och gick in i den varma hallen.

 

 

”okej, allihopa! Nu ska vi ta och bestämma vilka två som den lilla kärlekshistorien ska handla om” sa Katie och höll upp en hatt som alla hade lagt små lappar i som man hade fått skriva vilka man tyckte skulle få rollerna. Jag hade röstat på Margret och Jamie, de båda var jätte duktiga och skulle passa bra. Katie läste upp tjej lapparna, mitt namn stod på de flesta av lapparna som hon läste upp.

”jaha, det var ju ganska självklart att Daphne vann” sa Katie och jag rodnade.

”tack så mycket” sa jag och skrek av glädje inombords. Jamie som jag hade röstat på vann killens roll, han log stort mot mig. Jag log tillbaka mot honom.

 

 

Jag drog jackan tätare omkring mig när en kall vind blåste genom det tunna tyget i mina tights. Jag kände att huden på benen knottrade sig, men jag försökte hålla humöret uppe så jag svängde lite med armarna så snörena på mina balettskor svingade fint luften.

Jag betraktade snörena lite och märkte att jag gick lite långsammare, en gren knakade till i trädet bredvid mig och jag ryckte kraftigt till. Jag stelnade sedan till och lyssnade efter fler ljud, jag såg bakom mig för att se om det var någon som följde efter mig.

Men det var ingen där och inga fler ljud kom, jag ryckte på axlarna och fortsatte gå hemåt. Jag kom in på min gata och såg att det var tänt i alla husen, det såg så hemtrevligt ut när man kom gående. Jag log och gick bort mot mitt hus.


okej, det här kapitelt blev ett så kallat mellan kapitel, ointressant och tråkigt typ.. :P
nej, men nästa kapitel hoppas jag blir bättre.
 
Vad tycks? Minst 5 kommentarer för nästa ! :D Love ya !

Just An Ordinary Girl - Kapitel 34

 
Previous: ”lämna mig inte” mumlade han mot mina läppar, inombords log jag stort. Det var skönt att veta att han inte tänkte lämna mig för sina fans.

”aldrig” svarade jag. Han kysste mig igen.

”okej, jag har lånat dig tillräckligt länge nu” sa jag när vi hade avslutat kyssen och jag drog mig ur Justins famn. ”de vill nog ha tillbaka dig nu” fortsatte jag.

Han skrattade till innan han såg osäkert på mig. Jag la mina händer på hans kinder och såg in i hans ögon.

”jag är okej” sa jag och kysste honom lätt innan jag öppnade dörren och gick bort mot hissen.

 


 

Justins Perspektiv.

Jag blev kvarstående i hallen och kände hur en obehaglig känsla växte i magen på mig. När det kommer bli för mycket för henne så kommer hon inte stanna mycket länge hos mig. När tanken träffade mig, kände jag tårarna i ögonen. Men skärp dig! Hon har inte lämnat dig, var glad!

Jag suckade. Det här hade även hänt med Selena, hon knäcktes av dödshoten hon fick. Men även våra känslor för varandra hade svalnat och nästan bleknat bort, så ”Jelena” som vi kallats hade ändå tagit slut även fast mina Beliebers respekterat vårt förhållande.

I sådana här situationer önskade jag att jag var en normal kille med ett normalt liv som kunde ha ett normalt och ohotat förhållande. Jag började gå bort mot allrummet igen och lutade mig mot dörrlisten. Alla blickar vändes mot mig och de såg frågande på mig. Jag suckade.

”nu börjades det igen” sa jag och satte mig på platsen jag hade suttit på innan. Ett ”oh” utav igenkännande och medlidande spred sig i rummet. 

”vad har de skrivit den här gången?” frågade mamma bredvid mig. Jag tittade på henne.

”låt bli Justin, annars kommer jag och skär upp halsen på dig och ser med glädje på hur du sakta förblöder” svarade jag och tog den som hade stått upp bland de alla andra, den som hade varit extra knäpp. Mammas ögon spärrades upp i chock.

”alla dina Beliebers är inte änglar” sa Scooter. Jag skrattade till och skakade på huvudet. Nej, verkligen inte. Jag la mitt huvud i mina händer och mamma strök med sin hand över min rygg som tröst.

”hur mår Daphne?” frågade hon sedan.

”bra tror jag. Hon var ganska skärrad och tyckte det var obehagligt. Men hon sa inget om att lämna mig i alla fall” sa jag och gav henne ett litet leende.

 

*

 

Vi klev ur bilen och kamerorna började genast blixtra, fans skrek öronbedövande, paparazzoerna skrek, alla skrek. Vi trängde oss genom massan av människor med hjälp av livvakter och flygplatsvakter.  Vi kom in i byggnaden och massan av människor tunnades märkbart ut.

Fort flätade jag ihop mina fingrar med Daphnes, hon såg upp på mig. Jag försökte visa i ansiktet att jag inte brydde mig vad mina fans tyckte eller någon annan för den delen, hon log ett litet osäkert men ändå glatt leende mot mig som jag besvarade. Vi gick genom flygplatsen, följda av paparazzoerna. Jag skrev några autografer för mina fans och tog några fanbilder innan vi gick genom kontrollerna och checkade in våra väskor.

Vi satte oss i en utav restaurangerna på flygplatsen och åt lunch. 

 

*

 

”Justin gubben” hörde jag någon säga. Jag kisade med ögonen och såg Daphne stå lutad över mig medan hon log sött.

”hej babe” sa jag hest och hon log nöjt när hon såg att jag hade vaknat.

”vi är framme” sa hon sedan och sträckte på sig. Jag log och sträckte på mig i sätet innan jag gäspade. Sedan ställde jag mig upp på trötta ben och började en aning vingligt gå efter Daphne ut ur planet. Atlanta. 

 

 

Daphnes Perspektiv.

”Loll!” skrek jag och sprang ifrån Justin som jag hade gått bredvid.

”Daphne!” skrek hon och sprang mig till möttes, hon hoppade upp i min famn och jag kramade henne hårt. Åh, vad jag hade saknat henne. Jag borrade in mitt huvud i hennes hår och sög in doften av henne.

”vad jag har saknat dig” mumlade hon.

”jag har saknat dig med” sa jag och log stort. Två par armar slöt sig om oss och jag såg upp och såg att det var mamma och pappa.

”välkommen hem Daphne” sa mamma bredvid mitt öra.

”jag är glad att vara tillbaka” svarade jag. Vi skrattade och kramades en stund innan jag släppte ner Loll från min famn och hon log stort mot mig.

”sååååå… hur var det?” skrek hon nästan. Jag skrattade.

”det var jätteroligt, jag träffade många nya-” mer hann jag inte säga för ens pappa avbröt mig.

”skulle du vilja förklara blåtiran, lobbytjejen?” frågade han, jag såg förvånat på honom innan jag rodnade djupt.

”ehm…”  började jag långsamt. ”jo… vi tar det när vi kommer hem” sa jag sedan snabbt och skrattade nervöst. Han log mot mig och grepp sedan tag i handtaget till min resväska. Vi började gå mot utgången, när vi kom utanför så kom jag på att jag inte hade sagt hejdå till Justin. Jag såg mig omkring men fann honom inte.

 

Till Justin:

”vart är du? Glömde säga hejdå =(<3” 

 

Från Justin:

”vänd dig om <3” 

 

Jag vände mig om och såg att han stod några meter bort tillsammans med resten av sitt crew. Jag log och gick bort till honom, jag kramade honom hårt.

”vi ses och hörs väl på onsdag i alla fall” sa jag till honom.

”onsdag!?” ekade han. Jag skrattade.

”har dans du vet” sa jag och log vänligt mot honom.

”åh” sa han ledsamt, jag skrattade igen och kramade honom. Sedan kramade jag alla andra hejdå och gick tillbaka till mamma, pappa och Loll som väntade mig. Jag gav Justin ett sista vink innan vi gick bort mot bilen.

 

*

 

Alarmklockan satte igång med sitt pipande och jag slog hårt till snooze knappen.

”Kayla, Jennie. Det är dags att vakna” mumlade jag men när jag inte hörde något stönade till svar, satte jag mig spikrakt upp och såg mig förvirrat omkring tills jag insåg att jag låg i min egen säng i mitt eget rum. Vi hade åkt hem, vi var inte kvar på hotellet, videon var klar.

Jag stönade. Det hela betydde att det var dags för skola.

Jag reste mig upp och gick in i badrummet, tog en snabb dusch, borstade håret, la på mascara på ögonfransarna och gick sedan ut till min garderob. Jag drog på mig ett par pastell blå jeans tillsammans med en lattefärgad kofta med en fastsydd, vit krage och knäppte sedan ett brett guldigt armband runt handleden. Väl färdigklädd gick jag ner till köket där mamma satt och drack kaffe medan hon läste morgontidningen samtidigt som Loll satt mittemot henne och åt sina mackor medan hon hummande på någon låt. Justins antagligen. 

”god morgon” hälsade jag och gick bort till kylskåpet. Urvalet av mat blev nu mycket mindre än vad jag hade vant mig vid. ”ah! Varför har inte vi en buffé?” frågade jag frustrerat. Mamma skrattade.

”det skulle du gilla va?”

”ja!” sa jag och hällde upp en skål yoghurt med müsli innan jag satte mig bredvid Loll och slevade långsamt in yoghurten i munnen. Jag åt upp och ställde sedan ner min tallrik i diskmaskinen och gick snabbt upp för att borsta tänderna.

Jag sprang sedan nerför trappan och ut i hallen, fort drog jag på mig kängorna och min jacka innan jag grep tag i axelremsan på min väska och ropade ett hejdå till resten av familjen innan jag sprang ut till gatan. Där stod en glad Tess och väntade på mig, när hon såg mig skrek hon till och sprang mot mig. Hon slängde sig i min famn och kramade mig hårt.

”ah! Så himla skönt att du är tillbaka så jag slipper hänga med Jens!” utbrast hon glatt och jag skrattade. Vi gick mot skolan och ju närmre vi kom ju långsammare gick jag.

”jag vet inte om jag är redo för det här” sa jag och sneglade tvekande på skolbyggnaden. Tess såg från mig till skolan och tillbaka.

”klart du gör! Det är bara att ignorera dem!” sa hon och grepp tag i min arm. Hon fick nästan släpa mig till skolan och in genom dörren, jag fick upp mitt skåp och la in väskan och jackan, tog tag i mina böcker och låste igen. Jag hann endast ta ett steg utan för mitt så kallade ’’skåputrymme” innan ett gäng tjejer flockades runt mig.

”omg! Du har träffat Justin Drew Bieber!” ”hur var han!?” ”är det sant att ni är tillsammans?” ”har du mött Chaz och Ryan?” ”sov du verkligen på honom!?”

Frågorna forsade över mig likt ett vattenfall, jag stod stel som en pinne och såg mig panikslaget runt på deras ansikten.

”ehm…” försökte jag med men de enbart fortsatte att fråga och verkade egentligen inte intresserade utav ett svar.

”ursäkta!” skrek jag tillslut och till min förvåning tystnade alla och stirrade chockat på mig.

”om ni ursäktar så har jag faktiskt en lektion att gå till” sa jag, de var tysta i ytterliga fem sekunder innan de attackerade mig med frågor igen. Jag suckade frustrerat och trängde mig förbi dem och började gå bort mot klassrum 6, tjejerna följde efter och jag hade lust att sätta händerna för öronen.

 

 

Skoldagen gick långsamt framåt, när tjejerna väl insåg att jag inte tänkte svara på deras frågor gick de från att var hyfsat snälla till uppkäftiga bimbos. De skickade mig sneda blickar och gav mig istället elaka kommentarer.

”som om Justin Bieber skulle gilla dig!” ”han skulle nog inte ens röra dig med tång” ”Justin Bieber förtjänar bättre än dig!”

Jag försökte ignorera kommentarerna så gott jag kunde men jag blev så himla irriterad. På engelskan efter lunch fick jag nog, när alla hade suttit och glott på mig istället för på Mr. Grunt frågade jag honom om jag fick lov att gå på toaletten.

Han nickade och jag smet ut, dock gick jag inte bort till den stinkande toaletten. Istället gick jag bort till mitt skåp för att hämta min iPod, kanske den kunna avleda mina tankar från mina ihärdiga klasskamrater. Jag öppnade skåpet men ryckte sedan till utav att någon satte händerna på min midja så jag hoppade till.

”JENS!” skrek jag och vände mig snabbt om för att slå till honom. Till min förvåning var det inte Jens som stod bakom mig. 


jaha, nu var det tillbaka till det normala livet i Atlanta. ;P vad tycks? 5 kommentarer för nästa ! Love u guys ! :D 


Just An Ordinary Girl - Kapitel 33

 
Previous: ”ja, du låg och blottade dig när vi oskyldigt kom in och sa att vi skulle äta frukost” svarade Chaz fortfarande lika lugnt. Daphne begravde generat sitt ansikte i sina händer.

”oh my God” mumlade hon. Hissen plingade till och han gick in, efter klev jag och Ryan in. Daphne hade fortfarande sitt huvud i sina händer innan hon såg upp och såg att vi stod i hissen.

”men du kan inte mena allvar! Ska du verkligen ta ner mig så här!?” frågade hon panikslaget.

”se det som ett roligt hejdå till matsalen” svarade Chaz. Hissen plingade till och vi steg ur och började gå bort mot matsalen, jag såg att där satt i stort sett alla. Hela mitt crew, nästan alla dansare, Jamaica. Jag skrattade till.

”åh! Jag hatar dig Chaz” kved Daphne och drog upp täcket så det skymde hennes ansikte.

”det gör du inte alls det!” sa Chaz övertygande och fortsatte gå.

 
 

 

  

Jag drog upp täcket upp över mitt ansikte så att de inte skulle se att det var jag som låg i Chaz famn.

”mat!” ropade Chaz och jag kände hur jag flyttades från hans famn till en annan, jag kikade upp och såg att det var Justin jag hade hamnat hos.

”gör inte det här mot mig” vädjade jag och såg på honom med mina valpögon. Han skrattade.

”för sent” sa han och jag vände fram blicken för att se att vi redan kommit fram till bordet där Justins crew satt.

”vilken fin outfit du har, väldigt chic” sa Ryan Good och de skrattade.

”ha ha, skyll på Chaz!” sa jag och pekade på honom vid buffen. De skrattade igen och Justin satte ner mig i en stol, jag drog fort täcket tätare runt mig.

”jaha… när åker vi?” frågade jag för att avleda uppmärksamheten från mitt täcke.

”planet går klockan tre” svarade Scooter. Jag såg upp på klockan och den visade att klockan var tio. Jag stönade, jag hade inte ens börjat packa.

”du kan lägga täcket här om du vill” sa Pattie och sköt ut en stol bredvid sig. Jag rodnade djupt.

”ehm… tack, men jag är nog inte riktigt rätt klädd så jag behåller nog täcket på” svarade jag.

”men du har väl t-shirt på dig?” frågade Pattie.

”eh… har lite mindre kläder än så” sa jag och gömde mitt ansikte i täcket för att gömma mitt röda ansikte.

”åh” var det ända som jag hörde som svar och skratt.

”här har du babe” hörde jag någon säga och jag såg upp på Justin som ställde ner en tallrik med min vanliga frukost framför mig. Jag log tacksamt mot honom och han satte sig bredvid mig innan han såg runt på de andra runt bordet.

”vad?” frågade han sin mamma som satt och blickade anklagande på honom.

”vi tar det sen” sa hon endast och återgick till sin frukost tallrik. Han skrattade till och ryckte på axlarna.

”okej”

 

 

När vi var klara tog Justin både min och hans tallrik innan han slängde dem borta vid disken.

”Chaz! Eftersom du bar ner mig, så du bära upp mig igen” sa jag när de kom tillbaka från disken. Han suckade och gick fram till mig innan han bar upp mig i sin famn.

”vi ses sen” sa jag glatt till de andra. När vi kom in i hissen sträckte jag mig fort efter knapp fyra och tryckte till den så den lös.

Hissen åkte upp och vi klev ur när dörrarna öppnades, när vi stod utanför dörr 15 hördes det spring och rop inifrån rummet. Jag rynkade pannan och Ryan öppnade dörren, där inne möttes vi av Kayla som ropade till någon medan hon slängde runt kläderna som låg över hela golvet. Sedan kom gåendes Jennie ut ur badrummet med en handduk virad runt kroppen, Chaz gick fram till ena sängen och släppte taget om mig. Jag föll ner och studsade lite på madrassen innan jag sjönk ihop till en hög. Kayla stannade upp och såg från mig till killarna, Jennie gick obekymrat fram till sin resväska och började leta efter kläder.

”vi ses sen då” sa jag dock fick jag ingen reaktion från någon utav dem. Jag reste mig från sängen och brydde mig för tillfället inte att jag inte hade några kläder på mig. Jag grepp tag i Chaz arm och drog med honom till dörren, jag puffade ut dem genom dörren innan jag gav Justin en snabb kyss och stängde dörren. Jag vände mig om och möttes av Kaylas förvånade ansikte.

”och hur kommer det sig att du är halv naken?” frågade Kayla och såg busigt på mig.

”vaknade inatt utav att det var kokhet och drog då av mig tröjan, sen ville jag inte gå upp för att äta frukost då bar Chaz ner mig i mitt täcke” sa jag.

”och det ska vi tro på?” frågade hon och höjde ena ögonbrynet.  Jag skrattade.

”ja, för det är sant. Men kom igen nu, vi behöver packa och städa” sa jag och blickade runt i rummet. Det såg seriöst ut som om man hade släppt en klädbomb i rummet.

 

 

Två timmar gick till att endast sortera kläderna och börja packa ner dem i resväskorna - då hade jag även hunnit duscha, klätt på mig och sminkat mig.

”jag åker upp till Justin och hämtar min väska” sa jag till dem och gick ut i korridoren. Jag knackade på och Pattie öppnade dörren.

”hej Daphne. Han är på sitt rum” sa hon och jag log mot henne. Jag behövde inte fråga henne längre, hon visste redan vad jag ville.

”ah! Varför?” hörde jag någon ropa irriterat inifrån Justins rum. Jag skrattade till och öppnade dörren, därinne satt Chaz på en resväska som Justin försökte dra igen dragkedjan på och Ryan låg i sängen och skrattade åt dem. Runt om dem stod det redan fyra fullpackade väskor.

”WOW. Du har ju mer kläder än en tjej” sa jag och deras blickar vändes mot mig när jag hade yttrat mig.

”Daphne” sa Justin och sken upp, jag log stort mot honom. Han fortsatte att försöka få ihop dragkedjan på sin väska, jag suckade och gick fram till honom.

”här” sa jag och knuffade lätt undan honom, jag satte mina fingrar där det hjälpte att hålla ihop väskan bättre och drog sedan lätt igen dragkedjan. Justin stirrade från mig till väskan.

”men hur…?” frågade han.

”magic” svarade jag och skrattade till innan jag gick fram till min väska som stod bredvid sängen och greppade tag i axelremsan och svingade upp den på axeln.

”jaha, men nu när du fixade det med dragkedjan så är vi klara!” sa han glatt. Jag såg surt på honom. ”vad?” frågade han förvirrat.

”vi har bara kommit halvvägs” muttrade jag och gick fram till dörren. Chaz och Ryan skrattade.

 

*

 

”äntligen klara!” flämtade Kayla trött, vi hade åkt ner till lobbyn och slagit oss ner i en utav sofforna. Jag log mot dem.

”japp, vi är grymma” sa jag. Vi hade packat ner alla våra saker, plockat undan och städat badrummet. Jag såg upp på klockan och såg att den precis slagit ett. Min mobil plingade till på bordet framför mig och jag sträckte mig fort fram efter den. Jag hade fått ett mess från Tess.

 

Från Tess: 

”har du sett vad de har skrivit om er i tidningen och vad beliebers har skrivit på Twitter?”

 

Till Tess:

”nej, har varit ganska off den senaste veckan” skrev jag snabbt tillbaka innan jag sträckte mig fram efter skvallertidningen på bordet.

Jag slog upp tidningen och möttes utav bilder på mig och Justin, det var några från när vi hade gått på stranden och pratat, en när han hade gett mig en snabb kyss men de hade tydligen lyckats fota den. Sedan var det några gamla bilder från Kalifornien och McDonalds. Jag ryckte till inombords när jag såg det stora blåmärket som pryde min kind, nu hade de bleknat och syntes inte längre. Rubriken löd ”Kanske något mer än bara en lobbytjej?”

 

”Daphne McCartney annars ”känd” som lobbytjejen kanske är något mer än bara en vän till Justin Bieber. Efter många träffar och umgänge har de båda setts gående på stranden, både ensamma och hand i hand. Det visade sig även att Daphne ska vara med i Justin Biebers nya musik video för "Somebody to Love". Man har även fått en bild på en kyss, kan Justin ha skaffat sig en ny flickvän efter tragedin med Selena?”

 

 

Jag suckade, men det var inte så farligt ändå. Det här bevisade ju inget. Det jag oroade mig mer för var vad Justins fans hade att säga, Tess hade berättat allt om dödshoten till Justins gamla flickvänner. Fort gick jag in på min Twitter app på mobilen och såg att mitt "@" lös, jag tvekade en stund innan jag klickade och mobilen började ladda mina ”mentions”. Jag började långsamt läsa genom vad de hade skrivit till mig, en del saker var snälla andra var brutala.

 

”om ryktet stämmer så kommer jag först att döda din familj medan du ser på, sen döda dig”

”ni skulle vara så gulliga tillsammans”

”usch! Daphne gå och häng dig! Låt våran Justin vara”

”låt bli Justin. Annars kommer jag och skär upp din hals och ser med glädje på hur du sakta förblöder!”

 

Mer kunde jag inte läsa då mina tårar suddade ut texten, snabbt ställde jag mig upp och gick bort mot hissen.

”Daphne vart ska du?” ropade dem bakom mig.

”jag kommer snart” ropade jag tillbaka. Väl uppe på Justins våning struntade jag i att knacka utan gick enbart raka vägen in. Jag behövde fort känna Justins trygga armar runt mig, jag gick bort till hans dörr och öppnade.  Men där inne var det tomt, jag lyssnade och hörde röster från allrummet, jag stängde dörren och gick fram till dörröppningen. Till min förvåning satt alla därinne samlade i sofforna. 

”ehm... ledsen att jag stör” yttrade jag mig och såg genast hur allas blickar vändes mot mig innan de spärrades upp på grund av mitt tårdränkta ansikte. ”men skulle jag kunna få prata med Justin i någon minut” fortsatte jag.

Justin reste sig fort upp innan någon hann ge mig ett svar, jag vände mig om och gick tillbaks ut i hallen, jag kände att han kom tätt bakom mig. När jag kom ut i hallen vände jag mig fort om och pressade mitt ansikte mot hans bröstkorg, hans armar slöt sig hårt runt mig. Jag grät en stund in i hans bröst, jag visste att jag överreagerade men det var fortfarande läskigt att veta att någon tyckte och kände så. Han strök mig över ryggen medan han väntade på att jag skulle förklara.

”vad är det?” frågade han efter en stund. Jag lutade mig bakåt och torkade bort tårarna från mina kinder.

”jag förstår att du ä-älskar dina fans och jag respekterar dem j-jättemycket och jag är glad att de gör dig glad. Men en d-del grejer de skriver…” sa jag och tårarna rann hastigt nerför mina kinder igen. ”... sårar och skrämmer” fortsatte jag efter en stund och lutade mitt ansikte mot hans bröst igen.

”vad har de skrivit?” viskade han. Jag gav honom min telefon, jag hörde att han öppnade telefonen innan det återigen blev tyst. Sedan kände jag hur hela Justin stelna till innan han kramade mig hårt och tryckte in sitt huvud mellan min axel och mitt huvud. Jag kramade honom hårt tillbaka.

”jag är ledsen” viskade han mot min hals.

”det är inte ditt fel Justin” sa jag.

”på ett sätt är det ju det” mumlade han. Jag tog tag i hans huvud och vred det så jag kunde se in i hans ögon, han såg sorgset tillbaka mot mig.

”det gör inget. Du ska inte förändras ett dugg, du är redan perfekt precis som du är. Det här är du” sa jag och han log svagt mot mig innan han böjde ner sitt huvud mot mitt och kysste mig, jag pressade mig närmre honom och sökte tröst i kyssen.

”lämna mig inte” mumlade han mot mina läppar, inombords log jag stort. Det var skönt att veta att han inte tänkte lämna mig för sina fans.

”aldrig” svarade jag. Han kysste mig igen.

”okej, jag har lånat dig tillräckligt länge nu” sa jag när vi hade avslutat kyssen och jag drog mig ur Justins famn. ”de vill nog ha tillbaka dig nu” fortsatte jag.

Han skrattade till innan han såg osäkert på mig. Jag la mina händer på hans kinder och såg in i hans ögon.

”jag är okej” sa jag och kysste honom lätt innan jag öppnade dörren och gick bort mot hissen.


nu fick Daphne smak av hatet som t.ex. Selena Gomez får från en del beliebers. tufft... :(

vad tycks? 5 kommentarer för nästa! tack till er som kommenterar! Love U <3


Just An Ordinary Girl - Kapitel 32

 
Previous:  ”mm” svarade han frånvarande. Jag suckade, gick fram till sängen och ställde mig bredvid honom. Jag rynkade pannan men kom sedan jag på hur jag skulle få hans uppmärksamhet. Jag tog tag i hans hand och satte den över mitt ena bröst. Justin vände genast sin blick från datorn när han kände huden och bh tyget under sina fingrar. Jag log ner mot honom och släppte hans hand.

”okej, då vet jag hur jag ska få din uppmärksamhet” sa jag och han skrattade till. ”vart är handdukarna?” frågade jag sedan och han pekade på ett skåp. Jag gick fram till skåpet och tog ut en handduk innan jag vände min blick mot honom igen och såg att han fortfarande tittade på mig.

”så nu vill du titta och lyssna va?” frågade jag och blickade ner på min nästan bara överkropp. Han skrattade till men fortsatte ha sin blick fastsvetsad vid mig.

 


 

När jag doftade gott igen och hade fått på mig rena kläder som bestod av nya underkläder och en utav Justins stora t-shirtar - som luktade gott från honom - hängde upp min handduk och packade ner mina kläder i min väska. Innan jag gick tillbaks in i Justins rum och fann honom liggandes sovande i sängen, jag suckade och skrattade till. Jag gick bort till sängen och började krya över den mot honom.

”Justin” sa jag och fnissade till, han vred lite på sig. Jag satte mig gränsle över hans höfter och petade honom försiktigt i magen.

”Justin” upprepade jag. Det ryckte till lite i hans mungipor och jag förstod att han egentligen var vaken. Jag kysste honom på halsen och jag kände hur hans hud knottrade sig och jag kvävde ett fniss. Jag fortsatte kyssa honom över bröstet, magen och när jag kom ner till hans byxlinje, slapp ett litet stön ut ur hans mun. Jag fnissade lågt till.

”du kan inte lura mig Bieber” sa jag och gick upp till hans ansikte igen. Han hade nu slagit upp ögonen och jag såg roat in i hans ögon innan jag kysste honom. Han gjorde en snabb rörelse så jag studsade ner i madrassen med honom över mig, hans tyngd tryckte ner mig djupare i madrassen.

Han kysste mig ivrigt och jag lekte med mina händer i hans hår, mina händer smekte hans rygg och gick sedan runt till hans mage. Hans ena hand hade letat sig under min tröja och han smekte mig fort över min mage innan hans hand trevade upp till min bh och hans hand slöt sig runt mitt ena bröst.

Våra kyssar blev ivrigare och mer passionerade och jag kände att jag blev mer och mer upphetsad. Jag var nog inte den enda för efter ett tag kände jag något som tryckte mot insidan av mitt lår, jag slutade kyssa honom.

 

Tumblr_mezplhnxj61rw9bk6o1_500_large 

 

”är det där vad jag tror det är?” frågade jag. Justin la sitt huvud mellan mitt huvud och min axel. Jag skrattade till.

”kan du klandra mig?” mumlade han innan han lyfte på huvudet och såg ner på mig. Jag såg att hans kinder hade tagit en aning röd ton när jag såg att han rodnade kunde jag inte hålla mig utan skrattade.

”jag… antar… inte… det” pressade jag fram mellan skratten. Jag kysste honom igen, han besvarade kyssen och snart var vi i full gång igen. Han kysste mig nerför halsen och jag rös till när jag återigen kände något som pressades mot insidan av mitt lår. Jag vet att det är omoget av mig men jag fnissade till.

”ah! Vad gör du med mig!?” frågade Justin. Jag skrattade till.

”har ärligt ingen aning” sa jag och fnissade till innan kysste honom på halsen.

 

*

 

Jag vaknade utav att det var hemskt varmt i rummet och jag suckade trött. Jag hatade att sova i sådana varma rum, jag satte mig halvt upp och drog av mig den stora t-shirten. Justin låg tätt bakom mig med sin ena arm runt min midja, han var så söt när han sov. Jag slängde t-shirten på golvet och la mitt huvud på kudden igen och somnade om.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag vaknade nästa morgon och kände mig lycklig, kunde ju bero på att jag höll världens vackraste tjej i mina armar. Jag såg ner på henne och såg till min förvåning att hon enart låg i sina underkläder, jag rynkade pannan. Hon hade väl haft en t-shirt på sig igår? Jag såg ner på henne igen, hon vred lite på sig och suckade i sömnen. Jag log ner mot henne och kysste henne lätt på kinden innan jag reste mig ur sängen och gick in i badrummet.

När jag kom ut igen i bara kalsonger efter att ha tagit en snabb dusch, fixat håret och borstat tänderna låg hon över hela sängen och hon hade sparkat av sig täcket. Jag skrattade till medan jag stod och betraktade henne. Hennes snygga och vältränade ben, hennes platta mage, hennes fylliga bröst och log åt att hon var min och ingen annans. Dörren flög plötsligt upp och där stod Chaz med Ryan bakom sig.

”yo Jus-” började Chaz men tystnade när hans blick fastnade på sängen. Jag ryckte fort till när jag såg deras stirrande blickar på Daphne i sängen, snabbt gick jag fram och kastade täckte över hennes kropp.

”ey! Killar, vad ville ni då?” frågade jag sedan och gick fram till byrån innan jag drog fram ett par mjukisbyxor och drog snabbt på mig dem.

”frukost!” skrek Chaz och jag skrattade till.

”vi kommer” svarade jag.

”ska bara avsluta det ni gjorde inatt huh?” frågade Chaz och såg menande på min bara överkropp och de skrattade. Fort gick jag fram till dörren och smällde igen den i deras ansikten. ”men skynda dig, vi har inte hela dagen på oss att vänta på er!” ropade Chaz från andra sidan dörren.

”vad händer?” muttrade någon bakom mig, jag vände mig om och såg att Daphne hade rest sig upp på armbågarna och såg sig trött omkring.

”Chaz och Ryan händer” sa jag och gick fram till henne. Hon la sig ner på kudden igen och log upp mot mig, snabbt la hon sina armar runt min nacke och drog ner mig i sängen. Jag landade mjukt ovan på henne och hon log stort mot mig.

”nej, men hej” sa hon.

”hej sexy” mumlade jag innan jag tryckte mina läppar mot hennes. Vi låg ett tag i sängen, hårt tryckta mot varandra och kysstes het.

”Ryan och Chaz väntar” sa jag när jag fick tillfälle för att andas.

”nej” mumlade hon och tryckte sina läppar mot mina igen och jag glömde bort Chaz och Ryan som stod och väntade på oss. Återigen flög dörren upp och intrampande kom Chaz i ilsken takt.

”NU FÖR I HELVETE LÄGGER NI AV MED GULLANDET SÅ VI KAN ÄTA!” röt han och vi såg förvånat upp på honom innan vi skrattade. Jag rullade av Daphne och reste mig ur sängen, Ryan stod lutad mot dörrlisten med ett stort leende på läpparna. Daphne tog bara tag i kanten av täcket och drog den över huvudet.

”nej, tro inte att du kommer undan!” sa Chaz och såg på täckhögen.

”jo, jag vill inte” hörde jag henne svara.

”då ger du mig inge val” mumlade Chaz och suckade innan han stack in armarna under täcket och lyfte upp högen. Daphne skrek till.

”vad gör du!?” skrek hon.

”jag är hungrig och du är ett hinder” svarade Chaz lugnt och började gå mot hallen med Daphne i famnen, invirad i täcke och allt.

”men jag har inga kläder på mig!?” skrek hon, snabbt slet jag på mig en tröja och följde efter Chaz, tätt bakom mig kom Ryan.

”vi vet” svarade Chaz och öppnade dörren till korridoren.

”vad!?” skrek hon gällt och stirrade förskräckt på honom medan jag och Ryan skrattade. Hon kastade en irriterad blick mot oss.

”ja, du låg och blottade dig när vi oskyldigt kom in och sa att vi skulle äta frukost” svarade Chaz fortfarande lika lugnt. Daphne begravde generat sitt ansikte i sina händer.

”oh my God” mumlade hon. Hissen plingade till och han gick in, efter klev jag och Ryan in. Daphne hade fortfarande sitt huvud i sina händer innan hon såg upp och såg att vi stod i hissen.

”men du kan inte mena allvar! Ska du verkligen ta ner mig så här!?” frågade hon panikslaget.

”se det som ett roligt hejdå till matsalen” svarade Chaz. Hissen plingade till och vi steg ur och började gå bort mot matsalen, jag såg att där satt i stort sett alla. Hela mitt crew, nästan alla dansare, Jamaica. Jag skrattade till.

”åh! Jag hatar dig Chaz” kved Daphne och drog upp täcket så det skymde hennes ansikte.

”det gör du inte alls det!” sa Chaz övertygande och fortsatte gå.

 


 

oh! love action. :P  hahh, blev inte lika långt som vanligt men ville ge er ett kapitel.

Vad tycks? :D 5 kommentarer för nästa. Tack till er som kommenterar, jag gillar när ni inte är anonyma ! :) kramisar.


Just An Ordinary Girl - Kapitel 31

 
Previous:  ”det jag vet är att efter kyssarna så kommer jag nog inte kunna se dig som bara en vän igen” viskade hon. Hon lutade sig närmre mitt ansikte. ”eller vad säger du?” viskade hon.

Jag såg endast ner på hennes läppar. ”är du redo?” frågade jag innan jag vände blicken upp till hennes medan min blick flackade mellan hennes båda ögon. Hon svarade genom att trycka sina läppar mot mina i en mjuk kyss, jag log lyckligt inombords och kysste henne hårdare. Dörren slog upp och vi vände fort våra huvuden mot dörren och möttes av Nialls förvånade ansikte.

”ehm… oj då. Det var inte meningen att störa. Jag kommer tillbaka senare” ursäktade han sig fort och gick ut genom dörren igen. Daphne skrattade till och såg sedan på mig med ett roat leende. Jag kysste henne fort igen, hon slutade skratta och tryckte sig istället närmre mig.

 


 

Veckan flöt på snabbt och innan vi visste ordet av det stod vi i studion, redo för infilmning. Jag kände hur jag tappade hakan och stirrade chockat på den stora scenen med den stora gröna duken bakom, från taket hängde en massa ljusrör. ”wow” andades jag.

”aha” instämde Niall bredvid mig.

”kan inte fatta att vi ska vara med i en musikvideo!” utbrast jag glatt. Han såg ner på mig innan han höjde ena ögonbrynet.

”det är inte så att vi har övat inför det här i typ 6 veckor!” påpekade han och jag skrattade till innan jag viftade till med handen framför honom.

”jaja men nu gick det upp för mig vad vi egentligen ska göra” han skrattade och skakade på huvudet.

”oh my God! Jag har alltid velat sitta i en sådan här stol” sa jag och såg på den klassika Hollywood stolen som det oftast stod skådespelarens namn på baksidan. Jag gick fram och satte mig försiktigt i stolen. Niall skrattade åt mig och jag granskade mig i spegeln innan jag la upp mina fötter på bordet.

”ah, nu lever man livet” sa jag och skrattade till. In i rummet kom Justin och log roat åt hur jag satt.

”där är du!” utbrast han glatt.

”Justin!” kvittrade jag glatt och slängde mig på honom. Han skrattade till och kramade mig tillbaka.

”jaha, ska det bli roligt?” frågade han sedan.

”iiih!” tjöt jag endast och han skrattade.

”Justin? Justin!?” ropade någon och kom in genom dörren. ”har ni sett…?” frågade Chaz men avbröt sig när han såg oss, Ryan kom gånede bakom honom. Han stannade till i dörröppningen och flinade sedan. Jag sneglade på oss genom spegeln och såg att min tröja hade åkt upp så jag visade hela magen. Jag släppte genast Justin och drog fort ner tröjan.

”vad?” frågade Justin irriterat. Chaz skrattade till.

”de vill ha dig i ditt eget omklädningsrum för ombyte och smink” svarade Ryan lugnt. Justin andades ut och jag smekte honom roat över kinden.

”du är ju för söt” sa jag och satte mig i stolen igen. Han log mot mig innan han gav mig en puss på kinden och försvann ut tillsammans med Ryan och Chaz. Niall kom tillbaka in igen och satte sig i sin egen stol, efter sig kom en tjej med en stång kläder och en väska i handen. Hon räckte fram ett svart linne, ett par gråa jeans och en vit väst till mig. Jag såg ner på kläderna med avsmak, var inte precis det jag brukade bära.

Jag tog på mig kläderna och satte mig i stolen igen. En annan tjej kom fram med en massa smink, jag blev förvånad över hur mycket smink man behövde när det inte ens skulle synas. Väl klar tog det inte långt tid för än jag vart rastlös och därmed busig. Jag gick ut ur vårt omklädningsrum och gick för att se mig omkring, tog en vända och rundade sedan ett hörn och gick rakt in i någon. Jag vacklade till och såg upp på personen för att snabbt be om ursäkt men orden fastnade i halsen när jag såg vem jag råkade gå in i.

”åh, för-” började killen men jag skrek honom rakt upp i ansiktet innan jag började backa medan jag skrek och skrek.

”Daphne…” försökte Derek. Jag började backa fortare och kom ut i studion där Justin höll på att spela in. Dock avbröt de sig när jag kom skrikandes ut i rummet, med Derek gåendes efter mig.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag hade ställts på scenen och Dave hade sagt till mig vilken del vi skulle filma. Musiken började spela och jag började röra på mig medan jag mimade till låten. Dock avbröt jag mig och låten slutade spela när ett skrik som aldrig tog slut hördes från en utav korridorerna, skriket kom närmre och närmre. Sedan såg jag Daphne komma ut ur en korridor, gående baklänges skrikandes åt något som var i korridoren. Efter henne kom sedan en kille och jag förstod genast att det måste vara killen hon skrek åt. Jag såg närmre på killen och flämtade argt till innan jag gick av scenen och gick fram till Derek. Jag knuffade honom hårt i bröstet så han ramlade och brakade i golvet.

”hur fan vågar du visa ditt fula tryne i närheten av henne!?” skrek jag åt honom, han tog snabbt upp sina händer för att skydda sitt ansikte. ”var inte min höger klar nog!?” fortsatte jag rasande och började gå fram mot honom, men någon slängde sina armar runt mig och släpade ut mig ur rummet. Personen tog in mig i ett rum och släppte taget, jag blängde irriterat på Scooter som stod och blockerade dörren.

”okej, vad är det som händer?” frågade han argt.

”hur kan ni släppa in honom!?” skrek jag till.

”vem?” frågade han med rynkade panna.

”Derek!” röt jag. 

”va-” började han men sedan gick det upp för honom vad jag menade och han tystnade.

”vart är Daphne!?” frågade jag sedan hysteriskt, in genom dörren kom plötsligt Ryan och Chaz flåsande.

”vi hittade henne, men hon vägrar röra på sig eller bli rörd” sa Chaz förskräckt. Jag trängde mig förbli dem och de följde efter mig för att visa vägen. Vi rundade ett hörn och där stod Usher med några fler, några meter från Daphne som hade tryckt in sig i ett hörn.

”Daphne det är ingen fara. Vi kommer inte skada dig” sa Usher lugnade till henne men hon verkade inte se ut att lyssna.

”Daphne” prövade jag, hennes blick rycktes fort till mig när hon hörde min röst.

”Justin?” snyftade hon fram.

”ja” svarade jag och gick fram till henne, fort omfamnade jag henne och hon grät mot min axel.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag hade varken märkt att Justin hade sprungit av scenen eller knuffat till Derek. Det ända jag såg var honom. Tänk om han var här för att avsluta det han inte hunnit göra, tänk om han skulle lägga sina händer på mig igen. Paniken enbart växte inom mig medan jag fortsatte backa bakåt tills jag backade rakt in i ett hörn. Plötsligt kom två killar gåendes från det hållet jag kommit från. De höjde sina händer i en avväpnad gest när de såg mig.

”Daphne” sa den ena killen och gick fram mot mig.

”nej!” skrek jag och han stelnade till, killen bakom sa något till den andra och han nickade instämande innan de sprang iväg. Snart kom de andra människor som försökte få kontakt med mig men jag hörde inte ett ord av vad de sa. Enbart minnena från den kvällen spelades upp om och om igen i mitt huvud, tills en speciell röst bröt genom.

”Daphne” sa den, jag vände fort blicken mot Justin som stod någon meter från mig.

”Justin?” snyftade jag fram.

”ja” svarade han och gick fram till mig, fort omslöt han mig i sin famn och jag grät lättat mot hans axel.

 

*

 

”okej, action!” skrek en kille i en megafon. Musiken startades och mitt hjärta började puppa fortare. Justin gjorde en rörelse sedan var det min tur med armarna, någon tjöt till och jag fick kämpa hårt för att inte skratta. Vår del fortsatte och jag skrattade till när jag såg Justins förkrossade ansiktsuttryck när jag sprang iväg.

”och bryt!” skrek killen i megafonen. Jag gick sakta tillbaka till Justin.

”vet du vad?” frågade Justin när jag stod någon meter ifrån honom.

”vad?” frågade jag och skrattade till.

”du borde stanna här med mig istället för att springa iväg” sa han och pekade på platsen bredvid sig. Jag skrattade till igen.

”tänk om jag inte vill det då?” frågade jag och höjde på ena ögonbrynet. Han såg sorgset på mig och jag gick långsamt fram mot honom.

”du är för söt” sa jag och gick så nära att våra läppar var några millimeter från varandra men istället för att kyssa hans läppar som jag egentligen ville, vände jag mig bara om och gick iväg.

”aaah! Justin! Lämnad!” skrek Chaz och jag hörde skratt bakom mig. Jag flinade och gick in i omklädningsrummet där satt Niall och tuggade på något. När han såg mig log han och svalde.

”så hur gick det?” frågade han.

”mm, bra” svarade jag och satte mig i min stol. ”när ska du in?” frågade jag honom.

”om typ en kvart” jag nickade.

 

 

Dagen flöt på med fler inspelningar, medan Usher spelade in sina delar stod jag och Justin hand i hand och såg på. En scen var till och med Ryan med i, han hade satt på sig en tröja som det stod ”follow me on Twitter, itsryanbutler” på. Han drog ut tröjan så man såg vad det stod medan Justin tog tag i ett annat hörn av tröja, de hoppade runt lite på scenen framför kameran.

Jag och Chaz skrattade så vi kiknade innan Ryan och Justin gick flinande av scenen. Ett tag under dagen försvann Justin men kom sedan tillbaka på en cykel som han inte släppte taget om under resten av dagen. Han cyklade runt på den och ett tag började han jaga mig, tills jag ställde mig på en stol och han inte kunde jaga mig längre. Så han gav sig på sin mamma istället.

”Justin, sluta. Justin” försökte hon men han ignorerade henne och fortsatte följa efter henne. Jag skrattade och skakade på huvudet.

 

 

"då är vi klara allesammans!” skrek killen i megafonen och alla applåderade glatt. ”bra jobbat!” fortsatte han. Jag gick trött bort mot omklädningsrummet innan jag bytte om till mina egna kläder.

I bilen lutade jag mig mot Justins axel och inom kort somnade jag. Jag vaknade senare och då låg jag i en säng, jag såg mig omkring för att lokalisera mig och insåg att jag låg i Justins rum. Jag hade mer och mer sovit hos honom istället för mitt eget rum, jag trodde inte Kayla eller Jennie brydde sig speciellt mycket. Eftersom de fick nu en varsin säng.

Ut ur badrummet kom Justin i bara mjukisbyxor, han såg inte att jag hade vaknat så jag låg lugnt kvar i sängen medan jag på honom. Han gick fram till sin väska och tog upp sin mobil, han knappade på den innan han slängde en snabb blick på mig. När han såg att jag var vaken såg han på mig och log stort. Han gick fram till sängen och la sig bredvid mig, han doftade gott av tvål och schampo. Jag ställde mig fort upp och han såh frågande på mig.

”jag luktar inge gott” förklarade jag snabbt och han skrattade till. Jag gick bort till badrummet medan jag tog av mig mitt linne och såg mig sedan runt efter en handduk men fann ingen. Jag öppnade skåpen men även där var det tomt. Jag suckade och gick ut till Justin för att be om en handduk, han satt fortfarande i sängen men nu hade han datorn i knät.

”Justin vart ligger handdukarna?” frågade jag.

”mm” svarade han frånvarande. Jag suckade, gick fram till sängen och ställde mig bredvid honom. Jag rynkade pannan men kom sedan jag på hur jag skulle få hans uppmärksamhet. Jag tog tag i hans hand och satte den över mitt ena bröst. Justin vände genast sin blick från datorn när han kände huden och bh tyget under sina fingrar. Jag log ner mot honom och släppte hans hand.

”okej, då vet jag hur jag ska få din uppmärksamhet” sa jag och han skrattade till. ”vart är handdukarna?” frågade jag sedan och han pekade på ett skåp. Jag gick fram till skåpet och tog ut en handduk innan jag vände min blick mot honom igen och såg att han fortfarande tittade på mig.

”så nu vill du titta och lyssna va?” frågade jag och blickade ner på min nästan bara överkropp. Han skrattade till men fortsatte ha sin blick fastsvetsad vid mig.

 


 
jaha, nu var videon inspelad! :) förlåt om det är stavfel men jag sitter och tittar på MTV EMA ! :D
vad tycks? 5 kommentarer för nästa kapitel, guys ! <3

Just An Ordinary Girl - Kapitel 30

 
Previous:  ”och vem är den här vackra damen då?” frågade Christian sedan och vände sig mot Daphne som stod och pilade med sin kjol. Hon såg upp och mötte min blick.

”det här är Daphne” sa jag och gick fram till henne. Hon skakade hand med dem båda och de log glatt tillbaka mot henne.

”Daphne, det här är Caitlin och Christian” sa jag och pekade på dem. ”mina vänner från Atlanta”

”oh” sa hon och såg en extra gång på Caitlin, jag tog tag i hennes hand och kramade den lätt. Både Christian och Caitlin tittade på våra händer innan de log mot oss.

”jaha, vem är hungrig?” frågade jag och som en väckarklocka kurrade Christians mage. Alla skrattade. Vi gick ut i hallen och tog på oss skorna, jag drog på mig ett par sneakers medan Daphne satte på sig några högklackade skor. När hon sedan rätade på sig var hon nästan lika lång som mig, hon behövde i alla fall inte se upp för att se in i mina ögon. Hon log mot mig. 

 


 

Daphnes Perspektiv. 

Jag hade satt på mig mina bruna Jeffrey Campbells innan jag sträckte på mig och såg att jag nu var i jämn höjd med Justin. Då jag alltid behöva se upp för att se in i hans ögon, men inte denna gång. Jag log stort mot honom.

”du får inte ha högre klackar i alla fall” påpekade han och såg sedan ner på mina skor. ”annars blir det ju pinsamt” fortsatte han och jag skrattade.

”du har alltid varit en kort liten man” sa Caitlin och klappade honom på axeln.

”ha ha” sa han ironiskt och Caitlin skrattade. Vi åkte ner till matsalen där vi tog frukost utav den stora buffen, vi satte oss vid ett bord och de började smått samtala om vad som hade hänt sedan de setts senast. Jag kände mig lite något utanför vilket gjorde att jag dryftade bort i mina egna tankar. Jag började fundera över Justin.

Vart stod vi? Allt gick ju himla fort. Har vi ett förhållande eller vad är det här? Jag sov i hans säng och vaknade några decimeter från hans ansikte... och hans lilla busvissling i morse. Vad var allt det? Kanske bara jag som är trög…? Eller?

En hand viftades framför mitt ansikte vilket fick mig att häftigt rycka till innan jag vände huvudet mot Justin som log roat 

”vad?” frågade jag förvirrat.

”är du klar?” frågade han vänligt och skrattade låg. Jag såg ner på min tallrik och såg att jag hade ätit kanske halva av vad jag tagit åt mig men jag kände fort att jag inte kunde äta mer.

”ja” svarade jag och ställde mig upp, de följde mitt exempel innan vi gick bort till disken. Jag gick lite bakom dem och lät de prata om gamla tider.

Undra vad Justin trodde? Han kanske tyckte vi hade ett förhållande eller att det bara var en engångs grej typ? Eller kanske inte engångs grej… utan… jag vet inte. Men hans samtal med Pattie då? De pratade om jag var redo? Han lät ju hoppfull och pratade som om vi vore ett "vi". Right?

Dock menade han om jag var redo för alla fans och paparazzis... eller bara redo för konsekvenserna av kyssen för vår vänskap, men han hade ju kysst mig igen i badrummet. Han kanske trodde att han kunde använda mig som någon kyss docka! Okej, Daphne du har väl ändå högre tankar om honom. Amen, jag vet inte. Han kysste ju Stephanie eller om det var hon… ah! Hur som helst... det hände! Det var väl huvudsaken. Okej Daphne varför så arg!? Ni var ju inte ens ett par!

Jag sneglade upp på Justin och han mötte min blick innan han log stort. Jag log svagt tillbaka mot honom.

Åh, jag önskade verkligen att vad vi nu hade var på riktigt, asså ett förhållande. Han var ju verkligen det jag sökte efter, att han nu har ett tungt bagage vid namn JUSTIN BIEBER THE POPSTAR var ju en negativ sak. Men man offrade väl sådant för dem man älskade… eller? Okej, vänta lite nu… älskar? Vi kan ju ta en sak i taget Daphne! Det kanske inte finns något att älska!

Jag suckade och följde efter dem in i hissen. Justin tog tag i min hand och kramade den lätt medan han pratade med sina vänner. Jag såg ner på våra händer och log.

Det här tycker jag om i alla fall, tänkte jag och log ännu större. Jag såg upp på hiss mätaren som visade vilken våning vi var på, den rusade i en häftigt fart upp till vårt plan innan hissen plingade till och dörrarna gled isär.

 

 

”men ses vi imorgon?” frågade jag osäkert.

”på dagen så har jag någon intervju men på kvällen självklart” jag log brett mot honom. Jag klev i mina stövlar igen innan jag började tveka på hur jag skulle säga hejdå. Vad ska jag göra!? skrek det i huvudet på mig men Justin skötte det fint genom att böja sig fram och hastigt pressa sina läppar mot mina. Jag log mot honom och gick ut i korridoren och bort till hissen.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag såg efter Daphne som gick längst korridoren innan hon försvann bakom hörnet. Jag stängde sedan dörren och vände mig om för att gå tillbaka in till tv rummet där Caitlin och Christian brottas.

”nej! Det är jag som ska ha kontrollen!” skrek Christian och grep tag i kontrollen innan han ryckte den ur sin systers hand. Han satte sig triumferande tillbaka i soffan medan Caitlin rätade sig med rufsigt hår och blängde irriterat på sin bror. Jag skrattade och satte mig i fåtöljen.

”så… vad är grejen mellan dig och Daphne?” frågade Christian nyfiket innan han log brett och vickade på ögonbrynen. Jag skrattade till.

”ehm… ” svarade jag och förvånades sedan över att jag absolut inte hade något svar på hans fråga.

Var vi ett par? Eller var det bara i mitt huvud som vi var det? Vad trodde Daphne vi var? Inget? Allt? God, det här hade jag inte ens tänkt på. Allt hade bara hänt. Allt var bara pang, bom, bam! Hon kanske inte trodde något om oss, bara att det var en engångsföretelse! Jag kände en lätt panik sprida sig i bröstet på mig. Jag reste mig fort ur fåtöljen och Caitlin och Christian såg undrande på mig.

”ehm… jag kommer snart” mumlade jag frånvarande innan jag gick ut i hallen och drog på mig mina skor.

”okej, vi stannar här då” hörde jag dem svara. Jag såg otåligt på hur hissen tog sig till min våning innan jag åkte ner till Daphnes våning och gick bort till dörr 15. Jag knackade på och hörde ett högt brak innan någon skrattade högt. Skrattet kom närmre och dörren öppnades, på knä stod Daphne framför mig medan hon skrattade.

”hej” sa jag och fnissade till.

”hej” sa hon medan hon försökte få kontroll på sig själv.

”vad hände?” frågade jag roat.

”jag tyckte jag hörde något och lyssnade om ljudet kom här inifrån och sedan när du knackade lät det som ett pistolskott så jag ramlade av stolen” svarade hon och skrattade till. Innan hon kom på sig själv med att stå på knäna så hon ställde sig snabbt upp och log mot mig.

”kom in” sa hon sedan och öppnade dörren mer och gick tillbaka in i rummet. Jag följde efter henne och stängde dörren. Jag såg mig runt i rummet, sängarna var obäddade och deras bord var belamrat med saker; smink, papper och jag tyckte jag skymtade en bh.

”så ville du något särskilt?” frågade Daphne från sängen, jag ryckte fort bort min blick från bordet och såg på henne.

”ehm… ja, det var en sak…” sa jag och tystnade. ”ehm… jo, det är så här…” att det skulle vara så svårt att säga det här! Du har ramlat på scen inför tusentals människor men du kan inte bara fråga den här enkla frågan! ”ehm…” försökte jag igen och kliade mig i nacken. Daphne reste på sig innan hon stannade en meter från mig.

”jag tror jag vet vad det rör sig om” sa hon och jag vände genast upp blicken mot henne.

”det handlar om oss eller hur?” frågade hon sedan och jag såg in i hennes bruna ögon innan jag suckade lätt.

”ja” mumlade jag lågt.

”vad är vi då?” frågade hon tyst. Tillsammans! hade jag lust att skrika men tvekade. Hon kanske inte ville. Jag såg återigen in i hennes ögon och försökte hitta svaret hos henne. Hon såg lugnt tillbaka in i mina. Det kändes som om vi stod så i evigheter innan Daphne bröt tystnaden.

”jag vet i alla fall vad jag vill” sa hon och tog ett litet steg mot mig.

”och vad är det?” frågade jag tyst. Hon tog det sista steg mot mig så vi stod några centimeter från varandra.

”det jag vet är att efter kyssarna så kommer jag nog inte kunna se dig som bara en vän igen” viskade hon. Hon lutade sig närmre mitt ansikte. ”eller vad säger du?” viskade hon.

Jag såg endast ner på hennes läppar. ”är du redo?” frågade jag innan jag vände blicken upp till hennes medan min blick flackade mellan hennes båda ögon. Hon svarade genom att trycka sina läppar mot mina i en mjuk kyss, jag log lyckligt inombords och kysste henne hårdare. Dörren slog upp och vi vände fort våra huvuden mot dörren och möttes av Nialls förvånade ansikte.

”ehm… oj då. Det var inte meningen att störa. Jag kommer tillbaka senare” ursäktade han sig fort och gick ut genom dörren igen. Daphne skrattade till och såg sedan på mig med ett roat leende. Jag kysste henne fort igen, hon slutade skratta och tryckte sig istället närmre mig.

 


 

okej, det här blev som man kallar det, ett mellankapitel. men hoppas att ni tycker om det i alla fall.
Vad tycks? Kommentarer gör mig glad! :D
 

Just An Ordinary Girl - Kapitel 29

 
Previous:  ”din lilla…” mumlade han innan han snabbt var framme hos mig och satt ännu en gång över min mage. Jag tjöt och skrattade under honom medan jag försökte undanhålla nutella burken för honom. Tillslut fick han tag i den och snart var även mitt ansikte kladdigt utav nutella. Jag skrattade roat och såg upp på Justin som log nöjt. Plötsligt slog dörren upp till hans rum och där stod Scooter med ett häfte i handen, hans blick gick mellan mig och Justin. Sedan skrattade han och ropade på någon, Usher kom upp bakom honom och skrattade han med.

”som sagt, hur kommer det sig att jag alltid hittar er med klet i ansiktet eller att någon sitter på den andra? Fast detta måste vara något nytt rekord för nu både sitter ni och har klet i ansiktet” sa Scooter och jag skrattade. 

 

 
 

”vi kommer tillbaka senare, okej?” sa Scooter och stängde dörren. Justin klev av min mage och reste på sig, jag andades ut innan jag földe hans exempel och reste mig från golvet. Jag llämnade kvar burken på golvet innan jag såg på Justin som log busigt mot mig. Han såg sedan på burken och innan jag hann ta den, ryckte han till sig burken. Jag såg vädjande på honom.

”ställ ner burken Justin. Var nu en duktig pojke, vi är både kladdiga. Du har redan fått din hämnd” sa jag medan jag backade mot dörren.

”jag är fortfarande inte nöjd” svarade han med barnslig röst och skrattade till.

Jag backade in i dörren och letade febrilt efter handtaget samtidigt som Justin tog ett steg mot mig hittade jag handtaget och ryckte upp dörren. Jag sprang ut i hotellrummet med Justin efter mig.

”nej, Justin!” skrek jag när vi sprang förbi tv rummet. Där satt Justins team och jag hörde skratt när vi sprang förbi.

”hur ny kära kan man vara?” hörde jag någon fråga.

Jag sprang in genom en dörr, där inne var det ett sovrum med en stor dubbelsäng och en bänk vid slutet av sängen. Jag såg en till dörr tvärs över rummet och sprang fort fram till den, där inne var det ett badrum. I mitten stod ett sten badkar och mittemot var det ett handfat. Bredvid handfatet fanns det en dörr.

Jag sprang fort runt badkaret och vände mig flåsande mot Justin som sakta gick in i badrummet med en busig blick. Jag tog snabbt tag i slangen och riktade munstycket mot honom.

”jag varnar dig Bieber” sa jag. Han log mot mig och började gå runt badkaret. Jag sträckte ner handen mot spaken som satte igång vattnet.

Han gjorde ett utfall mot mig samtidigt som jag skruvade på vattnet, vattnet sprutade över honom och han drog upp händerna för ansiktet. Jag skrattade och kände helt plötsligt något kletigt i ansiktet, Justin smetade ut mer choklad i mitt ansikte innan han tog tag i slangen och började spruta på mig.

”nej!” skrattade jag och tryckte mig sedan mot honom så han sprutade lika mycket på sig själv som på mig.

Han slutade spruta och jag såg upp på honom. Hela han var dygn sur och jag anade att jag inte var mycket torrare. Jag skrattade till. Han såg roat ner på mig innan han böjde sig ner och kysste mina läppar.

”mm, choklad” mumlade han efter ett tag, jag skrattade till igen och kysste honom hårdare. Blöta gick vi med choklad i ansiktet ut till dem andra igen. När de fick syn på oss skrattade de hjärtligt.

”ni är bra roliga” sa Ryan och log mot oss.

Justin log tillbaka mot dem innan han tog min hand och drog med mig bort till hans rum. Han drog med mig in i hans badrum och jag skrattade när jag såg hur vi såg ut. Min rosa tröja satt klistrad på min hud och det droppade från den mönstrade kjolen jag hade på mig. 

Justin gick fram till handfatet och sköljde sitt ansikte innan han tog tag i en handduk och torkade sig.

”oh God” mumlade jag och drog ut tröjan så den inte låg klistrat mot min hud. Justin såg ner mina kläder och log roat mot mig. Han gick sedan ut till sitt rum innan han kom tillbaka med en stor t-shirt, han slängde den till mig.

”tack” mumlade jag och han log mot mig innan han gick ut igen. Jag gick fram och tvättade bort chokladen från ansiktet innan jag drog av mig min blöta kjol och tröja. 

Jag drog sedan på mig t-shirten och kände att den luktade Justin. Jag såg på mig själv i spegeln och insåg att jag inte kunde göra något åt mitt hår, jag suckade och vek ihop mina kläder.

Jag öppnade dörren och såg ut i rummet, på sängen låg Justin i mjukis byxor och en tröja. I knät på honom låg en dator, han knappade på den och märkte inte att jag kom in. Jag kröp ner under täcket och la mitt huvud på en utav kuddarna innan jag huttrade till.

”kom” sa Justin, jag blickade upp på honom och såg att han hade sin arm utsträckt mot mig. Jag kröp fort bort till honom och la mitt huvud på hans bröst, han la sin arm runt mina axlar.

”gud, vad varm du är” sa jag och tryckte mig närmre honom. 

"jag är super het” skämtade han och jag skrattade till.

”ha ha” sa jag sarkastiskt och han skrattade. Nu kände jag hur socker kickarna började ge efter och mina ögonlock blev tunga. Innan jag visste ordet av det sov jag.

 

 

Justins Perspektiv. 

Jag såg ner på den vackra tjejen i min famn och såg att hon sov sött. Jag log för mig själv.

Jag var så himla glad över hur allt hade löst sig, Stephanie var borta och jag hade Daphne istället. Stephanie hade varit rasande på mig när jag kom tillbaka från stranden.

Hon hade skrikit att jag fan inte kunde tala till henne på det sättet och att jag skulle vara lycklig som hade henne.

Men jag hade bara lugnt svarat henne att vår så kallade "vänskap" var här och med nu över. Hon hade enbart stirrat chockat på mig.

Vaddå, så du kan gå och vara med slampan iställe, hade hon sedan sagt med en överlägsen röst. Jag hade bara ignorerat henne och gått vidare in i hotellet.

Jag såg ner på Daphne igen innan jag strök henne över kinden och tog en bild med min mobil och la ut den på Twitter.

 

”@DaphneM sleep tight ;P”

 

Jag klickade på tweet och stängde sedan av datorn och la ner den på golvet. Jag drog sedan av mig min t-shirt innan jag kröp ner under täcket och Daphne la sin arm runt min midja i sömnen och jag log lyckligt.

Jag låg en stund och tänkte innan jag kände att mina ögonlock stängdes och jag somnade.

 

 

 

 

Jag slog upp ögonen och kände mig pigg, vilket det var ett tag sedan jag känt mig.

Daphnes ansikte låg någon decimeter från mitt eget, hennes ögon var fortfarande slutna och hon sov lugnt.

Vi båda låg på mage med ansiktena vända mot varandra, jag log lite och smekte henne försiktigt över kinden. Hon vred lite på sig och slog sedan upp ögonen och hennes bruna vackra ögon såg in i mina.

Hon log mot mig och la sitt ansikte ännu närmre så våra näsor nästan nuddades. Dörren slog upp och i dörröppningen stod Christian. Hans leende ansikte gick från glatt till chockat till busigt.

”oh… jag menade inte att störa” sa han sedan och smällde igen dörren igen. Daphne skrattade.

”och vem var det?”

”Christian Beadles” svarade jag och skrattade till. Min galne vän. Hon nickade innan hon pussade mig fort på munnen och reste sig från sängen. Hon sträckte sedan på sig så t-shirten åkte upp och flashade hennes svarta trosor. Jag busvisslade och hon kastade mig en blick innan hon roat gick in i badrummet.

Jag låg kvar ett ögonblick i sängen innan jag reste på mig och gick fram till min garderob. Jag drog fram ett par jeans, en blå lila t-shirt och en mörkblå cardigan.

Daphne kom ut ur badrummet klädd i sina kläder från gårdagen, jag log stort mot henne och tog tag i min klädhög och gick in i badrummet.

Jag klädde snabbt på mig och gick sedan tillbaka ut till Daphne, när jag kom ut så hade hon även satt upp sitt rufsiga hår i en bulle på huvudet och ett par stora solglasögon satt på hennes nästipp. Dem hade jag inte sett igår, tänkte jag men ryckte sedan på axlarna. Det var ju inte så att jag la så stor vikt vid någon annat än choklad och hämnd. Jag gick fram och omfamnade henne bakifrån.

”god morgon” sa hon och jag skrattade till.

”god morgon”

 

 

Vi gick ut i köket där vi hörde röster och jag tog tag i Daphnes hand, hon kramade den tillbaka. Vi kom in genom dörröppningen och där satt Christian och Caitlin medan de gnabbades över något.

”nej, så är det inte alls Christian. När ska du få in det i din lilla hjärna!?” frågade Caitlin sin lillebror. Jag skrattade till och de vände sig mot oss.

”ni har inte förändrats alls” sa jag och gick fram för att omfamna Caitlin, jag hade saknat mina vänner från Atlanta. 

”hej, Justin” sa Caitlin glatt. Jag gick sedan fram och jag och Christian gjorde vårthandslag.

”och vem är den här vackra damen då?” frågade Christian sedan och vände sig mot Daphne som stod och pilade med sin kjol. Hon såg upp och mötte min blick.

”det här är Daphne” sa jag och gick fram till henne. Hon skakade hand med dem båda och de log glatt tillbaka mot henne.

”Daphne, det här är Caitlin och Christian” sa jag och pekade på dem. ”mina vänner från Atlanta”

”oh” sa hon och såg en extra gång på Caitlin, jag tog tag i hennes hand och kramade den lätt. Både Christian och Caitlin tittade på våra händer innan de log mot oss.

”jaha, vem är hungrig?” frågade jag och som en väckarklocka kurrade Christians mage. Alla skrattade. Vi gick ut i hallen och tog på oss skorna, jag drog på mig ett par sneakers medan Daphne satte på sig några högklackade skor. När hon sedan rätade på sig var hon nästan lika lång som mig, hon behövde i alla fall inte se upp för att se in i mina ögon. Hon log mot mig.

 


 
okej, ingen spänning ingen drama. kapitlet blev inte superbra heller.
har skrivit bättre, men jag ville ge er ett kapitel.
 
 
vad tycks? 5 kommentarer! :P tack till er som har kommenterat, jag uppskattar er jättemkt!

Just An Ordinary Girl - Kapitel 28

 
Previous: Jag vände mig mot rösten men visste redan att det var Justin. Han såg sorgset på mig där vi stod två meter från varandra och enbart såg på varandra.

”varför gråter du?” frågade han tillslut. Jag torkade irriterat bort mina tårar och kände hur irritationen växa i bröstet på mig.

”för att jag är arg, ledsen och besviken. Jag trodde inte du skulle sjunka så lågt som till Stephanie Justin! Om du inte har märkt det så är hon den mest ytliga personen på denna plats, denna JORD! Jag fattar inte varför hon är så himla viktig helt plötsligt. Vad hände med oss, våran vänskap? Du blev helt konstig efter att Niall kom hit och har inte pratat med mig sen dess” utbrast jag och slängde upp med armarna i luften medan jag stirrade bort mot honom. Han öppnade munnen för att säga något men jag hann fort före honom.

”jag kom till dig för jag tänkte säga något” sa jag och jag tvekade lite innan jag svalde.

 
 
 

Justins Perspektiv.

Daphne började rabbla en massa saker som stämde klockrent, Stephanie var inte viktig men hon framstod som viktig. Jag hade inte pratat med henne sedan Niall hade börjat dansa för videon, jag vet att det är helt fel av mig men jag visste inte vad jag skulle säga till henne. Att jag var kär i henne…

Hon avslutade sin predikan och jag tänkte precis säga att det var helt fel av mig och förklara för henne vad jag egentligen kände men hon började prata lika fort igen.

”jag kom till dig för att jag tänkte säga något” sa hon och tvekade sedan innan hon fortsatte. ”jag tror… jag tror jag har gått och förälskat mig i dig” sa hon och jag stirrade chockat på henne, hon såg nervöst tillbaka mot mig medan jag såg osäkerheten bildas i hennes ögon.

”okej, det här var fel av mig. Jag märker helt klart att du inte har samma känslor för mig” sa hon sedan snabbt innan hon tvärt vände och började snabbt gå ifrån mig.

Vänta, hade hon just sagt det jag trodde hon hade sagt!? Sa hon precis att hon var kär i mig? Som jag var i henne!? MEN JA JUSTIN?! VARFÖR STÅR DU BARA HÄR!? Jag vände mig genast om men såg ingen Daphne kvar på stranden, fort började jag gå tillbaka mot hotellet.

 

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag hade precis lagt ut alla korten på bordet, blottat mig inför det okända. Erkänt vad jag egentligen kände för honom för att enbart bemöttas utav hans stora ögon som såg på mig som om jag vore från en annan planet. Fort började osäkerheten byggas upp inom mig.

”okej, det här var fel av mig. Jag märker helt klart att du inte har samma känslor för mig” sa jag snabbt innan jag gick förbi honom och bort mot hotellet igen. Återigen kände jag hur tårarna var på väg igen, jag ökade på stegen och skymtade hotellet där jag möttes av en arg Stephanie.

”vart fan är Justin?” frågade hon argt. Jag sket i henne utan gick endast förbi och in i genom dörren, hastigt gick jag bort mot hissen och tryckte otåligt på ”hit” knappen. Jag började trampa lite med fötterna och stönade över hissens långsamhet.

Tillslut plingade den till och jag suckade lättat, dörrarna öppnade sig och jag tog ett kliv in. Plötsligt kände jag hur någon tog tag om mina armar och snurrade runt mig, sekunden efter var jag upptryckt mot ena hissväggen. Två händer placerades på en varsin sida av mitt huvud innan jag hann se en glimt av Justin innan han tryckte sina läppar mot mina. Jag stod förvånad och kunde inte ta in vad det var som hände, jag rycktes dock snart till verkligenheten och besvarade kyssen. Justin flätade in sina fingrar i mitt hår medan han pressade sig närmre min kropp vilket i sin tur fick mig att pressas hårdare upp mot hissväggen. Jag slängde armen runt hans nacke och drog in ett djupt andetag. Hans mjuka läppar kändes som paradiset pressade mot mina, känslan var något jag aldrig känt förr. 

Jag lät mina händer vandra ner till hans kinder och hissen plingade till, Justin drog bort sitt ansikte från mitt med ett svagt smack innan han tog ett halvt steg bort från mig. Dock lät han fortfarande händerna vara kvar på en varsin sida utav mitt ansikte medan han såg in i mina ögon. Min blick flackade mellan hans ögon då han stod så nära.

Jag vet inte om det steg in någon i hissen eller inte men jag kunde inte bry mig mindre. Hissen fortsatte sedan upp och när den plingade till en andra gång drog Justin med mig ut ur hissen och jag stapplade frånvarat efter honom. Innan jag märkte att vi kommit upp till hans våning och vi var på väg bort till hans svit, utanför hans dörr tryckte han återigen upp mig mot väggen innan han kysste mig ivrigt. Jag kysste honom lika passionerat tillbaka och log mot hans läppar.

”var de svar nog?” frågade han sedan mot mina läppar.

Jag skrattade till. ”perfekt” mumlade jag. Dörren öppnades plötsligt intill Justins svit och han drog sig fort undan. Jag lutade mig mer nonchalant mot väggen som om inget hade hänt och ut kom Pattie, hon stannade till när hon fick syn på oss och såg fram och tillbaka mellan oss.

”åh, där är ni? Vad var det som hände?”

”ehm… vi pratade på stranden” svarade Justin och log sedan mot sin mamma.

”jaha” sa Pattie. ”du tog i alla fall med dig rätt tjej tillbaka” fortsatte hon sedan och log stort mot mig. Jag skrattade och vi följde efter henne in i sviten, Justin tog tag i min hand och kramade den lätt. Jag var precis på väg att ta av mig skorna, när jag kom på att jag inte hade några skor. Jag skrattade till och såg på mina sandaler som låg bredvid mig.

”är det okej om jag duschar av mina fötter?” frågade jag och sneglade upp på dem. Justin skrattade.

”det är klart” svarade Pattie. Justin drog med mig till hans badrum och jag kavlade upp mina jeans innan jag ställde mig i duschen. Jag satte på vattnet och lät det spola över mina fötter, vattnet färgades fort brunt av sanden. Jag tog tag i tvålen och tvålade in mina fötter innan jag spolade av dem igen och tog sedan tag i en handduk och torkade mina fötter. När jag var klar hängde jag upp handduken och gick ut i Justins rum, det var alltid så skönt att duscha fötterna.

Jag såg mig om efter Justin men fann honom inte i sitt rum, så jag satte mig försiktigt ner på hans säng och drog upp min telefon ur fickan innan jag snabbt slog Tess nummer. Tre signaler gick fram innan hon svarade.

”så hur var kyssen!?” utbrast hon glatt. Jag låtsades brista ut i gråt.  ”åh, gosh! Vad hände?”

”när jag kom till hans rum stod han och kysste Stephanie! Han hatar mig!” grät jag. Det blev tyst i luren och jag kunde hörde hur hon talade med någon i bakgrunden.

”VAD?” hörde jag någon skrika innan det prasslade i telefonen och Chaz började prata. ”han gjorde vad? Nej, det skulle han inte och jag vet att han inte hatar dig!” nu kunde jag inte hålla mig längre utan började istället skratta.

”Daphne!” skrek Tess argt. Jag fortsatte enbart att skratta. ”säg sanningen nu!”

”okej, det stämmer faktiskt att han kysste henne eller jag vet inte riktigt vad som hände, men i alla fall och nej, han hatar mig inte” erkände jag och skrattade till.

”så kysstes ni då!?” Jag skrattade till igen. ”åh, ni såååå gjorde det!” sa Tess glatt. Vi avslutade samtalet och jag skuttade glatt ut ur Justins rum och hörde röster från köket.

”är hon redo för allt då?” hörde jag Pattie fråga.

”vi har inte riktigt pratat om det än men jag hoppas det. Jag vill inte förlora henne” svarade Justin.

”ja, jag kommer i alla fall stötta er genom hela processen, fullt ut. Du ska veta att jag gillar Daphne jätte mycket. Hon är väldigt rar, omtänksam och jordnära” jag log för mig själv och gick sedan in i köket som om jag inte hade hört något.

”tack, nu är det rena” sa jag och vickade lite med tårna. Justin skrattade och stäckte ut armarna efter mig, jag gick fram till honom och satte mig i hans knä. 

 

*

 

”vi ses imorgon” sa jag när jag stod i dörröppningen till Justins dörr.

”det gör vi” sa han innan han böjde sig ner och kysste mig. Jag log mot hans läppar. När jag senare klev innanför dörren intill mitt eget hotellrum slängde sig någon på mig så jag brakade in i dörren. Kayla tjöt till bredvid mitt öra.

”är det sant!?” ropade hon.

”vad, vad är sant?” frågade jag förvirrat.

”att du och Justin hade en het makeout session i hissen!?” tjöt hon och såg menande på mig. Jag rodnade och blickade ner i golvet, bakom Kayla skrattade Jennie.

”åh! Det stämmer, så vad hände?” Jag harklade mig och berättade från början till slut vad som hänt under eftermiddagen, när jag kom till delen där Stephanie och Justin kysstes flämtade Kayla häftigt till.

”satmara” mumlade hon, jag log mot henne innan jag fortsatte. Kayla satt och studsade ivrigt på stället och sken som en sol när jag var klar, Jennie log glatt mot mig.

”åh, vad gulligt. Jag tror jag dör!” utbrast Kayla och jag skrattade.

 

*

 

Jag kom in i salen nästa morgon och ställde ner min väska på det vanliga stället. Jag var extra glad idag, det var så många bra anledningar att vara glad. Jag skulle bland annat träffa Justin, okej jag börjar låta som någon töntig tjej som bara lever för en kille, och sedan så kommer jag att få dansa hela dagen. Dessutom var det fredag idag, det skulle bli skönt med helg och vila. Jag log stort.

”varför är du så glad då?” frågade någon. Jag vände mig mot rösten för att se Niall som smålog. Jag sprang fram och gav honom en kram.

Han skrattade. ”så jag antar att det gick bra igår?” frågade han när jag hade släppt honom. Jag nickade ivrigt och  bet mig i läppen för att inte skrika högt. Han skrattade igen.

Bakom honom kom Justin in genom dörren, när han såg mig sken han upp i ett leende och jag gick fram till honom. Han granskade mig från topp till tå och jag sneglade ner på mina mjukisbyxor. Idag hade jag skippat linne och bara kört på sportbehå. Han nickade gillande. Jag kom fram till honom och gav honom en kram.

”hej” viskade jag i hans öra.

”hej, sexy” svarade han och jag skrattade till innan jag släppte honom.

”okej, hör upp!” ropade Jamaica så det ekade i salen och vi alla vände våra blickar mot henne. ”nästa vecka är det den sista veckan för övning sen är det dags för filmning” alla applåderade och tjöt glatt.

Jag log. ”bra, då kör vi igång”

 

 

Hela dagen fick man öva på sina delar och jag övade lite på snurren jag skulle göra i min spotlight sekund, mot slutet av dagen gjorde vi delen där alla skulle vara med. Jag tyckte personligen att det var det roligaste partiet. Jag stod placerad snett bakom Justin. Dagen tog slut och alla gick trötta bort till sina väskor, jag gick bort till min väska och tog upp en liten handduk. Jag torkade bort svetten från mitt ansikte och på bröstet.

Innan jag la ner handduken igen och tog upp min vattenflaska och drack girigt. Jag kände mig iakttagen så jag sänkte flaskan och såg mig runt i rummet. Min blick stannade vid Stephanie, hon stirrade argt på mig medan hon kramade sönder flaskan i sin hand, jag såg chockat tillbaka mot henne.

Den här bruden kan inte vara riktig! tänkte jag medan jag fortsatte stirra på henne, ett par armar slöt sig runt min midja och min blick rycktes bort från henne. Jag såg upp på Justin som log mot mig, jag log svagt tillbaka mot honom. Innan jag sedan sneglade bort mot Stephanie men hon var borta.

 

*

 

”har ni någon choklad, jag tror jag kommer dö av söt sug snart” sa jag till personalen i köket. De log mot mig och en kvinna gick in i köket. Jag lutade mig mot disken och väntade på att hon skulle komma tillbaka, vi hade kommit tillbaka och jag var nyduschad och kände ett enormt chokladsug, så jag hade åkte ner till köket för att se om de hade någon. Kvinnan kom tillbaka och ställde ner en burk nutella framför mig innan hon la en sked bredvid. Jag såg chockat på henne men hon enbart hon log stort mot mig.

”varsågod” sa hon sedan.

”ehm… tack” svarade jag roat och log mot henne. Jag skruvade av locket och tog tag i skeden och tog en stor sked innan jag förde den till munnen.

Jag stönade. ”gud, vad gott” mumlade jag sedan. Jag gick bort från matsalen och strosade runt lite med min nutella bruk, när jag hade ätit halva kände jag socker kickarna rusa genom min kropp. Flummig åkte jag upp till Justins våning, jag hade ett busigt leende på läpparna när jag knackade på dörren till hans rum. Pattie öppnade och log mot mig.

”hej” hälsade hon glatt.

”hej!” hälsade jag ännu gladare. Hon såg roat på mig innan hon vände blicken mot burken i min hand.

”lite mycket socker i kroppen?” frågade hon sedan och la armarna i kors över bröstet.

”kanske” mumlade jag busigt. ”men är Justin inne?” frågade jag sedan med ett stort leende.

”han är på sitt rum” sa hon och jag följde efter henne in i rummet. Jag gick sedan vidare in till Justins rum, på sängen låg han sovandes. Jag skrattade busigt och gick fram till sängen. Jag doppade ena fingret i nutellan och drog sedan ett stäck över hans kind, han mumlade lite men vaknade inte. Jag började skratta som en tok åt mig själv. Innan jag doppade fler fingrar i burken och smetade ut det över hela Justins ansikte, jag segna ner i golvet utav skratt och Justin satte sig yrvaket upp i sängen med choklad i hela ansiktet.

”vad i…” mumlade han yrvaket innan han såg på mig som låg på golvet och vred sig i skratt. Sedan stäckte han upp en hand mot sitt ansikte och kände på vad han hade i ansiktet, han drog bort handen och såg ner på det innan han luktade på det. Han stoppade sedan fingret i munnen innan han vände blicken mot mig igen som nu låg stilla på golvet och log busigt mot honom.

”din lilla…” mumlade han innan han snabbt var framme hos mig och satt ännu en gång över min mage. Jag tjöt och skrattade under honom medan jag försökte undanhålla nutella burken för honom. Tillslut fick han tag i den och snart var även mitt ansikte kladdigt utav nutella. Jag skrattade roat och såg upp på Justin som log nöjt. Plötsligt slog dörren upp till hans rum och där stod Scooter med ett häfte i handen, hans blick gick mellan mig och Justin. Sedan skrattade han och ropade på någon, Usher kom upp bakom honom och skrattade han med.

”som sagt, hur kommer det sig att jag alltid hittar er med klet i ansiktet eller att någon sitter på den andra? Fast detta måste vara något nytt rekord för nu både sitter ni och har klet i ansiktet” sa Scooter och jag skrattade. 

 


 
äntligen, right? hoppas ni inte tycker att det hände för tidigt.
men nu äntligen finns det ett ''Dustin'' hahha... mitt fina kändisnamn för dem :P
 
 
Vad tycks? Kom ihåg att kommentera !! :D

Just An Ordinary Girl - Kapitel 27

 
Previous: Jag blev uppropad som vinnare av ett award eller snarare fem i ett, jag ställde mig upp och gjorde mitt handslag med Usher och Jaden innan jag tog mig upp på scenen. En tjej räckte fram en surfing bräda till mig och jag ställde mig vid micken. Jag blickade ut över de tusentals människorna som satt i lokalen och gjorde mitt lilla tacktal. Jag tackade mina fans extra många gånger eftersom det var deras förtjänst att jag fick alla priser. Jag gick sedan med de andra backstage där jag fick lämna mitt pris som sedan skulle skickades till mig innan jag var tillåten att återvända till min plats igen. Jag satte mig ner i min stol och log stort mot Jaden som skrattade.

”stolt över dig, kompis” sa han och jag log mot honom.

”tack” svarade jag.

 


 

Jag hade börjat spendera en hel del tid med Stephanie på sistone och mindre tid med Daphne. Varför visste jag inte, jag gillade inte ens att umgås med Stephanie. Det enda hon brydde sig om var sig själv och pengar. Och hos mig fann hon pengar, det var därför hon var med mig.

Egentligen gillade jag inte ens sådana personer som Stephanie, det var just sådana som hon som var anledningen till varför jag är försiktig med vilka jag umgicks med. Men just nu orkar jag inte lägga energi på att fixa det. Jag skulle mycket hellre vara med Daphne…

Men Daphne hade spenderat hela sin tid med Niall, jag visste fortfarande inte vart deras relation till varandra låg. Men jag gissade på att de var mer än bara vänner. Jag suckade och drog upp täcket över mitt huvud. Varför kunde jag inte bara prata med henne och reda ut hela den här soppan som gjorde mig otroligt deprimerad. Varför kunde jag inte bara säga till henne hur det låg till? Jag suckade och drog av mig täcket igen. Böjd över mig stod Stephanie, jag skrek genast till i förvåning.

”vad gör du här?” frågade jag irriterat när hon hade skrattat klart.

”jag släppte in henne” sa en röst från dörröppningen. Jag såg bakom Stephanie för att se mamma stå lutad mot dörrlisten. Hon såg på mig med ena ögonbrynet höjt, jag fattade att hon inte gillade sällskapet jag hade börjat umgås med, som sagt så gjorde inte jag det heller.

Jag klev upp ur sängen och sträckte på mig, någon busvisslade och jag vände mig mot Stephanie som såg gillande på mig. Snabbt drog jag på mig en tröja, jag brukade gilla att flasha mina magmuskler men inte för henne. För henne blev hela situationen endast obekväm. Jag strosade in i badrummet, borstade tänderna och fixade till mitt hår. Jag granskade mitt ansikte och skymtade ringar under ögonen, jag suckade och gick ut i rummet igen.

Jag gick bort till min garderob där jag drog fram ett par mörka jeans och en grå collagetröja där det stod "Doing Real Stuff Sucks" på med smala, svarta bokstäver. Jag tog sedan med mig kläderna in i badrummet igen och låste dörren. Jag klädde på mig och återvände till rummet, Stephanie hade nu lagt sig på min säng och knappade på sin telefon.

Ah! Kunde hon inte bara gå? Jag suckade.

”gud, vad du suckar och stönar nu för tiden” sa hon från sängen.

Ja, det beror ju på att du förpestar min tillvaro! hade jag lust att skrika till henne. Men herre gud, vad är det med dig, Justin? frågade jag mig själv. Jag skakade på huvudet.

 

 

Daphnes Perspektiv.

”vad ska jag göra!?” utbrast jag till Niall desperat som satt mittemot mig på en parkbänk.

”du får väl berätta hur du känner” svarade han lugnt och såg menande på mig. Jag suckade frustrerat. 

”men det kommer bli jätte pinsamt. Jag menar det är ju självklart att han och Stephanie är ett par, jag menar som de har spenderat tid på sistone. Han har knappt sagt ett ord till mig” sa jag och såg ner på mina händer som nervöst höll den andra handen hårt. Niall la ett finger under min haka och tvingade mig att se på honom.

”eftersom jag också är en kille så kan jag från mitt perspektiv se att Justin inte är speciellt förtjust i den där tjejen. Efter vad jag har hört om honom så tar han hand om sina tjejer på ett bra sätt. Jag kan dessutom inte se någon kärlek i någon utav deras ögon. I Stephanies ser jag bara dollar tecken” sa han och skrattade till. Jag suckade och la mitt huvud på hans axel. Det kändes bra att ha min barndomskamrat med mig igen.

”du kanske har rätt” mumlade jag.

”jag vet att jag har rätt” sa han och skrattade till. Jag såg ut över dammen som vid och såg på svansarna som simmade runt i vattnet följd utav sina små svanbarn. Jag suckade och sträckte på mig.

”jag måste prata med Tess. Hon kanske… vet något” vi strosade runt i parken i någon timme medan pratade gamla minnen och skrattade hysteriskt.

 

*

 

Jag var tillbaka i hotellet och satt på min säng med min telefon i handen, fort slog jag Tess nummer.

”hej gummsingen. Hur är det?” frågade hon. När jag hörde Tess välbekanta röst brast jag ut i gråt, jag visste inte riktigt varför men det bara hände.

”vad har hänt?” utbrast hon förfärat.

”inget speciellt. Blev bara väldigt glad av att höra din röst” svarade jag med tjock röst. 

”åh, jag saknar dig också!” tårarna fortsatte rinna nerför mina kinder. ”du är säker på att det inte är något annat?” frågade hon sedan tvekande.

”ehm… jag vet inte vad jag ska göra” mumlade jag. 

”göra vaddå Daphne? Vad?” frågade hon när jag förblev tyst i luren.

”om du har märkt det så har jag gått och blivit kär i Justin” sa jag och hon skrattade.

”jo tack gumman, det har jag märkt utan att du har behövt säga något. Men vad är problemet då?”

”jo, han har börjat spendera jätte mycket tid med bimbon Stephanie och jag tror att det finns en möjlighet att de blivit tillsammans och jag vet inte hur jag ska berätta för honom… han kanske inte känner likadant. Eller det är klart han inte gör, han har ju Stephanie!” tjöt jag och tårarna sprutade igen.

”tror du verkligen att Justin skulle välja någon så ytlig som Stephanie? Och jag har minsann sett hur han har tittat på dig när han trodde att ingen annan såg” lugnade hon mig med att säga.

”verkligen?” pep jag fram. 

”verkligen, så inbilla dig inget. Till och med Chaz kan instämma. Eller hur Chaz!” sa hon.

”vänta, är Chaz hos dig?” frågade jag förvånat.

”ja, han är och hälsar på, men vänta...” hon förklarade kortfattat för honom om situationen. ”men det är klart han inte gillar Stephanie. Justin har ju gillat dig enda sen han såg dig på hans konsert” utbrast Chaz med ett tonfall som tyckte att jag var korkad.

”verkligen?” pep jag återigen.

”ja Daphne! Verkligen!” sa Tess och skrattade till. 

”jag tycker att du ska gå och prata med honom, för jag vet att han inte har haft sina bästa dagar de senaste dagarna. Han lät ganska nere när jag pratade med honom igår” sa Chaz i bakgrunden.

”tycker ni?”

”ja! Lägg på nu och ring tillbaka sen och säg att ni har kysst varandra” jag skrattade till. 

”okej, vi hörs sen”jag la på och gick in i badrummet där jag torkade bort tårarna. Jag återvände sedan in till rummet och gick fram till dörren, öppnade och låste den efter mig. Jag tog sedan hissen upp till hans våning och jag kände att mitt hjärta började puppa fortare. Jag gick nervöst bort till hans dörr innan jag löst knackade på. Men ingen öppnade, jag provade knacka lite hårdare. Den här gången kom det någon och öppnade, Pattie stack ut sitt huvud genom dörren och sken upp när hon såg mig.

”Daphne! Det var länge sen” sa hon glatt. Jag log stort mot henne.

”hej Pattie!” sa jag glatt tillbaka. ”är Justin inne?”

”japp, han är på sitt rum” sa hon och öppnade dörren så jag kunde kliva in. Jag klev ur mina sandaler och gick sedan bort till hans rum, hans dörr stod på glänt så jag tryckte lätt upp den och möttes av Justin och Stephanie, de hade båda läpparna trycka mot varandras. Jag flämtade till och tårarna rann snabbt nerför mina kinder igen. Justin tryckte fort bort Stephanie och såg på mig.

”Daphne” sa han och tog ett steg mot mig men jag sprang. Jag sprang ut i hallen igen och drog upp dörren, jag sket i skorna och sprang bara bort till hissen. Bakom mig hörde jag hur någon ropa mitt namn, men jag ignorerade och slängde mig in i hissen. Den plingade till, genast sprang jag ut ur hissen och ut på gatan.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod vänd mot fönstret medan jag såg hur bilarna körde fort förbi nere på gatan. Jag stod ett tag och betraktade trafiken med ett litet intresse. Det var bättre än Stephanie i alla fall, tänkte jag.

”Justin?” frågade hon och jag vände mig uttråkat mot henne. Jag tog ett halvt steg back när jag först nu märkte hur nära hon stod. Hon log upp mot mig.

”vad?” frågade jag henne.

”du vet att jag tycker mycket om dig va?” jag nickade bara svagt. ”bra” sa hon och innan jag hann reagera tryckte hon sina läppar mot mina. Ur ögonvrån såg jag hur dörren svängde upp och sedan hörde jag en flämtning. Jag tryckte fort bort Stephanie från mig och såg mot dörröppningen. Till min förskräckning stod Daphne med tårarna rinnande nerför hennes kinder och hakan hängades.

”Daphne” sa jag och tog ett steg mot henne men hon endast vände sig om och sprang. Fort började jag gå efter henne. En hand slöt sig om min handled och jag vände mig om mot Stephanie.

”varför ska du springa efter henne? Vad betyder hon?” frågade hon med en överlägsen röst.

”rör mig inte” väste jag fram och stirrade på hennes hand. Hon släppte skrämt min handled och jag sprang ut i hallen, jag såg att Daphne hade glömt sina sandaler.

”Justin, vad är det som händer?” frågade mamma mig bekymrat.

”har inte tid att förklara nu” sa jag snabbt och sprang bort till hissen. Jag klickade otåligt på ”hit” knappen och hissen plingade till. Väl nere såg jag mig om efter Daphne men såg henne ingenstans, jag sprang fram till kvinnan bakom disken.

”hej, såg du en tjej springa förbi här alldeles nyss?” frågade jag henne stressat.

”ja, det sprang en tjej förbi här i rasande fart, hon sprang ut genom entrén och vek sedan till höger” svarade hon.

”tack, tack!” sa jag till henne och sprang sedan ut genom dörren och bort mot stranden. Jag kom fram till stranden och såg mig febrilt efter Daphne. Jag såg sedan en tjej som gick fort fram och tillbaka på en fläck medan hon torkade sig ofta i ansiktet. Jag gick sakta bort mot henne.

”Daphne?” 

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag vände mig mot rösten men visste redan att det var Justin. Han såg sorgset på mig där vi stod två meter från varandra och enbart såg på varandra.

”varför gråter du?” frågade han tillslut. Jag torkade irriterat bort mina tårar och kände hur irritationen växa i bröstet på mig.

”för att jag är arg, ledsen och besviken. Jag trodde inte du skulle sjunka så lågt som till Stephanie Justin! Om du inte har märkt det så är hon den mest ytliga personen på denna plats, denna JORD! Jag fattar inte varför hon är så himla viktig helt plötsligt. Vad hände med oss, våran vänskap? Du blev helt konstig efter att Niall kom hit och har inte pratat med mig sen dess” utbrast jag och slängde upp med armarna i luften medan jag stirrade bort mot honom. Han öppnade munnen för att säga något men jag hann fort före honom.

”jag kom till dig för jag tänkte säga något” sa jag och jag tvekade lite innan jag svalde.

 


 
oh, vad tror ni händer nu? ;P
 
vad tycks? 5 kommentarer för nästa. Tack till de som kommenterade. :D
 
Kramisar

Just An Ordinary Girl - Kapitel 26

 

PREVIOUS: ”okej, som ni kanske förstod så har Derek sparkats efter vad som hände i helgen” meddelade Jamaica och kastade mig sedan en beklagande blick. Jag riktade fort ner ögonen mot golvet och svalde. ”och såklart måste ju han ersättas så vi har tagit in en ny kille” fortsatte hon och vände sig mot dörren som öppnades. 

 

 


 

 

”Niall?” skrek jag högt när Justin kom in genom dörren följd av en kille i samma ålder. Niall såg genast upp på mig innan han sken upp i ett stort leende.

”Daphne?” jag sprang fram till honom och slängde mig i hans famn. Han kramade mig hårt tillbaka.

”åh, vad jag har saknat dig. Det var typ evigheter sedan sist!” utbrast jag glatt.

”har saknat dig med ärtan” sa han och jag skrattade när han använde mitt gamla smeknamn. Jag släppte honom och tog ett steg tillbaka.

”wow, du har äntligen vuxit till dig” han skrattade.

”jajamensan!” sa han glatt och jag kramade honom igen. ”men vad har hänt med din kind!?” frågade han förskräckt.

”lång historia” sa jag och viftade nonchalant med handen. "låt mig bara säga såhär, utan denna skulle du inte ha det här jobbet" hon rynkade förvirrat pannan men skakade sedan på huvudet. 

”men hur mår din mamma? Jag hörde att din pappa gick bort för något år sedan” sa jag och såg sorgset på honom.

”hon mår bättre. Ja, vi hade det väldigt svårt ett tag men hur kommer det sig att du är här?” frågade han sedan.

”känner snubben som sjunger, fast det är en nyfunnen vänskap. Har inte känt honom speciellt länge. Du då?” frågade jag honom.

”via mammas nya kille” sa han och jag log stort mot honom. Någon harklade sig och jag la först då märke till att alla stod och stirrade på oss, jag såg generat ner i golvet.

”eh… hej allesammans. Mitt namn är Niall om ni missade det” sa han och alla skrattade lågt. Jag log glatt mot honom.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag klev in i rummet med den nya killen efter mig.

”Niall?” skrek Daphne från ringen av människor. ”Daphne?” frågade killen förvirrat innan hon sprang rakt in i hans famn och de kramades hårt. Vänta, what!? Kände de varandra!? Vem var den här killen? Kanske hennes kille? Kalla kårar gick nerför min rygg. Okej, Justin. Dra inga förhastade slutsatser nu. Men hon verkade ju så glad över att se honom.

De stod och pratade innan han undrade vad hon gjorde här. Hon svarade nonchalant att hon kände snubben som sjöng. Snubben!? SNUBBEN!? Jag kände irritationen bränna i mitt bröst, hon gav mig inte ens en blick när hon pratade om mig, om ”snubben som sjöng”. Jag gick bort till stereon där jag släppte ner min väska på golvet. Jag såg på mig själv genom spegeln och såg att mina ögon strålade ut förargelse.

Sluta överreagera Justin! sa jag till mig själv och skakade på huvudet.

 

*

 

Dagen flöt på av svett och vattendrickande. När det väl var slut för dagen gick jag bort till min väska och drog snabbt till mig den innan jag marscherade ut ur rummet. Jag gick bort till rummet där jag brukade möta mitt crew. Jag klev in genom dörren och fann Scooter och Usher sittandes medan de diskuterade något. Jag släppte hårt ner väskan på golvet.

”oj, hej surpuppa” skämtade Usher men jag såg endast irriterat på honom, han flakade snopet med blicken. Jag suckade och satte mig bredvid honom i soffan innan jag hasade ner på jag mer låg än satt.

Sluta sura Justin! Och var inte så oartig, de vet ju inte ens vad som hänt! Jag suckade igen och slöt ögonen.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Justin hade bettet sig jätte konstigt hela dagen och han hade inte tagit ögonkontakt med mig någon gång, som han annars ofta brukade göra. Istället såg han bort mot Stephanie.

Aaaah! skrek det inom mig. Tänk om de verkligen är ett par? Jag kände hur något brast inom mig. Red ut det här en gång för alla nu, Daphne! Har du känslor för Justin? Jag såg mig omkring efter honom men han var borta.

Ja, han hade alla dem egenskaper som jag letade efter i en kille. Snäll, rolig och bryr sig om andra och inte bara sig själv och att Justin nu var snygg var ju bara ett plus i kanten. Men han gillar mig säkert inte, alla busen och hand hållandet har säkert bara varit vänskapligt.

Jag suckade och gick som i en dvala, jag märkte inte ens att vi hade kommit in i vårt hotellrum. Jag vaknade till liv och gick snabbt in i badrummet där jag hoppade in i duschen, jag lät det varma vattnet spola över mitt huvud och mina muskler slappande av. Han kanske bara vaknade på fel sida, för han var ju ganska off igår också. Han kanske inte fick så mycket sömn. Jag klev ur duschen och virrade en handduk runt min kropp och gick ut i rummet där hade Kayla satt på musik.

 

How To Love by Justin Bieber (Cover)
 
 
 
”vem är det som sjunger?” frågade jag och Kayla skrattade.

”det är ju Justin” svarade hon som om det vore självklart, jag såg snopet på henne.

”vad heter den?”

”How To Love” svarade hon och jag stod kvar i mitten av rummet medan jag lyssnade på när Justins röst fyllde rummet. Den var riktigt bra kom jag fram till. Jag gick fram till byrån och drog fram ett par svarta byxor och ett grått linne. Jag satte på mig kläderna innan jag borstade genom mitt hår, jag vände mig om och såg att det hade vuxit sig ganska långt. Det hade vuxit till ungefär mitten av midjan, jag log nöjt mot mig själv genom spegeln. Har alltid velat ha långt hår. Jag la ifrån mig borsten och rufsade i håret för att det skulle torka lite.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod i badrummet medan jag betraktade mig själv i spegeln, jag fixade återigen mitt hår och flippade med det. Jag såg på mig själv och tvingade upp ett leende, jag såg så trött ut annars. Jag hade inte fått särskilt mycket sömn sedan Niall anslutit sig till gänget. Jag vet inte varför, men jag kunde inte få min hjärna att varva ner och sluta tänka på Daphne och honom. Jag hade sett dem överallt och hon hade alltid ett sådant stort leende på läpparna.

Avundsjukan högg till i mig igen. Jag granskade de svarta jeansen, den rosa skjortan tillsammans med den svarta västen över och flugan som hängde löst runt min nacke. Jag suckade ljudlöst innan jag gick ut till de andra.

”kom så drar vi då” sa jag och log. Mamma, Scooter och Kenny reste på sig och vi åkte tillsammans ner till lobbyn där vi tog bakvägen ut till bilen. Jag fiskade upp min mobil och skrev ett snabbt meddelande på Twitter till mina fans.

 

Off to Teen Choice awards, thanks for the nominations! Love U!”

 

 

Jag skickade iväg det och la ner telefonen i fickan igen. Jag gillade att gå på awards, det var roligt att träffa andra kändisar och såklart vinna awards. Bilen stannade och kamerorna blixtrade för fullt när jag öppnade bildörren.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag, Kayla och Jennie satt framför den lilla tvn som vi hade på vårt rum medan vi såg på Teen Choice Awards som vi visste Justin delta i. Vi hade till och med satt oss extra tidigt för att titta på när de intervjuades på den röda mattan, fast i det här fallet verkade mattan blå.

Vi såg Justin komma gående och kamerorna smattrade mer än någonsin, han ställde sig på mattan och satte händerna i fickorna innan han vände och vred huvudet efter vad fotograferna ropade. Han stod en stund medan han förflyttade längst mattan. Sedan gick han vidare och fler kändisar ställde sig framför kamerorna. Just nu fokuserades det på E! intervjuer och kvinnan som var intervjuaren såg Justin och vinkade sig fort till honom. Han hälsade på henne och hon log stort mot honom.

”okej, jag vet att du just nu håller på att spela in din video för 'Somebody To Love'” sa kvinnan.

”ja, det stämmer. Det är riktigt kul” svarade Justin och log mot henne.

”ja och snart släpper du även ett jul album”

”det stämmer också” intervjun fortsatte i ungefär samma stil innan den riktade in sig till på min förvåning, på mig.

”okej så du vet att du inte kommer undan. Vem är Daphne McCartney?” frågade kvinnan och kastade sedan ett roat och nyfiket leende mot kameran.

”hon är en utav dansarna i videon och vi är bra vänner” svarade Justin med ett stillsamt leende. 

”vänner? Det förklarar inte lobby bilderna” påpekade reportern och såg menande på honom. 

”ja, dem. Det är en lång historia” han skrattade till. 

”men Daphnes stora blåmärke har ju blåst upp stora rubriker i skvallertidningarna. Vad är det som har hände?” hon riktade micken mot hans mun igen men en rynkad panna.

”ehm… det är lite svårt att gå in på men… ” svarade han och stannade av. Jag stirrade på skärmen och för ett ögonblick såg Justin in i kameran och våra blickar möttes. Även fast miljoner andra säkert mötte hans blick så kändes det ändå som om han såg just på mig.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag stod och pratade med en kvinna från E! och hon frågade en massa frågor om Daphne. Varför skulle de alltid lägga sig i?! När frågan om Daphnes blåmärke kom upp visste jag inte vad jag skulle säga, vad skulle jag säga? Ja, inte sanningen i alla fall. Jag såg in i kameran och undrade om Daphne satt och såg på det här i just denna stund.

”även det är en lång historia” svarade jag henne sedan och hon nickade.

 

 

Jag hade hittat min plats, jag satt bredvid Jaden. Vilket jag var glad över, hade inte sett honom på jätte länge. Bakom mig satt Usher och framför satt Taylor Swift. Jag hälsade glatt på dem alla och showen började, jag gled som vanligt bort i mina tankar. Selena uppträdde på scenen och jag applåderade glatt åt henne.

När hon sedan bytt om kom hon och satte sig bredvid Taylor, jag hälsade på henne och vi gav varandra en kram. Vi hade för ett tag sen gått skilda vägar men stannat som vänner, vilket jag var glad för. Hon var en himla snäll person och hon var en jättebra vän.

Jag blev uppropad som vinnare av ett award eller snarare fem i ett, jag ställde mig upp och gjorde mitt handslag med Usher och Jaden innan jag tog mig upp på scenen. En tjej räckte fram en surfing bräda till mig och jag ställde mig vid micken. Jag blickade ut över de tusentals människorna som satt i lokalen och gjorde mitt lilla tacktal. Jag tackade mina fans extra många gånger eftersom det var deras förtjänst att jag fick alla priser. Jag gick sedan med de andra backstage där jag fick lämna mitt pris som sedan skulle skickades till mig innan jag var tillåten att återvända till min plats igen. Jag satte mig ner i min stol och log stort mot Jaden som skrattade.

”stolt över dig, kompis” sa han och jag log mot honom.

”tack” svarade jag.

 


 

blev inte superlångt men... hoppas ni gillar det i alla fall.

vad tycks? jag vill se om jag kan få ihop ännu fler kommentarer, så 8 kommentarer för nästa kapitel. jag uppskattar er jättemycket som kommenterar! :D
 
kramisar.

Just An Ordinary Girl - Kapitel 25

 
Previous: "vad spelar du?" frågade jag.

"Never Let You Go" svarade han och såg upp på mig. "vilken?" frågade jag med rynkad panna. Han började spela en bit av låten och sjöng en rad, jag kände svagt igen den från hans konsert.

"den är bra" sa jag sedan och han log mot mig. "tackar"

"spela något mer" sa jag med blicken vänd upp i taket, han spelade medan jag låg och lyssnade och sög på mitt sugrör.

"jag vill också kunna spela instrument" mumlade jag med sugröret i munnen.

"varför lär du dig inte då?"

"har inte riktigt haft tid" sa jag och vände mig mot honom.

 


 

Lördagen gick och på söndagen bestämde jag att vi kunde ha en filmdag, som vi kunde ägna åt Justin eftersom hans fest blev minst sagt misslyckad.

”det behöver inte vara för mig” protesterade han när vi bar in skålar med godis till sofforna. Där Tess och Chaz i den lilla soffan medan Ryan låg på mage på golvet med en kudde under bröstet.

”jo, för att din fest var en total katastrof” sa jag och han log mot mig.

”nej men titta ni matchar!” utbrast Tess plötsligt och såg mot oss. Jag vände genast blicken ner på mig, jag hade en röd, stickad kofta tillsammans med en vit tunn klänning som räckte mig till mitten av låret och sedan ett par svarta knästrumpor. Jag vände sedan blicken mot Justin, han hade en röd collagetröja som det stod "YMCMB" med stora, svart bokstäver, på huvudet satt en röd keps som det stod ”obey” på tillsammans med svarta jeans. Jag skrattade och Justin flinade mot mig innan vi ställde skålarna på bordet och Chaz rykte fort till sig en. Jag skrattade.

”asså det förvånar mig att du inte är stor som en köttbulle” sa jag och såg roat på honom. Han skickade mig en blick som lätt skulle skickat mig sex meter under jord som blickar kunde döda, jag skrattade igen och satte mig bredvid Justin i soffan. Jag klickade på ”play” och filmen sattes igång. Jag sträckte mig efter film fodralet och läste titeln.

 

Charlie St. Cloud. På baksidan stod det ’’Charlie St. Cloud (Zac Efron) är ung man som lever kvar i det förflutna.

Han plågas av en familjetragedi som binder honom till småstaden och har gett upp sina drömmar. När hans gamla klasskamrat Tess (Amanda Crew) oväntat försvinner, vaknar Charlie till liv av chansen att älska någon.Han slits mellan ett löfte till brodern och en önskan att följa sitt hjärta. Kommer han lyckas göra sig fri från sitt förflutna och välja Tess innan det är försent? Denna berättelse om hopp och kärlek med Oscars- belönade Kim Basinger bygger på den hyllade bästsäljaren ’’om liv och död för Charlie St. Cloud’’.

 

Jag läste klart och la ner dvd fodralet på bordet igen innan jag koncentrerade mig på filmen som precis börjat. När Charlie och hans bror, Sam, hade varit med om bilolyckan och Charlie varit den enda som överlevt strömmade tårarna nerför mina kinder. Jag grät ljudlöst medan jag satt och tittade på när Charlie förtvivlat försökte nå sin bror. En arm lades runt mina axlar och jag lutade mig mot Justins bröst innan jag grät in i hans tröja. Han strök mig lugnande över ryggen, jag vände mig sedan mot tvn och filmen fortsatte.

 

 

Justins Perspektiv.

 Filmen var ganska bra men sorglig. När Charlie och hans bror var med om en bilolycka och endast Charlie klarat sig märkte jag att Daphne satt och skakade lätt bredvid mig. Jag sneglade på henne och såg att tårarna rinna nerför hennes kinder. Genast la jag min arm runt hennes axlar och drog in henne i min famn, hon grät in i min tröja medan jag strök henne lugnade över ryggen. Filmen rullade vidare och började fokusera på Charlies och Tess kärlek istället för brodern. De sprang runt på en kyrkogård medan Charlie letade efter Tess med ett ljus tills de tillslut hamnade kyssandes, Daphne satte sig upp.

”jag skulle kunna döda någon för få byta plats med henne” utbrast hon och pekade med hela armen mot skärmen.

”visst! Han är så himla snygg” kontrade Tess bredvid Chaz, Chaz rynkade genast på pannan.

”dödligt snygg” mumlade Daphne medan hon såg drömmande mot tv, jag kände en djup irritation över hennes lilla förälskelse i Zac Efron.

Vad skulle hon säga om jag kysste någon annan? Skulle hon döda för att kunna byta plats med den tjejen? Skulle hon ens bli berörd? Vart stod vi egentligen? Var det något ”vi” ens? Vad händer, Justin? Avundsjukan och irritationen brände djup i mig och jag kände att jag blev på något dåligt humör.

”men va!? Han är väl inte speciellt snygg?” frågade Chaz, Daph och Tess riktade fort sina blickar mot honom och såg på honom som om han vore dum i huvudet.

”sexig är typ definitionen av Zac Efron” sa Daphne och irritationen blev inte mindre. Jag vände förargat huvudet mot tvn igen och låtsades se på filmen men egentligen dryftade jag iväg i mina egna tankar.

Okej, gillar du tjejen som sitter bredvid dig? Mer än som en vän alltså? För hon är ju verkligen en drömtjej, precis som Ryan sa. Men vad känner hon för dig då? Hon kanske har någon. Eller tycker bara inte om dig. Allt busande kanske bara är ett tecken på en bra vänskap. Eller var det något mer?

Jag satt där i soffan helt frånvarande till resten av omvärlden och märke då inte när filmen tog slut eller att mina vänner pratade med mig, tills något träffade mig i ansiktet. Jag ryckte till och såg mig förvirrat omkring, Daphne kollapsade över armstödet i skratt medan Tess skrattade ner i en kudde.

”jorden anropar den store Justin Bieber” sa Chaz med megafonröst. Jag skrattade svagt.

”vad vill den lille Chaz Somers då?” kontrade jag och höjde retsamt på ena ögonbrynet.

”vi har en sak vi vill säga” sa han och vände sig sedan mot Daphne som torkade tårarna från sitt ansikte. När hon vände sig mot mig bröt ut i skratt igen, men fick ganska snabbt kontroll över sig själv.

”okej, Daphne så kul var det inte” mumlade hon. Jag skrattade. ”men i alla fall, du har fortfarande inte fått någon födelsedags present” sa hon.

”men ni behöver inte ge mig något!” protesterade jag.

”jo-” började hon men jag avbröt henne fort.

”jag gav inte dig något!”

”ehm… det gjorde du visste” påpekade hon och pekade sedan diskret på sin kind. Jag log vänligt mot henne.

”det räknas inte riktigt”

”tänk om det gjorde det för mig då” utbrast hon. Vad menade hon med det!? Tyckte hon om det? ”men i alla fall! Vi har redan pratat med din mamma och Scooter så du kan inte backa ur för när vi är klara med din video så ska vi åka ut till mitt landställe för en helg och ha kul” sa hon och jag log stort.

”det låter ju grymt!” sa jag glatt.

”ja, jag tyckte du kunde behöva komma bort från alla skrikande tjejer och blixtrande kameror” sa hon och log mot mig.

”tack så mycket” sa jag och hon sken upp, Chaz ställde hårt ner skålen på bordet och stönade.

”nu är jag mätt” sa han sedan och tog sig om magen.

”jävla matvrak” mumlade Ryan från golvet och jag gav honom en high five.

”ha ha, jätte roligt” sa Chaz och himlade med ögonen.

 

 

 

 

Vi satt en stund och pratade i sofforna och dagen gick över till kväll. Vi gick in i köket och Chaz skrek efter mat.

”jag förstår mig inte på dig. Du åt typ 1 kg godis för någon timme sen” utbrast Daphne och jag skrattade.

”man kommer nog aldrig riktigt förstå sig på Chaz matvanor” sa Ryan och flinade mot honom.

”okej, men vad ska vi äta då?” frågade jag.

”McDonalds!” skrek Chaz och sprang mot dörren.

”jag antar att det blir McDonalds” sa Tess och vi skrattade innan vi gick efter honom. Chaz stod och hoppade otåligt på stället medan han jämrade sig.

”men kom igen någon gång, jag svälter” sa Chaz otåligt, bara för att reta Chaz ännu mer satte jag på mig skorna i slowmotion, han gick irriterat fram och knuffade till mig så jag ramla i golvet.

”allvarligt Justin!” sa han och gick ut genom dörren, jag skrattade på golvet och satte på mig skon innan jag ställde mig upp. Vi åkte ner till lobbyn där vi mötte upp Kenny. Vi fick springa till bilen för att alla tjejerna inte skulle greppa tag om våra kläder. Väl framme vid McDonalds var restaurangen fylld med lagom mycket folk, vilket jag tackade Gud för.

Vi gick in i restaurangen och människorna som redan var på plats stirrade när vi gick förbi, dock ignorerade jag det och vi ställde oss i kön. När det var vår tur, spärrades tjejen som stod i kassan upp ögon och hon fick lite svårt att prata. Jag log lugnande mot henne innan jag beställde. När allt var färdigbeställt knackade någon mig på axeln.

”hej, ehm... förlåt att vi stör men jag älskar dig så himla mycket! Kan jag få din autograf och ta en bild med dig?” frågade en tjej som såg ut att vara något år yngre än mig. Jag log mot henne.

”självklart” hon strålande mot mig innan hon räckte fram en penna och ett papper, jag skrev fort mitt namn och tjejen började gråta. Hennes kompis höll upp kameran och jag log ett brett leende.

”tack, tack, tack” sa hon och hennes röst brast svagt på grund av tårarna innan hon slängde sig på mig och gav mig en kram. Jag kramade henne roat tillbaka.

”det var så lite så, trevligt att träffas” sa jag innan vi gick och satte oss lite avskilt från resten av kunderna.

”en grej jag inte fattar är varför de ska gråta” mumlade Daphne och såg på tjejen som stod och grät i sin kompis famn. ”jag menar självklart vill de alla bli din flickvän eller din kompis eller whatever. Men tror de verkligen att du kommer att välja någon som skriker och gråter dig rakt upp ansiktet?” fortsatte hon. ”eller?” frågade hon mig och stoppade sedan in en pommes i munnen.

”jo, det stämmer” mumlade jag. Hon ska vara som du, sa en röst inuti mitt huvud och jag förvånades hur rätt meningen kändes. Hon skulle vara precis som Daphne, snäll, omtänksam och inte helt hysteriskt i min närhet. Hon ska kunna vara med mig och vara precis som hon är med vem som helst.

Jag såg ner på min mat och stoppade en pommes i munnen. Okej, nu gör du en sak klar för dig Justin! Har du fått känslor för Daphne?

Jag såg upp på henne och hon skrattade åt något som någon hade sagt, hon måste ha känt sig iakttagen för hon vände blicken mot mig och när hon såg min blick log hon stort. Jag log tillbaka mot henne innan jag såg på min mat igen. Hennes leende var som en pistolkula rakt i bröstet på mig och spred en värme i min kropp. Jag log lite för mig själv.

Okej Justin, du är helt såld på tjejen. Det bevisar ju varför hennes lilla manipulation fungerade. Men vad tycker hon om dig då? Hon kanske bara ser dig som en vän och absolut inget annat. Ah! Vad jobbigt livet skulle bli helt plötsligt. Jag satt i mina egna tankar och märkte återigen inte att mina vänner försökte få kontakt med mig.

”asså DUDE! Vad är det med dig idag?” utbrast Ryan högt medan han viftade medan handen framför mitt ansikte. Fort slog jag bort hans hand och lutade mig en aning bakåt. 

”har bara mycket i huvudet bara” mumlade jag och sneglade sedan på Daphne som satt och samtalade med Tess. De skrattade och de fick svårt att andas. Vi åt upp vår mat innan vi gick mot entré för att ta oss till bilen igen, kamerorna blixtrade häftigt och paparazzoerna skrek ut sina frågor.

”vad har hänt med Daphne McCartneys ansikte?” hur visste de vad hon hette?

”vem har slagit henne? Är ni ett par?” I wish, tänkte jag och skrattade lite.

”ska vi ta ditt leende som ett ja Justin?” vi tryckte oss in i bilen och körde iväg.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Alarmklockan skrek ut att det var dags att vakna, jag stönade och slog min hand på snooze knappen. Den tystnade och jag satte mig trött upp innan jag gick bort till badrummet och såg på min spegelbild. Blåmärket täckte hela min kind och hade nu blivit alldeles lila gult.

Snyggt, tänkte jag och suckade. Jag satte på mig ett par mjukis och en tröja innan jag satte upp håret i min vanliga hästsvans. Jag gick ut i rummet, Kayla och Jennie låg fortfarande och sov. Jag såg på min obäddade säng och såg sorgset på hur tom den var. Jag saknade redan Tess närvaro, hon hade åkte tillsammans med Ryan och Chaz hem sent igårkväll. Jag suckade och gick fram till gardinen innan jag ryckte bort den och ljuset strömmade in.

”upp och hoppa” sa jag glatt, tjejerna stönade genast i synk men vaknade till liv. Jennie gick in i badrummet och jag hörde hur vattnet började spola medan Kayla låg kvar på mage. Jag la mig över henne.

”god morgon Kayla” sa jag och hon mumlade något till svars. Jennie kom tillbaka in i rummet, jag ställde mig upp och hon kastade en blick på mitt blåmärke. Jag hade fortfarande inte berättat vad som hade hänt.

”okej, nu vill jag faktiskt veta vad som hände?” utbrast hon irriterat och satte händerna i sidorna. Jag suckade och satte mig på sängen. Jag började sakta berätta vad som hade hänt under Justins fest, från hur jag blev utdragen i korridoren till Dereks fulla uppenbarelse till hur han fick ner mig på golvet och innan jag blivit medvetslös varit fullt säker på att jag skulle bli våldtagen. De avbröt mig inte en enda gång och när jag väl var klar hade jag tårar i ögonen och de stirrade förskräckt på mig. Kayla reste genast på sig innan hon gick fram och slog armarna runt mig och kramade mig hårt. Efter en stund slöt sig ett par till armar runt mig och jag kramade om de båda med en varsin arm.

”jävla bög!” sa Kayla sedan argt. ”men sa jag inte att han var konstig, första kvällen!” hon såg menande på mig en ena fingret höjt.

”jo, det gjorde du men…” sa jag och visste inte vad jag skulle försvara mig med. De kramade mig en gång till innan de gjorde i ordning sig inför dagen. 

 

*

 

”okej, som ni kanske förstod så har Derek sparkats efter vad som hände i helgen” meddelade Jamaica och kastade mig sedan en beklagande blick. Jag riktade fort ner ögonen mot golvet och svalde. ”och såklart måste ju han ersättas så vi har tagit in en ny kille” fortsatte hon och vände sig mot dörren som öppnades. 

 


 
oh, vem är det nu som blandas in i novellen? :P
 
vad tycks? kommentera! :D (kom ihåg att försök få ihop 5 kommentarer!)

Just An Ordinary Girl - Kapitel 24

 

Previous: jo det var ju tanken men sedan hände... allt blev mycket förvirrande” svarade jag osammahängande och gick inte in närmre på hur hon totalt hade förfört mig. Mittemot oss kom Scooter, mamma och Usher gående med snabba steg och mamma gick genast fram till Daphne.

”lugn, lugn” sa hon och Daphne lugnade sig sakta och blev sedan slappt hängande i Kennys armar innan tårarna började rinna igen. Kenny gick fram till mig och släppte henne i mina armar, Daphne la sina armar runt min nacke och grät återigen mot min hals.

”vad är det som händer med mig?” mumlade hon mot min hud.

”du är okej” svarade jag medan jag strök lugnande över hennes rygg.

 


 

"Tess har du en nyckel?" frågade jag och vände mig mot henne.

"nej, jag brukar komma och gå när Daphne är i närheten" svarade hon och jag såg ner på Daphne i min famn.

"Daphne?" frågade jag men fick inget svar. Jag tystnade och lyssnade efter hennes andetag. Japp, de var tyngre och djupare. Hon hade somnat.

"okej, hon har somnat. Vi får lägga henne i mitt rum så länge" sa jag och de andra nickade. Vi åkte upp och Chaz öppnade dörren och stängde den efter oss innan de gick bort till sofforna. Tess la sitt huvud i Chaz knä medan Ryan satte sig i den andra. Jag gick vidare in i min avskilda avdelning och tänkte lägga ner henne på sängen men hon ville inte släppa min nacke. Jag suckade lätt innan jag skrattade till. Hon ville visst inte släppa saker som hon har somnat på. Jag satte mig istället på sängen med henne i knät och lutade mig mot sänggaveln, hon sov lugnt vidare i mitt knä med sitt huvud mot min hals. Jag hörde hur det långsamt tystnade ute bland sofforna men insåg sedan att det var jag som somnade.

 



Daphnes Perspektiv.

Jag vaknade långsamt upp nästa morgon och kände hur mitt huvud dunkade. Jag blev sakta medveten om att jag låg på något varmt och mjukt, jag kisade lätt med ögonen men blundade sedan hårt igen när solen sken rakt in i mina ögon. Jag kände hur något rörde sig bakom mig, jag öppnade försiktigt ögonen igen. Jag såg ner på mig själv och såg att en arm lindad runt min midja och att jag fortfarande hade på mig min festklänning.

Jag satte mig upp men la mig ner fort igen när det snurrade i huvudet, jag vände istället huvudet bakåt och såg att det var Justin som låg som en sked bakom mig. Han sov lugnt och bekymmerslöst. Han kliade sig lätt på kinden och jag stirrade på hans knogar, de hade svullnat och var något röda. Jag undrade hur jag själv såg ut i ansiktet, försiktigt sträckte jag upp handen mot kinden där mitt blåmärke satt. Jag kved till när jag råkade trycka för hårt och kinden skrek till.

"sluta" mumlade någon bredvid mig och tog tag om min hand. Jag såg på Justin som såg tillbaka på mig, jag log svagt mot honom. Han vred lite på sig och kikade på klockan, som slog nio på morgonen. Han stönade och jag skrattade till men slutade tvärt när min kind skrek till igen.

Jag kröp bort till kanten av täcket och kröp sedan ner under det innan jag kurrade ihop mig till en boll. Jag gosade ner mitt huvud i en utav de mjuka kuddarna, Justin kröp ner under täcket på sin sida och avståndet mellan oss blev väldigt stort jämfört med innan vi vakna. Jag rös till av den plötsliga kölden och kröp bort till Justin igen.

"du är mycket varmare" sa jag och la mitt huvud på hans bröst. Han la sina armar runt mig och vi låg där en stund utan att prata.

"jag saknar min kudde" sa jag på tal om ingenting. Han skrattade till.

"varför det?" frågade han.

"jag saknar lukten" mumlade jag och vände mitt huvud mot honom, han såg roat ner mot mig. "har inte du haft en kudde som du gillar mer än de andra?" frågade jag honom.

"nej" sa han och skakade på huvudet. "jag har haft ganska många olika kuddar genom åren och när jag var liten tänkte jag inte riktigt på det"

"stackars dig" han skrattade till igen.

"ja, för livet är ju inte fullständigt om man inte har en speciell kudde" sa han sarkastiskt.

"precis!" instämde jag. Han skrattade och skakade lätt på huvudet.

"vad är det som är så speciellt då?" frågade han.

"kudden är liksom fylld av doften av hem och sitt tvättmedel" sa jag, han nickade svagt på huvudet.

"mina kuddar luktar alltid buss" svarade han och jag såg sorgset på honom. Från dörröppningen hördes plötsligt skratt, vi vände båda våra blickar mot dörren för att se Chaz ståendes med armen om magen medan han skrattade högt.

"hörni!" ropade han ut till det andra rummet. Ryan och Tess slöt sig fort upp bakom honom. "gissa vad de har turturduvornas intressanta samtalsämne är? Jo… kuddar" sa han och skrattade igen. Den här gången stämde Tess och Ryan in med Chaz.

"intressant" sa Ryan och försvann in i det andra rummet igen.

"men jag är i alla fall utsvulten, så det var därför jag kom in hit för att fråga om ni skulle med ner och äta" sa Chaz sedan.

"vi kommer" svarade Justin och de försvann från dörren.

"kuddar är väl visst intressant" mumlade jag sedan och han skrattade.

"vi säger så" inflikade han. Jag satte mig upp och drog bort täcket så huden knottrade sig på mina armar och ben. Justin reste sig från sängen och sträckte på sig, hans tröja åkte upp och blottade en bit av hans mage. Jag stirrade på den innan han slappnade av och jag såg fort bort. Jag rodnade djupt och skakade på huvudet åt mig själv.

"och vad sitter du och rodnar åt då?" hörde jag Justin fråga mig. Jag fnissade till.

"din mage" svarade jag sedan på svenska för att säga sanningen men så att han inte förstod. Han rynkade pannan.

"okej, du vet att jag inte förstår svenska, så på engelska tack" sa han men jag skakade på huvudet. Hans ögon smalnade genast till smala springor och jag såg oskyldigt tillbaka. Han tog ett steg mot mig och jag ställde mig fort upp innan jag sprang ut i det andra rummet.

"nej, Justin!" skrek jag när han sprang efter mig. Jag såg Tess, Ryan och Chaz förvånade ansikten när jag jag sprang förbi.

"prata engelska då!" skrek han tillbaka. Jag skrattade och fortsatte springa innan jag kom ut på en balkong. Jag vände mig om och såg en leende Justin komma ut genom dörren. Jag såg på honom med mina hundögon. Jag backade innan jag stötte emot räcket, han gick fram till mig och tänkte precis sträcka ut sin hand mot mig när tjejers skrik ekade från marken. Jag såg genast ner bakom mig och såg att på marken stod det säkert 3000 tjejer och skrek. Justin log och sträckte sig över räcket innan han vinkade till sina fans, tjejerna skrek högre. Jag försökte diskret smita ifrån honom men han sträckte snabbt ut armen och slöt den runt min midja så jag återigen trycktes mot räcket.

"tro inte att du kan smita" mumlade han. Jag skrattade till. Han stod en stund medan han vinkade ner mot sina fans och jag hade tillslut lutat mig mot honom.

"okej, nu går vi och äter med dem andra" sa han sedan och vi gick bort till hallen. Dock såg vi inte skymten utav varken Tess, Chaz och Ryan så vi gick genom korridoren och bort till hissen. I hissen började han kittla mig som hämnd tydligen och jag skrek till. Hissen plingade till och jag slängde mig ut. 

"Justin!" skrek jag innan jag bröt ut i skratt igen. Jag sprang sedan bort mot matsalen, där nästan alla, inklusive Justins crew, redan satt med sin frukost framför sig. "sluta Justin!" ropade jag högt igen vilket genast fångade allas uppmärksamhet och de vände sig om i sina stolar för att se oss komma springandes.

"men berätta då!" uppmanade han tillbaka. Jag sprang runt ett bord med honom efter innan jag sprang ut i lobbyn där han brottade ner mig i en utav sofforna. Vi skrattade högt.

"varför vill du så gärna veta?" frågade jag.

 

 

 

Vi gick tillbaka in till matsalen efter att Justin efter mycket om och men gav upp, jag rodnade generat när blickarna följde när vi gick förbi. Jag fnissade till och Justin skrattade lågt.

"pinsamt" mumlade jag, vi tog mat från buffén och satte oss sedan ner hos Tess och resten. De skrattade och jag såg generat ner i golvet.

"det var ju en fin entré" kommenterade Scooter och Justin skrattade.

"vad var det du skulle berätta?" frågade Pattie.

"ehm... en grej jag sa på svenska bara" sa jag och viftade med handen.

"kan du svenska?" frågade hon nyfiket.

"japp, bodde i Svergie under fem, sex år" hon nickade imponerat och jag skrattade till igen. Jag koncentrerade mig sedan på min frukost och försökte äta men jag kunde inte få in någon mat munnen då min kind skrek till av smärta när jag gapade för stort. Jag gav surt upp och la mitt huvud på bordet innan jag frustade irriterat. En hand lades på min rygg, jag såg upp på Justin som tittade frågade på mig.

"jag kan inte äta" förklarade jag argt.

"åh" var hans enda kommentar innan han reste på sig och gick sin väg. Han kom tillbaka någon minut senare med en mugg i handen med ett sugrör i. Han ställde muggen framför mig.

"pröva" sa han och nickade mot muggen. Jag tog sugröret mellan läpparna och sög i mig en söt jordgubbsyoghurt. Jag log så stort jag kunde.

"tack!" utbrast jag och han log brett mot mig. Jag satt frånvarande medan jag sög på mitt sugrör och såg ut genom det stora fönstret. Utanför fönstret gick en tjej förbi dock vände hon sig tvärt mot fönstret när hon fick syn på oss. Hon vände sig sedan om hon och skrek något jag inte hörde innan det flockades en massa tjejer runt fönstret. Justin vände sig mot fönstret när skriken nådde oss, han vinkade lamt till dem och de skrek ännu högre. Kenny gick fram och drog en gardin för fönstret och skymde då tjejernas syn.

"det är säkert jätte många som har frågat dig det här men... tycker du aldrig att det där ljudet är jobbigt?" frågade jag honom.

"ibland är det lite jobbigt. Men jag älskar mina fans" svarade han.

"lite" mumlade Kenny ironiskt och jag skrattade tillsammans med resten av bordet.

"han kanske har programmerat in något i sin hjärna som gör att han blir mindre känslig" sa jag och pekade mot hans tinning. Justin skrattade.

"vem vet" svarade han.

 

*

 

Resten av dagen fylldes min mugg på oräknliga gånger och jag kände mig som en bebis när jag låg och sög på sugröret i Justins soffa.

"jag känner mig som en bebis" sa jag till honom, han satt mittemot mig i den andra soffan medan han spelade på sin gitarr. Han skrattade.

"det är för att du är vår bebis" sa han med barnslig röst. Jag skrattade till och han återgick till sin gitarr.

"vad spelar du?" frågade jag.

"Never Let You Go" svarade han och såg upp på mig. "vilken?" frågade jag med rynkad panna. Han började spela en bit av låten och sjöng en rad, jag kände svagt igen den från hans konsert.

"den är bra" sa jag sedan och han log mot mig. "tackar"

"spela något mer" sa jag med blicken vänd upp i taket, han spelade medan jag låg och lyssnade och sög på mitt sugrör.

"jag vill också kunna spela instrument" mumlade jag med sugröret i munnen.

"varför lär du dig inte då?"

"har inte riktigt haft tid" sa jag och vände mig mot honom.

 


 

okej, äntligen kommer nu nästa. :D
att ''tvinga'' er att skriva minst 5 kommentarer för nästav verkade ju funka, så vi kör på samma sak ingen.
5 kommentarer för nästa kapitel. så kommentera! :D


Just An Ordinary Girl - Kapitel 23

 
Previous: ”vi är så töntiga egentligen!” skrattade jag.

”men hallå! Ibland måste man vara töntig!”

”ja, du har rätt” erkände jag och Justin gick fram till en dörr.

”vänta! Tänk om den är larmad, jag vill inte springa ner i en pool igen” utbrast jag och såg menande på honom. Han skrattade.

”tycker du inte om att bada?”

”nja… asså inte när som helst” svarade jag och han skrattade igen.

”okej, vi provar den här dörren då. Den ser inte larmad ut” jag log när han tryckte ner handtaget till Sal 237E. Rummet var nedsläckt och tyst men så fort Justin tog ett steg in lös rummet upp.

 


 

Rummet tändes upp och en hop av människor skrek ”grattis Justin!” i kör samtidigt som han hoppade till och hans haka föll.

”vad i hela…” hörde jag han mumla, jag skrattade bakom honom. Han snurrade långsamt runt på hälen mot mig med en förvånat ansiktsuttryck. ”du?” jag nickade och flinade mot honom.

”tjena bro!” skrek Chaz plötsligt och sprang fram till Justin, han vände sig lagom om för att kunna ta emot Chaz och gav honom sedan en broderlig kram innan han vände sig till Ryan som kom gåendes bakom Chaz.

”när kom ni hit?” frågade han med ett brett leende. 

”i torsdags” svarade Ryan med en axel ryckning innan han flinade mot honom.

”grattis kompis” sa han sedan och Justin log mot honom innan de drog med honom bort till de andra. Jag letade upp Tess innan jag drog med henne in till badrummet, där jag bytte om till den periskofärgade klännigen jag packat ner. Klänningen räckte mig till ungefär mitten av låren och hade en tjusig hjärtformad front utan axelband. I midjan satt en fastsydd kjol som föll i vackra veck. Jag klev i mina vita pumps innan jag snurrade runt framför Tess.

”vad tycks?” frågade jag glatt.

”åh, vad vacker du är!” gnällde hon och såg olyckligt på mig.

”du är också jätte vacker” påpekade jag menande och såg på hennes glittriga kjol och det instoppade, vita spetslinnet hon hade på sig som framhävde hennes solbrända hy. Jag tryckte fort ner mina kläder i väskan igen och vi gick tillsammans ut i rummet där musiken dunkade genom högtalarna och människor stod och dansade i mitten av rummet.

 

 

Justins Perspektiv.

Chaz och Ryan hade dragit med mig mot gästerna som stod och väntade på mig, mamma kom och mötte oss med ett brett leende på läpparna.

”grattis gubben” sa hon och gav mig en puss på kinden.

”tack” svarade jag och kramade om henne innan jag hälsade på Scooter, Usher och många fler utav mina vänner som var där. Tillslut kom jag tillbaka till Chaz och Ryan som stod och hällde dricka i ett glas. Jag ställde mig bredvid dem, helt plötsligt slöt sig ett par armar runt min midja. Jag såg ner på armarna innan jag vände mig om i hopp om att se Daphnes vackra nunna men bakom mig stod istället Stephanie med ett nästan slugt leende.

”grattis Justin” sa hon glatt. Jag log stelt mot henne.

”tackar” svarade jag och hon pussade mig lätt på kinden innan hon gick tillbaka sin lilla grupp utav följeslagare. Hon var klädd i den kortaste, svarta klänningen jag någonsin sett som visade både mycket ben, rygg och djup urringning. Kunde den ens kallas klänning? Tygbit kanske. Vi alla tre la våra huvuden på sned samtidigt.

”hon ger mig rysningar och det är inte positivt” mumlade Ryan och jag nickade instämmande innan Chaz plötsligt slog till mig på axeln. Jag vände mig frågande mot honom men enbart han stirrade på något framför oss. Jag följde hans blick för att se Daphne och Tess som precis kommit ut från badrummet.

Daphne var klädd i en persikofärgad klänning som lös upp bland alla de andras. Hon log stort och hon hade aldrig sett mer vacker ut. Möjligtvis under hennes födelsedagsfest men struntsamma. Jag stirrade som förtrollad på henne, Chaz lämnade sin plats bredvid mig innan han gick fram och slog armarna runt Tess. Det tog inte lång tid för än de kysstes häftigt. Daphne såg generat ner i golvet innan hon gick för att lämna sin väska. Jag följde henne med blicken, oförmögen att slita den ifrån henne och började långsamt gå efter henne för att inte tappa henne ur sikte. Plötsligt slet någon tag i min arm och drog mig snabbt ut på dansgolvet.

”dansa med mig” sa Stephanie men jag la ingen stor vikt vid tjejen i mina armar utan såg mig runt efter Daphne som jag nu tappat bort. Stephanie lutade sig framåt så hon mer kramdansade med mig än hon dansade. Jag krånglade mig snabbt ur hennes grepp.

”ursäkta” mumlade jag och gick ifrån henne.

”Justin, vart ska du!?” hörde jag henne ropa efter mig men jag ignorerade henne och kom ut ur massan av människor. Jag hann ta ett steg åt sidan innan min kropp kolliderade med någon annans så vi nästan höll på att ramla. Jag såg genast upp upp för att ursäkta mig när jag såg in i Daphnes bruna ögon.

”vi ska visst alltid krocka in varandra” sa hon och skrattade till.

”vad vacker du är” sa jag istället för att svara henne på hennes antydan som förresten stämde, hon rodnade häftigt och såg generat ner i golvet. ”får jag?” frågade jag sedan och räckte ut min hand mot henne. Hon la leendes sin hand i min.

”det får du” svarade hon, jag log och drog med henne till mitten. Hon la sina armar runt min nacke och jag la mina runt hennes midja.

”så det är alltså du som är den skyldige?” frågade jag innan jag såg menande mig omkring. Hon log stort.

”skyldig! Eller det var snarare min ide, det var mest Scooter som har fixat allt. Jag tänkte att vi var kvitt nu”

”jag antar det” svarade jag och hon log stort. Vi dansade en stund tills hon ursäktade sig med att hon behövde använda damrummet. Jag log och nickade.

”vänta här, jag är snart tillbaka” sa hon innan hon gick.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag började ta mig mot toaletten när någon la sin hand över min mun och en arm runt min midja innan den bar iväg med mig. Personen tog med mig ut i korridoren och jag försökte sparkade mig vilt bakåt för att bli fri slå mig fri.

”sluta kämpa Daphne” sa en killröst i mitt öra. Han släppte mig och jag snurrade hastigt om för att mötas av Derek som stod och såg på mig med en något galen blick.

”vad gör du Derek?” frågade jag försiktigt och han vinglade till där han stod. ”är du full? Hur? Vi serverar inte ens alkohol?” frågade jag.

”men har väl eget” svarade han sluddrigt och jag rynkade äcklat på pannan.

”okej, du skrämmer mig. Låt mig gå” sa jag och försökte gå förbi honom, men han enart knuffade mig framför sig igen. Han skrattade elakt.

”tyvärr Daphne. Du är snyggast här och jag är kåt” sa han innan han tog ett vingligt steg mot mig.

 Nej, nej, nej, nej, var ordet som upprepades miljontals gånger i mitt huvud under några enstaka sekunder. Jag försökte springa men han fällde mig och jag brakade i golvet. Jag vände mig fort om mot honom och kravlade bakåt på armbågarna. Fort var han framme hos mig, ståendes på knä innan han lindade sina händer runt mina lår och ryckte mig hårt mot sig så han blev ståendes mellan mina ben.

”nej, sluta!” skrek jag och försökte sparka på honom men innan jag hann reagera slog han mig hårt över ansiktet och allt blev svart.

 

 

 

 

Justins Perspektiv.

Jag hade stått i några minuter och väntat på Daphne men hon kom inte tillbaka. Jag rynkade pannan och började gå bort mot toaletten där låste visade att det inte var någon därinne. Jag gick bekyrmat fram till Ryan.

”har du sett Daphne?” frågade jag medan jag ställde mig på tå för att kunna se över människorna runt omkring oss.

”ledsen, har inte sett henne” svarade han och jag gick fort vidare. Jag passerade dörren som ledde ut till korridoren och hörde någon skrika ”nej, sluta!”. Jag rynkade pannan och öppnade försiktigt dörren till korridoren. Jag vände huvudet och såg längst korridoren, en kille stod på knäna med två tjejben utstickandes ut från båda sidorna. Han slog tjejen hårt i ansiktet och hon föll kraftigt ner i golvet och blev liggande medvetslös.

Killen började fort fibbla med sina byxor och jag fick mig en skymt av tjejen. Jag såg persikofärgat tyg och brunt hår. Och den enda tjejen som bar just persikofärgat ikväll var Daphne, genast såg jag rött och knöt ilsket nävarna. 

”vad i helvete håller du på med!?” röt jag och killen vände förvånat upp huvudet mot mig innan han förvred ansiktet utav ilska och ställde sig upp. Antagligen för fort för han vinglade till och behövde ta stöd mot väggen. Jag såg på killen innan jag kände igen honom som killen Daphne pratat mycket med. Derek tror jag han hette. Jag såg ner på Daphne som hon låg medvetslös på golvet. Jag fylldes återigen utav raseri.

”vad har du gjort mot henne?” väste jag fram.

”jag behöver ett knull och hon är snyggast” svarade killen enkelt och en aning sluddrigt. Jag såg fientligt på honom innan jag drämde en rak höger i hans ansikte. Han tuppade direkt av och föll i golvet.

”vad gör du Justin?” hörde jag min mamma fråga förfärat bakom mig. Jag vände mig och såg att en grupp människor stod i korridoren. Där bland Scooter, Usher och Kenny, de alla såg på mig med chockerade ansikten.

”slog ner en pedofil” sa jag argt och bar upp Daphne i min famn innan jag gick bort med henne till hissen. Hennes huvud dinglade lätt när jag gick och jag åkte upp till min våning, fick upp dörren och la henne varsamt ner på min säng.

Jag såg sedan ner på hennes vackra ansikte och såg att hennes kind redan började svullna upp. Jag gick bort för att hämta is innan jag la det i en handduk och satte mig på sängkanten bredvid henne och tryckte handduken lätt mot hennes kind. Jag strök henne över håret med min andra hand och kände smärta i handen. Jag såg ner på den och såg att mina knogar hade svullnat smått. Jag hoppas jag bröt hans näsa, tänkte jag argt.

Daphne kved till innan hon slog upp ögonen och såg sig förvirrat omkring. Hon satte sig sedan fort upp med ett jämmer. Jag tog lätt tag i hennes huvud så hon såg in i mina ögon.

”det är ingen fara. Du är säker nu” sa jag och tårarna började rinna från hennes ögon. Jag lutade min panna mot hennes och nynnade lugnade. Hon lugnade tillslut ner sig och andades långsammar.

”vad hände? ” frågade hon och jag lutade mig bakåt innan jag strök bort hennes tårar.

”han hann inte göra något. Jag hann stoppa honom” försäkrade jag henne. 

”vad gjorde du?”

”jag satte en rak höger i hans fula tryne” svarade jag enkelt. Hon började gråta igen, jag kramade om henne och hon kramade mig hårt tillbaka.

”tack” viskade hon efter en stund.

”ingen orsak” viskade jag tillbaka. Dörren intill rummet flög upp och in kom Chaz, Ryan och Tess. De såg på oss i sängen innan de gick långsamt fram till oss, Tess först fram. När Daphne fick syn på Tess släppte hon mig och slängde sig på sin bästa vän och grät mer än någonsin. Jag såg på Chaz och Ryan som såg väldigt förvirrade ut båda två. Jag la mitt huvud i mina händer men ryckte sedan snabbt bort huvudet när knogarna skrek till av smärta. Jag tog tag i handduken med isen och tryckte den lätt över handen.

”du fick in en bra träff” sa Ryan och såg ner på min hand. ”vi såg killen sitta lutad mot väggen, han blödde från kinden och hans näsa var nog bruten” fortsatte han och satte sig sedan ner bredvid mig på sängen. Jag log nöjt.

Jag såg sedan upp på tjejerna, Daphne stod och såg beklagande på min hand medan en tår rann nerför hennes kind innan hennes blick mötte min. Hon torkade snabbt bort tåren.

”nu ska han dö” sa hon sedan enkelt och gick bort mot dörren. Jag reagera snabbare än de andra och sprang fram till dörren innan jag blockade hennes väg.

”nähej du! Du ska inte döda någon, du kan hamna i fängelset” påpekade jag och hon såg irriterat på mig. Innan hennes blick mjuknade, hon tryckte sig sedan tätt mot mig och lutade sig närmre mitt ansikte.

”snälla låt mig gå Justin” viskade hon och såg in i mina ögon.

”nej” sa jag svagt men bestämt. Hon lutade sig då fram och kysste lätt min kind. ”snälla” viskade hon i mitt öra.

”eh… vad?” sa jag förvirrat, min hjärna blev helt geggig under hennes förföring. Hon lutade sig sedan nära så våra näsor nuddade varandra och våra läppar bara hade någon centimeter från varandra.

”snälla” viskade hon igen. Jag totalt glömde vad jag hade för syfte och jag släppte lamt handtaget. Hon smekte min kind innan hon fort drog upp dörren och sprang. Jag stirrade framför mig innan jag såg på de andras chockade ansikten.

”wow, Justin. Du är verkligen inspirationen till stark och självständig" sa Ryan ironsikt. Jag kliade mig generat i nacken.

”men vänta hon sprang ju!” utbrast jag sedan och vi sprang bort till hissen. När vi väl kom ner till bottenvåningen hörde vi hur någon skrek ”du borde fan dö, jävla äckel! Kenny släpp mig!”. Vi rundade hörnet och såg Kenny med en sprattlande Daphne i famnen, som i sin tur hade sina armar utsträcka mot en skräckslagen Derek på golvet. Kenny vände sig mot oss när han såg oss komma gåendes.

”skulle hon inte stanna där uppe?” frågade han med höjda ögonbryn.

”jo det var ju tanken men sedan hände... allt blev mycket förvirrande” svarade jag osammahängande och gick inte in närmre på hur hon totalt hade förfört mig. Mittemot oss kom Scooter, mamma och Usher gående med snabba steg och mamma gick genast fram till Daphne.

”lugn, lugn” sa hon och Daphne lugnade sig sakta och blev sedan slappt hängande i Kennys armar innan tårarna började rinna igen. Kenny gick fram till mig och släppte henne i mina armar, Daphne la sina armar runt min nacke och grät återigen mot min hals.

”vad är det som händer med mig?” mumlade hon mot min hud.

”du är okej” svarade jag medan jag strök lugnande över hennes rygg.

 


 
oh, drama ! :P hahha, kände att det behövde hända något.
 
vad tycks? kommentera.
okej, jag ser om det här fungerar. jag vill ha 5 kommentarer för ni ska få nästa kapitel. :P

Just An Ordinary Girl - Kapitel 22

 
PREVIOUS:  Jag satte mig häftigt upp och började slå omkring mig. ”nej, sluta! Sluta jag vill inte!” skrek jag.

”Daphne!? Daphne, sluta. Det är bara jag. Justin” sa en killröst. Jag slutade sakta att slå och såg på Justin som hade tagit tag om mina handleder i ett fast grepp.

”Justin?” frågade jag förvirrat. Han nickade en aning flåsande. Jag kastade mig sedan runt hans hals. Han la sina armar runt mig och kramade mig hårt tillbaka.

”vad var det som hände?” frågade han efter en stund. Jag hade ingen lust att berätta om den hemska drömmen som hade hemsökt mig i några år. Jag hade alltid varit rädd för att bli våldtagen av hemska gubbar.

”en mardröm” sa jag kort och kände hur han nickade, jag borrade ner mitt ansikte vid hans hals och sög in doften av honom. Han luktade alltid så gott och jag kände hur min puls lugnade ner sig. Vi satt så en stund innan jag sträckte på mig när jag kände att jag hade fått kontroll över mig själv. Han log svagt mot mig och strök mig över håret och kinden. Jag såg lugnt tillbaka mot honom.

”jag mår bra” sa jag kort.

 


 

 
 
What Makes You Beautiful by One Direction
 

Vänta vilken dag är det idag? frågade jag mig själv. Jag stäckte mig efter min mobil på bordet bredvid sängen och klickade på knappen och skärmen lös upp. På skärmen stod det att det var torsdag, jag sken lyckligt upp. Idag skulle Tess komma till LA. Jag hoppade upp ur sängen och studsade upp och ner av lycka.

Jag hoppade sedan ner på golvet och dansade fram till stereon, satte på den och vred upp volymen. One Directions låt, "What Makes You Beautiful" spelades och jag sjöng med i texten. Det här låten gjorde mig alltid på så himla bra humor. Jag slängde en blick på klockan och såg att den var tolv redan.

”jävlar!” utbrast jag och sprang fram till byrån och drog på mig ett par svarta skinny jeans tillsammans med en vit t-shirt, över drog jag på mig en mjuk kofta i beige och lindade sedan en ljus sjal runt halsen. Jag sprang sedan in i badrummet, borstade fort tänderna och drog ur tofsen ur håret, håret la sig vågigt runt mitt ansikte efter att ha suttit i en knut hela natten.

Jag slängde det bakåt så det hamnade på min rygg och gick sedan fram till fönstret, ute såg det kallt ut så jag gick fram till klädhängaren. Jag satte mina Ray Bans på huvudet innan jag knöt på mig mina Dr. Martens kängor och grabbade tag i min väska.

Jag åkte ner till lobbyn och gick vidare mot utgången. Jag log mot solen och gick sedan bort till centrumet. Jag hittade en Starbucks och köpte varm choklad, var inte så förtjust i kaffe. Jag tog med mig min Starbucks och hittade en trapp som jag satte mig på medan jag blickade ut över gatan och husen. Det var relativt lugnt, det körde förbi en bil då och då men annars var det inte en kotte där.

Jag tog upp min telefon och kollade klockan, den var nu halv två. Jag ställde mig fort upp och gick längst gatan och kom fram till en mer trafikerad gata och vinkade till mig en taxi. En gul taxi stannade bredvid mig och jag klev in och berättade adressen till chauffören. 

Jag lutade mig tillbaka och såg på när trafiken utanför fönstret som rusade förbi. Jag dagdrömde mig bort och vaknade inte till för än chauffören knackade på mitt knä, jag drog vände snabbt huvudet mot honom.

”vad?” frågade jag förvirrat.

”vi är framme” sa han lugnt. Jag nickade och gav honom pengarna. Jag klev ur och gick in genom de stora glasdörrarna, jag läste på den stora digitalskylten vilken gate Atlanta flyget skulle anlända till och sedan den från Kanada. Atlanta skulle komma 10 minuter tidigare än Kanada så jag gick bort till gate 45 och satte mig ner i en utav stolarna. Minuterna gick och efter ett tag gick en dam fram till den stora dörren under skylten som det stod "Gate 45" på och öppnade den. Det strömmade ut människor, jag ställde mig ivrigt upp och spanade efter Tess lockiga hjässa. Jag fick syn på henne och knuffade mig genom församlingen, hon skrek till när hon fick syn på mig och vi slängde oss på varandra innan vi hoppade runt som små femåringar.

”åh, vad jag har saknat dig!” tjöt hon och kramade mig hårdare.

”som jag har saknat dig” sa jag tillbaka. ”och lyckligtvis så har jag blivit frisk lagom till festen!” utbrast jag glatt och släppte henne. Hon tog tag i sin väska igen och vi gick bort till rullbanden där man hämtade bagaget. Hennes väska kom glidande genom en öppning och jag tog tag i den innan vi gic bort mot rullbanden för Gate 89 (Kanada). Jag kikade runt efter Ryan och Chaz innan jag fick syn på dem stående vid bandet. Jag petade till Tess som stod på tå bredvid mig och såg sig ivrigt omkring.

”vad?” frågade hon mig. Jag pekade bara bort mot Chaz och Ryan, det tog ett tag innan hon såg dem men när hon väl gjorde det tjöt hon till och sprang bort mot dem. Jag tog leende tag i hennes väska och gick efter henne. Ryan och Chaz såg upp lagom för att hinna se en glimt av henne innan hon slängde sig på Chaz. Han vacklade till men rätade sedan snabbt på sig och slog armarna runt henne. Hon såg på honom innan hon pressade sina läppar mot hans. Jag gick bort till Ryan och gav honom en kram.

”hej, hur är det?” frågade han.

”jo men det är bra. Har blivit frisk” sa jag och log stort. ”har ni fått tag i era väskor?” frågade jag och såg på honom.

”japp” svarade han.

”men då så, då åker vi” han nickade och greppade tag i sin resväska. Chaz och Tess släppte varandra för några sekunder för att ta sina väskor innan de flätade fort ihop sina fingrar. Jag blickade avundsjukt på deras händer, jag längtade efter Justins hand. Det var så skönt att hålla i den, så naturligt, så enkelt.

Jag suckade och vi kom ut på gatan, vi vinkade till oss en taxi och åkte sedan iväg till deras hotell. Chaz och Ryan skulle sova på det här hotellet medan Tess skulle följa med mig. Chaz och Tess sa hejdå till varandra eller snarare kysstes hejdå, jag hörde väldigt få ord. Jag kramade killarna innan jag satte mig i bilen och vi åkte iväg mot vårt hotell. Vi satt hela vägen och pratade om vad som hade hänt på de ställena vi hade varit på.

”ja, jag delar rum med två andra tjejer och jag lovar du kommer att gilla dem. Du och Kayla har i alla fall något gemensamt. Ni båda är Beliebers” sa jag och hon log stort.

”coolt” svarade hon.

”men hur har det gått med tjejerna i skolan?” frågade jag hon gav mig genast en blick som högt sade "ugh-du-skulle-bara-veta".

”asså de är som galna, jag kan inte tänka mig hur de kommer reagera när du kommer till skolan!” viskade hon frenetiskt och jag skrattade. Bilen stannade och vi klev ur, Tess såg storögt upp på hotellet och jag gick runt bilen innan jag ställde mig bredvid henne.

”snacka om lyx” kommenterade hon innan vi gick in.

”där är du! Jag har letat överallt efter dig” hörde jag någon säga och jag såg upp för att mötas av Justins bruna ögon.

”har varit och hämtat Tess” svarade jag och log stort mot honom. Han lutade sig lätt åt sidan för att se Tess bakom mig innan han log och gav henne en kram.

”du har klippt dig!” utbrast hon glatt. Han nickade och drog fingrarna genom sitt hår. ”japp”

”skitsnyggt ju, mycket bättre än din tidigare frisyr” sa hon och han log stort mot henne.

”tack” hon log vänligt mot honom. Vi tog hissen upp till fjärde våningen och gick bort till dörr 15, jag tryckte upp dörren och där inne låg Kayla och sov på sin mage. Från badrummet kunde man höra hur vattnet spola, jag gick försiktigt fram till Kayla.

”Kayla” sa jag och skakade hennes arm. Hon mumlade något ohörbart innan hon öppnade sina ögon. Jag sträckte på mig och gick fram till Tess igen.

”det här är Tess, Tess det här är Kayla” Kayla satte sig glatt upp och gick fram för att ge Tess en kram.

”dig har jag hört mycket om” sa Kayla och släppte en förvånad Tess som snabbt fick kontroll över sitt ansiktsuttryck och log mot Kayla.

”trevligt att träffas” sa hon sedan till henne. ”vad ska vi hitta på?” jag drog med mig Tess bort till bordet. Bort från Justin som satt sig på min sängkant.

”jag behöver gå upp och prata med Pattie så jag behöver dig för att distrahera Justin tills jag kommer tillbaka. Ni kan gå till stranden, vad som helst. Ha mobilen på dig bara” viskade jag till henne och hon nickade.

”fattar galoppen” sa hon allvarligt. Jag nickade.

”ehm… jag ska bara gå ner och hämta en macka sen kommer jag tillbaka” sa jag och gick snabbt ut genom dörren innan någon hann säga något. Jag tog hissen upp till högsta våningen och hoppades på att Pattie skulle vara inne. Jag knackade på dörren och Kenny öppnade med ett leende. Han log breddare när han fick syn på mig och öppnade dörren vidare så jag kunde kliva in.

”är Pattie inne?” frågade jag honom.

”den här vägen” sa han och ledde mig till ett rum. Därinne stod det en säng, en byrå och ett skrivbord. Pattie satt i sin säng och läste en tidning, hon såg upp när vi klev in genom dörren och log stort mot oss. Jag gick fram och satte mig på hennes säng.

”jag undrade bara hur det går för er?” frågade jag henne.

”det går bra. Alla som vi bjöd kunde komma och vi har bokat en lokal” berättade hon och jag log busigt.

”det här kommer bli så skoj men hur ska vi få dit honom utan att han märker något?”

”vi tänkte faktiskt låta dig sköta det” jag nickade.

”jag har hämtat Ryan och Chaz, de är på sitt hotell nu och Tess distraherar Justin. Så alla från hemmet är här nu”

”bra, jag gissar att de andra kommer på lördag förmiddag” 

”okej, men vart ligger den här lokalen?”

”den ligger här i hotellet. Längst ner. Sal 237E står det utanför” Jag nickade.

”men jag tror de kommer börja undra vart jag är så jag drar nu” sa jag och gav Pattie en kram innan jag gick ut ur rummet och bort till hissen. Jag åkte ner till min våning och gick sedan bort till dörr 15. Jag öppnade den och där inne satt Justin och Tess vid bordet och pratade, Kayla hade somnat på sängen igen och Jennie satt på min säng eftersom Kayla tog upp hela den andra

 

*

.

Jag vaknade sex nästa morgon utav alarmklockan som satte igång att tjuta, jag satte mig trött upp och tryckte av alarmet. Jag ruskade Kayla och Jennie, de satte sig upp och Jennie gnuggade sig i ögonen. Jag gick bort till badrummet och satte upp mitt hår i en tofs innan jag klev i dans kläderna. Vi gjorde oss klara och jag skakade lätt på Tess. Hon såg trött på mig.

”vi måste åka nu men du kan väl underhålla dig själv fram till två?” frågade jag. 

”såklart. Jag ska träffa Chaz och Ryan” sa hon glatt. Jag skrattade och hon la sitt huvud på kudden igen och somnade om. Jag såg avundsjukt ner på henne innan jag stängde dörren. Vi åkte ner och åt frukost med resten av gänget.

”nej men titta vem som har blivit frisk” sa någon och satte sig ner bredvid mig. Jag vände mig mot Derek.

”hej Derek” hälsade jag glatt.

”hur är det?” frågade han. ”bara bra. Du då?”

”det är bra” vi satt och små pratade under resten av frukosten innan vi gick tillsammans ut till bilarna. Inne i salen stod redan Justin och Usher och diskuterade något.

”glöm det!” utbrast Justin plötsligt.

”visst, tårtkillen” svarade Usher med ett flin.

”asså. GLÖM. TÅRTAN!” sa han irriterat och slog ut med armarna. Jag skrattade och han vände genast sin blick mot mig.

”jag har verkligen gjort något historiskt eller hur?” frågade jag. Usher skrattade.

”jag kommer inte glömma det i alla fall” jag skrattade. Justin såg på mig med smala, hämndfyllda ögon. Jag flinade mot honom innan jag gick bort och lämnade min väska på min vanliga plats. Jag gick sedan bort till Jamaica som stod vid stereon, när hon såg mig rynkade hon pannan. Jag kröp skamset ihop.

”jag är verkligen super ledsen för att jag blev sjuk!” sa jag fort. Hon log mot mig.

”det är ingen fara, men nu gäller det att du fort som sjutton kommer ikapp” sa hon. Jag nickade ivrigt.

”ska bli” sa jag och vände mig om för att se Justin och Stephanie stå och skratta medan de pratade om något. De märkte inte ens att jag i stort sett stod och stirrade på dem, helt plötsligt slängde sig Stephanie sig fram mot Justin och gav honom en kram. Justin mötte min blick men jag vände fort blicken ner i marken. 

 

 

Vi övade hela dagen och när det väl var slut, var jag trött i hela kroppen och svetten rann. Jag drog upp min vattenflaska ur min väska och drack girigt, jag åkte sedan tillbaka till hotellet med resten. Snabbt tog jag mig upp till vårt rum för att ta en varm dusch. Jag kände hur musklerna slappnade av och jag steg ur den varma duschen för att sedan ta på mig en brun stickad kofta tillsammans med enkla svarta strumpbyxor. Håret virade jag upp i en knut på huvudet.

Jag bestämde mig för att åka ner och ta mig en titt på lokalen som jag skulle lura Justin till imorgon. Hissen plingade till och jag klev ut i korridoren, jag hittade dörren där det stod Sal 237E på. Inifrån hörde jag ett brak och mummel, jag tryckte upp dörren och fann rummet fyllt med en massa personer, där bland Scooter som gav instruktioner till olika killar. Jag gick fram och ställde mig bredvid honom, han sneglade ner på mig.

”du ser bättre ut” sa han.

”känner mig bättre också” sa jag glatt. ”så hur går det?”

”vi kommer bli klara och jag tror det kommer bli jättebra. Han kommer nog bli riktigt glad” jag log glatt mot honom.

”när ska jag ta med honom ner hit då?”

”runt halv åtta” svarade Scooter. Jag nickade förstående.

 

*

 

Jag klickade på ”Tess” på min mobilskärm innan jag höjde luren till mitt öra, jag såg ut genom vårt sovrumsfönster. Trafiken utanför rusade fram och några cyklister fick bilarnas tutor över sig.

”hej pussgurka” svarade en glad Tess.

”hej, vart är du?”

”jag är på väg till vårt hotell, är framme nu” svarade hon.

”okej, jag kommer ner och möter dig” vi la på och jag låste vårt hotellrum innan jag åkte med hissen ner till lobbyn där jag mötte en glad Tess.

”hej!” utbrast jag och strålade mot henne.

”hej” svarade hon och log stort mot mig. Vi hamnade i matsalen med en varsin tekopp.

”så hur går det för dig och Chaz?” frågade jag nyfiket, hon sken genast upp.

”det går jättebra. Vi har pratat mycket över nätet” sa hon och jag nickade. Jag smuttade försiktigt på mitt te och blickade ut genom det stora fönstret. Jag undrade hur smärtsamt ett långdistans förhållande var, om det ens var så smärtsamt, vad vet jag.

Jag suckade och längtade ännu en gång efter Justins hand innan bilden av Stephanie ploppade upp i mitt huvud och jag skakade irriterat på huvudet. Tess och jag satt och samtalade tills vårt te tog slut då vi tog oss upp till rummet igen.

 

*

 

Allt var klart. Jag hade klätt mig i ”normala” kläder och lagt de andra i väskan. Tess hade lockat mitt hår och sminkat mig fint, jag hade satt på mig mina dr. Martins kängor. Dem andra hade gått för en halvtimme sedan, jag blickade upp på klockan och såg att den var kvart över sju. Jag låste dörren och tog hissen upp till Justins våning. Jag knackade på dörren och Justin öppnade, han log stort när han såg mig.

”hej” sa han glatt.

”hej, vad gör du?”

”tittar på tv. Finns inget annat att göra, det är ingen här! Alla har försvunnit!” utbrast han, jag rynkade pannan.

”konstigt, alla dansare har i alla fall gått till köpcentrumet och Tess tog en promenad” sa jag. ”så därför undrar jag om du vill utforska hotellets undervåning med mig” fortsatte jag och log busigt. Han skrattade och gick in i rummet för att stänga av tvn innan han kom tillbaka och låste dörren. Jag gick skrattande ur hissen när vi anlände till bottenvåningen.

”vi är så töntiga egentligen!” skrattade jag.

”men hallå! Ibland måste man vara töntig!”

”ja, du har rätt” erkände jag och Justin gick fram till en dörr.

”vänta! Tänk om den är larmad, jag vill inte springa ner i en pool igen” utbrast jag och såg menande på honom. Han skrattade.

”tycker du inte om att bada?”

”nja… asså inte när som helst” svarade jag och han skrattade igen.

”okej, vi provar den här dörren då. Den ser inte larmad ut” jag log när han tryckte ner handtaget till Sal 237E. Rummet var nedsläckt och tyst men så fort Justin tog ett steg in lös rummet upp.

  


 

jag vet inte riktigt när nästa kapitel kommer ut, kanske ikväll... men jag har lite fullt upp nu i veckan. har både uppsats och prov på fredag. :/
 
vad tycks? kommentera. :D

Just An Ordinary Girl - Kapitel 21

 
PREVIOUS: ”drick” sa hon sedan och såg på koppen mellan Daphnes händer. Daphne förde koppen till hennes läppar och drack girigt. Jag såg på mamma som log mot mig innan hon gick sin väg. Daphne ställde ner koppen på bordet och jag såg hur hon kämpade med sömnen. Jag lyfte upp henne i min famn och gick med henne ut i lobbyn, Scooter, mamma och Kenny satt tillsammans i en utav soffgrupperna. De såg upp på oss när vi kom genom korridoren.

”jag tar upp henne till hennes rum” sa jag.

”gör så” sa mamma och log varmt mot mig. jag log tillbaka mot dem innan jag gick bort till hissarna. Jag lyckades trycka på fyran och hissen åkte upp, jag såg ner på Daphne i min famn. Hon blundade och hennes läppar hade återfått sin normala färg.

Hissen plingade till och jag gick bort till deras dörr. Kayla öppnade och flyttade sig sedan snabbt när hon såg vad jag hade i famnen. Jag gick in i rummet och la henne på sängen, jag såg ner på henne och smekte över hennes kind innan jag sa hejdå till tjejerna och gick ut i korridoren.

 


 

Jag vaknade av att jag var fuktig över hela kroppen och täcket hade snott sig runt min kropp i ett kvävande grepp. Svetten rann i mitt ansikte och jag tog mig panikslaget ur täckfängelset, jag satte min hand på min panna och den var brännhet. Det var inte för än nu som jag märkte att jag hade svårt att andas, jag insåg fort att jag måste ha fått krupp, (en sjukdom som innebär att strupen blir mindre och man får svårare att andas och man hostar) jag fick det ofta när jag var liten. Mamma sa dock att det växte bort mer och mer ju äldre man blir.

Jag suckade och satte mig upp, torkade bort svetten ur min panna med baksidan av handen och reste mig sedan på vinglande ben. Jag tog mig bort till badrummet och ryckte till när jag såg mig i spegeln. Mitt hår såg ut som en höstack, mina läppar hade svullnat upp utav en natt med andning genom munnen och jag var likblek i ansiktet.

Du är sexigt, Daphne, sa jag till mig själv och hostskrattade.

Jag gick fram till handfatet och sköljde kallt vatten i ansikte i hopp om att få ner feber lite, jag satte min hand på min panna men det var precis lika varm som förut. Jag suckade och drack lite vatten men slängde mig fort över toalettsitsen och kräktes upp det igen. Jag satte mig trött på golvet och spolade i toaletten, jag la mig ner på de svala kakelplattorna. De var sköna mot min varma panna. Jag seglade bort i mörkret och vaknade inte igen för än någon ruskade mig. Jag såg upp på Kayla, hon såg medlidande ner på mig.

”vi går nu” sa hon och jag nickade svagt. ”vi skyndar oss så fort vi kan hem, okej?” fortsatte hon och jag nickade igen och blundade. Jag somnade där på golvet igen och vaknade inte för än någon skakade min arDen här gången tittade jag upp på Justin, han satt lutad över mig med en handduk på min panna.

”hej” viskade jag och orkade för ögonblicket inte bry mig om att han såg mig så här.

”hej” sa han tillbaka och log svagt. ”hur mår du?”

”jag har mått bättre” sa jag och log. Han skrattade och nickade.

”du ser ut att behöva en dusch” sa han sedan och jag nickade svagt. Han ställde sig upp och gick ut ur badrummet och jag tog långsamt av mig kläderna. Jag satte på vattnet men orkade inte stå och duscha så jag gled ner på golvet i duschutrymmet och lät vattnet spola över mitt huvud. Det nästa som hände var att någon skakade mig lätt.

Det var väl väldigt vad man skulle ruska i mig idag! Jag såg upp på Jennie, som stod lutad in genom duschdraperierna och märkte att hon hade stängt av vattnet.

”vad hände?” frågade jag förvirrat.

”du somnade i duschen” sa hon. ”jag la nya underkläder bredvid handfatet och det hänger en morgonrock på kroken” jag nickade och hon gick. Jag ställde mig upp och gick ur duschen, jag tog tag i handduken och torkade bort vattnet från min kropp innan jag satte på mig underkläderna. Jag drog ner morgonrocken från kroken och svepte den om mig innan jag knöt repet i midjan. Jag öppnade dörren och hann ta ett steg innan jag kolliderade med en annan kropp, jag såg upp på Justin och gav honom sedan en kram, han kramade mig tillbaka.

”vad hände idag på dansen? Är Jamaica arg?” frågade jag efter en stund.

”vi har gått vidare till nästa del. Och Jamaica var inte arg, kanske lite smått irriterad” sa han och flinade. Jag suckade och släppte honom.

”det är ingen fara. Du blir snart frisk och är snart på banan igen” sa han uppmuntrande. Jag nickade och gick bort till sängen innan jag drog täcket över huvudet.

”jag är ledsen men jag måste gå nu, jag ville bara se hur du mådde” sa Justin vid dörren. Jag såg upp bakom täcket.

”tack Justin” sa jag och han log brett mot mig.

”krya på dig nu och hejdå tjejer” sa han innan han stängde dörren.

”hejdå Justin” ropade de tillbaka. Jag satte mig piggt upp när han hade gått, Kayla och Jennie såg undrande på mig.

”jo, jag hade tänkt göra en överraskningsfest för Justin nu i helgen för han fyller ju 17 år. Eftersom han gjorde en för mig och nu kan vi bli kvitt” sa jag och log mot dem. De sken genast upp och sprang fram och slängde sig på en varsin sida av mig i sängen.

”ja, vad kul!!” tjöt Jennie. ”undrade just när det skulle hända något” jag skratthostade och log mot dem. Kayla såg på mig.

”okej, om det ska bli fest i helgen så måste du bli frisk” sa hon sedan och reste sig från sängen. Jag fnissade och nickade. ”så därför ska jag gå ner och be om en vattenkokar och te” hon försvann sedan genom dörren. Jag lutade mig mot nattduksbordet där min mobil låg och gick in på mina kontakter och bläddrade ner till ”R”. Jag hittade Ryan och klickade på hans användare, jag förde telefonen till örat och det gick fram signaler.

”tjena!” hälsade han glatt. 

”hej!” svarade jag hest.

”oj, sjuk?” frågade han och jag log roat. 

”ja, oturligt nog” svarade jag och suckade djupt.

”ajdå” kommenterade han.

”men har du Chaz i närheten? Jag skulle vilja prata med er båda”

”ja, han sitter här bredvid. Vänta så sätter jag på högtalare” det brusade i luren innan det ekade lätt. 

”hej Daphne! Hörde att du var sjuk. Stackars dig!” utbrast Chaz och jag log. 

”det är ingen fara Chaz, jag överlever. Men ialla fall” sa jag och berättade sedan om min ide.

”grymt!” utbrast de båda glatt. ”vi är så på! Vi bokar direkt!”

”skitbra men se till att ni bokar ett flyg som flyger ner hit på torsdag och att ni kommer fram hit vid tre, så kan jag hämta er samtidigt” la jag till. 

”det gör vi. Krya på dig så ses vi på torsdag” vi sa hejdå och jag klickade av samtalet. Jennie hade nu gått tillbaka till bordet igen och återgått till det hon tidigare hållit på med. Jag reste mig från sängen och dansade bort till henne.

”de kommer!” utbrast jag glatt och hon log strålande mot mig.

”men överansträng dig inte nu!” sa hon sedan allvarligt. Jag suckade och gick bort till sängen igen, Kayla återvände med en vattenkokare under ena armen, en kopp i handen och en burk med te i den andra handen.

Hon gick bort till bordet Jennie satt vid och ställde ner vattenkokaren och burken och koppen bredvid, sedan tog hon tag i vattenkokarkannan och gick in i badrummet. Jag hörde vattnet spola och i nästa sekund kom hon tillbaka och satte kannan tillbaka i sin hållare och klickade på knappen. Kokaren brusade upp och vattnet började värmas, jag log tacksamt mot henne och gick sedan fram till bordet för att vänta på vattnet. Vattenkokaren klickade till efter ett tag och jag hällde upp rykande vatten i koppen och satte i en tepåse i vattnet.

Jag satte mig på en utav stolarna och kände att jag frös om fötterna så jag reste mig upp och gick fram till byrån där jag drog ut lådan jag visste hade underkläder i. jag rotade runt i lådan efter mina mysstrumpor och hittade dem och log stolt. Jag drog på mig dem och gick tillbaka till bordet, jag tog bort tepåsen och smuttade på teet, de värmde skönt i halsen och kroppen.

 

 

Dagen och kvällen gick vidare med fler tedrickningar, fest planering och skratt. Vid halv nio däckade jag dock i min säng och vaknade nio nästa morgon.

Men herregud, tänkte jag för mig själv. Hur mycket kan en människa sova? 

Jag bestämde mig för att jag ändå kunde göra lite läxor eftersom det ändå inte fanns något annat att göra. Jag suckade och drog ut min resväska och tog upp min Shakespeare bok, jag bläddrade upp till rätt sida och det tog inte lång tid för än jag somnade med boken på bröstet. Jag vaknade av att någon strök mig över min panna. Jag kisade upp på personen som satt på min sängkant och såg efter ett tag att det var Justin. Han log ner mot mig.

”du är inte lika varm idag som igår” sa han. ”det är ett plus” fortsatte han och la sin hand på min kind. Jag log mot honom och han tog bort sin hand.

”mm” sa jag sömndrucket och satte mig upp, boken som hade legat på mitt bröst ramlade ner på golvet med en hög brak.

”helvetes jävla bok!” skrek jag på svenska. Justin skrattade så han la sig ner på rygg i sängen. Jag tog upp boken och flinade mot honom.

”vad sa du?” frågade han och skrattade igen.

”helvetes jävla bok” sa jag lugnt på engelska. Justin skrattade igen och jag slängde boken bredvid honom och såg surt på den.

”jaha, hur gick det idag?” frågade jag Justin men såg även på Kayla och Jennie.

”jo vars, det gick bra” svarade han och skrattade lågt. Jag log mot honom.

”men det måste ha varit tråkigt utan mig” sa jag och skrattade.

”det var hemskt” sa han och såg allvarligt ut, jag såg forskande på honom innan han log svagt mot mig. Jag fnissade innan jag reste mig från sängen och gick fram till vattenkokaren och tryckte på knappen.

”asså jag kommer vara så trött på tee efter det här” sa jag lågt och Kayla skrattade och jag log mot henne.

Jag såg sedan ner på mig själv och såg att jag fortfarande hade på mig morgonrocken, jag gick fram till byrån och drog fram min one piece med USA mönster innan jag gick in i badrummet och bytte snabbt om och satte sedan upp mitt hår i en bulle på huvudet.

Jag gick ut till dem andra och kände mig lite busig, kanske bristen på annat lockade fram den sidan av mig. Jag tassade tyst ut i rummet och log busigt. Jag såg att Justin låg kvar på sängen, Kayla måste ha gått någonstans för henne såg jag inte och Jennie satt vid bordet och skrev ivrigt i ett block. Jag smög en bit ut i rummet innan jag sprang mot sängen och slängde mig mot Justin, han skrek till och jag skrattade innan jag satte mig gränsle över hans mage och log flinande ner mot honom.

”gotcha!” sa jag triumferande. Han skrattade till och log upp mot mig.

”ja, du verkar ju må bättre” påpekade han och jag nickade glatt innan jag hostade in i mitt armveck.

”men inte frisk” la han till och jag skakade lätt på huvudet. Jag la mig sedan ner bredvid honom och vi småpratade en stund innan jag somnade halvt liggandes på Justin.

 

 

Justins Perspektiv.

Daphne hade gått för att byta om från sin morgonrock till något annat. Jag låg kvar i sängen och filosoferade innan, utan förvarning, Daphne slängde sig över mig, jag skrek till av förvåning och hon skrattade. Hon satte sig sedan på min mage.

”gotcha!” sa hon och såg extremt nöjd ut. Jag skrattade och log mot henne.

”ja, du verkar ju må bättre” sa jag glatt och hon nickade innan hon hostade in i sitt armveck.

”men inte frisk” la jag till och hon skakade lätt på huvudet. Sedan la hon sig ner bredvid mig med sitt huvud på min axel och inom några minuter kände jag hur hennes andetag blev djupare och tyngre och jag förstod att hon hade somnat. Jag låg kvar och smekte henne över kinden, hennes arm lades runt min midja och hennes hand tog ett krampaktigt tag om min tröja.

Hon vred sig i sömnen och kved till. Jag såg ner på henne och jag såg att tårar rann nerför hennes kinder. Jag försökte sätta mig upp men insåg snart att jag fortfarande var fast. Jag såg panikslaget på Daphne medan tårarna fortsatte rinna nerför hennes kinder, jag strök bort dem med mina händer men de fortsatte bara rinna.

”Jennie, kom fort!” ropade jag bort mot henne, jag hörde hur stolen skrapade mot parketten och såg sedan Jennie böja sig över oss, hon såg mitt panikslagna ansiktsuttryck och sedan Daphne. Hon stirrade på henne med stora ögon.

”vad ska vi göra?” frågade jag högt.

”hon drömmer, det kan inte skada henne” sa Jennie lugnt. Jag såg ner på Daphne igen och såg att tårarna hade slutat rinna. Jag pustade lättat ut. Sedan satte hon sig häftigt upp och började slå på mig medan hon skrek ”nej, sluta! Sluta, jag vill inte!”

 

 

Daphnes Perspektiv.

Killen bakom mig vägrade att ge sig, han kom närmare och närmare och ju fortare jag försökte springa ju långsammare verkade jag. Killen slängde sig på mig och drog ner mig i det fuktiga gräset innan han började lirka med mina byxor, jag började gråta och bad honom att sluta.

”det är ingen fara Daphne. Det kommer vara över innan du vet ordet av det” sa han och jag grät hysteriskt medan jag försökte sparka honom av mig. Han slog till mig över ansiktet och för ett ögonblick försvann min syn men den var snart tillbaka. 

 

Jag satte mig häftigt upp och började slå omkring mig. ”nej, sluta! Sluta jag vill inte!” skrek jag.

”Daphne!? Daphne, sluta. Det är bara jag. Justin” sa en killröst. Jag slutade sakta att slå och såg på Justin som hade tagit tag om mina handleder i ett fast grepp.

”Justin?” frågade jag förvirrat. Han nickade en aning flåsande. Jag kastade mig sedan runt hans hals. Han la sina armar runt mig och kramade mig hårt tillbaka.

”vad var det som hände?” frågade han efter en stund. Jag hade ingen lust att berätta om den hemska drömmen som hade hemsökt mig i några år. Jag hade alltid varit rädd för att bli våldtagen av hemska gubbar.

”en mardröm” sa jag kort och kände hur han nickade, jag borrade ner mitt ansikte vid hans hals och sög in doften av honom. Han luktade alltid så gott och jag kände hur min puls lugnade ner sig. Vi satt så en stund innan jag sträckte på mig när jag kände att jag hade fått kontroll över mig själv. Han log svagt mot mig och strök mig över håret och kinden. Jag såg lugnt tillbaka mot honom.

”jag mår bra” sa jag kort.

  


 

så nu kommer kapitlet. är inte det bästa jag skrivet och det händer inte speciellt mycket i det här kapitlet.
men ni ville ju ha ett. :)
Vad tycks? kommentera! :D

"never put my love out on the line"

Jag har sett en grej i min historia som inte riktigt stämmer.
och det är det att Justin fyller inte år i september, han fyller år i mars. (jag skrev i Kapitel 20 att det var september) men eftersom det här är en påhittad tjej och historia så kan vi ju låtsas att Justin fyller år i september i stället för mars. :) för er som inte hade märkt det... ja, nu vet märker ni väl det. :P
och ni som hade märkt det, nu fick ni en liten förklaring. kommentarer gör mig jätteglad, så kom igen.... :D TACK ! :)

Just An Ordinary Girl - Kapitel 20

 
PREVIOUS: ”vi torkar det nu. Har du klippt klart?” frågade Kenny tjejen.

”åh, nej. Vi är inte klara” försäkrade hon. ”jag ska bara… det är lite finjusteringar kvar” hon klippte det sista hon behövde innan hon tog bort den svarta frisör kappan och Justin fick ställa sig upp. Han granskade sig själv i spegeln och nickade sedan gillande. Jag stirrade på honom.

Wow, nu är han ju ännu snyggare! sa jag till mig själv. Han vände blicken mot mig men när han såg att jag stirrade fick han panik.

”är det hemskt!?” frågade han och jag skrattade.

”nej, nej. Det ser skit snyggt ut” försäkrade jag. Han log brett mot mig innan han såg ner på våra sammanlänkade händer.

 

 


 

 

Justins Perspektiv.

Jag hade precis fått mitt gamla hår bortklippt och jag stod och såg mig i spegeln. Jag tyckte om den nya frisyren, jag såg äldre ut. Jag sneglade sedan på Daphne för att se att hon stod stirrade på mig.

Oh, nej. Det är säkert fel på min syn. Jag ser säkert hel hemsk ut! tänkte jag panikslaget.

”är det hemskt!?” frågade jag henne.

”nej, nej. Det ser skit snyggt ut” sa hon lugnt. Jag log brett mot henne.

Jag såg sedan ner på våra sammanlänkade händer, jag hade inte släppt hennes hand sedan hon tagit den under klippningen. Det kändes så naturligt att hålla hennes hand, som om det var meningen att vi aldrig ska släppa taget. Jag flinade åt hur larvigt det lät men det kändes rätt. Jag såg upp på henne och även hon hade blicken vänd mot våra händer innan hon såg upp på mig och log.

”vad ler ni åt då?” frågade Scooter bakom oss sedan såg han min frisyr.

”nej, men titta det blev ju jättebra” utbrast han och log mot mig innan han såg på våra händer. Jag endast log åt hans menande minn.

”jag är ledsen, men jag tror Kayla och Jennie börjar undra vart jag är” sa Daphne och jag vände mig mot henne.

”såklart. Hejdå!” ropade jag in rummet och de vinkade till svar. Jag drog med mig Daphne till dörren och vi åkte sedan ner till hennes våning. Jag drog fingrarna genom mitt nyklippta hår.

”nej, förstör det inte” sa Daphne och sträckte upp handen innan hon fixade så det låg som det gjort innan. Det kändes så skönt när hon drog sina fingrar genom mitt hår. Hissen plingade till och vi gick ur innan vi gick bort till hennes dörr. Hon knackade men det kom inget svar.

”de kanske har åkt ner till matsalen för att äta frukost” sa hon till mig. Vi åkte ner till lobbyn och svängde lätt med våra händer fram och tillbaka mellan oss. Hon log mot mig. 

Vi kom in i matsalen där alla satt och åt, de vände sig mot oss och Daphne såg generat ner i golvet. Jag hittade Kayla och Jennie vid ett bord och drog med henne dit. Kayla stirrade på oss medan Jennie såg lika lugn och samlad ut som vanligt. Tja, till skillnad från när hon fick syn på Usher det vill säga. Vi satte oss på en varsin stol.

”du har klippt dig!” skrek Kayla, alla i hela rummet vände sig mot oss.

”ja” svarade jag lugnt.

”varför!?” frågade Kayla förfärat.  Jag visste att de skulle vara många Beliebers som skulle tycka om min nya frisyr men även många som skulle hata den. Det finns bara älska eller hata. Jag suckade.

”behövde en förändring” förklarade jag.

”jag tycker det är snyggt. Mycket snyggare än din förra frisyr. Du ser äldre ut” sa Jennie och granskade på mitt hår.

”tack så mycket” sa jag och log mot henne.

”jaha, men vart har du varit hela morgonen?” frågade Kayla Daphne.

”jag vaknade tidigt i morse och satte mig på trappan för att äta frukost sedan träffade jag Justin och han frågade om jag ville hänga med på en tråkig grej. Och ja, det var inte direkt någon annan vaken så jag har varit med när han klippte sig” berättade hon, Jennie log mot henne medan Kayla såg en aning svartsjukt på henne. Någon drog plötsligt fingrarna genom mitt hår och jag ryckte häftigt till och drog bort huvudet. Jag såg sedan upp på Stephanie.

”snyggt” kommenterade hon.

”tackar” svarade jag. Hon gick sedan därifrån och bort mot disken, jag såg efter henne. Hon var väl snygg på sitt sätt, men jag misstänkte att hon var en bortskämd brud. Jag vände mig mot Daphne som satt och såg ner i sitt knä.

”jo, förresten…” sa Jennie, jag och Daphne vände oss mot henne. ”ni är på framsidan” hon la sedan en tidning framför oss. Det var en bild på mig och henne, vi låg i soffan och sov. Daphne låg på mig med en arm runt min midja och jag med en arm runt hennes axlar.

”du ser mycket bättre ut när du sover än jag” sa jag. Hon skrattade.

”ja, eller hur!” sa hon ironiskt, under bilden stod en stor rubrik.

Justin Bieber sover numera i lobbyn än i hotellrummen” jag himlade med ögonen innan jag slängde tillbaka tidningen till Jennie.

 

 

Daphne Perspektiv.

”jag kommer snart tillbaka” sa jag till dem och Justin såg genast frågande upp på mig. Men jag såg lugnt tillbaka mot honom innan jag gick ut till lobbyn och bort till hissarna. Jag åkte upp till högsta våningen där vi hade varit på morgonen innan jag gick bort till dörren och knackade på. Jag öppnade den försiktigt och gick bort till samma rum där jag fann Kenny, Scooter och Pattie pratandes i sofforna.

”hej, ledsen om jag stör. Ska jag komma tillbaka senare?” frågade jag dem.

”nej, nej. Du stör inte” skyndade sig Pattie att säga. Jag log mot henne och gick fram till dem i soffan, Pattie klappade på platsen bredvid henne och jag satte mig.

”så var det något speciellt?” frågade hon mig.

”ja. När jag var här tidigare idag så hörde jag att Justin fyller år om en vecka och jag tänkte att vi kunna göra en överraskningsfest för honom precis som han gjorde för mig” sa jag och de alla log stort mot mig.

”det låter som en rolig ide” sa Kenny och nickade. Jag nickade och log stort.

”bra, så ni är på? Jag antar att ni känner mer vilka som Justin hänger med än jag gör men jag kan i alla fall se till att Chaz och Ryan kommer” sa jag. Scooter nickade.

”vi har hand om det” svarade han.

”vad bra, men jag måste skynda mig tillbaka. De kommer annars börja undra vart jag har tagit vägen” sa jag och började gå mot dörren.

”ja, vi får ses i veckan” sa Pattie och log stort mot mig. ”henne gillar jag” hörde jag sedan Pattie säga innan jag stängde dörren. Jag gick bort till hissen och tryckte på ”entré” knappen. Hissen åkte ner och dörrarna öppnades och utanför stod en leende Justin.

”där är du!” utbrast han glatt.

”här är jag” sa jag lika glatt tillbaka.

”jag tänkte gå en sväng, har du lust att följa med?” frågade han.

”visst” svarade jag och vi gick tillsammans ut ur hotellet innan vi gick längst trottoaren. Jag hade lust att ta hans hand igen, det hade känt så bra att hålla den. Men jag visste att paparazzoerna säkert låg och lurade någonstans så jag lät bli.

Vi gick och pratade lite innan kom vi fram till en strand, fort tog jag av mig mina sandaler och gick sedan ut på sanden. Jag körde fötterna djupt i sanden och kände sandkornen skrapa mot min nakna hud. Jag satte mig ner i sanden och såg ut över det blå havet, på vågorna som slog kraftigt in mot stranden. Justin satte sig ner bredvid mig och satte sedan sina skor framför sig.

”vackert” kommenterade jag och han nickade svagt. Vi satt en stund i tystnad och endast lyssnade på bruset från havet. Han tog sedan tag i min hand och flätade samman våra fingrar, jag sneglade mot honom och såg hur han satt med blicken fast på våra händer. Han såg sedan upp och in i mina ögon innan han log svagt.

Jag log brett tillbaka mot honom. Länge satt vi på stranden och enbart såg på vattnet, utan att säga något till varandra, utan att släppa varandras händer. Efter någon timme började vi sakta ta oss tillbaka till hotellet, vi svängde lätt med våra händer fram och tillbaka mellan oss. När vi kom fram till hotell stod det en flock paparazzis utanför, jag släppte genast Justins hand. De fick syn på oss och blixtarna började snart hagla över oss, jag drog snabbt ner mina solglasögon och satte upp handen över ansiktet. Kenny kom och mötte oss, Justin tog tag i min hand igen för att inte tappa bort mig i havet av människor. Någonstans kunde jag höra tjejer skrika hans namn. Vi kom in genom hotelldörren och gick snabbt bort till hissen, vi klev in och klickade på fyran. Jag satte upp solglasögonen på huvudet igen och andades ut.

”deras blixtar gör ont asså” sa jag och gnuggade ögonen. Justin log mot mig.

”det är ännu värre när det är mörkt ute” Kenny nickade instämmande. Hissen plingade till och jag kramade Justin innan jag gick ur hissen.

”vi ses sen” sa jag innan dörrarna stängdes. Han hann nicka till svar innan de stängdes ihop och hissen åkte vidare uppåt. Jag gick bort till min dörr och öppnade den. Ingen var där.

Skönt, tänkte jag trött. Orkar inte med Kaylas avundsjuka frågor. Min telefon vibrerade i min ficka och när jag tog upp den såg jag till min glädje Tess namn på skärmen. 

”HEJ!” utbrast jag när jag tryckte luren mot örat.

”hej, baby. Hur äre läget?” hälsade hon och fick mig att le.  

”jo du vet, smeker Justins bröst, badar med kläderna på och sover i lobbyn. Det gamla vanliga i stort sett” svarade jag och skrattade till.

”Vav? Och ja, jag såg bilden. Ni var ju super söta och han med ingen tröja. Yum! Men vaddå smeka hans bröst?" jag skrattade lågt åt henne och satte mig på sängen. 

”jag ska göra det i en del utav i hans video” förklarade jag. Hon skrattade till i luren. ”men hur är det hemma?”

”allt är i stort sett den samma. Förutom att jag nu helt plötsligt är en populär figur! Tjejerna följer efter mig överallt och frågar frågor. Jag behövde till och med ta skydd hos Jens. JENS!” Jag skrattade till.

”shit!” jag kunde inte tänka mig hur det blir när jag kommer till skolan.

”men varför har du badat med kläderna på?” jag berättade hela historien om den kvällen för henne innan det förblev tyst i luren. ”är Justin klaustrofobisk?” var hennes enda kommentar. Jag skrattade.

”ja, tydligen” svarade jag.

”stackarn. Kan inte vara roligt när hans fans tränger in honom” Jag mm:ade till svar.

”men du jag har en sak att berätta! Jag tänkte ordna en överraskningsfest för Justin, för han fyller år nu i helgen. Precis som han gjorde för mig” berättade jag. 

”JAAAA! Vad roligt. Då kommer Chaz vara där!” utbrast hon och jag himlade med ögonen innan jag skrattade.

”det kommer han. Och Ryan” hon mm:ade frånvarande. ”men du kan väl boka flygbiljett nu så du kommer ner hit på torsdag”

”det gör jag!”

”grymt, men jag måste gå nu, vi ses och hörs. Puss.”

”puss” sa hon och jag rörde på den röda luren på skärmen innan jag la telefonen på sängen. 

 

*

 

Väl klar var Jennie och Kayla fortfarande inte tillbaka. Jag rynkade pannan och åkte ner till lobbyn. Där satt endast Derek i en utav sofforna och läste en bok. Jag gick och satte mig bredvid honom.

”vart är alla?” frågade jag honom. Han vände sig mot mig och log.

”de gick ner till stranden” svarade han. Jag rynkade pannan. Konstigt att vi inte såg dem förut.

”men varför följde du inte med?”

”därför du följde inte med” sa han och såg in i mina ögon. Jag rodnade djupt och vände bort ansiktet.

”men jag ska gå en sväng, vi ses sen” sa jag till honom och han nickade innan han återvände till sin bok. Jag gick längst trottoaren som jag och Justin hade gått på tidigare innan jag hamnade på stranden igen. Jag gick längst vattnet och tänkte. 

Det skulle bli roligt att överraska Justin på samma sätt som han hade överraskat mig. Jag log av tanken innan jag kom och tänka på det som Derek hade sagt till mig i lobbyn.

Gillade han mig mer än som en vän? frågade jag mig själv. Jag stönade, jag orkade inte med något sådant. Det var jobbigt nog att säga ”nej” till Jens.

 

 
 

Jag satte mig ner i sanden och såg solen gå ner, det blev kallt och jag insåg att klockan hade blivit mycket. På vägen hem började det spöregna och på några minuter var jag dyngsur.

Jag började springa hem, barfota med sandalerna i handen. Jag såg hotellet, upplyst av lamporna som satt i fönsterna.  Det kändes som jul, jag längtade till jul. Till de mysiga brasorna, de varma lussebullarna, familjen, pojkvännen. Om man hade någon!

Jag sprang över gatan och fram till de stora glasdörrarna. Väl inne och jag fick känna värmen insåg jag hur kall jag var och hur mina fingrar hade domnat bort. Det droppade vatten från mina kläder och ner på golvet, jag såg ner på mig. Kläderna satt klistrade mot skinnet och tofsen satt slickad mot min nacke. Jag slog snabbt armarna runt mig.

”Daphne?” frågade en röst bakom mig. Jag vände mig huttrande mot Justin som såg förfärat på mig.

”vart har du varit? Jag… vi har letat överallt efter dig!” sa han och gick sedan fort fram till mig. Han såg ner på mitt krampaktiga grepp om mina egna armar och sedan upp på mina antagligen blåa läppar. Jag försökte le mot honom men jag lyckades inte speciellt bra. Han omslöt mig i en varm kram och jag släppte genast mitt grepp om mina armar och slog armarna runt honom och kramade honom hårt. Han var så varm, som en kabin.

”åh” stönade jag lågt.

”vart var du? Och vad tänkte du med, gå ute i t-shirt i regnet?” frågade han.

”jag satt på stranden och hann inte tillbaka innan regnet” svarade jag något hackigt. Jag såg på det stora fönstret bakom Justin, regnet piskade mot rutan. Han la ner sin kind på mitt huvud och jag kände värmen sprida sig från mitt huvud och neråt. Någon harklade sig bakom oss och jag vände mig om. Där stod Kayla, Jennie, Kenny, Scooter och Pattie samlade. Jag tyckte jag såg Stephanie i bakgrunden med en surt uttryck.

”där är du. Men gud du ser ju iskall ut!” utbrast Pattie och såg strängt på mig.

”kom med här” sa hon sedan och Justin tog tag i min kalla hand innan han drog med mig efter Pattie och in i matsalen. Pattie sa till personalen att göra en kopp varm choklad, Justin satte mig i hans knä på en stol och la sina armar runt mig. Jag la mitt huvud vid hans hals och blundade.

Justin skakade sedan försiktigt min arm och jag slog upp ögonen, en kvinna hade satt en rykande kopp framför mig och jag la snabbt händerna om koppen. Jag kved till när värmen trängde in och det började brinna i mina fingrar. Jag lutade mig fram och la mitt huvud mellan mina utsträcka armar, jag kände en tår rinna längst min ena kind. En arm lades runt min midja och jag såg upp på en beklagande Justin. Han tog sin hand och torkade bort tåren från min kind och log sedan svagt mot mig. Jag log tunt tillbaka.

”tack” viskade jag sedan, en filt lades runt mig och jag drog den tacksamt hårdare runt mig.

”tack så mycket Pattie” sa jag och log upp mot henne. Hon log varmt tillbaka.

”drick” sa hon sedan och såg på koppen mellan mina händer. Jag förde koppen till min mun och tog en klunk, jag brydde mig inte om att jag brände mig på tungan för värmen från drycken var så skön att jag fortsatte bara dricka. Jag satte koppen på bordet och jag kände nu hur trött jag var, ögonlocken höll på att falla ner över mina ögon och jag behövde tvinga upp dem igen. Jag kände hur Justin bar upp mig i sin famn innan allt blev svart.

 

 

Justins Perspektiv.

Jag sprang runt som en galning medan jag letade efter Daphne. Ingen hade sett henne. Jag kom ut i lobbyn och hörde hur den stora glasdörren öppnas och stängas, jag gick hoppfullt till ingången. Jag möttes av en blöt tjej som slagit armarna runt kroppen, hennes kläder och hår satt klistrat mot hennes kropp och hon ryckte lätt i köldkrampor.

”Daphne?” frågade jag förärat. Hon vände sig med skallrande tänder mot mig.

”vart har du varit!? Jag… vi har letat överallt” sa jag och gick fram till henne. Jag såg ner på hennes händer som krampaktigt höll som sina armar innan jag upp på hennes ansikte, hennes läppar hade gått över i en blå ton. Jag omslöt henne fort i en kram och jag ryckte till lite när hennes blöta kläder nuddade min hud. Hon släppte fort sina armar och la dem runt mig istället och kramade mig hårt.

”åh” fick hon fram.

”vart var du? Och vad tänkte du med, gå ut i bara t-shirt i regnet?” frågade jag allvarligt.

”jag satt på stranden och hann inte tillbaka innan regnet” svarade hon och jag skakade lätt på huvudet innan jag la ner kinden på hennes huvud för att ge henne mer värme. Någon harklade sig och vi vände oss mot Kayla, Jennie, Scooter, Kenny och mamma som stod framför oss.

”där är du. Men du ser ju iskall ut!” utbrast min mamma förfärat. ”kom med här” sa hon sedan och gick bort mot matsalen. Jag tog tag i Daphnes hand och drog med mig henne. Hennes hand var iskall. Jag satte henne i mitt knä på en utav stolarna medan mamma pratade med personalen. Jag la armarna om henne igen och hon la huvudet mot min hals. En kvinna kom efter några minuter ut med en rykande kopp och ställde den framför oss, jag log tacksamt mot henne.

Jag skakade försiktigt Daphnes arm och hon sträckte på sig, när hon såg koppen sträckte hon snabbt ut händerna mot den och la händerna om den varma koppen. Hon kved till och lutade sig fram och la sitt huvud mellan hennes utsträckta armar.

Jag la en arm runt hennes midja och hon sträckte på sig igen, jag såg att en tår hade runnit nerför hennes ena kind. Jag sträckte upp min hand och torkade försiktigt bort tåren. Jag log svagt mot henne och hon log tunt tillbaka mot mig. Mamma kom sedan med en filt och la den runt hennes axlar, jag log tacksamt mot henne.

”drick” sa hon sedan och såg på koppen mellan Daphnes händer. Daphne förde koppen till hennes läppar och drack girigt. Jag såg på mamma som log mot mig innan hon gick sin väg. Daphne ställde ner koppen på bordet och jag såg hur hon kämpade med sömnen. Jag lyfte upp henne i min famn och gick med henne ut i lobbyn, Scooter, mamma och Kenny satt tillsammans i en utav soffgrupperna. De såg upp på oss när vi kom genom korridoren.

”jag tar upp henne till hennes rum” sa jag.

”gör så” sa mamma och log varmt mot mig. jag log tillbaka mot dem innan jag gick bort till hissarna. Jag lyckades trycka på fyran och hissen åkte upp, jag såg ner på Daphne i min famn. Hon blundade och hennes läppar hade återfått sin normala färg.

Hissen plingade till och jag gick bort till deras dörr. Kayla öppnade och flyttade sig sedan snabbt när hon såg vad jag hade i famnen. Jag gick in i rummet och la henne på sängen, jag såg ner på henne och smekte över hennes kind innan jag sa hejdå till tjejerna och gick ut i korridoren.

  


 

Kommentera SNÄLLA !! :D

Just An Ordinary Girl - Kapitel 19

 

PREVIOUS:  ”jaha men Justin jag vill prata med dig där uppe. Så ta och kliv upp och möt mig där uppe om fem minuter” sa Scooter innan han gick mot hissarna. Jag nickade innan jag log mot Kayla och Jennie som skrattade till.

”Daphne, dags att vakna” sa jag försiktigt och puffade lite på henne. Hon gnällde till innan hon sträckte lite på sig och kisade mot mig. Jag log mot henne och hon spärrade genast upp ögonen innan hon satte sig käpprätt upp och såg sig omkring. Sedan vände hon förvånat blicken mot mig och jag skrattade till.

”sov vi här?” frågade hon dumt.

”ja, det gjorde vi minsann” svarade jag och hon skrattade till innan hon gäspade bakom handen. Jag reste mig upp och tog tag i min tröja innan jag drog på mig den.

”men du jag måste snacka med Scooter, men vi ses i danssalen sen” sa jag och kramade henne snabbt innan gick sen mot hissen.

  

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jennie och Kayla stirrade på mig. ”vad?” frågade jag dem trött.

”asså har det här precis hänt? Har du precis sovit på Justins perfekta muskler och badat i en pool med honom. Och varit uppe hela natten med honom!” utbrast Kayla och jag skrattade.

”japp” sa jag och ställde mig upp. Vi tog hissen upp till vårt plan och klev ur, Kayla stirrade surt på mig. 

Jag skrattade. ”asså vad?”

”jag är bara så himla avundsjuk på dig” sa hon med korslagda armar och gick in på vårt rum med oss efter.

”jaha, men nu får du säga vad som hände igår” sa Jennie nyfiket och lyfte på ögonbrynen och log.

”ehm… inget speciellt. Jag gick upp för att äta vid ett på natten och stötte ihop med honom. Visste ni att han har klaustrofobi?” frågade jag sedan. De skakade snopna på huvudena.

”men i alla fall. Sen bestämde vi oss för att se oss omkring och råkade öppna en larmad dörr, så sprang vi in genom en annan dörr och där inne var det becksvart. Rätt som det var så sprang vi rakt ner i en pool” sa jag och flinade.

”och sen så råkar du bara vakna på hans bröst?” frågade Kayla. ”hans nakna bröst!”

”som sagt hade vi ju ramlat i poolen och var alldeles blöta så han tog av sig tröjan för att ha mindre blött på sig och sen satte vi oss i lobbyn och pratade. Jag måste ha somnat mot hans axel och han somnade väl också och då gled vi väl ner och blev liggande…” sa jag och pratade långsammare och långsammare ju osäkrare jag blev.

”asså jag kan inte fatta att jag har sätt hans muskler live” sa Kayla sedan och sken vid tanken. Jag skrattade.

”jaja, han har magrutor. Det har väl massa andra killar också” sa jag. Inte riktigt det du tyckte igår eller hur Daphne? sa jag till mig själv.

Jag gick och klädde fort på mig innan vi fick springa förbi matsalen för att slänga ner ett äpple i väskan innan vi sprang ut till bilarna. När vi väl kom in i danssalen var alla andra redan där och Justin stod längst fram i salen, pratandes med Stephanie. De skrattade innan hon sträckte på sig för att viska något i hans öra för att sedan gå bort till sin grupp. Han såg efter henne samtidigt som han log svagt men skakade på huvudet. Jag gick bort och la min väska på golvet innan jag plockade upp äpplet och tog en tugga. Justin såg mig inte när jag kom långsamt gående så jag slog armarna om honom bakifrån och tryckte kinden mot hans rygg.

”hej!” utbrast jag glatt och han skrattade.

”hej, på dig med”

”fick du mycket skäll?” frågade jag sedan bekymrat och släppte honom. Han skrattade igen.

”nej, inte så värst. Scooter var cool, det var mer min mamma som vart lite galen” jag skrattade.

Typiskt mammor, tänkte jag och var glad att min mamma inte var här. Jag tog en till tugga av mitt äpple.

”fick du något skäll av Jennie och Kayla då?” frågade han och log busigt. Jag skrattade.

”nej, Kayla var mer avundsjuk för att jag hade sovit på ditt nakna bröst” sa jag och överdramatiserade med rösten vid de sista orden och log mot honom. Han skrattade.

”ja, det är något speciellt med de och det är bara speciella tjejer som får göra det också” sa han och log mot mig. Jag kände hur jag rodnade svagt och vände genast ner blicken i golvet.

Flörtar han? frågade jag mig själv. Jag tog en till tugga av mitt äpple och såg sedan upp på honom. Han log brett mot mig och jag skrattade till. Jag åt upp mitt äpple innan jag gick bort för att slänga det i en papperskorg på en utav toaletterna. När jag kom ut igen gick jag nästan in i Stephanie dock hann jag stanna precis i tid.

”oj förlåt, såg dig inte” sa jag, hon såg endast surt på mig. Jag tittade osäkert tillbaka på henne.

”ehm… ville du säga något eller bara använda toaletten?” frågade jag henne.

”sluta upp att fjäska för honom. Han och jag är redan ett ”vi” fattar du?" sa hon gifigt men gick sedan förbi mig och in på toaletten innan jag hann svara. Jag stirrade efter henne. Oh my God, hon har problem, tänkte jag.

Jag gick ut i salen och mötte en leende Justin, jag log osäkert mot honom. Tänk om det Stephanie sa var sant, jag menar vad visste jag egentligen om hans privatliv med tjejer. Han kanske hade en tjej som han inte hade talat om. Jag fick reda på mer om hans familj igår, om hans morföräldrar, om hans pappa, om hans syskon. Men han nämnde ingen tjej, det kan ju lika gärna betyda att det inte fanns någon tjej.

Okej, vad händer Daphne? Varför så orolig? Det är ju inte så att du känner något mer än vänskapliga känslor för honom? Eller hur? Han såg frågande på mig och jag tittade uttryckslöst tillbaka mot honom.

Skulle du bli ledsen om han hade en tjej? Skulle du bli arg? Alla de där frågorna poppade upp i mitt huvud. Stephanie kom in genom dörren bakom mig, jag mötte hennes blick och hon gav mig återigen sin sura blick. Jag svalde och gick sedan fram till Justin.

”är något på tok?” frågade han försiktigt. Jag skakade på huvudet och log svagt mot honom.

”allt är bara bra. Är lite trött bara” svarade jag och han log roat mot mig.

”du är inte ensam” sa han sedan och jag log mot honom.

 

*

 

Vi fortsatte öva på vår lilla del resten av dagen. ”ah!” sa jag frustrerat efter någon timme.

”vad?” frågade Justin.

”asså jag kommer att kunna dansa den här delen i sömnen och den här låten kommer aldrig att försvinna ur mitt huvud!” sa jag och la demonstrativt händerna över öronen. Han skrattade.

”är den så dålig?” frågade han sedan och såg en aning sårad ut. Min irritation smälte genast bort och jag såg mjukt på honom.

”såklart inte din dummer, men den kommer aldrig att försvinna. Då kommer jag säkert gå runt och sjunga den i skolan vilket kommer leda till att alla kommer bah, åh du är du också en beli… belil... be... ah, vad det nu heter!” sa jag snabbt. Justin skrattade igen.

”Beliebers” sa han sedan. ”vad?” frågade jag.

”mina fans kallar sig Beliebers” jag skakade på huvudet och skrattade.

”okej, men nu gör vi det här några gånger till och dessutom så är det fredag. Så nästa vecka ska vi börja med de andra delarna” jag nickade svagt och kände ändå en besvikelse rinna genom mig.

 

 

”okej, det räcker för idag!” ropade Jamaica. Jag och Justin hade precis börjat på vår del när Jamaica ropade, jag hade precis lagt mina händer på hans överkropp, vi stelnade till och vände oss mot henne.

”nu får ni ledigt tills på måndag. Kom ihåg att hålla er mjuka och sträck för guds skull er inte. Ni alla är viktiga!” sa hon och alla gick mot sina saker. Av någon anledning blev jag och Justin stående.

”ja, här kan vi ju stå hela helgen men jag är hungrig och jag är den som måste låsa stället så...” sa Jamaica och jag ryckte till innan jag insåg att jag fortfarande hade händerna på Justin. Jag tog generat bort dem och han log svagt mot mig. Jag gick bort mot min väska och såg sedan på Kayla och Jennie som stod bredvid. Kayla såg sur ut.

”men säg inte att du fortfarande är avundsjuk!” sa jag.

”men det är väl klart! Du får ju ta på honom minst hundra gånger på en dag” sa hon frustrerat.

”jaha, men nu är det slut på det så du kan sluta. Vi ska gå vidare med de andra delarna nästa vecka” sa jag och såg ner på min väska.

”ja, just det. Han ska ju öva på delen som vi är med i” sa Jennie, Kayla sken genast upp och jag skrattade. Vi åkte till hotellet och så fort vi kom in på vårat rum, slängde jag mig på sängen och däckade.

 

*

 

Jag vaknade klockan elva senare på kvällen utav Kayla och Jennie som la sig i sin säng. Jag kröp själv ner under mitt täcke och somnade snabbt om. Jag vaknade nästa morgon igen klockan sex och kände mig fullständigt klarvaken så jag gick upp ur sängen och gick fram till byrån. Jag drog på mig en par mintgröna jeans med håll för knäna samt en blommig, stor tröja. Mitt hår satte jag upp i en lös hästsvans och min mage kurrade högt, jag kände tomheten bli större för varje minut som gick.

Jag klev ut ur rummet och åkte ner till lobbyn där jag gick bort till matsalen och plockade till mig en smörgås och tog ett glas äpple juice. Jag gick sedan ut till utgången där jag satte mig på stentrappan till hotellet, det var ganska varmt ute och solen sken. Jag drog bort solglasögonen jag satt på huvudet och satte på mig dem istället.

Jag åt sakta min smörgås medan jag försvann bort bland mina tankar, när jag hade ätit ungefär halva min macka satte det sig någon bredvid mig. Jag spratt till och höll nästan på att tappa min macka. Justin skrattade.

”hej” sa han sedan och jag vände mig mot honom och log.

”hej”

”är du alltid uppe såhär tidigt?” frågade han.

”nej, men jag har sovit sen vi kom hem igår tills för kanske en halvtimme sen” Justin skrattade.

”det var värst vad länge du kunde sova då” sa han och jag log mot honom. Vi satt och samtalade på trappan medan vi åt upp vår frukost.

”vill du hänga med på en grej som är jätte tråkig att göra själv?” frågade han sedan.

”ehm… visst” sa jag och skrattade svagt. Han log brett mot mig och vi gick tillsammans och lämnade våra glas vid disken. Sedan tog han med mig till högsta våningen och bort till en dörr. Detta hotellrum var betydligt mycket större än vårt, jag skulle gissa på att det var en svit och inte ett enkelt rum. Vi vidare in och in ett annat rum därinne satt en blond tjej, Ryan Good, Kenny och Scooter. Jag gissade att Pattie var någonstans i närheten. De vände sig mot oss när vi gjorde entre genom dörren.

”ni är visst oskiljbara” sa Scooter och log mot mig. Justin skrattade och jag såg generat ner i golvet men fnissade lågt.

”okej, är du redo?” frågade den blonda tjejen.

”nej, asså egentligen inte. Kan vi inte bara skippa det här” sa Justin.

”ledsen mannen. Det måste göras” sa hon och gick sedan fram till en stol. Hon nickade mot stolen och Justin gick långsamt fram och satte sig. Jag gick och satte mig bredvid Kenny som satt i en utav sofforna.

”ska du klippa bort din kända frilla?” frågade jag sedan häpet när jag insåg vad som skulle göras.

”ja! De tvingar mig!” gnällde Justin förtvivlat. Jag skrattade medan jag skakade på huvudet.

”eh… vem kom med iden?” frågade den blonda tjejen.

”okej, en liten del kanske kom från mig” sa han och hon höjde på ena ögonbrynet. ”okej, hela idéen men jag har ångrat mig!” sa han. Den blonda tjejen ignorerade honom och började istället spraya vatten på Justins hår. Kenny tog fram en video kamera och vände linsen mot sig själv.

”okej, ni ska få se något historiskt, historien om min polare” började Kenny.

”det är freakin’ kallt vatten” sa Justin när hon sprayade vattnet över honom. ”som genomgår en förändring” fortsatte Kenny till kameran. Kenny riktade sedan kameran mot Justin.

”håret ska bort!” sa han förtvivlat.

”han ville inte göra det, jag tvingar honom” sa den blonda tjejen medan hon fortsatte spruta vatten på Justins hår.

”hon tvingar mig!” sa Justin.

”jag tvingar honom. Jag struntar i det” sa hon.

”hon bryr sig inte, hon tänker klippa av allt, för alla er Bieberfans” sa han. ”jag älskar er, beliebers”

”jag tänker fly landet efteråt” sa hon sedan och skrattade till. ”ni kommer inte hitta mig”

”ärligt talat” sa Ryan som satt i frisörstolen bredvid Justin. ”det kommer inte finnas någon halloweenklädnad för nästa år. Vad ska de ha på sig? Förra årets Bieberfrisyr?” sa han, jag och Kenny skrattade. Justin hade fått hela sitt hår nedblött och det stod åt alla hår. Kenny riktade kameran mot honom igen och han såg tillbaka på den.

”ah!” utbrast han sedan och såg sig i spegeln igen.

”det här är början. Vi återkommer på slutet” sa Kenny. Justin vände blicken mot kameran igen.

”bye” sa han och log. Jag skrattade.

”du ska inte skratta där borta! Tänk om de klippte bort allt ditt hår! ” sa han till mig.

”Justin de kommer inte klippa bort allt. Bara topparna typ”

”men det är fortfarande en del av mig” sa han överdramatiserade och jag skrattade igen. Den blonda tjejen kammade Justins hår i en bena på ena sidan av hans huvud och han såg ut som pojke från en 50-talet. Kenny satte på kameran igen och riktade den mot honom. Hon började klippa på ena sidan av hans huvud.

”herregud! Hon tar bort allt!” utbrast Justin. Jag skakade lätt på huvudet och log. ”snälla, låt bli, sa jag ju”

”du ser ut som en 50-talspojke” sa Kenny. ”här skapas historia” Justin satte handen över ögonen och lutade sig lite bakåt. ”oh god” sa han.

”Bieberfrisyren upphör att existera” sa Kenny. Han lutade sig sedan framåt och tog bort handen från ögonen igen. ”oh god” upprepade han. Han började sedan fixa till sitt hår men hans frisör protesterade genast. Kenny skrattade.

”det här är ingen vanlig frisyr, raring. Den här är annorlunda” sa hon. Han jämrade sig.

”han fyller 17 år om en vecka” sa Kenny. Jag häpnade, det hade han inte sagt. Hon vred på hans huvud och han började fixa sitt hår igen.

”nej sluta! Du får inte göra så medan jag klipper!”

”oh no” sa Justin och granskade sig själv. ”om du vill att det ska bli bra måste du sluta göra så!” sa hon frustrerat.

”du kan inte kontrollera allt, mannen” sa Kenny. Justin tittade på honom.

”MANNEN!” sa han och smålog. ”låt henne klippa” fortsatte Kenny.

”mannen!” upprepade Justin, frisören fortsatte klippa.

”jag blundar under resten av filmen” sa Justin och blundade. ”bra ide” sa tjejen.

”du kan inte blunda i fem sekunder” sa Kenny och skrattade. ”jag vet” sa kvinnan. Justin öppnade ögonen och såg på sig själv genom spegeln.

”ser du? Jag sa ju det” skrattade Kenny. ”förändring är bra, mannen. Förändring är bra. Ångrar du dig?” frågade han sedan.

”japp” sa Justin enkelt. Kenny skrattade.

”sa du ’japp’?” Jag gick sedan fram och ställde mig bredvid Kenny innan jag log mot Justin. Han såg på mig.

”ah!” sa han sedan och jag skrattade.

”så farligt är det inte. Din nya frisyr kommer säkert bli hundra gånger bättre” sa jag och han nickade svagt. Han höjde sedan sin hand igen och jag visste att hans frisör inte skulle gillade det så jag sträckte snabbt ut handen och tog tag i hans hand.

”nej, du fick inte göra så” sa jag och pratade som om jag snackade med en treåring. Jag tryckte ner hans hand och tänkte sedan släppa den igen men han tog ett hårdare tag i min hand så jag blev stående där med hans hand i min. Tjejen fortsatte klippa och hon sparade hans lugg till senare och klippte kortare runt hans huvud. Jag stod där och höll hans hand medan jag såg på när hon klippte. Kenny kom sedan tillbaka med kameran efter ett tag. Tjejen lutade Justins huvud framåt.

”nu är vi tillbaka i förlustlandet” sa Justin och jag skrattade. ”och jag är riktigt glad, för jag har velat ha en förändring” sa han och Kenny filmade honom så han kunde se in i kameran.

”jag har haft den här frisyren ett tag. Det kommer inte att bli… ni kommer att kunna se mitt hår, men det kommer inte att vara exakt likadant” fortsatte han. Kenny gick runt och ställde sig bredvid mig.

”jag känner mig som Samson” sa Justin. ”så snart håret klipptes av, blev allt liksom… jag kommer inte att ha mina superkrafter” fortsatte han och jag skrattade.

”inte? Det ger mig verkligen…” sa tjejen och skrattade.

”hur tror du att jag fick håret att se såhär bra ut?” ropade Ryan från soffan jag hade suttit i. ”jag tvättar det inte” fortsatte han och jag grimaserade. Vad!? tänkte jag.

”någonsin?” ropade Justin tillbaka.

”allvarligt?” frågade frisören chockat.

”jag tänker inte tvätta mitt hår på en vecka nu, Ryan” sa Justin.

”åh, snälla gör inte det” sa jag och han skrattade innan han kramade min hand.

”tjejer gillar smutsiga, flottiga…” sa Ryan och jag skakade på huvudet.

”skitstövlar” sa frisören och jag skrattade.

”tjejer gillar sådant” sa Ryan. Frisören klippte hans lugg och började sen föna hans hår.

”vi torkar det nu. Har du klippt klart?” frågade Kenny tjejen.

”åh, nej. Vi är inte klara” försäkrade hon. ”jag ska bara… det är lite finjusteringar kvar” hon klippte det sista hon behövde innan hon tog bort den svarta frisör kappan och Justin fick ställa sig upp. Han granskade sig själv i spegeln och nickade sedan gillande. Jag stirrade på honom.

Wow, nu är han ju ännu snyggare! sa jag till mig själv. Han vände blicken mot mig men när han såg att jag stirrade fick han panik.

”är det hemskt!?” frågade han och jag skrattade.

”nej, nej. Det ser skit snyggt ut” försäkrade jag. Han log brett mot mig innan han såg ner på våra sammanlänkade händer.

 


 

hoppas kapitlet blev bra. själva klippningen skrev inte jag själv utan jag tittade på klippet från hans film och skrev deras dialog rakt av, men jag la till lite grejer och tog bort något oxå.

Kommentera snälla !! :D make me happy, plz. :P


Just An Ordinary Girl - Kapitel 18

 

PREVIOUS:  ”jag är här!” sa jag och han skrattade. När klockan slog tolv kom Usher in i salen och Jennie blev helt galen. Jag såg förvånat på henne. Okej, så hon gillade inte Justin men var galen i Usher? tänkte jag och log roat. Han log mot henne och Kayla behövde hålla i hennes arm för att hon inte skulle attackera Usher. Usher kom fram till mig och Justin där han gjorde sitt speciella handslag med Justin.

”what’s up bro?” frågade Justin.

”tänkte se lite hur det går. Jag menar jag kommer ju också vara med” sa han och log stort mot Justin. Justin skrattade och nickade innan han såg på mig.

”nej, men titta här har vi ju golv- och tårt Daphne” jag rodnade och såg ner i golvet.

”asså kan inte alla bara glömma tårtan!” utbrast Justin frustrerat. Usher skrattade och klappade honom på axeln.

 
 

 
 

Justins Perspektiv.

”asså kan inte alla bara glömma tårtan!” utbrast jag frustrerat, Usher skrattade och klappade mig på axeln. Jag suckade och såg på Daphne som småskrattade. Usher sedan slutade skratta och gick bort till Jamaica.

”allt är ditt fel!” sa jag och såg på henne med smala ögon, hon spärrade genast oskyldigt upp ögonen.

”mitt?” frågade hon häpet, jag nickade surt som en femåring och hon skrattade åt mig.

 

 

Vi övade mer på våran del under dagen och varje gång hon smekte mitt bröst gick ett pirr genom mig och jag hade svårt att inte le. Det var väldigt frustrerande varje gång hon sprang bort från mig, det kändes faktiskt som om hon lekte med mina känslor för att sedan bara dumpa mig som en trasig lapp. Men hon kom leendes tillbaka till mig varje gång. Träningen tog slut för dagen och jag såg Daphne gå ut mot utgången med den där killen som hon hade stått och skrattat med i morse. Svartsjukan brännande genom mig ännu en gång och jag hade lust att följa efter men Usher ropade på mig så jag gick lydigt med honom.

 

 

Daphnes Perspektiv.

Jag samtalade med Derek hela vägen tillbaka till hotellet och jag började faktiskt gilla honom. Som en vän, såklart. Han bodde i rum 3 vilket betydde att han bodde på våning två, han gav mig en kram och gick ur hissen. Jag, Kayla och Jennie fortsatte upp till plan fyra, Kayla låste upp dörren och sprang fort in i badrummet.

”ha ha! Jag kom först!” hörde jag henne ropa inifrån badrummet och jag skrattade åt henne. Jag ställde ner min väska vid dörren och hängde upp min jacka på klädhängaren.

Jag gick bort till stereon som vi hade på vårat rum och satte på radion, knappade fram till NRJ.

 

Stereo Love by Edward Maya ft. Vika Jigulina
 

”åh! Jag älskar den här låten!” utbrast jag och dansade runt i rummet. Jennie skrattade innan hon dansade runt med mig, vi sjöng med till texten och dansade tills jag var varm och svetting igen. Kayla kom ut ur badrummet i en handduk och håret slickat längst kinderna med det droppade vatten ner på golvet. Hon såg förvånat på oss men skrattade sedan. Jag dansade smidigt in i badrummet och duschade. Jag gick sedan bort till byrån där jag drog fram ett par blommiga short med silver nitar vid ena fickan och en vit bh/topp med en stor rosett framtill. Håret satte jag upp i en hög hästsvan och la lite mascara på ögonfransarna. 

 

*

 

Senare den kvällen när jag låg i min säng och försökte sova kunde inte få ro i kroppen utan låg endast och vred mig fram och tillbaka. Tillslut suckade jag frustrerat och kastade en blick på klockan, den var ett på natten. Jag satte mig upp och drog av mig täcket, jag kände hur hungern rev i magen. Ganska förvånande med tanke på hur mycket mat jag åt till middag. Jag gick bort till dörren och låste försiktigt upp den innan jag gick ut i knäpptysta korridoren och stängde försiktigt dörren efter mig för att inte väcka Kayla och Jennie. Jag åkte ner till lobbyn och det var en liten lampa tänd vid disken men det satt ingen där, jag antog att kvinnan tog en liten rast. Jag ryckte på axlarna och gick vidare längst gången och kastade en blick bakom mig när jag rundade hörnet och kolliderade sedan med något mjukt men kompakt. Jag blev så förvånad att jag tappade all balans och föll i golvet. Jag hörde någon skratta och jag såg upp för att se Justin.

”nej men titta vem som är ute och vandrar” sa Justin och hjälpte mig upp. Jag skrattade.

”ska du säga. Vad gör du uppe?” frågade jag honom. Han log mot mig.

”kunde inte sova” svarade han enkelt. ”och din anledning?”

”kunde inte heller sova” sa jag och log tillbaka mot honom. ”jag letade efter något att äta men hittade inget” fortsatte jag och ryckte på axlarna.

”kom, vi kan smyga in i köket” sa han och tog min hand innan vi smög bort mot matsalen. Jag skrattade lågt till och följde med honom. Han hukade sig lätt när vi gick genom matsalen och bort mot köksdörren. Vi lyssnade efter ljud, men det var tyst som i graven. Justin tryckte upp dörren och vi bemöttes av en massa metall bänkar som bestod utav olika plattor och hovar.

”Justin jag tror inte det här är en sådan bra ide” sa jag lågt med osäkert stämma. Han skrattade till och gick bort till ett utav kylskåpen.

”något måste det ju finnas” mumlade han. Jag gick och ställde mig bredvid honom medan jag lyssnade uppmärksamt efter steg och såg mig oavbrutet fram och tillbaka.

”sluta” sa Justin och tog tag i mitt huvud innan han vred det mot sig. ”innan du får nackspärr” han log lugnt mot mig.

”tänk om vi blir upptäckta” sa jag något panikslaget.

”då är vi i trubbel” sa han enkelt och avslappnat. Jag såg menande på honom och han skrattade innan han sedan släppte taget om mitt huvud och stängde kylskåpet.

”ledsen Daphne men det blir visst ingen mat” sa han och vände sig mot mig.

”gör inget är ändå inte hungrig längre” sa jag och ryckte på axlarna. Sedan stelnade jag till när jag hörde fotsteg ute i korridoren och Justin tog genast tag i min hand innan han drog med mig till en dörr. Dörren ledde till ett litet rum och han drog igen dörren efter oss. Jag hittade tänd knappen och rummet lös upp, Väggarna var täckta utav hyllor som det låg olika tallrikar och besticker på. Rummet var kanske en eller två kvadratmeter stort. Jag vände mig mot Justin som hade en aning uppspärrade ögon som utstrålade panik. Jag såg frågande på honom.

”jag har en aning klaustrofobi” förklarade han svagt. Jag såg genast storögt på honom.

”oh… oj då” sa jag och gick planlöst runt i en cirkel men stannade snabbt och såg upp på honom. ”men hur fungerar det med fansen?”

”kan vara ganska jobbigt ibland på till exempel flygplatser eller när de omringar mig” sa han och log snett.

”så du uppskattar egentligen inte att alla tjejer flockas runt dig?” frågade jag och höjde provocerande på ena ögonbrynet.

”det sa jag inte! Kan bli lite jobbigt bara” kontrade han och jag skrattade åt honom. Han tryckte sedan örat mot dörren.

”jag tror kusten är klar” sa han och öppnade långsamt dörren. Jag stod spänd och tyst medan jag väntade på att han skulle gå ut innan jag tyst följde efter. Vi gick ut till lobbyn och jag såg att kvinnan inte hade kommit tillbaka än.

Oj, hon måste ha tagit en lång paus, tänkte jag medan vi vandrade vidare i hotellet för att utforska vad det var för ställe vi egentligen bodde på.

”hur kommer det sig att du inte äter middag med oss?” frågade jag honom när vi gick genom en korridor på fjärde våningen. Han skrattade.

”jag vet inte men jag äter med resten av crewet och jag har också haft intervjuer” svarade han och suckade trött.

Jag log mot honom och vi kom fram till en återvändsgränd där det endast fanns en dörr. Han såg på mig och jag nickade svagt innan han sträckte fram handen och öppnade dörren. Det vi var inte beredda på att dörren skulle ha ett larm, så när Justin öppnade dörren började det genast tjuta högt. Vi spratt häftigt till och han stängde fort dörren.

"spring!” utbrast han och vi sprang fort tillbaka genom korridoren innan vi sprang in genom första bästa dörren, därinne var det becksvart men vi fortsatte enbart att springa. Tills vi stöp neråt och hamnade i något blött. Jag simmade upp till ytan och kom flämtande till ytan för att inse att vi måste ha hamnat i en pool eller dylikt.

 

 

 
 
 

”Justin, dog du?” väste jag lågt. Han skrattade till.

”nej” viskade han tillbaka. Poolens lampor måste ha haft rörelsedetektorer för de tändes och jag kunde se rummet. Jo, vi hade hamnat i poolrummet. Jag skrattade och såg på Justin.

”det här var ju mindre lyckat” sa han roat och jag skrattade igen.

”undra vad det var för rum med larm” sa han sedan fundersamt och rynkade på pannan. Jag ryckte på axlarna och hävde mig upp på kanten av poolen och satte mig med ett plask.

Jag såg ner på mig själv och såg att min stora, blå t-shirt satt slickad mot kroppen och mina shorts var dyngsura. Jag ställde mig upp och drog upp tröjan så min mage blottades innan jag vred vatten ur tröjan. Det slog kraftigt ner i kakelgolvet. Justin klev också upp ur bassängen och tog av sig den blöta tröjan, han vred den sedan och vattnet forsade ner i golvet. Dock var det inget utav det som jag la märke till efter att han tagit av sig tröjan utan jag enbart stirrade bara på hans bara överkropp. Han var nog inte den mest muskulösa killen jag hade sett men jag gillade när de hade lagom med muskler. 

Han hade även två tatueringar på överkroppen, en satt nere vid byxlinningen medan den andra löp ner på ena sidan av hans bröstkorg. Jag kastade en snabb blick mot hans ansikte för att se hur han log brett ner i golvet. Jag vände generat bort mitt ansikte då jag förstod att han måste ha sett mig mina blickar. 

Han gick sedan bort till en pall med handdukar och tog två innan han kastade en till mig. Jag tog emot den och la den över huvudet innan jag torkade mitt hår, väl klar tog jag bort den och mitt hår var rufsigt men en aning torrare. Justin hade gjort likadant och stod nu och försökte fixa till det så det låg som det skulle. Jag gick fram till honom.

”här jag ska hjälpa dig” sa jag och sträckte upp handen innan jag kammade hans lugg med fingrarna.

Han har riktigt lent hår, tänkte jag och fortsatte dra fingrarna genom det. När jag var klar låg hans hår nästan lika perfekt som om han hade gjort det själv. Jag backade och log nöjt.

”ser jag okej ut eller?” frågade han mig och log snett.

”tja...” hans leende krympte lite och jag fnissade till.

”ja, det ser okej ut” sa jag sedan till honom och han log tacksamt mot mig. Vi slängde sedan ner handdukarna i en utav de fyra tvättkorgarna och gick ut i korridoren igen. Vi åkte ner till lobbyn där den stora klockan visade tre. Vi satte oss i en utav sofforna och samtalade vardagligt. Justin satt utan tröja och jag hade svårt att inte tappa fokus men gjorde så gott jag kunde.

”jaha, men hur roligt är egentligen kändisskapet?” frågade jag honom.

”jag älskar och hatar det” sa han något dystert. ”jag älskar att leva min dröm och jag är jätte tacksam men samtidigt vore det skönt att bara vara en vanlig kille som kan gå till ett café utan att det blir kalabalik” jag nickade svagt.

”jag tycker i alla fall att du sköter hela grejen otroligt bra för att vara så ung” sa jag och såg uppriktigt upp mot honom.

”tack” viskade han och jag log försiktigt mot honom. Vi fortsatte prata i vad som kändes som flera timmar men till slut somnade jag mot hans axel.

 

 

Justins Perspektiv.

Vi pratade om allt möjligt och det var skönt att vi kunde föra en normal konversation om våra familjer och liv utan att blanda in för mycket av hela kändisgrejen. Till slut lutade hon sig mot min axel och suckade tungt. Efter någon minut andades hon tyngre och djupare och jag förstod att hon sov. Jag log och la mitt huvud på hennes. Sakta för att inte väcka henne la jag mig försiktigt ned på soffan med henne liggande bredvid och hennes huvud på mitt bröst. Hennes kläder och hår var fortfarande lite blöta men det struntade jag i.

Jag smekte henne ömt över håret och tog bort en slinga hår från hennes ansikte. Hon var så vacker och jag var så himla glad att jag hade träffat henne. Jag slappande sakta av och la en arm runt henne innan jag kramade henne lätt, blundade och somnade.

 

*

 

Jag vaknade nästa morgon utav att det var någon som ruskade mig. ”Justin!?” ropade någon och jag kisade upp på Scooter som stod över mig.

”han är vaken” sa han lugnt och såg bakom sig. Jag följde hans blick och såg att alla dansare stod där med liknande oroade uttryck. Jag såg sedan ner på mig själv, jag hade ingen tröja och Daphne låg fortfarande och sov lugnt på mig.

”vad är det som händer?” frågade jag förvirrat.

”vi har letat överallt efter er. Vi trodde ni hade blivit kidnappade, det var Usher som hittade er här sovandes” svarade Scooter oroligt. ”varför ligger ni här förresten?”

”vi stötte på varandra igårkväll i korridoren. För ingen kunde sova, så vi har gått genom säkert hela hotellet. Vi råkade till och med bada” sa jag och skrattade till av minnet.

”var det ni som satte på alarmet i går!?” ropade någon bakom Scooter. Jag skrattade.

”ja” svarade jag, Scooter skrattade men skakade samt på huvudet. Daphne rörde på sig och mumlade något ohörbart men somnade sedan om igen.

”vad är klockan?” frågade jag och gnuggade mig i ena ögat.

”den är kvart i sju. Vi har letat i kanske en kvart” svarade Scooter. Dansarna bakom Scooter började gå mot matsalen, jag såg dock att Kayla och Jennie stod kvar samt någon blond tjej som hade ett extremt sur uttryck i ansiktet innan hon vände och gick efter de andra. Jag såg undrande efter henne.

”jaha men Justin jag vill prata med dig där uppe. Så ta och kliv upp och möt mig där uppe om fem minuter” sa Scooter innan han gick mot hissarna. Jag nickade innan jag log mot Kayla och Jennie som skrattade till.

”Daphne, dags att vakna” sa jag försiktigt och puffade lite på henne. Hon gnällde till innan hon sträckte lite på sig och kisade mot mig. Jag log mot henne och hon spärrade genast upp ögonen innan hon satte sig käpprätt upp och såg sig omkring. Sedan vände hon förvånat blicken mot mig och jag skrattade till.

”sov vi här?” frågade hon dumt.

”ja, det gjorde vi minsann” svarade jag och hon skrattade till innan hon gäspade bakom handen. Jag reste mig upp och tog tag i min tröja innan jag drog på mig den.

”men du jag måste snacka med Scooter, men vi ses i danssalen sen” sa jag och kramade henne snabbt innan gick sen mot hissen.

  


 

Kommentera, snälla. :D

Tidigare inlägg Nyare inlägg